Åldersvänligt tät stad - seniorperspektivet i stadsutveckling alvstaden.se 1
Program 9.00 9.05 Välkommen 9.05 9.45 Bostäder att bo kvar i Kort pausgympa 9.50 10.40 Dialog för hållbara bostäder för seniorer, projekt Lundbypark Fruktpaus 11.00 12.00 Stadsmiljö på lika villkor hur når vi dit? 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.10 Göteborg Sveriges första Age-friendly City 13.10 14.00 Age-friendly Manchester Kaffepaus 14.20 15.10 Stadsplaneringens roll och möjligheter att skapa förutsättningar för bra äldreliv 15.10 15.30 Avrundning av dagen alvstaden.se 2
Christer Samuelsson Direktör SDF Lundby Styrgruppen för Älvstaden Ordförande för resursnämndsuppdraget stadsdelarna i Älvstaden
Kerstin Kärnekull Dagens moderator, arkitekt och författare boendefrågor
Åldersvänlig tät stad Älvstaden Göteborg 2016 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se
Kunskap för ett bra liv som äldre o Äldreboendedelegationen 2006-2008 o Micasa:s seminarieserie 2009 o Bo bra på äldre dar 2010-2012 o Bostäder att bo kvar i 2015 o Bra bostäder en bristvara! o En måndagskväll i Växjö 2016
Trygghetsboendet Havsuttern, Malmö (2008)
Seniorboende Vision 2030: 7 seminarier med 750 deltagare, arrangör Micasa.
Slutsatser från Seniorboende Vision 2030 o Vi kommer inte att vara tysta, timida och tacksamma (Amelia Adamo) o Hjärnan vill gärna ha roligt och vara behövd (Martin Ingvar) o Ensam är inte stark (Mikael Rostila) o Gemenskap uppstår inte av sig själv, vi boende måste agera (Madelein Månsson) o Kommuner som bygger för kommande äldre är oerhört begåvade (Gunnar Wetterberg) o Kunskap finns om vård- och omsorgsboende, men forskning saknas om seniorboende och om gemensamma lokaler och aktiviteter (Kerstin Kärnekull) Seniorboende Vision 2030: 7 seminarier med 750 deltagare, arrangör Micasa.
Bygga för seniorer o Seniorboendet förr och på 2000-talet o Hundra blommor o Svårfångade seniorer o Kommunernas nyckelroll o Nya samarbetsformer o Framtidens seniorer är olika o Om rekordgenerationen o Stimulans för alla sinnen o Gemenskap och individualism o Design för en enklare vardag o Samhällskrav för ett livslångt boende o Det goda seniorboendet, utom- och inomhus Utkom våren 2011 på Svensk Byggtjänsts förlag
Bo bra på äldre dar 2010-2012 (Maria Larssons uppdrag till HI) Samverkan i bostadsförsörjningen (inkl med oss äldre) breddat utbud av boendeformer för äldre överkomliga boendekostnader bättre tillgänglighet och användbarhet FoU, information, erfautbyte obs rea hos svensk Byggtjänst
Ett bra boende en bristvara! Tillgängligt komma in, komma ut, komma till Med service matbutik, busshållplats, vårdcentral och apotek Nära vänner och släkt Till överkomlig kostnad Stimulerande med träffpunkter och aktiviteter Eget ansvar, ansvar tillsammans Gärna bo kvar i en välkänd miljö, men kunna flytta när man vill själv 8
En måndagskväll i Växjö 9
Inte bara i Växjö Antalet grupper av seniorer som vill något mer och som tar saken i egna händer ökar stadigt De kallar sig bygg- och bogemenskaper, gemenskapsboenden (kollektivhus ibland) och de behöver Bostadsföretag och byggare som kan lyssna och samarbeta Kommuner som underlättar och stöttar med markanvisningar, detaljplaner och kunskap Stöd för att komma igång (SOU 2015:85) 10
ETT BOENDE ATT FLYTTA TILL
Goda grannar förlänger livet Lika bra som att sluta röka!
Ekonomi, hushållning, trygghet! Tillsammans kan vi hushålla bättre, tillsammans har vi roligare, tillsammans är man mindre ensam källa: Arbetsgruppen Bo i gemenskap teckning: Inger Larsson
Fredrik von Platen Arkitekt SAR/MSA Bostadskunnig SPF Seniorerna
Åldersvänlig tät stad Göteborg den 6 okt. 2016 Bostäder att bo kvar i - Det är bra boende för äldre Fredrik von Platen Arkitekt SAR/MSA, SPF Seniorerna
Utmaningarna i seniorbostadsfrågan Dålig tillgänglighet i Svenska bostadsstocken Nya tillgängliga bostäder för dyra Byggsektorn bygger för dem som får låna BTP har inte följt prisutvecklingen Unga seniorer en outnyttjad resurs Gamla seniorer kommer att bli ett ekonomiskt sänke för samhället om inga åtgärder vidtas. Ensamhet är en hälsofråga
Seniorer, samhället och kommunen Att bygga fysiskt och ekonomiskt tillgängligt för seniorer är ett win-win projekt. T.ex. installera hiss i 3-4 vån. hus som tillhör kommunens bostadsbolag. Bygga bostäder som gynnar gemenskap Se till att butiker fixar lätt avhjälpta hinder, så att seniorer kan sköta sig själva på stan. 100 nya seniorbostäder genererar 60 radhus eller villor - centralt belägna - till barnfamiljer
Så här gjorde vi i Karlskrona. Det började med Karlskrona seniorhusförening Karlskrona Seniorhusförening är en utveckling av en diskussionsgrupp. En samhällsvetenskaplig diskussionsgrupp om svensk demografi äldres boende och kostnaderna för framtida hemsjukvård till en förening för Framtidsboende och Bygg-och bogemenskap
Delegationen Hållbara Städer utnämnde oss till en Byggemenskap En bygg-gemenskap är en grupp av människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad Utan spekulation!
Vi har idéerna, byggnadsprogrammet och de boende, Vad kan man vinna på det? JO - ni bygger det vi vill ha till rätt pris Och vi har boenden beredda att flytta in!
Vanligaste boendeformerna Seniorbostaden ganska ordinär bostad med hög tillgänglighet, speciellt i sovoch badrum. Gemensamhetslokal. Alla upplåtelseformer. Ålder? Trygghetsbostaden som seniorbostad + tillgång till personal och kök för daglig matberedning minst 65 år, hyresrätt och kooperativ hyresrätt, investeringsstöd. (Vård- och omsorgs-/särskilt boende)
Det är kämpigt för seniorer! Bostadstillägget har inte höjts sedan 2007 Pensionerna har urholkats Bostadskostnaderna har ökat Priset på nya bostäder har ökat med 40 % sedan 2007. Taket borde höjas från 5100 till 7300 kr.
Punkthuset är lämpligt att göra seniortyphus av. 12 13000:- per kvm BOA BRA IDÈ!
I Karlskrona hyra 1440 kr/kvm/år inkl. varmgarage Produktionskostn: 24 200 kr Hyra:7400 kr för 2 rok. med garage
Seniorer kan ta egna initiativ? Gå ihop? - Bilda Byggemenskaper? Hamburg anvisar 20% av marken till byggemenskaper SOU 2015:85 förslår det. Gå ihop och bli sin egen byggherre? Seniorer kan klara det - med lite hjälp Inte minst från kommunen
Har ni läst denna broschyr?
Ta exemplet jag just visat Prod.kostn 24000 kr/kvm Hyran blev 1415 kr/kvm BOA, Drift o Underhåll, avskrivning 350 kr/kvm, år 1055 kr förräntar 24000 kr efter 4,4 % (2,1 %) Men om en byggemenskap tar hand om huset som förvaltas som en bostadsrättsförening eller kooperativ hyresrätt - ägaremodellen) Hur blir då det ekonomiska utfallet?
Byggemenskapen konsulterar en företrädare gentemot totalentreprenören Produktionskostn.(PK) ökar därför till 25000 kr/kvm Vad blir boendekostn. per kvm och år? 50% av PK belånas efter 2,7 % = 325 kr/år 30% av PK belånas som insats efter 2,4 % = 175 kr/år 20% av PK egen kontant insats värderas 0 150 kr/år Drift o Underhåll 275 kr/år Reparationsfond 35kr/år Boende kostn. Per kvm BOA och år 960kr/år
Några slutsatser Byggemenskap enligt det nyss beskrivna, det var så som HSB funkade på 1920- talet. Det är inte kostnadseffektivt för konsumenten att köpa bostadsrätter av entreprenör-byggherrar (typ JM,NCC, PEAB Skanska m.fl.) Alla, inte bara seniorer bör kunna gå ihop Men, gör seniorer det, då blir det lönsamt för kommunen. Varför då??
Om det är lönsamt för samhället att sätta in hiss i ett befintligt trapphus, därför att två äldre, under 25 år, kan senarelägga flytt till särskilt boende i 1,5 år hur lönsamt är det inte då?.. om det i ett trygghetsboende/ seniorhus frivilligt flyttar in 33 st 65-plussare
Säg att flytten till särskilt boende för 11 av dessa, i vårt hus Växthuset, skjuts upp i 1 2 år Det är en besparing för kommunen på ca. 8-12 milj. kr
Kommunen har en nyckelroll Använd kommunens egna bolag, bygg KOMBOHUS eller motsvarande. Låt plan- och exploateringskontoren bli ett servicekontor åt BYGGEMENSKAPER Oj! Men va ska EU då säga om konkurrensen? Ingen fara! - Så länge inte den privata byggsektorn kan förse svenska folket med bostäder som vi har råd att bo i, då måste kommunen göra sin plikt. Kommunen som koncern blir vinnare
Men även vi seniorer vinner på det - nämligen många bra år i social gemenskap Säg att det för 11 av dessa per-soner, i Växthuset, flytten till särskilt boende skjuts upp i 1 2 år Det är en besparing för samhället (kommunen) på ca. 8 milj. kr TACK FÖR NI LYSSNADE
Stadsmiljö på lika villkor hur når vi dit? Mia Edström Stephan Cedergren Birgitta Thielen Helena Bjarnegård Stig Santa Lena Dübeck Malin Michaleson planhandläggare stadsbyggnadskontoret tf.chef strategisk planering fastighetskontoret chef utvecklingsenheten fastighetskontoret stadsträdgårdsmästare park- och naturförvaltningen planeringsledare lokalsekretariatet och Älvstranden enhetschef stadsmiljö, trafikkontoret utvecklingsledare stadsdelsförvaltningen Centrum
Exempel: Planerad stad i Älvstaden Centralenområdet
12
13
14