Nämnden Svenska rum 29.09.2016 Sida 1 / 1 3212/2016 05.10.00 92 Fullmäktigefråga om barns säkerhet inom dagvården Beredning och upplysningar: Paula Rautiola, tel. 09 816 42355 Jaana Suihkonen, tel. 09 816 52353 Riikka Kurki, tel. 050 525 2705 Virpi Mattila, tel. 09 816 23022 fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum föreslår för stadsstyrelsen och vidare för fullmäktige att fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på ledamot Veera Ruohos och 18 andra ledamöters fråga 13.6.2016 om barns säkerhet inom dagvården samt konstaterar att frågan är slutbehandlad. Behandling Beslut Ekonomi- och förvaltningsdirektör Timo Ketonen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Nämnden Svenska rum Förslaget godkändes enhälligt. Tilläggsmaterial Redogörelse - Valtuustokysymys lasten turvallisuudesta päiväkodeissa Veera Ruoho och 18 andra ledamöter lämnade 13.6.2016 en fråga om barns säkerhet i dagvården. Svaret på frågan har sammanställts av resultatenheten för finsk dagvård tillsammans med resultatenheten för svenska bildningstjänster och presenteras likalydande för utbildnings- och dagvårdsnämnden och för nämnden Svenska rum. Frågan Följande frågor ställs: 1. Har Esbo stad observerat och identifierat nya risker för barnen i daghemmen? 2. Ämnar Esbo stad poängtera jämställdheten och jämlikheten mellan könen i den småbarnspedagogik som sker i samarbete mellan dagvården och föräldrarna?
Nämnden Svenska rum 29.09.2016 Sida 2 / 2 3. Hur garanterar Esbo stad att barnens säkerhet i dagvården följer det som stadgas i social- och hälsovårdsministeriets och Stakes handbok, dvs. att man i verksamheten och vid planeringen av den respekterar dagvårdsklienternas religiösa och etniska värderingar och seder? 4. Flera invandrarfamiljer kommer från kulturer där kvinnors och flickors ställning traditionellt varit svagare än i Finland; hur kommer Esbo stad att se till att detta inte återspeglas på daghemsbarnens säkerhet? Svar på fullmäktigefrågan Förändringarna i verksamhetsmiljön Småbarnspedagogikens verksamhetsmiljö har under de senaste fem åren förändrats. Antalet barn i den finskspråkiga kommunala småbarnspedagogiken är cirka 11 500. Av dessa har ca 2 500 barn (cirka 22 procent) ett annat modersmål än finska eller svenska. I motsvarande svenskspråkig verksamhet finns det drygt 1 500 barn. De barn som har annat modersmål än svenska eller finska är dock få. Antalet svenskspråkiga barn som är i dagvårdsåldern har inte ökat sedan 2012 och motsvarande antal finskspråkiga barn har inte ökat sedan 2014. All tillväxt beror på ökningen av antalet barn med andra modersmål. Förändringen i verksamhetsmiljön har ställt krav på personalens kunnande i och utbildning om kulturell mångfald och samarbetsformer med barnens föräldrar. För barn med annat modersmål görs en plan för tvåspråkighet i samarbete med vårdnadshavarna. Planens syfte är att barnen ska lära sig finska och förkovra sig i finländsk kultur. I den svenskspråkiga småbarnspedagogiken ingår för alla barn en utredning över barnets språkliga utveckling i barnets individuella plan för lärande. Planen innefattar även en anteckning om hur behövliga åtgärder genomförs. Främjande av säkerhet i småbarnspedagogiken Småbarnspedagogiken styrs av lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Lagen om småbarnspedagogik ställer upp mål för det arbete som görs av personalen inom småbarnspedagogiken. Enligt målen ska småbarnspedagogiken 1) hos varje barn främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling, 2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet, 3) ordna mångsidig pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i barns lek, rörelse, konst och kulturtradition samt ge barnet möjligheter till positiva upplevelser av lärande,
Nämnden Svenska rum 29.09.2016 Sida 3 / 3 4) säkerställa en småbarnspedagogisk miljö som är utvecklande, främjar inlärning och är hälsosam och trygg, 5) trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan barnet och personalen inom småbarnspedagogiken, 6) erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund, 7) identifiera barnets individuella behov av stöd och, när det uppkommit behov av stöd, organisera ett ändamålsenligt stöd inom småbarnspedagogiken, vid behov i form av mångprofessionellt samarbete, 8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra människor och samhällsmedlemskap, 9) säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt, 10) i samverkan med barnet och dess föräldrar eller andra vårdnadshavare främja en harmonisk utveckling hos barnet och dess holistiska välbefinnande samt stödja barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare i fostringsarbetet. I personalens arbete inom småbarnspedagogiken i Esbo ska en trygg och hälsosam lärmiljö för barnen ha högsta prioritet. Som stöd för personalens arbete har man sammanställt Turvallisuuskäsikirja ja toimintaohjeet och Dagvårdens säkerhetsanvisningar. Dessa säkerhetsanvisningar används i varje finsk- och svenskspråkig småbarnspedagogisk verksamhetsenhet och förskola i Esbo. Säkerhetsanvisningarna baseras på Olli Saarsalmis (red.) Säkerhetsplanering i dagvården (Stakes och Social- och hälsovårdsministeriet. Stakes Handböcker 71. Helsingfors 2008). Att vara förberedd på risker är en fortgående process inom småbarnspedagogiken. Personalen observerar och identifierar ständigt risker och har beredskap att handla i avvikande situationer vilket höjer verksamhetsenhetens säkerhetsnivå. Särskilt viktigt är det att koncentrera sig på åtgärder som syftar till att helt förhindra hot mot personalens säkerhet eller att effektivt förhindra verkningarna av en störningssituation som redan inträffat. För att småbarnspedagogiken ska vara trygg och kunna utvecklas, är det viktigt att personalen är utbildad och förstår vikten av säkerhet. Därför ska personalen både sinsemellan och i tillämpliga delar tillsammans med barnen regelbundet repetera sina färdigheter och då utnyttja bland annat den information som kommit fram vid uppföljningen av olika störningssituationer.
Nämnden Svenska rum 29.09.2016 Sida 4 / 4 Inom de småbarnspedagogiska enheterna i Esbo upprätthålls säkerheten bland annat genom att säkerhetsföreskrifter regelbundet studeras och genom utbildning, övningar och utvärdering av risker och faror. Varje verksamhetsenhet ska utifrån de småbarnspedagogiska säkerhetsanvisningarna utarbeta en enhetsspecifik säkerhetsplan i vilken det ingår en räddningsplan, krisplan, plan för förebyggande av mobbning, gårdsövervakningsplan samt planer för varje enskilt barn när det gäller till exempel dieter. Dessa enhetsspecifika planer ska justeras och uppdateras minst en gång per verksamhetsår. Ny personal ska introduceras i enhetens säkerhetsplaner och säkerhetsverksamhet. Samtidigt ska man poängtera vikten av att regelbundet observera och förebygga säkerhetsrisker. Småbarnspedagogiken samlar årligen information om olyckor som drabbat barn och om rymningar. Dessa ska för den finska småbarnspedagogikens del sedan rapporteras till utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion. Olyckor och rymningar sker sällan inom småbarnspedagogiken. Sannolikheten att ett barn drabbas av någon av dessa under en dag är endast 0,028 procent. Samarbete med vårdnadshavarna Småbarnspedagogiken ska hos varje barn främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling. Småbarnspedagogiken ska främja jämlikhet och förhindra utslagning. De kunskaper och färdigheter som barnen lärt sig ska stärka deras delaktighet och aktiva deltagande i samhället. Småbarnspedagogiken ska också stödja vårdnadshavarna i deras fostringsarbete och göra det möjligt för dem att delta i arbetslivet eller bedriva studier. Småbarnspedagogikens värdegrund styr så att personalens arbetssätt är sensitivt och etiskt och respekterar såväl barnen som deras familjer. Enligt lagen om småbarnspedagogik ska föräldrar och övriga vårdnadshavare ges möjlighet att delta i och påverka hur småbarnspedagogiken planeras, genomförs och följs upp. Lagen förutsätter att varje barn har en individuell plan som innehåller de småbarnspedagogiska målen och åtgärderna på ett sätt som passar barnets utveckling, lärande och välmående. Planen görs i samarbete med vårdnadshavarna och innehåller en beskrivning av barnets färdigheter, styrkor, intressen och individuella behov. I detta sammanhang diskuterar man med vårdnadshavarna också om målen för småbarnspedagogiken. Planen ska för att främja barnets välmående inkludera vårdnadshavarnas och personalens iakttagelser av barnets utvecklings- och inlärningsskeden och av hur barnet fungerar i grupp. Barnens önskemål och tankar utreds och beaktas när planen sammanställs. Även barnets kulturella och åskådningsmässiga bakgrund beaktas. Trots att religiösa och etniska aspekter respekteras tolereras inte ett våldsamt eller diskriminerande beteende av någon eller mot någon.
Nämnden Svenska rum 29.09.2016 Sida 5 / 5 Personalen inom småbarnspedagogiken i Esbo fortbildas i samarbetsfrågor med föräldrarna och fostringsgemenskap betonas. Fortbildning riktas till såväl personal som chefer. I fortbildningen ingår även olika kulturella och livsåskådningsmässiga synsätt och traditioner. På så sätt lär sig personalen att förstå dessa perspektiv så att de kan handla rätt i en kulturmiljö som blir allt mera heterogen. I fortbildningen ingår också hur man identifierar särdragen hos barn i olika åldrar och av olika kön. Detta hjälper personalen att bemöta barnen på ett jämlikt sätt och samtidigt ta hänsyn till deras individuella behov. Inom småbarnspedagogiken uppstår konflikter mellan barnen som inte beror på språklig bakgrund eller kön. Om ett barn skadar ett annat tas saken alltid upp med barnen. Även barnens föräldrar underrättas. Om situationen så kräver medverkar föräldrarna när saken reds ut barnen emellan. På detta sätt går man tillväga med alla föräldrar. Främjande av barnens förmåga till växelverkan Personalen inom småbarnspedagogiken instrueras och får utbildning i hur man utvecklar barns förmåga till växelverkan och sociala färdigheter. Som metoder används vedertagna arbetsmetoder såsom Arvokas, Hyveet päivähoidossa, Askeleittain, Ihmeelliset vuodet, lekklubben Vuorovaikutus, Start, Stegen och Med barna ögon. Personalens uppgift är att skapa en trygg och hälsosam miljö för småbarnspedagogiken där barnens välmående prioriteras. Personalen ska vara observant så att olägenheter i växelverkan barnen emellan upptäcks och åtgärdas. Inom småbarnspedagogiken ingriper man alltid vid mobbning och situationer där någon har för avsikt att skada en annan. Med hjälp av de småbarnpedagogiska enheternas säkerhetsplaner, såsom planen för gårdsövervakning, försäkrar man sig om att en vuxen är närvarande i situationer där fara kan uppstå.
Nämnden Svenska rum 29.09.2016 Sida 6 / 6