2/2014 VÄGLEDAREN I UTBILDNING & ARBETSLIV

2/2014 VÄGLEDAREN I UTBILDNING & ARBETSLIV u t g i v e n a v s v e r i g e s v ä g l e d a r f ö r e n i n g w w w. v a g l e d a r f o r e n i n g e n. o r g Tack Mats! Mats Olof-Ors blev ordentligt och offentligt avtackad på årsmötet. Vi hälsar vår nya ordförande Karin Asplund varmt välkommen! Sidan 26

bygg din framtid det som gör byggbranschen extra spännande är alla olika yrkesmöjligheter. Valet av arbetsområde är ditt: avancerad 3D och IT, planering och logistik eller praktiskt arbete. Gäller frihet, spänning, karriär och omväxling? Byggare av olika slag arbetar med hus och anläggningar från idé till verklighet. spänning och gemenskap utmaningar Läs om framtidsjobben i vår tidning. BestäLL på www.byggare.com karriär Nya Karolinska jobblista NåGra yrken att Välja på: Byggnadsarbetare Byggingenjör Golvläggare Murare konstruktör arbetsledare Betongarbetare järnvägsbyggare Miljösamordnare Träarbetare platschef Bergsprängare plattsättare Civilingenjör Mätningstekniker Väg och anläggningsarbetare Kiruna reds rader Ärade läsare, Vädret denna vår (eller är det vinter?) verkar ha svårt att bestämma sig. Varmt ena veckan och snö den andra. Tussilago och blåsippor har i alla fall kommit på mina breddgrader och nu går vi och väntar på påskveckan för att åka till fjälls en sista gång för denna säsong. Sen tror jag att våren kommer på riktigt, även i mellannorrland. I detta nummer av Vägledaren blir det nyheter och intervjuer från Folkhögskolan. Sveriges Vägledarförening har också som brukligt haft årsmöte och ni kan hitta en kort rapport från mötet men ni hittar även klippt och läst och några andra artiklar. Vi har en ny ordförande i föreningen som presenterar sig kort i detta nummer. Vill passa på att hälsa henne och andra nya ledamöter i styrelsen varmt välkomna och ett lycka till med det viktiga föreningsarbetet. Ni får också stifta bekantskap med en kostymmästare och en av landets verksamma studie- och yrkesvägledare. Vi får också en utblick i Europa en av våra vägledare har varit i Dublin på besök. Vi tar som mycket gärna emot beskrivningar av er vardag och era funderingar och tankar. Skicka gärna in några ord om det ni står mitt uppe i eller något ni bara vill kommentera. Vi vet att Skolverket delat ut en hel del statliga bidrag till att utveckla yrkesintroduktionen, någon kanske kan berätta om vad som är på gång? Glöm inte att nominera någon till karriärvägledarpriset och sist men inte minst pricka in i kalendern datumen för årets rikskonferens i slutet av oktober. Slutligen önskar jag er alla läsare och medlemmar en god läsning, en trevlig vår och en fantastisk sommar. Till sist vill jag å redaktionens vägnar passa på att tacka för att vi får fortsätta arbeta med tidningen och för ert fortsatta förtroende. Agneta Söderlund Chefredaktör Innehåll Redaktörens rader 3 Ordföranden har ordet 4 Carmen jobbar på Färnebo folkhögskola 6 Möt Lisa på Kyrkeruds folkhögskola 8 Estetiska utbildningar 10 Lena vågade byta arbetsgivare 12 Cedefop utbyte i Dublin 14 Krokig väg till vägledarjobbet 18 Yrke: kostymmästare 20 Studentrapport 22 IT i skolan lyfter elever 22 Fortsatt elevtapp i gymnasiet 23 När matte engagerar 24 Bokcirkel i Västerbotten 25 Årsmötet 2014 26 Medicinsk vägledning? 28 Remissvar angående SFI 29 Vägledning inom SFI 31 Internationell utblick 31 Utbilda för arbete 32 Jobbguide för unga 34 Styrelsen 2014 34 Kalendariet 35 Behovet av nya duktiga tjejer och killar är mycket stort inom de närmaste åren. Oavsett hur du startar på gymnasiet finns det flera sätt att komma vidare på. Vi har samlat all information om byggutbildningarna Agneta på webbplatsen www.byggare.com. Söderlund 2 Välkommen till byggbranschen, du också! redaktör 3

Ja, jag tycker faktiskt att det ska bli spännande att ta mig an uppdraget. Inte lätt, men spännande. Precis som hela fältet studie- och yrkesvägledning är spännande. Speciellt i en tid när skolreformerna vräker ner som hagelskurar, Arbetsförmedlingen har fått en ny generaldirektör och det tillskjuts fler högskoleplatser till utbildningar med få sökanden. Och vi har valår! Jag heter Karin Asplund, är nyvald ordförande i Sveriges Vägledarförening och bosatt i Göteb. I min vardag är jag verksamhetschef för Vägledningscentrum i Göteb, lokal projektledare i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) stora ESFprojektet Plug In och projektledare för Comenius Regioprojektet PODs, allt under hatten studieoch yrkesvägledning i det breda perspektivet. På fritiden försöker jag göra klar min masterutbildning, inte i studie- och yrkesvägledning utan i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning. Nordisk dessutom, samarbete mellan Götebs universitet och Tromsø, och där huvuddelen av de studerande finns i Nordne. Mitt engagemang i föreningen sträcker sig tillbaka till någon gång runt 1990 då jag valdes in i styrelsen för första gången och var med och återuppväckte lokalföreningen i södra OP-län. De senaste åren har mitt engagemang begränsat sig till att vara ledamot i NFSY, Nordiska Förbundet för Studie- och Yrkesvägledning. Karin Asplund Ordförande Sveriges Vägledarförening En gång i tiden var jag studie- och yrkesvägledare, eller SYO-konsulent som vi kallades. Jag tillhörde den sista kullen som gick ut från den 1-åriga utbildningen i Malmö 1979. Världens bästa utbildning tyckte jag då och det håller fortfarande. Jag fick världens bästa utbildning för att börja jobba på en skola; jag hade god kännedom om lagar och förordningar, kunde utbildningssystemet och hade grunderna i samtalsteknik. Jag tillhörde en attraktiv grupp, där många kom att göra någon form av karriär och lämnade studie- och yrkesvägledningen för andra uppdrag. Även jag lämnade studie- och yrkesvägledarjobbet men inte studieoch yrkesvägledningen, jag har hela tiden befunnit mig inom eller i gränsområdet. Nyvald ordförande i Sveriges Vägledarförening spännande! Från mitt perspektiv tror jag aldrig att området studie- och yrkesvägledning har varit i större fokus än det är just nu, både på EU-nivå och här hemma. Men på båda fronterna är det mest inom utbildningsområdet som frågorna betonas. Närmaste tidens utmaningar för oss här hemma är, förutom implementering av de allmänna råden, den utbildningspolitiska propositionens förslag om övergång från kommunalt informationsansvar till aktivitetsansvar (Skollagen kap.29 9) från och med 2015 och en mer omfattande registrering av de insatser vi erbjuder ungdomarna. Studie- och yrkesvägledarnas roll betonas särskilt och Skolinspektionen får i uppdrag att inspektera hur kommunerna sköter uppdraget redan 2015. På årsmötet i mars beslutades om föreningens verksamhetsplan för 2014. Baserat på första punkten i 2 i föreningens stadgar bestämdes att Sveriges Vägledarförening skall Aktivt delta i debatten kring likvärdigheten inom utbildningsväsendet Delta i samhällsarbetet kring ungas möjligheter till arbete och vidare utbildning ordförande har ordet Påverka samhället och undanröja orättvisor och utslagsmekanismer inom skola och arbetsliv Det här är stora frågor för föreningen och då är det viktigt att alla medlemmar engagerar sig i sina lokala grupper. Och har ni ingen lokal grupp där du bor det kanske är dags att bilda en. Årsmötet beslutade också att höja startbidraget till de lokala grupperna. Nästa år 2015 firar föreningen 40-årsjubileum, närmare bestämt den 27 april. Det ska vi naturligtvis fira men - Hur? Ja, det ska vi planera under innevarande verksamhetsår och återkommer till det längre fram. Karin Asplund Ordförande Sveriges Vägledarförening 4 IDROTTA & STUDERA I USA Har Du studenter som är intresserade av att studera i USA? Håller de på med någon idrott? Visste Du att alla kan åka till USA och kombinera sin idrott med studier? Bluechip är Sveriges ledande utbildning och idrotts expert på USA med över 22 års erfarenhet och kunskap från att ha hjälpt över 13 000 studenter att komma iväg till USA. Bluechips styrka är vår fokus på USA! Bluechip ger personlig och individuell studierådgivning och jobbar med att hitta en skola utefter studentens personliga profil och förutsättningar. Vi kommer gärna till er och informerar era studenter om vilka fantastiska möjligheter det finns i USA. Vi skickar självklart också ut broschyrer och information om ni önskar. Kontakta oss så vi kan hjälpa era studenter att uppleva drömmen om USA! Se vår hemsida för mer information www.bluechip.nu Kompetensutveckling för studievägledare Delta - eller ta del av kursmaterialet! Nu kan alla ta del av och ladda ned Sacoförbundens presentationer från vår senaste kursomgång. Där finns mycket matnyttigt kring våra yrken som är bra att ha koll på. 3 oktober startar nästa kursomgång. Hör av dig redan nu om du är intresserad så skickar vi en inbjudan. Läs mer på www.saco.se/syvkursanmalan www.saco.se/valjayrke Inspiration & fakta för gymnasie - & högskolevalet syvkurs2014 1.indd 1 2014-02-06 11:43:15

Vi lärare lär oss massor av våra deltagare Carmen Blanco Valer är folkhögskollärare och brinner för den dynamiska interaktionen med deltagarna. Hon tycker att folkhögskolan behövs mer än någonsin. C armen har en bakgrund som metallarbetare, fackligt aktiv, biståndsarbetare och reseledare. Nu arbetar hon på Färnebo folkhögskola, freds-, miljö- och solidaritetsrörelsens folkhögskola med skolans resandekurser. Just nu arbetar hon med kursen Miljörättvisa i Anderna och Sverige. Det bästa med att vara lärare på folkhögskola är möjligheten att inspirera och engagera ungdomar i frågor som rör samhällsförändringar, nya perspektiv på världen och sig själva. det är också en fantastisk möjlighet att lära mellan olika generationer och att därmed omvärdera sina egna föreställningar. Jag brinner mest för den dynamiska interaktionen med deltagarna, den ständiga processen av ett kollektivt kunskapsskapande. Det sker hela tiden ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter, teorier, omvärldsanalyser och reflektioner. Kursen studerar urfolks situation och de problem som uppstår när en expanderande gruvexploatering sker utan hänsyn till människor eller miljö. Vi jämför miljörelaterade problem i Sverige och Ecuador. Det är spännande att arbeta med ett tema som är så aktuellt som gruvfrågan i både Latinamerika och Sverige. Vi har lärt oss om både utsatthet, marginalisering, statligt legitimerade övergrepp men också om aktivt och glädjefyllt motstånd. Varför behövs resandekurserna? I en alltmer globaliserad värld, där beslut och konsumtionsvanor på en plats drabbar folk någon annanstans, är det viktigt att folkbildningen erbjuder möjligheten till lärorika möten mellan folk i Syd och Nord, förutsatt att dessa möten leder till insikter om orättvisor och nödvändigheten av en förändrad världsordning. Men Carmen poängterar att resandet inte behöver leda till detta. En resa som inte har förberetts väl kan till och med befästa maktordningar i världen och bekräfta fördomar, medan en väl förberedd resandekurs kan bidra till att vidga ens förståelse över miljöproblem, fattigdomen i världen, konflikter och ge en ovärderlig insikt om internationella maktperspektiv. Mötena med de människor som uppstår under resorna gör att deltagarna lär sig mycket om sig själva och sitt eget samhälle, säger Carmen. Resandekurserna är nog en av de mest respektfulla formerna för att lära av folk och anisationer på andra breddgrader. En holistisk syn på lärande På folkhögskolan lär vi inte bara med hjärnan, läsning och lyssnande utan även med resten av kroppen, upplevelser och utbyte av reflektioner i grupp. Ett ständigt kunskapsutbyte på alla nivåer bygger samtalet säger Carmen. 6 Carmen själv tillhör ett urfolk, indianer som har en holistisk syn på kosmos ochvägledaren männis- 2/2014 korna som del av kosmos och samhället. Det är inte bara lärarna som lär ut och äger sanningen utan vi ser kunskap som något mer rörligt och föränderligt som växer under möten mellan människor. Vi lärare lär oss massor av våra deltagare, deras erfarenhetsbagage, deras reflektioner och perspektiv. Det tema skiljer folkhögskolan från det traditionella lärande. Lärandet i folkhögskolorna är för livet inte enbart för betygen eller status. Carmen själv tillhör ett urfolk, indianer som har en holistisk syn på kosmos och människorna som del av kosmos och samhället. - Därför är vår syn på lärandet är också helhetlig. Utifrån det perspektivet är folkbildningen som folkhögskolorna baserar sig på den pedagogik som ligger mig närmast. Ny webb s med a ida utbild lla ninga r! skole Yrkeshög GUIDEN se.yhguiden. 2014 www Folkhögskolan har en viktig roll som samhällsförändrare Idag mer än någonsin behövs folkhögskolorna för att bidra till ett jämlikare samhälle. Samhällsklimatet och klimatet i skolan och arbetsliv blir hårdare. Klyftorna ökar, rasism och kvinnohat får fäste och välfärden demonteras. Och trots större miljöinsikter får vinstintressena allt större företräde på bekostnad av människor och natur. Folkhögskolorna fyller en viktig roll, både för att bidra till minskade klyftor och för att stärka individer och kollektiv som hörs allt mindre och far illa, genom att upprätta deras människovärde och tillhörighetskänsla. - Folkbildningen måste ta ett ännu mer aktivt ansvar kring diskussionen om vilket samhälle vi vill ha. Tillsammans med gamla och nya folkrörelser måste vi bidra till framväxt av alternativen. Vi måste också bli bättre på att stimulera möten av olika slag, inte minst interkulturella möten och möten där olika samhällsförändrande krafter ger varandra nya perspektiv. 639 er möjlighet er som ledtil l JOBB! Här hittar ingarna som du utbildn jobb! leder till Text och foto: Lina Remnert 7

Till vänster: Lisa Larsson, lärare Kyrkeruds folkhögskola (foto: Lina Remnert) Nedan: Målerilektion på Kyrkeruds folkhögskola sista ansökningsdag 9 maj & 10 oktober ansök på www.nph.se Intervju med Lisa Larsson, lärare på Allmän kurs på Kyrkeruds folkhögskola Det handlar inte bara om samhällsnytta utan om att vi stärker människor Lisa Larsson har jobbat som lärare på Allmän kurs sedan början av 90-talet. Hon tycker fortfarande att hon lär sig nya saker och ser folkhögskolan som en skolform i ständig förändring. D et speciella med folkhögskolans Allmän kurs är människorna. Du får möta en sån bredd, alltifrån olika bakgrunder, olika åldrar, utbildningsnivå, etniciteter. Det blir en speciell dynamik. Idén med folkhögskolan för dig, vad är det? Arbetsformen och att det finns en humanism där man ser individen. Det finns på andra ställen också, men det genomsyrar folkhögskolan. Vi har såklart regelsystem men möjlighet att göra mycket individualiseringar. Vi lär av varandra, möts och har tid till det. - På folkhögskolan möts folk. Man möter folk från andra kurser vid måltider och vid olika aktiviteter som är på skolan. Det är ett viktigt socialt kitt. Arbetar med gruppen De som börjar på Allmän kurs kan ha väldigt olika bagage med sig, alltifrån att inte ha klarat gymnasiet till att se möjligheten till en ny chans i vuxen 8 ålder. På frågan om hur man jobbar med en humanistisk utgångspunkt vid så olika förutsättningar säger Lisa: Mycket handlar om att saker måste få ta tid. Personer som har något störande i sitt bagage måste få tid. Förändring av beteendemönster görs inte över en natt. Se t.ex. killar som fastnat i dataspelsnätter. Att gå från det till att vara i skolan hela dagarna är en stor förändring. Då är det viktigt att utgå från varje persons förutsättningar. Årskursintegrerad undervisning Lisa och en annan lärare ansvarar för Allmän kurs. Tidigare jobbade Lisa på en annan folkhögskola och i ett större lärarlag kring Allmän kurs, så hon tycker nu att det är en spännande utmaning att ha ansvar för fler ämnen än tidigare. Vi får ta ett helhetsgrepp. Vi får förstås läsa på mycket kring de ämnen vi inte har haft tidigare, men jag tycker att det är positivt. Det blir ett stort sammanhang alltihop. På Kyrkeruds folkhögskola arbetar de årskursintegrerat, vilket innebär att en gruppkonstellation kan förändras flera gånger. Jag har nästan glömt bort att det finns årskurser. Det är ofta en bra pedagogik, att de som gått längre kan bidra med sin erfarenhet till de nyare. Vi måste hålla oss till att kunskaperna ska motsvara gymnasiet. Men upplägget blir annorlunda eftersom vi inte arbetar med kursplaner på samma tema sätt utifrån att man lär sig en sak i ettan och en i tvåan. Vi jobbar tematiskt med nästan alla ämnen. Den här kursen har också bildveckor, tre på hösten och tre på våren. Då arbetar deltagarna med de discipliner som finns här på skolan, som grafik, keramik och måleri. Det har varit uppskattat, även för de som inte går här för det estetiska. Utbilda dig till NAPRAPAT En föränderlig skolform Är det något folkhögskolan är så är det föränderlig. Framtidsdiskussionen finns alltid levande på alla skolor. Det handlar om var vi är på väg och vart vi går. Jag är övertygad om att folkhögskolan kommer att hitta sina vägar. På Allmän kurs är de kunskaper man får så viktiga och ger möjlighet att komma vidare, oavsett om det är till arbetsliv eller studier. Tiden på folkhögskola handlar också om att bygga självkänsla och självförtroende. Det är mer än bara samhällsnytta, det handlar om att stärka människor. Ett givande yrke för dig som vill arbeta med människor och hälsa. Läs mer på nph.se N A P R A PAT s ca n d i n av i a n c o ll eg e o f n a p r a pat h i c m a n u a l m e d i c i n e stockholm Text: Lina Remnert HÖGSKOL AN 9