Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar

Transkript

1 Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping Vägledning för nyanlända barn och ungdomar

2 INLEDNING Att ge vägledning till nyanlända ungdomar tar längre tid än till svensk-födda. De har inte vuxit upp med all information som de svenska tonåringarna har. De kommer från andra länder med andra skolsystem. De kanske redan hade gjort sitt utbildningsval innan de flyttade eller flydde och nu måste börja om i ett nytt land. Traumatiska händelser kan göra att processen tar mycket längre tid. Tid är ett ord som vi kommer tillbaka till många gånger, för tid är just vad nyanlända ungdomar behöver. De behöver mycket tid med en studie- och yrkesvägledare. De behöver fler samtal än svenskfödda. De behöver en annan typ av vägledning, de behöver någon som coachar dem längs vägen och som vägleder dem mot deras mål. Att komma fram till vilket mål man har är inte alltid så lätt. Det kan ta många vägledningssamtal innan eleven vet vad den vill. Men för vissa kan det vara klart ganska snabbt, ibland redan innan man träffar sin vägledare. De ungdomarna behöver man ändå träffa flera gånger. Det är viktigt att ta reda på om det är deras eget val eller någon annans. Eller beror det på att eleven inte vet vad det finns för yrken utan att bara säger ett som den hört talas om? Hur ofta möter man inte en nyanländ ungdom som vill bli läkare eller ingenjör? Men är det verkligen det de vill? Min erfarenhet säger att fallet ofta inte är så. De känner till de yrkena, men är det inom deras intresseområde? Är det familjen som vill? Många elever har ingen kunskap om vad de kan arbeta med, de har inte tänkt på vad de tycker om att göra och vad de är bra på. Där måste du börja vägledningen innan eleven gör några val. Och det krävs, återigen, mycket tid. Du kan dela upp vägledningen i olika steg. Vad är bäst att börja med i första mötet med en nyanländ ungdom? Hur går man vidare? Jag kommer att ge ett förslag på hur man skulle kunna gå tillväga. Förberedelse: Tiden för samtalen rekommenderar jag till högst 40 minuter. Om tolk behövs beror på elevens färdighet i det svenska språket. Anledningen till att det heter steg 1, 2, 3 osv, är för att stegen kan innehålla fler samtal än 1, det beror på individens behov. 2

3 1STEG 1 I första samtalet är det bra om du tillsammans med eleven går igenom vad en studie- och yrkesvägledare arbetar med och varför ni ska träffas. Du kan ge en liten kort beskrivning om vad ett vägledningssamtal brukar innehålla och hur lång tid ni har till förfogande. Sedan passar det bra att eleven beskriver sig själv och sin skolbakgrund. Skolbakgrunden spelar stor roll i hur du kan lägga upp vägledningen utifrån elevens behov och förutsättningar. Vägledningsprocessen kan fortsätta parallellt, men kanske i ett långsammare tempo. Det är viktigt att tänka på att en nyanländs skolgång skiljer sig från det vi är vana vid i Sverige. Att gå igenom skolgången noga är viktigt för framtida samtal. I ett sådant samtal när eleven beskriver sig själv så är det bra att vara föreberedd på att tiden innan, under och efter flykten kan komma upp. Många av de nyanlända har ett behov av att prata och bearbeta händelser de varit med om. Att lyssna aktivt är väldigt viktigt, att finnas där likaså. Detta är en del av vägledningen när du träffar nyanlända ungdomar. Du samtalar inte bara om studier och yrken. I vissa samtal kan du behöva boka en tid hos kuratorn om du känner att eleven har behov av det och själv vill. Vägledningsprocessen kan vid en sådan kontakt fortsätta parallellt men kanske i ett långsammare tempo. När båda parterna har gett den information som behövs är det dags att avsluta och boka en ny tid. Det är viktigt att eleven inte får för mycket information under samma tillfälle, risken blir då att ni får börja om vid nästa samtal. 3

4 2STEG 2 När det är dags för samtal nummer två börjar du med att kort berätta om vad senaste samtalet handlade om och följer upp eventuella frågor. I steg 2 förklarar du utbildningssystemet i Sverige. Då är det bra att använda sig av bilder. En bra översiktskarta finns på Du berättar om vägen från förskola till utbildning på högsta nivå. Det här är en ganska omfattande information och är väldigt viktig för eleven att förstå. Jag rekommenderar mycket tid till att informera om utbildningssystemet i Sverige, det underlättar för den framtida vägledningen. Som bilden beskriver behöver inte alla vägar gå rakt fram. Man kan nå sitt mål på olika sätt. Universitet/högskola Yrkeshögskola GYMNASIE- UTBILDNING Folkhögskola Gymnasial vuxenutbildning Särvux SKOLBARNOMSORG Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning Öppen fritidsverksamhet Grundskola Specialskola Sameskola Särskola Svenska för invandrare Pedagogisk verksamhet Fritidshem Förskola FÖRSKOLE- VERKSAMHET GRUNDSKOLE- UTBILDNING VUXEN- UTBILDNING Förskola Pedagogisk omsorg Öppen förskola 4

5 3STEG 3 Samma som steg 2, återberätta förra samtalet och följ upp eventuella frågor. Nu är det dags att fördjupa sig i elevens intressen, förmågor, framtidsplaner och drömmar. Här är det bra att använda sig av en bild, där eleven kan fylla i det den tycker om att göra men också det den inte gillar. Nu är det dags att fördjupa sig i elevens intressen, förmågor, framtidsplaner och drömmar. Syftet med det är att ta reda på sina intressen som eleven har stor nytta av i val av yrke. Vägledaren informerar om mål och delmål. Det är viktigt att vägleda så att eleven förstår att han eller hon ska ha ett mål, och att man har olika delmål för att nå målet. Arbetsmaterial till steg 3 finns i slutet av häftet. 5

6 STEG 4 4Återberätta kort föregående samtal och följ upp eventuella frågor. Här fortsätter arbetet med att vägleda mot målet. Nu kommer yrkesinformationen in. Anledningen till att vänta med yrkesinformationen till steg fyra är för att försöka få eleven att komma på sina intressen, drömmar och förmågor innan de plockar ett yrke ur luften. Här kan du visa yrkeskort, ta hjälp av Sacos yrkesinformation och ams.se. svårt att säga hur många samtal det tar, det beror självklart på elevens behov. Hur lång tid det tar för eleverna att komma på sina intressen och vad de vill göra i framtiden är väldigt olika. Därför är det svårt att säga hur många samtal det tar, det beror självklart på elevens behov. Det är heller inte säkert att eleven lyckas komma fram till vilket arbete han eller hon vill ha, för vissa tar det flera år och för andra går det snabbt. Här kommer delmålen in, för att eleven ska ha något att sträva mot. Det är inte alls fel att vägen inte blir som eleven tänkt sig från början, eleven kan ändra sig och komma på nya tankar. Det bästa är att skissa på sin bild och försöka ha något mål trots att det ändras. Att gå i skolan många år utan att veta vad det ska leda till och inte ha några uppsatta mål leder oftast till att eleven blir omotiverad. Arbetsmaterial till steg 4 finns i slutet av häftet. 6

7 STEG 5 5Återberätta kort föregående samtal och följ upp eventuella frågor. Nu fortsätter du med yrkes-informationen och leder in den på elevens intressen. Det börjar bli dags att knyta ihop säcken och att matcha elevens intressen och förutsättningar mot ett framtida yrke. Vet man inom vilken yrkeskategori man vill arbeta, så har man kommit en lång bit på sin resa. Elevens förutsättningar och vilja styr valet av yrke. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett specifikt yrke utan kan vara inom en yrkeskategori. Har eleven kommit fram till vilken yrkeskategori den vill arbeta i så har eleven kommit en lång bit på sin resa. 7

8 6STEG 6 I det sista samtalet fyller ni i en ansökningsblankett tillsammans. Eleven har oftast ingen erfarenhet av hur en ansökningsprocess går till. Detta samtal utformas mer som en lektion där man beskriver steg för steg fram tills eleven får sitt slutgiltiga svar på ansökan. Det här materialet har utformats av Tanja Nyholm Studie- och yrkesvägledare Berzeliusskolan Linköping Regionförbundet Östsam 8

9 Exempelbeskrivning Vem är jag? På nästa sida hittar du arbetsmaterialet Vem är jag, som hör till Steg 3. Det är en bild där eleven fyller i intressen, drömmar, vad man tycker om, vad man inte tycker om, och så vidare. Här ser du ett exempel på hur det kan se ut: VEM ÄR JAG? PLUS MINUS JAG ÄR BRA PÅ ATT LYSSNA JAG GILLAR ATT LAGA MAT JAG GILLAR ATT HJÄLPA ANDRA JAG TYCKER INTE OM ATT VARA UTOMHUS JAG ÄR MORGONTRÖTT JAG HAR SVÅRT FÖR ATT PASSA TIDER 9

10 VEM ÄR JAG? PLUS MINUS

11 Exempel på målbild Dina mål och delmål SFI PRAKTIK GYMNASIEUTBILDNING KURSER På nästa sida hittar du arbetsmaterialet Mina mål och delmål, som hör till Steg 4. Här ser du ett exempel på hur det kan se ut. Vägledningsmaterial finns i lösblad som du kan kopiera upp själv. 11

12 MINA MÅL & DELMÅL

13 Vägledning för nyanlända barn och ungdomar