LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET

Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET 2016-2017 Granen

Den lokala utvecklingsplanen är en del i förskole enhetens Arbetsplan-utbildningsplan. Arbetsplanen är den plan som beskriver förskolans mål och uppdrag i sin helhet utifrån lagar och förordningar som vi har att rätta oss efter. I skollagen kallas denna plan för utbildningsplan. I utvecklingsplanen presenteras de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och kvalitetsgranska extra över tid. Vi kallar dessa områden för utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ingår i förskolans systematiska kvalitetsarbete och redovisas maj 2017. Utifrån 2016 års systematiska kvalitetsarbete, enheternas utvärderingar och genom dialog med medarbetarna prioriteras följande kunskapsområden inför läsåret 2016 2017. Språk, naturvetenskap/teknik och hälsa. Utvecklingssamtalet ligger med som ett område som utvärderas för att sträva efter kontinuerlig utveckling gällande samarbete. Estetiska lärprocesser och matematik läggs in och redovisas inom ovanstående områden maj 2017. Generellt sett är vi duktiga på att använda oss av estetiska lärprocesser när vi leker in kunskap men vi bör lyfta fram det tydligare. Estetiska lärprocesser redovisas under respektive rubrik i utvärderingen. Ett område som är nytt för i år är att arbetslagen ska utveckla förskolans interkulturella förhållningssätt. Detta område har lyfts på kommunal nivå och kommer att ligga under rubriken språk. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med, och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Förskolan måste anpassa sig och göra ändringar för att omfatta olika kulturer. Det är inte modersmålslärarna som har ansvaret för barnens språkutveckling, det är förskolan och pedagogernas ansvar. Hur kan förskolan skapa en språklig miljö för alla barn oavsett vilket språk barnet pratar? Varje arbetslag styr sin egen verksamhet och planerar för hur genomförandet bör styras upp i just deras grupp. Barngruppernas ålder, sammansättningar och förutsättningar varierar, vilket innebär att det kommer att se olika ut på de olika avdelningarna. Alla delar och kriterier kommer inte att kunna användas på alla avdelningar. Förskolan ska erbjuda barn en stimulerande verksamhet med lärande, utmaningar, utveckling och omsorg. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans strävansmål. I det systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen i läroplanen, på det sättet fokuserar vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnåendemål genom dokumentation. 2

Kriterierna är kända för medarbetarna vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg de ska ta. Det innebär att vi våren 2017 utvärderar och granskar de utvalda delarna gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Som det ser ut i år, har vi något färre områden, men de är mer omfattande än tidigare. För att minska arbetsbelastningen kan avdelningarna arbeta med pedagogisk dokumentation under olika perioder. Det innebär att vi jobbar med alla utvecklingsområden, men genomför dokumentation inom ämnen i olika perioder. Förskolan jobbar med hela läroplanen, men i det systematiska kvalitetsarbetet lyfter vi ut valda delar som vi fokuserar extra på, dessa områden kallar vi utvecklingsområden. Systematiskt kvalitetsarbete är en cyklisk process B: Alla arbetslag dokumenterar hur de ska nå de bestämda målen inom varje kunskapsområde i verksamheten utifrån de kriterier som är bestämda och kända för alla. A: Från helheten har vi valt några områden vi ska utveckla i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2015/2016. De kallar vi för Utvecklingsområden. Det är känt för alla vad som gäller angående kunskapsområdena och kriterierna i verksamheten samt uppnåendemålen för arbetslagen. C. Följ upp arbetet med jämna mellanrum. 2016 ska varje arbetslag dokumentera hur det har gått. Ni utvärderar kriterier och uppnåendemål. Det är en självärdering av er verksamhet. Här vill vi också att ni berättar hur ni ser att barnens kunnande har förändrats från en tid till en annan. Har ni lyckats med att nå måluppfyllelsen, pågår det en progression åt rätt håll? D. Här dokumenterar ni ex: vad var positivt, negativt, fungerade, inte fungerade, orsak, konsekvens. Utvecklingsbehov/lärdom vad tar vi med oss till nästa år 3

Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren 2017. SPRÅK Bakgrund Vi har under många år haft språk som prioriterat område och väljer att fortsätta med det då språket är en viktig del i allt lärande. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är ett viktigt verktyg till andra kunskapsområden. Vi kommer genomföra referensmaterial på individ nivå och med hjälp av det mäta resultat i språk på gruppnivå även under läsåret 2016-2017. Hur barnen lyckas är beroende av pedagogernas undervisning och den språkliga miljön. Vi kommer att använda oss av olika referensmaterial och lärandeobjekt. Vi kommer att fokusera på verksamhetens innehåll, miljön, atmosfären och pedagogernas uppnåendemål. De estetiska lärprocesserna används som ett redskap i verksamheterna för att utveckla språket. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Visar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Visar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Följande kriterier ska barnen möta i verksamheten: Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Lyssna 2. Rim och ramsor 3. Meningar och ord 4. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/ 5. Fonemen 6. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 7. Vad frågor, varför frågor, hur frågor (babblarna) 8. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT Vi fortsätter med vårt temaarbete inom sagornas värld, denna gång har vi valt att inrikta oss på litteratur från Inger och Lasse Sandberg. Utifrån deras böcker kan vi anpassa utifrån barngruppen och deras behov, samt på individnivå. Vi vuxna har ett medvetet förhållningssätt till undervisning och ser varje aktivitet och rutinsituationer till språkligt lärande. Vi tar hjälp av dator och lärplatta i detta arbete. Sång, musik och rytmik kommer att ingå i arbetet med språket, även skapande verksamhet med olika tekniker. De vardagliga rutinerna på förskolan är ypperliga tillfällen för språklekar. Arbetet kring stödtecken kommer fortsätta och vi kommer här använda oss av tecken tillsammans med bilder i våra lokaler. 4

Bornholmsmodellen finns som grund i vårt arbetssätt där kriterierna 1-9 ovan finns invävda. Barnen får vid samlingen möjlighet att genom lek bland annat lyssna, rimma och klappa stavelser tillsammans med oss. Vi har valt att dela upp samlingen i två grupper för att kunna anpassa innehållet till barnen. Vid matsituationer sker den mer vardagliga kommunikationen där barnen bearbetar händelser och använder sig av frågor som vad, hur och varför. Barnböckerna kommer även att användas som en grund för att skapa inom de olika uttrycksformerna så som bild, dans och sång. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet. Beskrivning under respektive uppnåendemål. 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. o Målet är nått när arbetslagen använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkritisera och tydliggöra språkutvecklingen. Vi arbetar utifrån Bornholmsmodellen för att få ett systematiskt språkarbete och använder oss utav lärandeobjekt. Vi delar in året i fyra delar där vi fokuserar på de olika utvecklingsområdena under några veckor på hösten är språket i fokus. Vårt språkliga arbete kommer utmynna i en utställning på förskolans dag där vi använder oss av de estetiska uttrycken. 2. Senast den 2016-10-20 ska det språkliga referensmaterialet genomföras på barn som är födda 2014 och 2011, som minimum. Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. Syftet är att screena av gruppen för att få ett stöd i att undervisningen hamnar på rätt nivå för den specifika gruppen. o Målet är uppnått när referensmaterialet är genomfört för barn födda 2014 och 2011 innan överenskommen tid, 2016-10-20. o Två pedagoger på området genomför koltis och språkligmedvetenhet. Vi tar del av resultatet från det språkliga referensmaterialet för att se hur vi ska fortsätta vårt arbete och sedan väva in det i den dagliga verksamheten. 3. Senast den 2016-03-20 ska det språkliga referensmaterial genomförts för andra gången på barn födda 2011 och 2014. o Målet är uppnått när kartläggningsmaterialet är använt en andra gång innan överenskommen tid, 2016-03-20. Två pedagoger på området genomför koltis och språkligmedvetenhet. Vi tar del av resultatet från det språkliga referensmaterialet för att se hur vi ska fortsätta vårt arbete och sedan väva in det i den dagliga verksamheten. 4. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellen, vilket bör vara en av de vetenskapliga grunderna ert arbete vilar på. 5

Vi kommer att använda Bornholmsmodellen som grund men även beprövad erfarenhet så som babblarna vårt temaarbete. 5. Senast den första oktober 2016 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla och i relation till den barngrupp man har, se kriterierna. I ett interkulturellt förhållningssätt ska förskolan ha en miljö där bilder kan vara en del av språket. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-10-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Glöm inte bort det interkulturella förhållningssättet. Hur kan vi tydliggöra språket för de som inte har svenska som modersmål eller för de som exempelvis behöver bildstöd för att förstå och utveckla sitt språk. Förändringarna dokumenteras. Vi utvecklar vårt bildstöd och utökar vårt användande av TAKK, tecken som stöd i vardagliga situationer. Vår miljö kommer att uppdateras med ord som skrivs på olika språk som tex Hej detta för att uppmärksamma den språkliga mångfalden. Tillsammans med modersmålslärarna synliggöra barnens olika modersmål. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns språkliga förmågor? Arbetsplatsbesök av ansvarig chef och vår uppföljning och analys utifrån våra lärandeobjekt. Utifrån kartläggningsmaterialet ser vi om barnen har utvecklat sitt språk. Utvärdering maj 2017 av barns språkliga utveckling Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur har ni planerat och genomfört så att barnen fått möjlighet att möta dessa kriterier? 1. Lyssna: 2. Rim och ramsor: 3. Meningar och ord: 4. Stavelser/ klappa stavelser/ klappa ord: 5. Fonemen 6. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor: 7. Vad frågor, varför frågor, hur frågor, vem frågor (Babblarnas böcker): 8. Visa intresse för bokstäver/ symboler och viljan att skriva sitt namn: 9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier, IKT: Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 6

1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. Målet är nått när arbetslagen använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkretisera och tydliggöra språkutvecklingen. 2. Senast den 2016-10-20 ska det språkliga referensmaterialet genomföras på barn som är födda 2014 och 2011, som minimum. Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. Syftet är att screena av gruppen för att få ett stöd i att undervisningen hamnar på rätt nivå för den specifika gruppen. Målet är uppnått när referensmaterialet är genomfört för barn födda 2014 och 2011 innan överenskommen tid, 2016-10-20. 3. Senast den 2016-03-20 ska det språkliga referensmaterialet vara genomfört för andra gången på barn födda 2011 och 2014. Målet är uppnått när referensmaterialet genomförts en andra gång innan överenskommen tid, 2016-03-20. 4. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellen, vilket bör vara en av de vetenskapliga grunderna ert arbete vilar på. 5. Senast den första oktober 2016 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla och i relation till den barngrupp man har, se kriterierna. I ett interkulturellt förhållningssätt ska förskolan ha en miljö där bilder kan vara en del av språket. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-10-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Glöm inte bort det interkulturella förhållningssättet. Hur kan vi tydliggöra språket för de som inte har svenska som modersmål eller för de som exempelvis behöver bildstöd för att förstå och utveckla sitt språk. Förändringarna dokumenteras. 7

Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor över tid? Beskriv konkreta situationer där man kan se barnens ändrade kunskapsutveckling utifrån ert arbete. Se till alla kriterier och använd er av er dokumentation som ni genomfört och analyserat under året. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov: Analys- Lärdomar- Utvecklingsbehov- NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Bakgrund För femte året i rad kommer vi att fokusera på naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap och teknik är ett samlingsnamn för flera olika kunskapsområden. Dessa områden är exempelvis kemi, fysik, biologi, astronomi och bygg & konstruktion. Detta år kommer vi även lägga in vissa bitar från matematik och även sätta fokus på hälsa. Matematiken ska inkluderas i vardagen och bitar inom matematik kan hamna inom naturvetenskap och teknik, men även inom språk. I begreppet hälsa lägger vi in rörelse, mat och kroppen, som vi bland annat kan koppla till biologi, fysik och kemi. De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat. Det är uppenbart att hälsorisker för barn och ungdomar inte ensidigt kan hanteras inom hälso- och sjukvården. En utökad samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst, är nödvändig (Socialstyrelsen, Hälsa och barn). Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår undervisning/lärande mot vetenskaplig litteratur. Strukturera miljön inne och ute utifrån de aktiviteter vi planerar att genomföra, exempelvis naturvetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Estetiska lärprocesser används ofta men det är viktigt att vi synliggör dessa i planering och genomförande i teknik och naturvetenskap, precis som i övriga ämnen Pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå används. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: 8

sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 8. Visa intresse för rörelse och motoriska övningar, såväl inne som ute. 9. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 10. Sortera och klassificera, förstå lägesbegrepp 11. Förstå tid dagsrytm, månader och år 12. Att känna igen siffror, att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 13. Förstå parbildning, mönster 14. Se logisk rimlighet, problemlösning Även här väver vi in vårt temaarbete med sagovärlden samt arbetar kring NTA. Vi fortsätter med våra besök i skogen där vi arbetar kring kriterierna tillsammans med barngruppen. Genom att tillsammans med barnen dokumentera skogsutflykter med lärplatta/kamera kan vi ta med oss skogens upplevelser till förskolan. På så sätt kan vi ta fäste vid barnens intresse och arbeta vidare med dessa. Vi återfinner matematiken i det vardagliga arbetet på förskolan, det kan vara från att dela frukten, räkna antalet barn eller att samtala kring begrepp som kort/lång, äldre/yngre etc. Även här kommer vi ha några veckor där vi fokuserar på naturvetenskap och teknik. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Lärandeobjekt upprättas! 9

o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. o Målet är nått när arbetslaget använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkritisera och tydliggöra teknik och naturvetenskap och även matematik. Vi kommer arbeta kring boken "Leka och lära matematik ute" och naturkort men även ta inspiration av andra böcker. Lärandeobjekt kommer skrivas för vår skogendag med fokus på de olika punkterna så som Hälsa, Matematik, Språk etc. Tillsammans med barnen skapar och konstruerar vi objekt utifrån temaarbetet och genom använandet av NTA. 2 Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Vi ser möjligheter att använda uterummet/utemiljön med barngruppen för att tex. se på naturens olika årtidsväxlingar. Hur förändras naturen på förskolans gård? Det vi gör inne kan förflyttas ut till gården där vi exempelvis kan genomföra experiment eller berättande. 3 Senast den första april 2017 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns process/lärstrategier runt ett experiment. Varje pedagog ansvarar för ett antal barn ur gruppen och gör dokumentation kring dessa barn. 4 Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av Beprövad erfarenhet som vi utgår ifrån är böckerna "Leka och lära matematik ute". Böcker med forskningsgrund är "naturvetenskap & matematik", "NTA ljud/luft". 5 Arbetslaget/enheten ska i sin verksamhet planera in någon form av rörelselek, motorik bana eller annan form av kroppslig aktivitet, varje vecka. Målet är uppnått när arbetslagen har planerat in denna aktivitet i sin verksamhet, i sin veckoplanering. En gång i veckan har vi en planerad aktivitet där barnen och pedagogerna rör på sig tillsammans. 6 Arbetslaget ska i sin planering tydliggöra hur de inkluderar matematik i verksamheten Målet är nått när arbetslaget innan 2016-09-15 redogör för hur detta genomförs i verksamheten. Vi återfinner matematiken i det vardagliga arbetet på förskolan, det kan vara från att dela frukten, räkna antalet barn eller att samtala kring begrepp som kort/lång, äldre/yngre etc. 10

Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom NTA Dokumentation genom bild och text samt utvärdering av våra lärandeobjekt. Vi följer upp på den gemensamma planeringen. Utvärdering maj 2016 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur har ni möjliggjort så att barnen fått möta dessa kriterier i verksamheten? 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 8. Visa intresse för rörelse och motoriska övningar, såväl inne som ute. 9. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 10. Sortera och klassificera, förstå lägesbegrepp 11. Förstå tid dagsrytm, månader och år 12. Att känna igen siffror, att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 13. Förstå parbildning, mönster 14. Se logisk rimlighet, problemlösning Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Lärandeobjekt upprättas! Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Målet är nått när arbetslaget använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkretisera och tydliggöra teknik och naturvetenskap och även matematik. 2. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. 11

3. Senast den första april 2017 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns process/lärstrategier runt ett experiment. 4. Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. 5. Arbetslaget/enheten ska i sin verksamhet planera in någon form av rörelselek, motorik bana eller annan form av kroppslig aktivitet, varje vecka. Målet är uppnått när arbetslagen har planerat in denna aktivitet i sin verksamhet, i sin veckoplanering. 6. Arbetslaget ska i sin planering tydliggöra hur de inkluderar matematik i verksamheten Målet är nått när arbetslaget innan 2016-09-15 redogör för hur detta genomförs i verksamheten. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor över tid. Beskriv konkreta situationer där man kan se barnens ändrade kunskapsutveckling utifrån ert arbete. Se till alla kriterier och använd er av er dokumentation som ni genomfört och analyserat under året. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Analys- Lärdomar- Utvecklingsbehov- 12

KOMMUNIKATION Bakgrund Även i år kommer vi i att fokusera på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är det svåraste området vi har. Det är viktigt att hela tiden jobba för förtroendefulla relationer.. Vi måste lägga stort fokus vid första föräldramötet, alternativt grupputvecklingssamtalet. Jag vill att alla har en bildpresentation om uppdraget för föräldrarna. Där man berättar om exempelvis temat och hur man genom temat får in hela vårt uppdrag/läroplan. I höst fortsätter alla enheter att arbeta utifrån den handlingsplan för utvecklingssamtal/föräldrasamtal som togs fram för två år sedan. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med utvecklingssamtalet. Av den anledningen ska vi bli bättre på att använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal. Medarbetarna gör själva valet om man genomför ett grupputvecklingssamtal i början av höstterminen och enskilda samtal under våren eller om man genomför enskilda samtal både höst och vår. De som under föregående år genomförde grupputvecklingssamtal var positiva till detta. Höstens utvecklingssamtal med föräldrar och barn kan genomföras enligt några alternativ, arbetslaget fattar ett gemensamt beslut. Det kan vara traditionella utvecklingssamtal där man bjuder in enskilda vårdnadshavare och deras barn. Det kan vara att man bjuder in vårdnadshavare och deras barn i mindre grupper, där barnen visar och berättar vad man gör på förskolan. Det kan även vara att man bjuder in vårdnadshavarna och deras barn i mindre grupper, där barnen visar vad man gör på förskolan, för att därefter genomföra föräldramöten i mindre grupp. Denna modell bygger på att en annan pedagog tar hand om barnen under den tid vårdnadshavarna har föräldra- vårdnadshavarmöte. Genomför man höstens utvecklingssamtal på detta sätt kan man släppa det traditionella föräldramötet i helgrupp. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska utvecklas. 1 Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. Vi använder oss av en "bildskärm" där vi regelbundet byter bilder på dokumentation som skett på den dagliga verksamheten. Vårdnadshavarna kan genom vår veckoplanering ta del av veckans händelser, där skriver vi in vad som sker under veckan. Vår dokumentation på barnens kunskaper används sedan i en portfoliepärm men även vid utvecklingssamtal tillsammans med barn och vårdnadshavare. För att utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna kommer det under hösten startas upp och utvecklas en sajt om vår verksamhet. 13

2 Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Målet är uppnått när arbetslaget har dokumentation där vi kan följa barnets utveckling över tid. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort mm. Dokumentationen sker genom bild, text film och vi arbetar vidare med vår barnportfolie. Genom portfolio ser vi barnens olika utvecklingar och kunskaper, de har även möjlighet att följa sin egen kunskapsväg och visa upp för kamrater och vårdnadshavare. 3 Arbetslagen ska sträva efter att utveckla sina utvecklingssamtal dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet som togs fram för en tid sedan. Vi kommer följa de gemensamma handlingsplanerna samt förändra utseendet på våra föräldramöten. Framöver ska vi ha föräldramöten avdelningsvis och uppdelat i mindre grupper. Detta för att fånga upp fler vårdnadshavare och öka närvaron. Hur följer vi upp arbetet med att öka och förbättra kommunikationen mellan förskola och hem? Vi anser att den dagliga kommunikationen med vårdnadshavarna är en stor del av verksamheten. Här får både vi och vårdnadshavarna uppdateringar om barnen och dagens händelser. Vi har också tänkt genomföra en enkät för att följa upp "grupputvecklingssamtalen". Utvärdering maj 2017 Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska utvecklas. 1. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. 2. Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. 14

Målet är uppnått när arbetslaget har dokumentation där vi kan följa barnets utveckling över tid. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort mm. 3. Arbetslagen ska sträva efter att utveckla sina utvecklingssamtal dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet som togs fram för en tid sedan. Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat personalens kommunikation med föräldrar från en tid till en annan? Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Analys- Lärdomar- Utvecklingsbehov- 15