Hållbarhetsredovisningens betydelse

Hållbarhetsredovisningens betydelse - Ur ett ägarperspektiv Författare: Jonna Gustavsson Handledare: Petter Boye Emelie Johansson Examinator: Krister Bredmar Ekonomprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: C-nivå, vt 11 1

FÖRORD Under vår sista termin på Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Kalmar har vi författat denna uppsats som är en del i företagsekonomins tredje block med inriktning mot ekonomistyrning. Under vår forskning har vi bemötts positivt från de olika fondbolagen som vi kommit i kontakt med. Vi vill rikta ett stort tack till dessa organisationer som har gjort det möjligt för oss att utföra denna undersökning. Organisationerna har bidragit till intressanta infallsvinklar som har med det aktuella ämnet att göra. Vi vill även tacka vår handledare Petter Boye, som genom stöd, tips och idéer har hjälpt oss att slutföra denna forskning. Kalmar den 26 maj 2011 Jonna Gustavsson Emelie Johansson 2

ABSTRAKT Titel: Hållbarhetsredovisningens betydelse ur ett ägarperspektiv Författare: Jonna Gustavsson & Emelie Johansson Program: Ekonomprogrammet Handledare: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet, Kalmar Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. 3

Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, hållbarhetsarbete, CSR, SRI, etik, socialt och miljömässigt ansvar, ansvarsfulla investeringar, institutionella ägare 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 9 1.1 Bakgrund... 9 1.1.1 Etiska krav på företagen... 9 1.1.2 Hållbarhetsredovisning... 10 1.1.3 Ansvar för investeringarna/ Aktieägarnas ansvar... 11 1.1.4 Etiska fonder... 12 1.1.5 Institutionellt ägande... 12 1.2 Problemdiskussion... 13 1.3 Forskningsfråga... 15 1.4 Syfte... 15 1.5 Avgränsningar... 15 1.6 Målgrupp... 16 1.7 Disposition... 16 2 METOD... 17 2.1 Förförståelse... 17 2.2 Forskningsansats... 17 2.2.1 Vetenskapsteoretiska traditioner... 17 2.2.2 Deduktiv ansats... 18 2.2.3 Induktiv ansats... 18 2.2.4 Abduktiv ansats... 18 2.2.5 Vår motivering till den induktiva ansatsen... 18 2.3 Forskningsstrategi... 19 2.3.1 Kvantitativ strategi... 19 2.3.2 Kvalitativ strategi... 19 2.3.3 Vår motivering till den kvalitativa strategin... 19 2.4 Forskningsdesign... 20 2.4.1 Fallstudie... 20 2.4.2 Analysnivå... 21 2.5 Insamlingsmetod... 21 2.5.1 Urval... 21 2.5.2 Datainsamling... 22 2.5.3 Intervju... 23 2.5.4 Access... 25 5

2.6 Val av teoretiska perspektiv... 25 2.7 Genomförande... 26 2.8 Forskningskvalitet... 27 2.8.1 Källkritik... 27 2.8.2 Reliabilitet och validitet... 27 2.8.3 Trovärdighet... 28 2.8.4 Äkthet... 29 3 TEORI... 30 3.1 Begreppsdefinition... 30 3.2 Institutionella ägare... 31 3.2.1 Två ägarroller... 33 3.3 Bedömning av företagens sociala och miljömässiga ansvar... 33 3.3.1 Ekonomiskt ansvar... 35 3.3.2 Socialt ansvar... 36 3.3.3 Miljöansvar... 37 3.3.4 Ansvarsfulla investeringar... 38 3.3.5 Tyngd på finansiella kriterier respektive hållbarhetsfrågor... 41 3.3.6 Samband mellan hållbarhet och lönsamhet... 42 3.3.7 Kommunikation angående ansvarstagande... 44 3.3.8 Intressentmodell... 44 3.4 Hållbarhetsredovisningens som underlag... 45 3.4.1 Trovärdighet... 46 3.5 Krav och påverkan... 46 3.5.1 Riktlinjer... 47 3.5.2 Lagstiftning om hållbarhetsinformation... 48 3.6 Kritik mot hållbarhetsarbete... 48 4 EMPIRI... 50 4.1 Erfarenheter och synpunkter från fondbolagen... 50 4.1.1 Handelsbanken Fonder... 50 4.1.2 Storebrand/SPP Fonder... 50 4.1.3 SEB Fonder... 52 4.1.4 Skagen Fonder... 52 4.1.5 Nordea Fonder... 53 4.1.6 AMF Fonder... 53 4.1.7 Skandia Fonder... 54 4.2 Bedömning av företagens sociala och miljömässiga ansvar... 54 6

4.2.1 Handelsbankens bedömningsarbete... 54 4.2.2 Storebrand/SPP Fonders bedömningsarbete... 55 4.2.3 SEB Fonders bedömningsarbete... 58 4.2.4 Skagen Fonders bedömningsarbete... 58 4.2.5 Nordea Fonders bedömningsarbete... 60 4.2.6 AMF Fonders bedömningsarbete... 61 4.2.7 Skandia Fonders bedömningsarbete... 62 4.3 Hållbarhetsredovisningens som underlag... 62 4.3.1 Hållbarhetsredovisningens betydelse för Handelsbanken Fonder... 62 4.3.2 Hållbarhetsredovisningens betydelse för Storebrand/SPP Fonder... 63 4.3.3 Hållbarhetsredovisningens betydelse för SEB Fonder... 64 4.3.4 Hållbarhetsredovisningens betydelse för Skagen Fonder... 64 4.3.5 Hållbarhetsredovisningens betydelse för Nordea Fonder... 65 4.3.6 Hållbarhetsredovisningens betydelse för AMF Fonder... 65 4.3.7 Hållbarhetsredovisningens betydelse för Skandia Fonder... 65 4.4 Krav och påverkan... 65 4.4.1 Krav och påverkan från Handelsbanken Fonder... 65 4.4.2 Krav och påverkan från Storebrand/SPP Fonder... 66 4.4.3 Krav och påverkan från SEB Fonder... 67 4.4.4 Krav och påverkan från Skagen Fonder... 68 4.4.5 Krav och påverkan från Nordea Fonder... 68 4.4.6 Krav och påverkan från AMF Fonder... 69 4.4.7 Krav och påverkan från Skandia Fonder... 69 5 Analys... 70 5.1 Bedömning av företagens sociala och miljömässiga ansvar... 70 5.1.1 Kommunikation mellan företag och fondbolag... 70 5.1.2 Integrering av CSR... 71 5.1.3 Bedömningsprocessen... 72 5.1.4 Bedömningskriterier... 74 5.1.5 Sambandet mellan lönsamhet och hållbarhet... 77 5.2 Hållbarhetsredovisning som underlag... 77 5.2.1 Hållbarhetsredovisningens målgrupp... 77 5.2.2 Trovärdighet... 78 5.2.3 Användningsområde... 79 5.2.4 Redovisningens kvalitet... 80 5.3 Krav och påverkan... 81 7

5.3.1 Samverkan... 81 5.3.2 Påverkan från ägarna... 82 5.3.3 Krav från ägarna... 83 5.3.4 Användandet av riktlinjer... 85 5.3.5 Kritik mot hållbarhet... 85 6 Slutsats... 87 6.1 Hur de institutionella ägarna bedömer företagens arbete med sociala och miljömässiga frågor 87 6.2 Hur hållbarhetsfrågorna förhåller sig i relation till de finansiella aspekterna... 88 6.3 Hur hållbarhetsredovisningen fungerar som underlag vid bedömning av företagens hållbarhetsarbete, för de institutionella ägarna... 88 6.4 Kraven som ställs av de institutionella ägarna på företagens hållbarhetsarbete... 89 6.5 De institutionella ägarnas påverkan på företagens utveckling angående hållbarhetsredovisningen... 90 6.6 Utvecklingsmöjligheter för företagen... 90 6.7 Sammanfattade slutsatser... 91 6.8 Förslag till ytterligare forskning... 92 7 Källförteckning... 94 7.1 Litteratur... 94 7.2 Artiklar... 96 7.3 Elektroniska källor... 96 7.4 Intervjuer... 96 Bilaga 1 Utgångspunkt för intervjuerna Bilaga 2 - Intressentmodellen 8

1 INLEDNING Detta kapitel ger läsaren en kort introduktion till vår undersökning. Vi beskriver bakgrunden till hållbarhet, hållbarhetsredovisning och etiska fonder. Vi diskuterar kring etiska krav, aktieägarnas ansvar och de institutionella ägarna. Problemdiskussionen leder fram till våra forskningsfrågor som därmed leder er läsare till vårt syfte med denna forskning. Vi har även valt att redogöra för våra avgränsningar inom denna forskning och ni kommer att få en kort redogörelse för vad varje kommande kapitel kommer att handla om. 1.1 Bakgrund 1.1.1 Etiska krav på företagen Cerne (2009, s. 33) the business of business is business säger Milton Friedman och denna syn har varit dominerande de senaste årtiondena. Företagens syfte är fortfarande att tjäna pengar, men nu är det viktigt hur de intjänas. Undersökningar visar att många aktivt vill välja bort företag som agerar oetiskt. Philipson (2004) menar att allmänheten ställer höga krav på dagens företag, angående en etisk profil. Företagen måste kunna förklara vad de anser är rätt och fel, samt hur de ska arbeta för att uppnå det som anses vara rätt. Koskinen (1999) anger att bildandet av aktiebolag har varit viktigt för utvecklingen av marknadsekonomi och i samband med att ägandet har förändrats, har även fokuseringen på moralen förändrats. På 80- talet ansågs det att affärer och etik inte har någon samhörighet eftersom etiska reflektioner ansågs vara allt för kostsamt. Detta förändrades i början på 90-talet genom att kunder började intressera sig för företagens agerande, kring exempelvis barnarbete, miljöfarlig tillverkning och om företagen tar ansvar för sina misstag. Kvalitetskraven på verksamheten ökade allt mer. Det blev svårare för företag som inte ansågs etiska att rekrytera nya medarbetare. De Geer och Trollestad (2009) menar att de anställda kan anse att det är viktigt att vara en del av en organisation som bryr sig om omvärlden. Engagemanget kan få de anställda att känna samhörighet med organisationen. Koskinen (1999) påpekar att dålig etik ledde till sämre ekonomi. Människor avstår allt mer från att investera i företag som inte har en bra etisk profil. Kågerman et. al. (2008) menar att etiskt handlande kan leda till ökat förtroende. Lågt förtroende på värdepappersmarknaden innebär att köparna måste fördela resurser till att kontrollera om de finansiella tjänsterna är vad de utger sig att vara. Philipson (2004) berättar att en majoritet av aktieägarna som deltog i en opinionsundersökning angav att de skulle avyttra sina äganderätter om företaget har ett bristande etiskt och socialt ansvar, även om lönsamheten är hög. 9

1.1.2 Hållbarhetsredovisning Dernbach och Mintz (2011) skriver i sin artikel om att hållbarhet tillhandahåller ett ramverk för hur människor ska leva och agera i harmoni med naturen, precis som vi har gjort i århundraden, dock har överutnyttjat naturens resurser och därför bör vi ta hänsyn till naturen. Eftersom hållbarheten inte är lagstadgad, även om det finns lagar som stödjer miljö och omgivningens resurser. Det förekommer diskussioner kring om det måste införas en signifikant process mot ett hållbart samhälle för att uppnå hållbarhet och om att lagstiftning kring detta bör införskaffas. Det diskuteras inte enbart kring miljön utan även de sociala och ekonomiska aspekterna tas hänsyn till. De Geer och Trollestad (2009) menar när det ställs högre krav på företagens etiska ansvar, så behöver företagen skapa strukturer och rutiner för detta, genom exempelvis hållbarhetsredovisning. Ljungberg och Barkland (2010) anger att det utvecklas till en självklarhet att långsiktig lönsamhet och effektivitet kräver ansvarsfullt agerande, som inkluderar förhållanden med de anställda, kunder och andra intressenter. Ökande kunskap och medvetenhet om hållbarhetsfrågor resulterar i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera väljer hållbara företag och granskar deras värderingar. Detta leder till att företagen måste arbeta aktivt med etik- och hållbarhetsfrågor, upprätta hållbarhetsredovisning, skapa en tillfredsställande kontroll angående hållbarhetsredovisningen och upprätthålla en god kommunikation med intressenter för att upprätthålla förtroende. De Geer och Trollestad (2009) berättar att hållbarhetsredovisningen har etablerats bland företagen på senare år och innebär att den ekonomiska redovisningen inte är tillräcklig utan även social och miljömässig redovisning behövs. Denna redovisning utförs oftast i enlighet med Global Reporting Initiative standarden, GRI-standarden, dock har företagen stor valfrihet när de ska utforma sin redovisning. Lennartsson (2011) berättar att andelen hållbarhetsredovisningar har ökat från 52 till 72 procent bland världens 250 största företag. Utvecklingen i Sverige har gått åt samma håll, men har inte varit lika kraftig. Regeringen har uppmuntrat utvecklingen inom området genom att kräva att statliga bolag ska utföra en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI. Larsson och Ljungdahl (2008) definierar hållbarhetsredovisning som en analys av företagets ansvarsfrågor och hur dessa preciseras, samt hur de bearbetas i företaget under den aktuella perioden. Hållbarhetsbegreppet innehåller mått och rapportering angående miljömässiga, ekonomiska och sociala delar, som relationer till personal, leverantörer och mänskliga rättigheter. Företagen måste identifiera sina ansvarsområden och se vilka intressenter som kan hänföras till de olika åtgärderna. Hållbarhetsredovisningen riktar sig till både interna och 10

externa intressenter och kan leda till bättre rykte och större trovärdighet, vilket kan skapa bättre relationer med intressenterna. Ett företags intressentgrupper visar på vilka ansvarsområden som företagen ska fokusera på. Företagen måste ha en öppen dialog med medarbetarna, samt en dialog med viktiga externa intressenter. Ljungberg och Barkland (2010) menar att intressenterna är de som påverkar eller kan påverkas av företagets verksamhet. 1.1.3 Ansvar för investeringarna/ Aktieägarnas ansvar Sjöström (2010) anser att rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställning i samhället blir viktigare på finansmarknaden. Via fonder kan man idag vara delägare i ett stort antal företag utan att ens veta vad man äger. Baksidan är, att det då inte heller är lätt att känna något ansvar för vad dessa bolag har för sig. Resultatrapporterna säger ju bara vad man har uppnått inte hur det har skett., Koskinen (1999, s.12). Koskinen (1999) menar att aktieägarna eller portföljförvaltarna ställs inför frågan om vad de ska göra med sin ägarmakt. Det första alternativet är att inte bry sig om den, med andra ord lämna över makten till någon annan som kanske inte har samma värderingar. Det andra alternativet är att avstå från att investera i en del slags verksamheter och eventuellt avyttra det de redan har investerat i sådana branscher. Ett sista alternativ är att aktivt försöka säkerställa att verksamheten drivs enligt deras värderingar om vad som är etiskt. En aktieägare eller portföljförvaltare behöver inte välja endast ett av dessa alternativ, utan kan välja en kombination av dessa. Sjöström (2010) menar att aktieägare försöker påverka företagen att ta ansvar för frågor om miljö, rättvisa och socialt ansvarstagande, vilket kallas för ansvarsfulla och hållbara investeringar eller Socially Responsible Investment, SRI. Sjöström (2010) menar att ägarna bryr sig inte enbart om att företaget är vinstgivande, utan även hur företagen skapar vinsten, i och med att allt fler ägare intresserar sig för miljön och det sociala ansvaret när företagen analyseras, så skapas det förväntningar om att ägarna kan påverka företagen till att utvecklas inom de områdena. Grafström et. al. (2008) anger att det ökande intresset angående företagens sociala ansvar gestaltar sig på många olika sätt i form av finansiella index för socialt ansvarstagande företag, ökad andel av etiska fonder, utformning av riktlinjer för implementering och rapportering av socialt ansvarstagande, statliga organisationer har uppmärksammat det sociala ansvaret, exempelvis FN och EUkommissionen, konsulter med specialisering på socialt ansvarstagande har uppstått, samt att ett flertal kurser med inriktningen socialt ansvarstagande ges ut av högskolor och universitet. 11

1.1.4 Etiska fonder Grafström et. al. (2008) menar att den finansiella sektorn arbetar alltmer med CSR, vilket står för Corporate Social Responsibility och behandlar företagens sociala och miljömässiga ansvar. Grafström et. al. (2008) berättar att kunder och institutionella placerare kräver att finansbranschen ska ta hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter i verksamheten och kunna erbjuda etiska produkter, så kallade SRI. Grankvist (2009) anger att i och med det ökade intresset för etiska investeringar har de etiska fonderna mångdubblats. Att investera etiskt betyder att aktieägaren investerar efter vissa kriterier som företagen ska uppfylla. Kriterier av denna sort kallas för SRI-kriterier. Etiska fonder kan verka som påtryckare för att företagen ska agera bättre med varning om att fonden avskaffar sitt innehav i företag. Kunder som köper produkter där företag ger en del av inkomsten till en ideell organisation kan jämföras med att investera i etiska fonder, men genom fonderna finns det större chans att påverka att företaget använder sitt kapital på rätt sätt och det finns även en möjlighet att ställa högre krav på att andra företag ska agera etiskt. Sjöström (2010) visar att trenden för europeiska fonder som förvaltas efter SRI:s principer, med andra ord fonder som väljs ut efter social eller miljömässiga kriterier, har ökat kraftigt. 1999 var antalet fonder 159, medan 2007 var antalet uppe i 437 stycken. Det svenska utbudet på etiska fonder är stort, i jämförelse med Europa och USA. Nilsson (2004) anger att en etisk fond måste uppfylla vissa etiska kriterier. Det kan vara både positiva och negativa kriterier. Ett exempel på ett positivt kriterium är att välja de företag som arbetar mot bättre miljö och ökad jämställdhet. Ett exempel på ett negativt kriterium är att avstå från företag som arbetar med vapen, tobak eller alkohol. 1.1.5 Institutionellt ägande Af Sandeberg och Sevenius (2008) anger att det institutionella ägandet är nästan 85 procent av det totala ägandet på Stockholmsbörsen och det direkta privata ägandet har minskat. Aktieägandet, både indirekt och direkt, har hos den vuxna befolkningen gått från 29 till 80 procent under de senaste två årtiondena. Det institutionella ägandets ökning beror bland annat på det kraftigt ökande pensionssparandet. Institutionella ägarna består av många olika grupper som stiftelser, försäkringsbolag, värdepappersfonder, allmänna pensionsfonder och pensionsstiftelser, föreningar, samfund eller akademier som investmentbolag och andra bolag som investeringar i aktiemarknadsbolag. Institutionella ägare har både en förvaltarroll och en ägarroll. I förvaltarrollen ligger fokuseringen på kapitalförvaltning med mål att maximera avkastningen mot en begränsad risknivå. Det görs en åtskillnad mellan en passiv och en aktiv ägarroll. Den aktiva rollen fokuserar inte enbart på den finansiella placeringen, utan tar ansvar för företagens agerande och utveckling. 12

1.2 Problemdiskussion Ljungdahl (2008) menar att många fondbolag idag erbjuder etiska fonder, vilket innebär att de måste bedöma företagens hållbarhetsarbete. Vi kan hitta etiska fonder i de flesta stora fondbolagens utbud, exempelvis Swedbank Robur erbjuder hållbarhetsfonder (www.swedbankrobur.se, 2011), SEB Fonder samt Handelsbanken Fonder erbjuder etiska fonder (www.seb.se, www.handelsbanken.se, 2011) och Nordea Fonder erbjuder avkastning med ansvar där företagens uppträdande granskas (www.nordea.se, 2011). De institutionella ägarna, exempelvis fondbolag och försäkringsbolag, är dominerande i Sverige och därmed måste de säkerställa att deras portföljer följer deras etiska krav, menar Sjöström (2010). Fondbolag utsätts med jämna mellanrum för kritik mot deras etiska placeringar, berättar Hassel (2011). Hassel (2011) anger att finanssektorn länge har skiljt på etiska och oetiska fonder. Sjöström (2010) menar att institutionella ägare inte har någon relation till företagen och värderar främst företaget efter finansiella nyckeltal. Vinstökning ansågs vara motsatsen till att uppfylla andra behov. Hassel (2011) påpekar att idag försöker dock många investerare kombinera hållbarhet och lönsamhet. Idag integrerar finansmarknaden hållbarhet i deras beslutsunderlag. Hassel (2008) menar dock att CSR-information inte får någon större plats i analytiska rapporter och Hassel (2011) påpekar att etiska faktorer är underordnade de ekonomiska i praktiken, samt att det som storägare skulle vara ansvarslöst att inte inkludera hållbarhetsaspekter i bedömningen av företagen. Sjöström (2010) menar att det finns ett dilemma mellan att agera kommersiellt rätt och moraliskt rätt. Ljungdahl (2008) påpekar att ägarna är hållbarhetsredovisningens primära målgrupp. Det är speciellt intressant för företagen hur kapitalmarknaden använder sig av företagens hållbarhetsredovisningar, eftersom Socially Responsible Investing, SRI, har haft en hög tillväxt sedan 1990 och nästan alla fondbolag erbjuder etiska fonder. På kapitalmarknaden finns även den flitigaste och mest krävande målgruppen. Hassel (2011) menar att finansmarknaden har vaknat till och förstått att de måste inkludera hållbarhet i deras investeringsbeslut. För att bedöma företagens påverkan på omgivningen krävs det tillförlitlig information, dock kan det vara svårt att hitta ett bra informationsunderlag. Det är även problematiskt eftersom det saknas en enhetlig syn på hur företagen rapporterar hållbarhet, vilket innebär att företagens egna hållbarhetsrapporter kan vara svåra att jämföra. Olve och Samuelson (2008) berättar att företagen ofta försöker förfina bilden av sig själva, så kallad 13

kreativ redovisning. Genom medias rapportering och uppmaningar på företagen, att de ska arbeta med ansvarstagande, skapas högre press att kommunicera en positiv bild utåt, enligt Grafström et. al. (2008). Hassel (2011) anger att det har ställts höga krav i Sverige inom hållbarhetsområdet, eftersom statligt ägda bolag måste upprätta en hållbarhetsredovisning, men krav behövs även på icke statliga företag. Ljungdahl (2008) menar att etikanalytiker får en starkare position på kapitalmarknaden och är ofta de som har störst behov av hållbarhetsredovisningar, därmed även de som ställer högst krav angående informationen. Om informationen inte är tillförlitlig kan större krav behövas, frågan är i vilken form dessa krav ska gestalta sig. Hassel (2011) menar att investerare vill agera aktivt genom att ställa krav på företagen. Hassel (2008) berättar att det är svårt för företagens ledning att avgöra ansvarets omfattning, därmed bör ägarna bedöma detta och ställa krav på företagen. Företagen behöver känna till ägarnas syn på hållbarhet och deras krav. Ljungberg och Barkland (2010) anger att en diskussion om hållbarhetsfrågor behövs för att en utveckling ska komma till stånd. För att uppnå ett mer hållbart samhälle krävs mer kunskap och en diskussion om företagens påverkan på samhälle, ekonomi, människor och miljö. För att möjliggöra för förbättringar måste denna påverkan kartläggas, mätas och följas upp. Redovisning och kommunikation angående företagens hållbarhetsarbete är viktigt för att en förbättring ska komma till stånd. Hassel (2011) påpekar att investerarna försöker påverka företagen genom dialoger och förbättra deras hållbarhetsarbete och att påverkan från deras håll kanske är något som företagen tar till sig. Sjöström (2010) menar dock att institutionella ägare har kritiseras för att stimulera kvartalskapitalismen, vilket innebär att de är ivriga att skapa bra resultat och fokuserar därmed på kortsiktig vinst. Det förekommer dock att många institutionella ägare försöker påverka företagen inom hållbarhet. Ljungdahl (2008) berättar att företag har angett att ägarna är den viktigaste användaren av hållbarhetsredovisningen. 14

1.3 Forskningsfråga Vilken betydelse har hållbarhetsredovisningen ur ett ägarperspektiv? Underfrågor: Hur bedömer de institutionella ägarna företagens arbete med sociala och miljömässiga frågor? Hur förhåller sig hållbarhetsfrågorna i relation till de finansiella aspekterna? Hur fungerar hållbarhetsredovisningen som underlag vid bedömning av företagens hållbarhetsarbete, för de institutionella ägarna? Vilka krav ställer de institutionella ägarna på företagens hållbarhetsarbete? Hur påverkar de institutionella ägarna företagen att utvecklas ytterligare med hållbarhetsredovisning och hållbarhetsarbete när de gör sin bedömning av företagen? 1.4 Syfte Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. 1.5 Avgränsningar Vi avgränsar oss genom att endast undersöka hur institutionella ägare bedömer företagens hållbarhetsarbete, exempel på institutionella ägare är pensionsfonder, försäkringsbolag och fondbolag. Vi kommer att avgränsa oss genom att endast undersöka fondbolagens bedömning av hållbarhetsredovisningen och hållbarhetsarbetet. Undersökningen omfattar sju av de tio största fondbolagen i Sverige, som är Handelsbanken Fonder, Storebrand/SPP Fonder, SEB Fonder, Skagen Fonder, Nordea Fonder, AMF Fonder, Skandia Fonder (www.mynewsdesk.com, 2011). Vi väljer att undersöka fondbolag, eftersom många av dem erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer för sina fonder, därmed måste dessa fondbolag på något sätta bedöma företagens hållbarhetsarbete. De teoretiska perspektiven utgörs främst av ett intressentperspektiv för att förklara ägarnas roll inom 15

hållbarhetsområdet, samt hållbarhetsredovisningens betydelse. Vi kommer inte att studera omfattningen och utvecklingen av hållbarhetsredovisningen samt hållbarhetsarbetet. Vi kommer heller inte att utföra några mätningar, utan istället studera de kvalitativa aspekterna och undersöka hur hållbarhetsredovisningen och hållbarhetsarbetet används av fondförvaltarna. 1.6 Målgrupp Vår studie vänder sig mot de företag som redan idag arbetar med hållbarhetsredovisningen, samt de företag som överväger att utveckla en sådan, eftersom det är i deras intresse att se hur de bedöms av ägarna. Dessutom kommer vi utifrån ägarnas synpunkter att upprätta råd till företagen, så de kan utvecklas ytterligare inom hållbarhetsområdet. 1.7 Disposition Kapitel 1: I det första kapitlet finns en introduktion till hållbarhet och etiska fonder. I detta kapitel anger vi även syftet med forskningen, problemets omfattning, samt målgrupp. Kapitlet inkluderar även våra forskningsfrågor. Kapitel 2: Det andra kapitlet behandlar metodavsnittet där vi beskriver vilka metoder vi valde emellan, samt motivationer till våra val av metoder, teoretiska perspektiv och intervjupersonerna, som vi har valt att använda oss av under hela undersökningen. Kapitel 3: Kapitlet inleds med lämpliga definitioner inom hållbarhet, för att sedan beskriva de teoretiska perspektiv som vi anser är relevanta för vår forskning. Kapitel 4: I detta kapitel kommer vi att presentera vad våra respondenter har förmedlat till oss genom de intervjuer, som utfördes under forskningens gång. Kapitel 5: Kapitlet består av analysering av vårt insamlade material i form av teori och empiri. Vi kommer att ställa empirin mot teorin för att se vad som skiljer dem åt. Kapitel 6: I det sista kapitlet i denna uppsats redogör vi för vad vi har kommit fram till genom vår undersökning. Vi kommer att besvara våra forskningsfrågor och dra en slutsats kring dessa. Här framkommer även råd till företag som upprättar hållbarhetsredovisning eller som funderar på att upprätta en sådan i framtiden. 16

2 METOD Vårt metodkapitel kommer att behandla metodval vi har gjort under vår forskning, samt metodteorier och tillvägagångssätt. Ni kommer även att få ta del av vår förförståelse till detta ämne. Kapitlet ger en redogörelse för forskningskvaliteten och möjliggör för er läsare att bedöma sanningshalten i undersökningen. 2.1 Förförståelse Vi är inne på vårt tredje år på ekonomprogrammet och har därför en del kunskap inom redovisning, dock inte när det gäller hållbarhetsredovisning. Vi kom i kontakt med hållbarhetsredovisning genom en artikel i tidningen Balans. Vi kände till att hållbarhetsredovisningen har blivit populärare och att det är lagreglerat för statliga bolag. Begreppet har observerats i flertalet artiklar, i och med detta kände vi att det var något som vi ville öka vår kunskap om. 2.2 Forskningsansats 2.2.1 Vetenskapsteoretiska traditioner Enligt Hartman (2001) särskiljer vetenskapen på två olika teoretiska traditioner, den positivistiska och den hermeneutiska. Den positivistiska traditionen har enligt Patel och Davidson (2003) sina rötter i en empirisk/naturvetenskaplig tradition. Hartman (2001) menar att det som inte kan mätas eller ges ett värde på en mätskala kan inte undersökas enligt den positivistiska traditionen. Vi tar avstånd ifrån den positivistiska traditionen på grund av att vår frågeställning inte går att mäta och kan därmed inte tilldelas ett värde på en skala. Enligt Hartman (2001) utgörs den hermeneutiska traditionen av beskrivande ansatser, som inte är möjliga att mäta. Hartman (2001) beskriver att denna tradition studeras utifrån människornas föreställningar om verkligheten och med hjälp av denna tradition formas en teori som förklarar hur människor som tillhör en viss grupp uppfattar verkligheten. Vi anser att vår studie har genomförts enligt den hermeneutiska traditionen eftersom vi har undersökt hur en viss grupp, i vårt fall fondbolag, har för uppfattningar om hållbarhet. Hartman (2001) anger att undersökningen inte endast sker genom observering av människors beteende utan även genom tolkning av det observerade beteendet hos människorna, både verbalt och icke verbalt. Vi kommer både framföra deras åsikter och tolka dem tillsammans med lämpliga teoretiska ansatser, för att därmed besvara våra forskningsfrågor. 17

2.2.2 Deduktiv ansats Patel och Davidson (2003) diskuterar att en forskare som arbetar deduktivt följer bevisandets väg. Hartman (2001) beskriver att den deduktiva metoden använder sig av hypoteser som logiskt härleder observerbar fakta till faktiska händelser. Hypotesen utformas först, efteråt utförs observeringen och sedan kontrolleras observeringen mot hypotesen. Den deduktiva metoden ligger alltså till grund för experimentella undersökningar. 2.2.3 Induktiv ansats Patel och Davidson (2003) beskriver att en forskare som arbetar enligt den induktiva metoden följer upptäckandets väg. Hartman (2001) skriver att den induktiva metoden börjar med att samla in datamaterial. Insamlingen styrs helt av en frågeställning och när insamlingen är klar analyserar forskaren materialet och försöker finna samband mellan olika egenskaper. Bryman och Bell (2005) beskriver att forskare ofta använder sig av teoribildning på empirisk grund, som stärker teorin. 2.2.4 Abduktiv ansats Enligt Patel och Davidson (2003) är den abduktiva metoden en kombination av deduktiv metod och induktiv metod. Abduktion innebär att forskaren formulerar ett hypotetiskt mönster utifrån ett specifikt fall, som kan förklara fallet och detta första steg kan liknas vid den induktiva metoden. I nästa steg testas denna hypotes eller teorin som valts genom att den appliceras på nya fall och här arbetar forskaren enligt den deduktiva metoden. 2.2.5 Vår motivering till den induktiva ansatsen Den induktiva ansatsen beskriver bäst hur vi har arbetat under denna studie, eftersom vi började med att formulera intervjufrågor utifrån våra forskningsfrågor, som används vid empiriinsamlingen och sedan identifierade lämpliga teorier utifrån empirin. På grund av tidsbrist och att vi fick invänta intervjutiderna, letade vi efter teoretiska perspektiv innan vi hade genomfört alla intervjuerna. Efteråt har vi dock lagt till och tagit bort de teoretiska bitar som inte stämmer överrens med vår insamlade empiri. Vi vill dock hävda att vi huvudsakligen har arbetat induktivt, eftersom intervjufrågorna inte förändrades under tidens gång och därmed inte är påverkade av några teoretiska perspektiv. Det induktiva valet har vi gjort för att inte behöva hålla fast vid en viss teoretisk bit, utan istället kunna utgå ifrån vad intervjupersonerna berättar för oss. Därmed kan vi ta med deras åsikter i större omfattning, bara vi ser till att hålla oss inom forskningsfrågan. En annan anledning till det induktiva valet är att vår frågeställning är empiriskt lagd och för att vi ska kunna utföra flexibla intervjuer. Vi anser dock att det är svårt att arbeta helt induktivt, eftersom viss förkunskap alltid finns. 18

2.3 Forskningsstrategi Bryman och Bell (2005) berättar om två olika forskningsstrategier: Den kvalitativa och den kvantitativa. Widerberg (2002) anger att båda forskningsstrategierna har olika angreppssätt och metoder för att svara på de frågeställningar som kan hänföras till respektive metod. Bryman och Bell (2005) berättar om att forskarna kan använda sig av en flerfaldig strategi, vilket innebär att de kombinerar kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier i samma projekt. 2.3.1 Kvantitativ strategi Bryman och Bell (2005) anger att den kvantitativa forskningen fokuserar på kvantifiering vid insamling och analys av informationen och betonar huvudsakligen ett deduktivt synsätt som lägger fokuseringen på prövning av teorier. Patel och Davidson (2003) anger att forskning som har en kvantitativ inriktning oftast innehåller mätningar vid informationsinsamlingen och använder sig av statistiska bearbetnings- och analysmodeller. Hartman (2004) menar att den kvantitativa forskningen ofta svarar på frågor som hur mycket eller hur många och brukar dela upp världen i olika grupper. 2.3.2 Kvalitativ strategi Bryman och Bell (2005) anger att den kvalitativa strategin fokuserar på ord istället för kvantifiering vid insamling och analys av informationen. Den kvalitativa metoden använder ofta ett induktivt synsätt och fokuserar på generering av teorier. Metoden betonar individernas uppfattningar och tolkningar av deras sociala verklighet, som anses vara föränderlig. Patel och Davidson (2003) menar att kvalitativ forskning fokuserar främst på tolkande och verbala analysmetoder. Syftet med den kvalitativa metoden är att få en djupare kunskap än vid användning av den kvantitativa metoden. 2.3.3 Vår motivering till den kvalitativa strategin Arbetet utfördes enligt den kvalitativa strategin, eftersom vår forskningsfråga är kvalitativt inriktad, där vi betonade individernas uppfattningar och tolkningar. Vi ville framhäva intervjupersonernas syn på ämnet och valde därmed bort den kvantitativa strategin för att kunna fokusera på de aspekter som intervjupersonerna för fram, istället för att bestämma exakt vilka aspekter som ska undersökas innan. Undersökningen inkluderade inga mätbara egenskaper och det användes inte några fasta svar i undersökningen, utan vi ville låta intervjupersonerna föra samtalet för att få reda på vad de tycker är viktigt. Vi använde oss inte heller av några statistiska analysmodeller, utan använde oss av tolkande och verbala analysmetoder. Studien omfattade ett litet urval, vilket även det passar den kvalitativa 19

strategin då generalisering inte är så vanligt, enligt Patel och Davidsson (2003). Vår studie identifierades med den induktiva ansatsen och vi angav tidigare att induktion och kvalitativ strategi passar bra ihop. Vi försökte ta vara på fördelarna som den kvalitativa strategin för med sig, och minska nackdelarna med den. Larsen (2009) anger att en fördel med den kvalitativa strategin är att forskaren möter respondenterna personligen, vilket innebär att forskaren kan få en bra helhetsförståelse för området och studera vissa bitar på djupet. Vi hade inte möjlighet att sitta öga mot öga med intervjupersonerna på grund av de geografiska avstånden, men vi försökte skapa djup och helhetsförståelse i intervjun, eftersom att vi ändå hade möjlighet att ställa följdfrågor och låta intervjupersonen leda samtalet. Larsen (2009) anger att nackdelen med den kvalitativa strategin är att människor har svårare att vara ärliga vid personliga möten. I och med att vi inte satt öga mot öga med intervjupersonerna hoppas vi på att kunna minska denna nackdel, men ärligheten kan även vara svårare att bedöma utan ögonkontakt. Larsen (2009) anger även att en nackdel med kvalitativ information är att det är svårare för forskaren att skapa en bra överblick av den insamlade informationen. Vi spelade in våra intervjuer och sedan transkriberade dem, vilket hjälpte oss att få en överblick över vår insamlade data. 2.4 Forskningsdesign 2.4.1 Fallstudie Yin (2009) berättar om fem olika strategier som kan användas av forskaren: experiment, survey, analys av källor, historisk studie och fallstudie. Strategierna skiljs åt genom vilka typer av forskningsfrågor som används, om det behövs en kontroll av beteendet och om undersökningen fokuserar på aktuella händelser. Forskaren kan även använda sig av multipla strategier i sin studie. Vi valde att använda oss av fallstudier i vår undersökning. Olsson och Sörensen (2007) anger att fallstudier är ett namn för metoder där ett fall, en person, en grupp eller en social enhet studeras ingående. Bryman och Bell (2005) menar att eftersom en fallstudie ingående studerar ett fall, så kan den visa komplexiteten i det särskilda fallet. Yin (2009) anger att fallstudien används där frågor som hur och varför studeras, när beteendet inte behöver kontrolleras, och när studien fokuserar på aktuella händelser. Detta ligger i linje med vår studie, eftersom vår forskningsfråga fokuserar på hur en viss grupp gör en bedömning av företagens sociala och miljömässiga ansvar. Vår frågeställning är aktuell och behandlas mycket i ekonomitidningar och området är i ständig förändring. Vi kommer inte att kontrollera respondenternas beteende, 20

utan endast lyssna på deras åsikter i våra intervjuer. Yin (2009) menar att i en fallstudie kan en direkt observation göras av fallet och intervjuer med dem som medverkar i händelsen. Denna metod passar oss bra eftersom vi studerade en grupp människor ingående i form av intervjuer och vill inkludera komplexiteten och djupet i det som vi ska undersöka. Yin (2009) anger att fallstudiens styrka är att flera olika typer av empiriskt material kan hanteras, så som dokument, intervjuer och observationer. En bra fallstudie ska utföras genom att forskaren ska ställa relevanta frågor och tolka dessa på ett så korrekt sätt som möjligt utifrån intervjupersonens synsätt. Detta kan genomföras om forskaren är en duktig lyssnare och inte tar hänsyn till sina egna åsikter och attityder. En fallstudie ska även vara flexibel, vilket innebär att forskaren inte ska styras av olika teorier. Vi lät intervjupersonen leda samtalet under intervjun, vilket minskade risken för att missa något som de ansåg var väsentligt till vår undersökning, men vi har även i förväg formulerat intervjufrågor för att säkerställa att vi får svar på våra forskningsfrågor. Flexibiliteten försökte vi upprätthålla genom att arbeta induktivt och därmed inte basera intervjufrågorna på teoretiska perspektiv. Vi spelade in intervjuerna för att kunna återge dessa på ett så objektivt sätt som möjligt och vi delade även upp empirin och analysen av denna för att inte blanda in våra egna åsikter i informationen från intervjun. 2.4.2 Analysnivå Bryman och Bell (2005) anger att forskaren ska identifiera de primära analysenheterna. De analysnivåer som forskningen kan inriktas på är: Individer, grupper, organisationer och samhällen. Vissa studier använder sig dock av en kombination av dessa. Vår studie identifierar vi med gruppnivån eftersom det är en studie som undersöker specifika grupperingar, i vårt fall institutionella ägare i form av fondbolag och analysen kommer att utföras på den nivån. 2.5 Insamlingsmetod 2.5.1 Urval Enligt Hartman (2004) är det viktigt att urvalet görs på ett bra sätt och det möjliggör att undersökningen kan användas till att stödja en hypotes. Trost (2010) beskriver olika sorters urval: strategiskt urval, bekvämlighetsurval, samt snöbollsurval. Vi valde att använda oss av det strategiska urvalet eftersom att metoden går ut på följande principer, enligt Trost (2010): I det första steget väljer forskaren ett antal kriterier som är av teoretisk betydelse, exempelvis ålder, därefter väljs ett antal av dessa som är lätt iakttagbara, nästa steg är att välja ut 21

kategorierna som skall undersökas, exempelvis kön och ålder. Vi anser att vi arbetade enligt det strategiska urvalet, då det stämmer överrens med vårt sätt att välja intervjupersonerna, eftersom vi valde institutionella ägare i form av de största fondbolagen i Sverige och väljer sedan de personer som är insatta i att bedöma företagets hållbarhetsarbete. Vi tog kontakt med de tio största fondbolagen i Sverige, via både telefon och mail ett flertal gånger, för att försöka få tag på alla. Vi har sedan bokat en telefonintervju på varje fondbolag som vi kom i kontakt med, förutom på AMF Fonder där vi hade en kompletterande mailintervju med en ytterligare person för att erhålla svar på våra frågeställningar. Vi har intervjuat Elisabeth Jamal Bergström, Handelsbanken Fonder, Philip Ripman, Storebrand/SPP Fonder, Christina Strand Wadsjö, SEB Fonder, Jonas Eriksson, Skagen Fonder, Sasja Beslik, Nordea Fonder, Per Wiklund och John Hernander, AMF Fonder, samt Magnus Runberg, Skandia Fonder. 2.5.2 Datainsamling Hartman (2001) anger att det datamaterial som samlas in utgör den grund som teorin sedan skall byggas upp på och att det är viktigt att datainsamlingen görs på rätt sätt. Datainsamlingen skall göras systematiskt, utan att använda sig av förutfattade idéer och tankar på vilka teorier som behövs för undersökningen. Detta ligger i linje med vår studie som är uppförd enligt den induktiva ansatsen, vilket innebär att vi har utfört datainsamlingen före vi gjorde vårt val av teoretiska ansatser, dock letade vi efter teoretiska perspektiv under tiden som vi inväntade de sista intervjuerna, men valet gjordes efteråt. Vi upparbetade vår teori utifrån datainsamlingen. Bell (2006) talar om att data kan delas in i två olika delar, nämligen primär- och sekundärdata. Primärdata är en källa som uppkommer under projektets arbetsgång. Sekundärdata är en källa som baseras på primärdata, exempelvis en historisk bok, som författarna sedan tolkar. Det finns källor som kan vara av båda sorter, de är primära ur en aspekt, men sekundära ur en annan. Enligt Bryman och Bell (2005) är sekundärdata en fördel eftersom att forskaren både sparar pengar och tid, då de redan finns lätt till hands och nackdelen är att forskaren inte vet av vilken kvalitet som informationen innehar samt att författarna inte är insatta till lika stor del i materialet som samlats in. Vi använde oss endast av primärdata i form av intervjuer. Anledningen till detta är att vi behövde information som är insamlad för vårt syfte och hade svårt att finna sekundärdata med samma syfte. Bryman och Bell (2006) anger att sekundärdata oftast är framtaget för ett annat syfte. 22

2.5.3 Intervju Vi tog kontakt med personer som vi ansåg var relevanta för vår frågeställning och utförde intervjuer med dessa. Vi valde att utföra intervjuer för att Bell (2006) menar att det kan bli stort bortfall när forskaren skickar ut enkäter och vi vill få utförliga svar, samt låta respondenten leda samtalet, vilket inte är möjligt vid enkäter. Enligt Bell (2010) är intervjumetoden att föredra eftersom den är väldigt anpassningsbar, dock finns det även nackdelar och den främsta är att det kan ta tid, både för författarna och för personerna som skall bli intervjuade. Trots att intervjuerna är tidskrävande ansåg vi att det är värt tiden som det tar, eftersom vi fick djupare och mer relevant information. Vi var även rädda för att vi skulle missa viktig information, ifall vi använde oss av enkäter. Vi valde att använda oss av den kvalitativa intervjumetoden som enligt Dalen (2007, s.11) försöker att förstå världen från intervjupersonens synpunkt, formulera meningen i människors upplevelser, ta fram deras livsvärld, innan man ger sig in på vetenskapliga förklaringar. Detta var något som vi ville åstadkomma i vår studie. Enligt Bell (2010) finns det tre olika sorters intervjuer, strukturerade, semistrukturerade samt ostrukturerade. Den strukturerade intervjutypen går ut på att forskaren har välformulerade frågor som används vid intervjun och följs rakt av. Den semistrukturerade intervjutypen, som används mest, är till viss del strukturerad med välformulerade frågor, men intervjuaren sträcker sig utanför ramen och för en mer samtalsliknande intervju och enligt Dalen (2007) är ämnet på intervjun bestämt och det förs ett samtal kring detta. Enligt Bell (2010) är den ostrukturerade intervjutypen knappt förberedd, förutom ämnet som skall diskuteras. Vi har valt att använda oss av den semistrukturerade metoden, eftersom vi vill föra en så bra dialog som möjligt och se vad intervjupersonen har att säga om vårt ämne som vi är intresserade av. Vi har välformulerade frågor som skall användas vid intervjutidpunkten och som vi vill få svar på, men vi håller oss inte endast till frågorna, utan de används som ett stöd, för att täcka alla områden inom vår forskningsfråga. Vi anser att vi får mer kvalitativ information om vi låter intervjupersonen berätta fritt och därmed föra samtalet, för att sedan ställa ytterligare frågor om de områden som intervjupersonen inte har berört. Enligt Ejvegård (2009) finns det olika metoder att utföra intervjun på. Dessa metoder kan vara besöksintervju, telefonintervju eller mailintervju. Vi använde oss främst av telefonintervjuer, på grund av det geografiska avståndet, men även utav en mailintervju, eftersom personen i fråga inte hade tid att utföra en telefonintervju. Ejvegård (2009) menar att forskaren behöver hålla en neutral och objektiv attityd gentemot intervjupersonen. Intervjuerna måste ske på 23

samma sätt för att inte påverka resultatet. Vi hade arbetat fram intervjufrågor som vi använde vid alla intervjuer, utan några justeringar, men i och med att vi lät intervjupersonen föra samtalet besvarades frågorna i olika ordning. Danielsson (2007) talar om att en besöksintervju är att föredra då forskaren lättare kan tolka frågorna i form av att se intervjupersonens kroppsspråk i samband med när frågorna ställs, eftersom detta inte kan fångas genom en telefon intervju är alltså det inte att föredra. Gillham (2008) diskuterar även att forskaren går miste om en stor del av empatin, av den mellanmänskliga kemi som är viktig när det gäller att skapa motivation och intresse för ett samtal ansikte mot ansikte. Vi har dock valt att använda oss av telefonintervju eftersom att våra intervjupersoner finns runt om i Norden, i Norge och i Sverige. Vi undersökte inte något beteende och våra intervjufrågor är inte särskilt personliga, utan behandlar i största grad företagets agerande, därmed anser vi att avsaknaden av den personliga kemin inte är någon större förlust i vårt fall Gillham (2008) talar om att telefonintervju är en intervjumetod som kan användas när det är längre distanser mellan parterna. En fördel med telefonintervju är att det går snabbare att använda sig av distansintervju i form av telefonintervju i stället för exempelvis en mailintervju, då svaret kan dröja eftersom det tar längre tid att skriva svar än att muntligt förklara ett svar. Den största fördelen med denna typ av distansintervju är att forskarna kan intervjua vem de vill över hela världen. I vårt fall tror vi att fördelarna med en telefonintervju överväger nackdelarna, eftersom att resa runt i norden skulle vara kostsamt och tidskrävande för oss. Vi anser att vi i stället vill lägga ner den restid, som vi annars hade varit tvungna att ägna oss åt, på vårt arbete och få så bra intervjuer som möjligt via telefon. Genom telefonintervjuer tror vi även att det är lättare att boka in tider med upptagna personer, eftersom de har lättare att hitta en lucka i schemat när de inte behöver befinna sig på någon särskild plats och därmed inte behöver tid för att transportera sig dit. Efter varje intervju har vi bett om att få återkomma med eventuella ytterligare frågor. 24

2.5.4 Access Gummesson (2000) berättar att access definieras som författarens största problem, eftersom att det handlar om att erhålla realistisk och relevant information till forskningen. Access kan ses ur tre synvinklar: forskarens, undersökningsobjektets och konsumentens. För att utvärdera forskningen måste konsumenten kunna observera vart forskningen ägde rum och även kunna observera dess styrkor och svagheter av den valda forskningsmetoden. Vi försöker i detta kapitel förklara hur vår undersökning har genomförts och även identifiera dess styrkor och svagheter, för att möjliggöra för en utvärdering och bedömning av forskningen. Gummesson (2000) menar att det finns olika sätt att uppnå access och vi kommer endast beröra accessen för den akademiska forskningen. Den vanligaste forskningsmetoden är akademisk forskning, vilken ofta utförs i form av kvalitativa intervjuer och observationer. Dessa intervjuer och observationer resulterar i empiri som inte är sanningsenlig kommer studien att misslyckas, i och med detta påstående kan liknelsen vid ett isberg användas, då endast tio till femton procent av ytan på isberget visas ovanför vattenytan. Det är forskarens uppgift att undersöka och observera det som finns utöver dessa tio till femton procenten som är synligt inom det aktuella området och göra detta genom att få access till intervjuer och information från de berörda.(gummesson, 2000) Vi försökte framhålla mer än det som direkt är synligt i våra intervjuer, genom att använda en semistrukturerad intervjuteknik och föra en diskussion med respondenten, samt ställa följdfrågor för att gå in på djupet i ämnet. Den information som företagen synliggör för intressenterna tillhör de tio till femton procenten som kan vi se av det material som fondbolagen publicerar. Detta är inte tillräckligt för att vi ska besvara våra frågeställningar, därför är det viktigt att vi använder oss av intervjuer för att gå in på djupet i dessa frågor. 2.6 Val av teoretiska perspektiv Bell (2010) skriver om att det är viktigt att hitta relevanta nyckelord, även kallat sökord, för att hitta den mest relevanta litteraturen för forskningen. Nyckelorden har varit avgörande för oss för att hitta den användbara litteraturen och vi har märkt att olika sökord inom samma område ger stor skillnad på träffarna. Bell (2006) skriver att forskaren ska leta upp ett antal böcker och gå igenom dessa, genom att studera innehållsförteckningen och på det sättet sorterar ut den mest relevanta litteraturen. Vi har genom detta arbetssätt kommit fram till många teoretiska områden som kan vara relevanta och därmed användbar litteratur. Vi har även märkt att det lönar sig att studera böcker som inte erhålls vid en sökning i databasen, genom att använda sig av bibliotekets ämnesbeteckning på hyllorna kan ytterligare 25

information erhållas. Vi har främst använt oss av litteratur inom hållbarhet/csr, hållbarhetsredovisning, etik, institutionella ägare och SRI. Angående tidsskrifter anser Bell (2006) att forskaren först ska studera bibliotekets utbud av tidsskrifter, samt kolla med lärare om vilka tänkbara tidsskrifter som kan innehålla den informationen forskaren vill komma åt, även här kan forskaren börja med innehållsförteckningen och utgå från den för att se om det finns någon relevant artikel för just sin forskning. Vi har genom tidigare kurser kommit i kontakt med redovisningstidningen Balans, där vi har hittat många relevanta artiklar till vår studie, vilka hjälpte oss att erhålla bakgrundsinformation om ämnet i ett tidigt stadium i litteratursökningen. Vi har även använt oss av vetenskapliga artiklar som vi har erhållit från Linnéuniversitetets artikeldatabas, på grund av att de kan innehålla nyare information än vad som hunnit publiceras i bokform. När forskaren använder sig av informationssökningar på internet anser Bell (2006) att forskaren måste lägga mycket tid för att lyckas få fram den mest trovärdiga och relevanta informationen för forskningen. Forskaren måste ha en kritisk inställning till informationen som finns på internet, eftersom vem som helst kan ha skrivit den och den behöver inte vara sanningsenligt. Vi känner att internetkällor inte är lika pålitliga som litterära källor, där vi kan identifiera författaren och dess bakgrund inom området. Vi använde oss av internetkällor i ett sent stadium av studien, eftersom vi hade mer kunskap om ämnet vid den tidpunkten och därmed lättare kunna göra en bedömning av vad som är sanningsenligt. 2.7 Genomförande Vi började leta inspiration till undersökningen i ekonomitidningar som Balans och Veckans Affärer. Vi fastnade sedan för några i artiklar i Balans om hållbarhetsredovisning och diskuterade ämnet vidare med Per Lindström, som är universitetsadjunkt. Diskussionen berörde bland annat vilka som egentligen använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi diskuterade själva vidare om ägare och etiska fonder, som vi även läste mer om i Balans. Ägarna måste på något sätt säkerställa att deras investeringar är etiska, därmed undrade vi hur denna process gestaltar sig och om de använder sig av hållbarhetsredovisningar. Vi identifierade med hjälp av våra funderingar några forskningsfrågor och diskuterade olika metoder för undersökningens genomförande. Vi upprättade sedan intervjufrågor utifrån forskningsfrågorna och försökte ta kontakt med de tio största fondbolagen i Sverige enligt en lista som www.mynewsdesk.com (2011) hade upprättat med utgångspunkt från Fondbolagens Förenings pressmeddelande. Vi fick aldrig kontakt med alla, utan nöjde oss med att utföra 26

intervjuer med sju av de tio största fondbolagen i Sverige. AMF Fonder är inte med på den listan, men de är ett dotterbolag till AMF Pension som bedriver fondverksamheten (www.amf.se, 2011). Efter vi hade avverkat några intervjuer började vi välja ut några teoretiska perspektiv under tiden som vi väntade på ytterligare intervjuer, samt behandlade den empiri som vi hittills hade samlat in. När alla intervjuer var utförda valde vi ut vilka delar av de teoretiska perspektiven som vi kunde koppla an till empirin och kompletterade även med ytterligare teorier. När både empiri och teori var upprättade började vi analysera dem tillsammans, för att se vad som skiljde dem åt. Slutsatsen knyter sedan ihop hela arbetet och besvarar våra forskningsfrågor, samt en diskussion om resultatet kan inkludera även andra sorters ägare. Slutligen identifierade vid ett antal råd till företag som arbetar med hållbarhet eller funderar på att påbörja ett sådant arbete. Råden upprättade vi med hjälp av empirin, teorin och analysen. 2.8 Forskningskvalitet 2.8.1 Källkritik Thurén (2005) berättar om att forskaren måste vara kritiskt mot sina källor som de använder sig av. Källkritiken handlar om att ta reda på vad som är sant. En källa är ursprunget till vår kunskap och vi ständigt konfronteras med vad som är sant eller sannolikt. De källkritiska problemen är mest väsentliga för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Vi har försökt vara kritiska till våra källor genom att erhålla liknande information från många håll, och därmed försöka bedöma vad som är sanningsenligt. Vi försökte även använda litteratur av kända författare och även undersöka författarens bakgrund, vilket ofta erhålls i litteraturen. 2.8.2 Reliabilitet och validitet Bryman och Bell (2005) berättar att reliabilitet behandlar hur pålitliga måtten och mätningarna är, dels om måttet är bestående så att resultatet inte ändras vid ytterligare mätningar. Validitet svarar på om måttet mäter det som ska mätas. Validiteten kan delas in i extern och intern validitet. Den interna validiteten är frågan om slutsatsen är tillförlitlig när den innehåller ett orsakssamband mellan två variabler. Den externa validiteten behandlar om resultaten från studien kan generaliseras utanför den specifika situationen som har undersöks. Reliabilitet och validitet är begrepp som inte passar lika bra vid bedömningen av forskningens kvalitet i kvalitativa studier som i kvantitativa studier. Begreppen rör främst mätningen och det läggs inte lika stor vikt vid mätning i kvalitativa studier som i kvantitativa. En annan anledning till varför validitet och reliabilitet inte bör tillämpas vid kvalitativa studier är att de förutsätter att det finns en absolut sanning som forskaren kan upptäcka. För 27

kvalitetsbedömning av undersökningen vid kvalitativa studier kan därför begreppen validitet och reliabilitet omvandlas, utan att den grundläggande betydelsen förändras, men det läggs mindre vikt vid mätningen. Två kriterier som kan användas vid kvalitetsbedömning av kvalitativa studier är trovärdighet och äkthet. Trovärdigheten kan delas in i fyra områden: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt styrka och bekräfta. Äktheten kan delas upp i fem kriterier: Rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet, vilket vi beskriver utförligare nedan 2.8.3 Trovärdighet Bryman och Bell (2005) menar att den interna validiteten kan motsvaras av tillförlitlighet. Tillförlitligheten kopplas till forskarens beskrivning av den sociala verkligheten. Forskaren ska garantera att forskningen har genomförts i samråd med de regler som existerar och att resultaten meddelas till människorna inom den sociala verklighet där studien genomförts, så att de kan intyga att forskaren har uppfattat den sociala verkligheten på rätt sätt. Detta benämns respondentvalidering eller deltagarvalidering. Vi kan säkerställa tillförlitligheten genom att delge vår studie till respondenterna, så att de får bedöma om vi har framfört deras åsikter på ett tillförlitligt sätt. Vi har även spelat in intervjuerna vilket innebär att intervjumaterialet kan granskas av en utomstående part, som kan kontrollera de inspelade intervjuerna mot vår skrivna empiri. Vi försökte även öka tillförlitligheten genom att ställa tydligt formulerade frågor som inte är vinklade. Bryman och Bell (2005) anger att extern validitet kan motsvaras av överförbarhet. Kvalitativa studier undersöker ofta ett unikt fall. Överförbarheten innebär i hur stor utsträckning som resultaten från studien kan appliceras i andra sammanhang, situationer eller andra tidpunkter. Vi diskuterade i vår slutsats om i hur stor grad som våra resultat kan användas i andra sammanhang, samt vad som är specifikt för just vårt sammanhang och därmed inte har överförbarhet. Bryman och Bell (2005) menar att en motsvarighet till reliabilitet är pålitlighet. Forskaren ska försäkra sig om att det uppförs en fullständig beskrivning av alla delar i forskningsprocessen. Andra personer kan sedan granska och bedöma kvaliteten på olika val och tillämpningar i processen. Det är mycket krävande att genomföra en sådan granskning eftersom kvalitativa studier ofta innehåller en stor mängd information. Vi möjliggör för en granskning av vår forskningsprocess genom att spela in intervjuerna, transkriberat dem och förklarat hur processen har genomförts. Detta har dock varit en mycket tidskrävande uppgift, som Bryman 28

och Bell (2005) anger. Vi har även att delgett vilka val vi har stått inför, vad vi har gjort för val, samt varför dessa val har gjorts. Detta gör att hela processen kan följas och därmed granskas samt kontrolleras. Genom att vi deltar på ett flertal opponeringstillfällen under undersökningens gång blir vi även granskade utifrån. Bryman och Bell (2005) anger styrka och bekräfta som en motsvarighet till objektivitet. Fullständig objektivitet är inte möjligt att uppnå, men styrka och bekräfta innebär att forskaren försöker försäkra sig om att handla i god tro. Forskaren ska inte medvetet låta sina egna värderingar påverka studien, både när det gäller genomförandet och resultatet. Vi har försökt vara objektiva genom att särskilja på empiri, teori och analys för att skilja intervjupersonernas, författarnas och våra röster åt. Vi presenterar empiri och teori i separata kapitel för att inte låta våra värderingar påverka informationen, samt att vi hänvisar varifrån informationen härstammar för att möjliggöra för läsaren att kontrollera den. 2.8.4 Äkthet Bell (2006) skiljer på den externa och den interna granskningen. Den externa granskningen svarar på om källan är äkta, autentisk och ger en sanningsenlig bild av studien. Det är viktigt att säkerställa att författaren verkligen har skrivit verket. Vi har använt flera olika källor inom samma område för att försöka säkerställa att informationen är tillförlitlig och äkta, vilket benämns triangulering enligt Yin (2009). Vi tror att vi kan skapa en bättre bild för de medverkande i studien genom att de efteråt får läsa vårt resultat och erhålla en bättre förståelse för hur de själva och deras konkurrenter arbetar med hållbarhet och har för synpunkter inom området, vilket enligt Bryman och Bell (2005) benämns ontologisk och pedagogisk autenticitet. Vi kommer även att uppföra några råd till företag utifrån den empirin som vi samlar in, vilket innebär att studien förhoppningsvis kan hjälpa företagen till en positiv förändring, så kallad katalytisk autenticitet. (Bryman och Bell, 2005) 29

3 TEORI I vårt teorikapitel kommer vi att behandla relevanta teorier för vår undersökning. Kapitlet börjar med en begreppsdefinition, så att ni läsare ska få ta del av de begrepp som vi använder oss av genom hela arbetet, därefter kommer teorierna presenteras, som vi har identifierat med utgångspunkt från empirin. Läsaren kommer bland annat att erhålla kunskap inom hållbarhet, hållbarhetsredovisning, ansvarsfulla investeringar, samt om institutionella ägare. 3.1 Begreppsdefinition Grankvist (2009) menar att det råder enighet om hur hållbar utveckling definieras, men vilka begrepp som är användbara inom området råder det skilda meningar om. Larsson och Ljungdahl (2008, s.12) visar på en definition om hållbar utveckling som publicerades i Brundtlandrapporten vid FN:s världskonferens 1987: Development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs, med andra ord en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. CSR är ett av de vanligaste begreppen inom hållbarhet som används över hela världen. Hill et. al. (2007) talar om at den moderna teoretiska diskussionen kring CSR uppstod den senare delen av 90- talet som ett resultat av ökat intresse för att påverka företagens aktiviteter i större skalor. Grankvist (2009) påpekar att problemet med detta begrepp är att ordet social ingår och därmed antar många att de enbart inkluderar socialt ansvar och inte miljömässigt ansvar, vilket är felaktigt. Därför har begreppet Corporate Responsibility, CR, uppstått. Enligt Sjöström (2010, s. 18) står CSR för Corporate Social Responsibility och handlar om företagens arbete och ansvar för miljömässiga och sociala frågor och enligt europeiska kommissionen avser CSR idén om att företag frivilligt ska integrera socialt och miljömässigt ansvarstagande i sin verksamhet och i samarbetet med intressenter. Cerne (2009) anger att det finns många olika definitioner på CSR i Sverige, bland annat FSA, företagens samhälls-, sociala ansvar, etik- och värderingsarbete och hållbart företagande. Skillnaden på begreppen är hur stor tyngdpunkt de olika delarna har. Grankvist (2009) anger att Corporate Citizenship innebär att juridiska personer ska ta samma samhällsansvar som fysiska personer. I Sverige motsvaras detta begrepp av företagens samhällsansvar. Environmental and Social Governance, ESG, används främst inom finansvärlden. Det innebär miljömässig och social styrning. Analytiker måste kunna ta ställning till företagens skicklighet att hantera risker för att bedöma hur företagets framtida 30

lönsamhet för aktieägarna. ESG har framkommit genom tanken att socialt och miljömässigt ansvar bör inkluderas i kalkyler för företagets värde. Sustainability, hållbarhet, innehåller både ekonomiskt ansvar och en tidsaspekt. Begreppet beskriver företagens mål att agera långsiktigt hållbart och anses vara ett bättre men mindre välkänt begrepp av CSR, eftersom det inte har några direkta nackdelar. Triple Bottom Line, TBL eller 3BL, innebär att företagen inte endast borde redovisa sitt finansiella resultat, utan även informera om hur de har påverkat miljön och hur de tar ett socialt ansvar. Detta behövs för att analytiker ska bedöma företagets resultat på ett bra sätt. Fokuseringen borde inte ligga på sista raden i årsredovisningen där resultatet finns, utan på de tre sista raderna som kallas för people, planet och profit för att ge en rättvisande bild av företagets verksamhet. Grafström et. al. (2008) anger att de vanligaste begreppen för att beskriva företagens ansvarstagande är CSR, CR, samhällsansvar och hållbarhet. Enligt Larsson och Ljungdahl (2008) står GRI för Global Reporting Initiative och är det namn på stiftelsen som har utformat ett ramverk för hållbarhetsredovisningen med stöd av sitt internationella nätverk av olika intressenter. Den första versionen av GRI:s riktlinjer utformades 1997 och har sedan dess utformats ytterligare i nyare versioner. Ljungberg och Barkland (2010) menar att GRI har skapat världens mest använda riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Riktlinjerna anses vara det enda riktigt bra alternativet. GRI:s nuvarande ramverk är den tredje uppsättningen som de har utarbetat och benämns därför G3. 3.2 Institutionella ägare Sjöström (2010) beskriver att det institutionella ägandet ibland kallas för det ansiktslösa ägandet, eftersom det är ett anonymt ägande. Af Sandeberg och Sevenius (2008) menar att den strukturella förskjutningen av det privata ägandet till institutioner har satt fokus på institutionernas äganderoll, det gäller dess roll i allmänhet men även kring hur de ska agera i konkreta ägarfrågor. Faktorer som har lyfts fram som kan försvåra institutionernas förutsättningar för att kunna bidra med insatser av värdehöjande slag till investeringarna kan vara avsaknaden av industriell kompetens, samt institutionernas tydliga avkastningsfokus. Dessa faktorer leder att institutionernas kvalitet på ägarrollen inte anses oproblematisk. Det inte finns några direkta riktlinjer för en bra ägare, dess egenskaper som kan leda till att mervärde skapas i bolagen och att en korrekt riskhantering bibehålls. Kritiken mot institutionella ägare är ganska entydig, eftersom det anses att institutionella ägare agerar passivt och för eftergivet mot bolagsledningen. Det har bland svenska institutionella ägare 31

funnits en kultur där ägarna undvek att ta konflikter med företagsledningen och framförallt att hålla en offentlig konflikt, därmed är den största utmaningen idag att institutionella ägare ska kunna hantera en aktiv ägarroll med de konflikter som kan uppstå. De institutionella ägarna har dock på senare tid, i allt högre grad, själva börjat engagera sig i hur bolagen väljer att arbeta med hållbarhetsredovisningen och dess framskridande. Schnatterly (2008) säger att institutionella ägare har större möjligheter att påverka företagens handlande än vad en enskild, privat ägare har. Larsson (2010) berättar att på de senare åren har den finansiella sektorn haft stor påverkan på företagens utveckling angående deras hållbarhetsarbete. Investerare har tydligt visat sitt ökade intresse för att integrera omgivnings- och hållbarhetsproblem och velat diskutera dessa med ledningen. I den finansiella sektorn inkluderas ESG som står för Environmental Social Governance, som det har börjat läggas stort fokus på idag. Sjöström (2010) menar att påverkan kan gestalta sig i form av skrivna brev till bolagen eller samtal med bolagsrepresentanter i form av enskilda möten för att diskutera företagens mål och resultat. Ihre (2008) anger att flertalet av dagens investerare vill på grund av moraliska eller marknadsmässiga skäl agera ansvarsfullt och ansvaret kan tas genom att påverka företagen som de investerar i att hantera frågor om miljö och socialt ansvar. Investerarnas engagemang handlar om att öka medvetenheten bland företagen angående deras miljömässiga och sociala risker, genom dialoger. Schnatterly (2008) menar att dialogerna mellan de institutionella ägarna och företagen förekommer väldigt ofta och eftersom de investerar i företagen har de institutionella ägarna incitament att kräva information som fördelaktigt påverkar mellan ägarnas och företagets relation. Ihre (2008) påpekar att investerarnas dialog med företagen är ett alternativ till att sälja av aktier i företag som exempelvis är involverade i korruptionsaffärer. Investeraren påverkar företaget till att bli en del av lösningen istället för en del av problemet gällande miljö och socialt ansvar. En konstruktiv dialog mellan företagen och investerarna är ofta den bästa vägen att uppnå faktiskt resultat, vilket ofta är mer effektivt än att sälja av aktie. Enligt Af Sandeberg och Sevenius (2008) finns det problem med institutionernas ägarroll som kan förknippas med följande: relativt små ägarandelar i portföljbolagen, avsaknaden av kompetens, ägandets kollektiva karaktär, dilemma med interna aspekter, samt vart mandatet egentligen består av, i avseende mot det institutionella ägandet. 32

3.2.1 Två ägarroller Af Sandeberg och Sevenius (2008) talar om att det finns två roller för de institutionella ägarna, förvaltar- och ägarroll. Förvaltarrollen är enkel och tydlig, samt har fokus på kapitalförvaltningen med syftet att öka avkastningen och maximera den i förhållande till en begränsad risknivå. Med investeringar kommer ett ökat ägaransvar som komplicerar ägarrollen. Institutionerna är inte drivande när det gäller uppbyggnaden av industrin samt företagen, därav har institutionerna valt att koncentrera sig på att åstadkomma avkastningen genom att sprida risker. Resultatet av detta är att de flesta institutionella ägarna är minoritetsägare i större företag. Af Sandeberg och Sevenius (2008) talar även om att en ägarroll kan vara både aktiv och passiv. Den aktiva ägarrollen kan bestå av olika strategier att utöva sin ägarroll på, vanligtvis används deltagande i valberedningarna samt deltagande i bolagsstämmor i vilken de utövar sin rösträtt, men kan även ställa krav på företagets handlande och agerande gentemot samhället. Sjöström (2010) menar att det aktiva ägandet kan ske på olika sätt, men i Sverige är det vanligast att det sker genom ägardialoger, då investerarna träffar representanter för bolagen i enskilda möten för att diskutera bolagets arbete med miljön och det sociala ansvaret. Det aktiva ägandet kan även ske genom att det ställs kritiska frågor när företaget lägger fram en presentation om sin verksamhet inför investerarna. Syftet med det aktiva ägandet är inte endast att samla information om bolagets hållbarhetsarbete, utan även i viss mån påverka arbetet med hållbarhetsredovisningen till det bättre. 3.3 Bedömning av företagens sociala och miljömässiga ansvar Hassel (2008, s. 19) berättar att den europeiska unionen definierar det ansvarfulla företaget som A concept whereby companies integrate social and environmental concerns in their business operations and in their interaction with their stakeholders on a voluntary basis. CSR inkluderar alltså både sociala och miljömässiga frågor och ska vara integrerat i företagets strategi och verksamhet. Grankvist (2009) nämner även att det ekonomiska ansvaret är inkluderat i CSR. Dobers (2009) anger att under de senaste decennierna har CSR blivit allt viktigare för företagen, som är en del av företagets strategi och även en praktisk del av företagets organisation. Hassel (2008) menat att företagen frivilligt får ta ansvar för CSR gentemot sina intressenter. Det ansvarsfulla företaget ska engagera sig i aktiviteter som främjar aktieägarna och andra intressenter och därmed medverka till social och ekonomisk välfärd. Det är svårt att avgöra för ledningen hur stort deras ansvar är och därmed borde ägarna bedöma detta. 33

Ekonomi Miljö Socialt Borglund et al. (2009) talar om att CSR är en del av ägarstyrningen, där företagets värdegrund samt ansvarstagande gentemot intressenterna skall bilda en helhet som utgörs av styrelse, ledning samt anställda, alltså om att allt hänger samman i organisationens verksamhet. Cerne (2009) anger att ägarna har ett ansvar för CSR genom att de bör visa hur CSR-arbetet ska gestalta sig. Dobers (2009) talar om att CSR-arbetet användning har ökat och det har framför allt visat sig genom att antalet konferenser kring CSR har ökat i antal. Publikationer baserade på dessa konferenser är även något som har ökat i antal, både i böcker, i form av handböcker och tyngre litteratur, samt i tidningar. Hassel (2008) anger att grundpelarna i ansvarsfull kapitalförvaltning är ekonomisk tillväxt samt hänsyn till miljön och social rättvisa. Grundpelarna ingår i dagens ansvarsfulla och hållbara kapitalförvaltning och principer har även utarbetats inom detta område, främst av FN. Cerne (2009) menar att företagen ska ta sitt ekonomiska ansvar genom att säkerställa en långsiktig ekonomisk framgång. Företaget ska vara lönsamt för dess intressenter. Grankvist (2009) anger att ekonomiskt ansvar innebär att verksamheten ska tjäna maximalt med pengar för att agera ansvarsfullt för aktieägarna, både genom att ha en säker finansiell ställning och säkerställa en avkastning på deras kapital. Cerne (2009) anser att företagens miljömässiga ansvar inkluderar ett långsiktigt och hållbart handlande för miljön. Grankvist (2009) menar att miljömässigt ansvar innebär att verksamheten ska drivas utan att ha en långsiktig negativ påverkan på jorden och naturresurserna. Socialt ansvar innebär att verksamheten är en bra medborgare i samhället genom att visa hänsyn mot andra personers hälsa och välbefinnande. Cerne (2009) anger att det sociala ansvaret handlar om att värna om sitt varumärke genom att ta avstånd från diskriminering och verka för mångfald och hälsofrämjande. Grankvist (2009) påpekar att områdena innehåller en etisk dimension vilket styr hur vi agerar. Företaget måste ha en balans mellan dessa områden och kan inte enbart lägga tyngdpunkten på ett eller två av dem. Samspelet mellan områdena ska leda till en långsiktigt hållbar verksamhet. 34

Loimi och Dahlgren (2005) talar om att det systematiska arbetet med socialt ansvarstagande för företagen kan ge fördelar som bidrar till värdeskapande i företaget genom exempelvis minimera risker och generera innovationer. De fördelar som uppstå beror framförallt på vilket sätt företagen väljer att ta sig an problemen och utveckla dessa. 3.3.1 Ekonomiskt ansvar Loimi och Dahlgren (2005) talar om att ett ekonomiskt ansvar resulterar i en stabil och stark ekonomi, nationellt eller enbart på företagsnivå, som kan innebära en trygg framtid i ett demokratiskt samhälle med frihet för personers åsikter, välfärd och livskvalitet. Den starka ekonomin är också en förutsättning för att uppfylla människors grundläggande behov. Det ekonomiska ansvaret betyder för företagen att de ska agera och verka på ett sätt som gör att den fria marknaden och konkurrenterna uppfattas som en bra miljö för utvecklingen och tillväxten. Förväntningar och krav på företagen kommer från flera håll i samhället, framförallt från intressenterna. Viktiga faktorer som inkluderas i det ekonomiska ansvaret är: bolagsstyrning, insiderhandel, korruption, mutor, penningtvätt, betalningsvillkor, fullföljandet av kontrakt med mera. Ett företags grundläggande ekonomiska ansvar utgår från att visa hänsyn till de lagstadgar som finns. Företaget skall också inneha kunskap om relevanta bestämmelser samt effekterna av dessa på företaget och deras tjänster, samt produkter. Företagen bör även integrera effektiva metoder för att dessa följs. 35