Treklöverns yttrande över förslag till Översiktsplan 2035 Ängelholm 2016-05-03 Treklövern har genom en arbetsgrupp bestående av Anders Davidsson (M), Fredrik Nelson (M), Christer Jönsson (M), Peter Hansson (C), Britt Berlin (C), Lennart Engström (KD) och Nicklas Oddsson (KD) granskat förslaget till ny översiktsplan. Vi lämnar följande förslag till förbättringar: Generella slutsatser Det mycket omfattande dokumentet har många positiva signaler när det gäller miljö i kombination med utveckling av boende och företagsamhet. Här finns stolta framtidsmål för Ängelholms kommun och vackra skrivningar om att både bevara och utveckla, inte minst utanför centralorten. Men det är för många ord, för mycket oprecisa skrivningar och för många intressen som krockar. Istället för att vara till ledning kan därför översiktsplanen innebära problem. Det går inte att lova allt till alla. Samtidigt finns det ett mycket stort ansvar för dagens styrande att inte göra val som innebär dåliga begränsningar och stora kostnader för nästa, och nästa generation. Det är därför vi ser översiktsplanen som ett så viktigt dokument som fler borde läsa, inspireras och styras av. För att uppnå det hade det varit bättre om dokumentet hade varit högst hälften så omfattande. Idag är dispositionen rörig och samma sak återkommer på flera ställen. Upprepningar stör och ökar sidantalet. Flera avsnitt är självklarheter och sådant som är lagstyrt. Några exempel på vad vi anser är onödiga skrivningar: Sid 13: Planera för människan (vår kommentar: vem är annars planen till för?) Verka för att skapa en tillgänglig och trygg kommun. Uppmärksamma olika gruppers behov. Ge kommuninvånarna god samhällsservice. Sidan 30 nedre delen om Ängelholms näringsliv och flerkärnighet. Avsnittet tynger och ger ingen ledning för framtiden. Sidan 33: Vid en förtätning är estetiken viktig, det som byggs behöver ha arkitektoniskt tilltalande utformning. Det bidrar till att kvaliteten i stadsmiljön blir bättre och till att skapa en intressant stadskärna. Det skapar också en större förståelse och acceptans för förtätningen. Vår kommentar: självklarhet som prövas i bygglovshantering. Det finns också många exempel på vad vi anser är överdrivna riktlinjer som både tynger dokumentet och kan skapa problem: Sid 34: All byggnation påverkar miljön på något sätt. Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande resursanvändning i samhället och är därför en viktig aktör när det gäller 1
att minska Sveriges totala miljöpåverkan. Satsningar på miljöanpassat byggande - t ex passivhus, nollenergihus eller plusenergihus - bidrar till minskad resursförbrukning. Byggnader som är byggda med sunda miljöanpassade material som åldras med skönhet, smarta energilösningar och har ett bra inomhusklimat ger en lång livslängd. Det kan i vissa fall innebära högre investeringskostnader, som i längden sparas in på låga drifts- och underhållskostnader. Avsnittet ovan förstärks även i kapitlets sammanfattning under rubriken Främja miljöanpassat byggande. På annat ställe finns avsnitt om anpassning till fjärrvärme för att på så sätt spara energi. Vi vill alla ha miljöanpassat byggande och det är bra att kommunen har sådana önskemål. Men inte om det leder till kostnadsökningar. Treklövern är absolut emot kommunala särkrav och styrning i översiktsplan när det gäller byggteknik. Det ska i första hand överlämnas till marknaden och teknikutvecklingen. Det finns mycket tydliga krav från byggbranschen och statliga utredningar emot kommunala särkrav som ytterligare höjer byggkostnaderna. Jämför med när regering och riksdag styrde bilbranschen mot etanoldrift och dessutom krävde E85 på varje bensinmack. Det visar sig idag vara ett stort misstag. Om kommunen verkligen vill ta steg mot mer miljöanpassning hade det varit bättre med tydligare skrivningar, exempelvis att nya bostadskvarter med flerfamiljshus ska ha sopsugsystem för att minska antalet störande lastbilstransporter. Befolkningsmålet Målet om plus en procent per år eller drygt 400 personer står vi bakom. Det måste slå igenom tydligt i översiktsplanen. Erfarenheterna visar att bostadsbristen är den begränsande faktorn. Kommunens ansvar är öka framförhållningen av planlagd mark, hålla nere byggkostnaderna och skynda på processerna. De planer som finns måste också ge utrymme för långt fler bostäder än de runt 150 per år som krävs för befolkningsmålet. God framhållning är att planera för 300-400 nya bostäder per år. Det beror på att många projekt blir försenade, försvinner eller krymps. Här anser vi att kommunens beslutsfattare och samhällsbyggnadsavdelning måste vara självkritiska. Befolkningsmålet måste följas av hög beredskap när det gäller samhällsservice som förskolor, skolor och äldreomsorg. Även här anser vi att det är befogat med självkritik, inte minst när det gäller förskolor och skolor. Även om planerna för att klara behoven har funnits framme, så har inte verksamheterna kommit igång när behoven har uppstått. Ett exempel på att kommunen även i översiktsplanen sätter onödigt låga mål är skrivningen på sidan 36 om stationsområdet där det sägs kunna bli 1 000 nya bostäder. Vi tror att den siffran kan fördubblas. Vi saknar möjligheten att utreda möjligheterna till viss bostadsbebyggelse väster om järnvägen. Här vill vi ha tillbaka delar av Kronoskogen nära stationen, Banskolevägen och Havsbadsvägen som utredningsområde. Som utgångspunkt 2
finns de planförslag som markägaren Sveaskog har tagit fram. Om några delar av Kronoskogen försvinner till förmån för bostadsbebyggelse kan det både vara enklare att nå kraftsamlingsmålet Staden till havet och få till ett mer varaktigt skydd för Kronoskogen i form av naturreservat. Ängelholm Helsingborg Airport Flygplatsen ska värnas och vara kvar under planperioden. För att säkra flygplatsen och göra den nya stationen Barkåkra lättare att nå vill vi ha tydligare skrivning kring ny trafikplats E6, Ängelholm Norr/Gånarp. Från trafikplatsen måste vägnätet förbi flygplatsområdet förstärkas. Beroende på exploateringsavtal och intresse för logistikområdet vid Tvärbanan går det att satsa antingen på nordlig väg förbi Ängeltofta eller en sydlig dragning vid Åkersholm. Det är oerhört viktigt med säkra och snabba vägar till nya stationen även för bilister. Barkåkra är för många lättare att nå än Ängelholm C. Kollektivtrafik Det finns många skrivningar om att gynna kollektivtrafik, vilket är bra. Men kollektivtrafik med buss på landsbygd är med dagens teknik oftast ingen bra lösning miljömässigt eller ekonomiskt. Det blir för få passagerare i stora fordon med chaufför. Här hoppas vi på utvecklingen med elbussar. När de går även på landsbygden minskar miljöproblemen. Nästa steg är förarlösa fordon. Då finns inga hinder för kollektivtrafik även på landsbygden. Översiktsplanen tar upp en möjlighet som än så länge inte har blivit verklighet i kommunens sydöstra del, att flytta över skolskjutstrafiken till linjebussar. Det tror vi är nödvändigt för att få linjebussar. I god tid före varje skolskjutsupphandling bör de möjligheterna undersökas på nytt, om nödvändigt måste skolornas starttider spridas mer. En fungerande kollektivtrafik i den södra kommundelen måste vara dubbelriktad, alltså gå både mot Ängelholm och mot Strövelstorp/Helsingborg. Infrastruktur Treklövern anser att en av de viktigaste faktorerna för ökat kollektivresande är bättre tillgänglighet av Ängelholms station. Det får inte bli svårare att ta sig dit för dem som idag saknar bussförbindelser. Så länge det inte framkommer bättre förslag på ny vägförbindelse vill vi därför ha kvar förlängning av Klippanvägen som möjlighet. Den utpekade vägsträckningen måste behållas som framtida utbyggnadsområde och får inte blockeras. Vi anser också att det i översiktsplanen måste finnas ett vägreservat för en västlig del av Kungsgårdsleden från Varvsvägen genom Nybroskogen, under järnvägen och sedan längs järnvägen på västra sidan fram till Sibirienvägen. Med vägreservatet avdraget och utökad tomt för reningsverket och eventuellt någon mer väganslutning bör resterande del av Nybroskogen skyddas som naturreservat. För att gynna framtida infrastruktur och kollektivtrafik anser vi att kommunen ska planera för persontrafik även på godsspåret, Söderåsbanan. Den södra delen har rustats upp och ska få pågatåg mellan Teckomatorp och Åstorp med start december 2020. Vi vill att pågatågen i framtiden ska fortsätta till Ängelholm, och på sikt få ett stopp i Spannarp. Åtminstone ska kommunen bevara möjligheten. En station i 3
Spannarp kan betyda ett starkt uppsving för kommundelen. Vi håller fast vid att alla tätorter i kommunen bör utvecklas, och då är modern kollektivtrafik avgörande. Översiktsplanen har en diffus skrivning och markering för ett östra godsspår öster om E6. Den framtiden ser vi som helt orealistisk. Markeringen i översiktsplanen bör därför tas bort för att inte skapa onödiga hinder. Även om vi tror på en utveckling av järnvägstrafiken när Västkustbanan börjar bli klar tillsammans med Fehmarn Bält-förbindelsen så är och förblir E6 vårt viktigaste trafikstråk. Här anser vi att kommunen har ett stort ansvar att inte förhindra utbyggnad till fler körfält. Det måste lämnas brett utrymme på båda sidor. Ytterligare körfält är också ett önskemål från Region Skåne. Det kan behövas både fler körfält för bilar och eventuellt andra kommunikationsslag. Även bullerskydd och säkerhetszoner kräver utrymme. Bredband till alla, även landsbygd En av de viktigaste sakerna för utveckling av landsbygd är tillgången till snabb telekommunikation. Treklövern vill sätta ett högre mål än planförslaget. Kommunen måste verka för att 100 procent av alla bebyggda fastigheter ska få bredband. Att sätta målet vid 95 procent innebär att en rad fastigheter från början väljs bort, trots att det ibland ligger en fiberkabel vid tomtgräns. Vi har inga åsikter om teknikval, idag kan det bli nästan lika snabb och säker förbindelse mobilt. Det innebär att kommunen vid tillståndsprövningar måste ställa sig positiva till nya master och antenner för kommunikation För att neka bygglov krävs särskilda skäl. Rönne å Ån är en av Ängelholms största tillgångar. Tyvärr har åns kvalitéer inte tillvaratagits trots projekt och politiska beslut. Även om det finns många skrivningar om värdet av både åar och havet saknas konkreta mål. Treklövern föreslår att kommunen i översiktsplanen skriver in som mål att det ska finnas åpromenader på båda sidor från Nyhem till Skälderviken. Det är ett djärvt mål med många hinder som säkert tar generationer att förverkliga. Samtidigt är det en framtidssatsning. Exempel på att många idag ser åns potential är diskussionerna om att få bort de tre kraftverken i Klippan, vilket i ett slag skulle kunna ge tio gånger mer lax i ån och hjälpa den utrotningshotade ålen. Då är det viktigt att låta allmänheten få tillgång till åstränderna. Ängelholm bör jämföra sig med närbelägna Laholm och Falkenberg. En satsning på åstränderna i åtminstone de nedre delarna stämmer också väl med vad som måste göras för att hindra framtida översvämningar. Erosion och översvämning Avsnitten om översvämningsrisker och stranderosion bör utvecklas. Strandberedningen förslog nyligen friliggande längsgående vågbrytare en bit ut i havet. Vågbrytarna hindrar inte översvämningar men skulle enligt rapporten vara ett effektivt skydd för klitterna. Dessutom gjordes bedömningen att vågbrytare skulle vara en billigare och snabbare metod att undvika stormskador jämfört med förslaget att återkommande tillföra stora mängder sand hämtad långt ut i havet. Eftersom 4
översvämningsriskerna är så stora för delar av kommunen anser vi också att det borde förtydligas vilka krav som ställs på både ny och gammal bebyggelse. En stor översvämning kan bli ödesdiger. Ängelholms kommun har exceptionella förhållanden genom Skälderviken som öppnar mot nordväst varifrån stormarna brukar komma, ett stort vattendrag med liten fallhöjd och mycket lågt liggande bebyggelse och infrastruktur. All planering utgår idag dessutom från en ganska snabb och stor höjning av havsnivån, plus en meter till nästa sekelskifte. Tågbuller Tågbuller är annan stor miljöfråga som också får anmärkningsvärt lite utrymme. Genom tunnlarna i Hallandsås och dubbelspår genom Skälderviken och centrala Ängelholm förväntas en stor ökning av godstrafiken. Det blir fler och betydligt längre godståg. Godstågen lär inte bli tystare på många decennier. Förutom bullerproblem ökar risken för allvarliga olyckor. Var finns strategin för att minska bullerstörningarna och effekterna av eventuella olyckor? Cykel Cykel som ett bra val för korta transporter nämns på flera ställen och behandlas dessutom i en färsk cykelplan. Treklövern betonar behovet av mer styrning för att utveckla cykelvägsnätet. Idag präglas cykelvägsnätet av att det inte finns någon enhetlighet. Ibland ska det cyklas på trottoarer, ibland på cykelvägar långt inne i kvarteren och ibland bland hos bilarna. Ofta slutar cykelvägar bland bilarna i en korsning utan hjälp för cyklisterna att ta sig fram säkert. Det i kombination med att antalet skadade i cykelolyckor ökar i jämförelse med andra trafikslag måste leda till förändring. Och då räcker det inte med positiva skrivningar och hjälmkampanjer. Ängelholm har dessutom pekats ut som en ovanligt farlig stad att cykla i. Att det behövs förändring visas tyvärr även vid nya gatuombyggnader, exempelvis Laxgatan alldeles intill Stadshuset. Genom gatans utformning hamnar cyklisterna antingen bland fotgängarna på trottoaren med risk för olyckor, eller ute på trånga körfält för bilar. Skydda natur på riktigt Ängelholm är en förhållandevis grön kommun. Här finns många naturområden och väldigt goda rekreationsmöjligheter för den som gillar naturupplevelser. Det finns också många skrivningar om detta i översiktsplanen och hänvisningar till ny grönstrukturplan. Fin natur är definitivt ingen bristbara, men vi anser att kommunen ska vara tydligare i sina långsiktiga avsikter både för att verkligen bevara det som ska bevaras och slippa en del av de återkommande och långdragna konflikterna kring utbyggnadsplaner. Vi har på senare år sett de tvisterna i Kohagen Vejbystrand och kring Valhallsskogen. Översiktsplanen bör tydligare peka ut områden som ska ha juridiskt skydd, exempelvis som kommunala naturreservat. 5