Bedömning av tillståndet i Bottenviken kustvatten Genomgång av arbetssättet - Statusklassning - Påverkansanalys - VISS och Vattenkartan Anneli Sedin - Länsstyrelsen i Västerbotten
Kartläggningsarbetet kustvattenförekomster Baseras på SMHI:s havsområdesregister (strandlinje, djup) Alla ska statusklassas men alla behöver inte övervakas Ska ha homogena egenskaper m.a.p. karaktär och status 96 stycken i distriktet (exkl. utsjövatten) Kustvattenförekom st 1 NM utanför baslinje 12 NM utanför baslinje
Kartläggningsarbetet Hur mår m r vattnet? Statusklassning Bedömningsgrunder är vårt verktyg för att bedöma status i våra vatten. Jämför uppmätta värden med opåverkat tillstånd. Statusklassning för varje kvalitetsfaktor utförs av nationella datavärdar. Klart 9 november länen gör sammanvägningar, grupperingar och expertbedömningar samt lägger in bedömningarna i databasen VISS Tilläggsstudier på fys/kem och växtplankton i påverkade vatten (5 vattenförekomster) i Västerbottens län. I både Västerbotten och Norrbotten har extra undersökningar av makrovegetation utförts under sommaren.
Kartläggningsarbetet vad påverkar? p I analysen ingår bedömning av följande miljöproblem: - Övergödning - Prioriterade ämnen och andra förorenande ämnen - Främmande arter - Morfologiska förändringar (fysisk påverkan)
Övergödning Kustzonsmodell Vattenmyndigheterna har upphandlat tjänsten från SMHI för både Bottenvikens och Bottenhavets distrikt Ingår både belastning från land (punktkällor, skog/jordbruk, enskilda avlopp m.m) och från atmosfären Vi kommer att få modellerade värden för: - Näringsämnen - Klorofyll - Syrgas Dessa används för att sätta status på vattenförekomsterna enligt bedömningsgrunderna. Vi får resultaten den 31 oktober Områden med risk för övergödning kommer att falla ut och redovisas i påverkansanalysen och studeras närmare för att fastställa statusen
Prioriterade och förorenande f ämnen Nationella diskussioner om vilket medium som ska användas. Vattenfas kontra biologi och sediment. Tilläggsstudier i form av metaller och miljögifter i abborre i påverkade vatten (5 kustvattenförekomster) i Västerbottens län. Får resultaten i maj 2008. I Norrbotten utförs liknande studier i opåverkade områden. PRIORITERADE ÄMNEN Avvaktar dotterdirektiv för att slå fast listan och få gränsvärden FÖRORENANDE ÄMNEN Ska bedömas i höst och om de släpps ut i betydande mängd ska de ingå i påverkansanalysen och som kemisk variabel i den ekologiska statusen. Det saknas idag bedömningsgrunder expertbedömning genom sammanställning av källor, utsläpp samt olika metall- och miljögiftsstudier. Viktigt med lokal kunskap/data!
Påverkan från n främmande arter Bedömning om påverkan från främmande arter får en negativ effekt på den ekologiska statusen. Bristande övervakningsprogram och inrapporteringssystem för främmande arter är ett problem Exempel på främmande arter i Bottniska viken: - Bottendjur: havsborstmask, havstulpan, rovvattenloppa, sandmussla, tusensnäcka och ullhandskrabba. - Amerikansk kammanet. - Fiskarna regnbåge, kanadaröding, bäckrödning och puckelryggad lax. - Nässeldjuret klubbpolyp. - Kärlväxten vattenpest. - Däggdjuret mink
Morfologiska förändringar fysisk påverkan Påverkansanalys Identifiering av betydande morfologiska förändringar av vattenförekomster Exempel från EU:s vägledningsdokument: - Muddringar - Hamnar, båtvarv - Andra konstruktioner - Invallade havsvikar Klassning av preliminärt kraftigt modifierade vattenförekomster (PKMV): - En ytvattenförekomst som till följd av fysiska förändringar genom mänsklig verksamhet på ett väsentligt sätt har ändrat karaktär - När de förändringar i morfologiska egenskaper som behövs för att uppnå god ekologisk status får en negativ inverkan på: - Miljön i stort - Sjöfart (t.ex. hamnar) - Verksamheter som behöver lagrat vatten (t.ex. råvatten till industrier) - Skydd mot översvämning - Andra viktiga hållbara mänskliga verksamheter
Vi ska använda nda norska riktlinjer för f r framtagande av PKMV Faktor Ingrepp Kriterium Hamnar/farled Pir med trångt inlopp, muddring eller sprängning av farled, kaj. Ubåtsspärrar, slussar. Hamn eller muddringsareal >0,5 km2, eller kaj som utgör > 50 % av kustlinjen Deponering av massor Omfattande deponering av massor i fjordar När bassängmorfologin får en betydande reduktion av djupvattensvolym och medföljande ändring av vattenutbytesförhållandena Smala av fjord Utfyllnad av eller att smala av fjord/sund i samband med väg- och järnvägsbygge o.s.v. Stagnerande djupvatten i intilliggande vattenförekomst (>0,5 km2) Ingrepp i älvdelta Vattenkraftsutlopp. Överföringar Uppumpning av näringsrikt djupvatten Dränering, utfyllnad, inplastning av strandzonen, kanalisering av älv Minst ⅓ av arealen nyttjas till jordbruk eller är utbyggt Ökat/reducerat/ändrat färskvattentillflöde till fjordar Förändrade flöden med en faktor på >2 på årsbasis, > 5 på vinterbasis, eller > 2 uppåt eller nedåt på vårflodsbasis Uppumpning av näringsrikt djupvatten Omfattar ett fjordområde > 0,5 km2 Insjö omgjord till kustvatten Kustvatten omgjort till insjö Betydande utvidgning av älvens utlopp av färdhänsyn. Tillförsel av sjövatten till tidigare insjö antingen för fiskodling eller för vågkraftsexploatering Barriär vid utloppet för att förhindra inströmmande tidvatten Bara tunt (<1 m) färskvattenskikt och stagnerat salt i djupvattnet Saltvattenspåverkad lagun omgjord till rent färskvatten Eventuellt kommer även farleder, tätorter samt kustexploatering också tas med.
VISS- Vatten Informations System i Sverige www.viss.lst.se Databas som är tillgänglig via Internet Koppling till vattenkartan Visar bedömningar för vattenförekomsterna utifrån påverkan och statusklassificering Redovisar miljöövervakningsstationer i anslutning till vattenförekomsten
Mer information www.vattenportalen.se Att arbeta med vatten: Dokument, utredningar, fakta www.vattenmyndigheterna.se Aktuell info om arbetet ute i vattendistrikten www.gis.lst.se/vattenkartan Karttjänst för geografisk information knutet till vattendirektivet www.viss.lst.se Databas för arbetet med vattenförvaltningen
Tack för uppmärksamheten! Anneli Sedin Länsstyrelsen i västerbotten