Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm



Relevanta dokument
Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010

Viktproblematik En jämförelse mellan habiliteringsenheterna Lundbystrand 3 och Mölndal 5. Sofia Olausson Barnneurolog

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017

Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

Typisk oralmotorisk utveckling

Samverkan kring barnfetma. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Emma Gotthardsson Habiliteringen Region Skåne

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Hitta matlusten Vad är matsvårigheter? Dagens agenda ELLER

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Stina Lasu leg psykolog

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Förslag till uppföljning av barn och ungdomar med Downs syndrom

Dags att välja Barnavårdscentral

Hälsobesök 10 månader

Hälsobesök 10 månader

Nutritionsproblem och åtgärder

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Vision av en barnfetmamottagning

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Äta, växa och må gott!

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

3 års hälsobesök i team

Hälsobesök 18 månader

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Bitbeteende Mun-H-Center

Viktreducering inför njurtransplantation - ETT PILOTPROJEKT

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Omtentamen Pediatrik, barnkirurgi och barnortopedi 6 hp. i Kursen. Medicinsk vetenskap och omvårdnad av barn och ungdom, 15 hp

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Frågor och svar om smärtlindring

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

väskor fyllda med språklust!

Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun

Upplevelser av mat och måltider

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Att stötta svårt sjuka individer att börja äta Måltidstöd i olika situationer vad har vi lärt oss?

Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm

Välkommen till Dagkirurgiska enheten!

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen

1

Hälsobesök 18 månader

TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER. Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Prevention före skolåldern riktad och generell

ARBETSKOPIA

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län

Konsultation med BVC och elevhälsa

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Föräldrastöd i Angered en översikt

Fysioterapeutens roll i ett vulvateam. Åsa Rikner, leg sjukgymnast

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

Utlåtande från hälso- och sjukvården

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Krångel och problem när barn ska äta

Habiliteringsprogram vid svåra ätproblem

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi

Tandhälsa för små barn

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

Barn- och Ungdomskliniken

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

Ätstörningar och ESSENCE

Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Föräldrastöd i Jönköping

Transkript:

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk behandlingsmodell

Grundtes Upprepade positiva erfarenheter av måltider Upplevelse av samband hunger måltid Lustprincipen

Målsättningen med behandlingen Tillsammans med föräldrarna ge barnet positiva upplevelser av mat och måltider så att barnet kan äta för sin egen skull och utan rädsla Minskad oro Acceptabel tillväxt

Teamet Barnläkare Sjuksköterska/Barnsköterska Psykolog Dietist Ev logoped Ev sjukgymnast

Struktur Team-konferens Inskrivningssamtal läkare, sjuksköterska och psykolog Kontaktsköterska Matobservation Dietist Ätträning och samtal 1gg/vecka Uppföljning 2 mån; bedömning och fortsatt planering Kontinuerligt samarbete

Intagningskriterier Barn <2(-3) års ålder Resurser i Öppen Vård uttömda BVC, BVC-psykolog och primär medicinsk utredning Poliklinisk behandling möjlig Utförlig remiss för bedömning

Patienter 35-40 pat samtidigt, olika faser 75% associerad sjd Prematuritet, neonatal kirurgi, GERD, svår allergi, malignitet, lindrigt neurol handikapp 40% sond/gastrostomi 25% grundfriska

Undersökningar Läkarundersökning vid inskrivning Tillväxt + kost Psykomot utveckling inkl språk Genomgång av tidigare utredning Sjuksköterska Måltidsobservation Psykolog Utveckling & anknytning

Måltidsobservation Hur hanterar barnet maten? Kladda, slicka, suga, tugga, svälja, kvälja etc Preferenser vilken mat väljer barnet Måltiden Barnets placering, tallrik & bestick, längd Barnets beteende Koncentration, intresse, lust/olust, rädsla Samspel barn-förälder

Behandlingsprinciper - barnet Se barnets möjligheter Fokus på relationen mellan föräldrar och barn Lustprincipen Bygg på det som fungerar Flexibilitet när det gäller uppfödning och viktuppgång Individualisering

Behandlingsprinciper - barnet Etablera sambandet hunger - mat Vi ansvarar för vikten Sinnesupplevelser Kladd Stimulera egen aktivitet

Utveckling av medvetet ätande Äter tillfredsställande Mer regelbundet ätande med tillfälliga svackor Äter ibland. Börjar tugga Sked till munnen. Sväljer ibland hamstrar ibland. Smakar ibland - sväljer inte Dricker vatten eller "konstig" dryck Vågar röra vid - känna på maten Stoppar saker i munnen - absolut inte mat Rädsla vid beröring av munnen Rädsla vid beröring av ansiktet

Från reflexstyrt till medvetet ätande Reflexer är förstadier till egen aktivitet Upplevelsen av plågsam hunger övergår till lustfylld mättnad Lustfyllda episoder som upprepas och upprepas

Upplevelse av måltid Egen aktivitet Suger Sväljer Upplevt ögonblick Sinnes - upplevelser Känsla Beröring Rörelser Smak Lukt Hunger Tillfredsställelse Lustfyllt samspel

Psykologens verktyg Måltid med sjuksköterska barn och förälder Enskilda samtal med föräldrar Filmning Samspelsbehandling Individuell behandling av barnet Föräldrar vid behov hjälp till psykologisk/psykiatrisk behandling

Psykologiska olikheter Regleringssvårigheter Ex känsliga barn Självständighetsutveckling Ex avvänjningsproblematik, maktkamp Posttraumatiska tillstånd Ex postop, sjd i känsligt utvecklingsskede

Regleringssvårigheter Barn som har svårt att reglera sin jämvikt Att finna sin egen jämvikt Att komma till ro Att kunna fokusera Att skärma av sinnesstimulering - både inifrån och utifrån

Självständighetsutveckling Avvänjningsproblematik Ingen erfarenhet av mat Ingen erfarehet av måltid Ej upplevt samband hunger/mättnad Maktkamp Viljestarka barn

Posttraumatiska uppfödningsproblem Svårbehandlade uppfödningsproblem Anamnes på upplevelser av smärta och obehag i ansiktet eller mun med eller utan samband med måltid Samtidigt brist på erfarenhet av normalt ätande

Sammanfattning av preliminära resultat Barnen ökar successivt i vikt Sond el gastrostomi kan tas bort Måltiderna är mindre problematiska Bättre atmosfär under måltid Föräldrarnas oro minskar Ökad känslighet hos mödrarna

Poliklinisk behandling Ätträning & samtal, sköterska och psykolog, 1 gg/vecka initialt Dietistkontakt, logoped vid behov Uppföljande läkarbesök Små framsteg, minskad oro behandlingstid månader - år Glesare kontakt Åter till in-remitterande alt Barnmottagning för uppföljning

Teamarbete på Dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning och behandling Barnpsykologisk/barnpsykiatrisk bedömning och behandling Familjen

Behandlingsteamet för Små Barn med Svåra Uppfödningsproblem Sachsska barnsjukhuset Södersjukhuset 118 83 Stockholm bodil.schiller@sodersjukhuset.se