Inbjudan till samråd enligt miljöbalken (6 kap 2 ) med anledning av planerad vindbruksetablering i Vaggeryds kommun Vaggeryds Vindbrukspark Denna information om samråd för Vaggeryds Vindbrukspark distribueras till fastighetsägare, sakägare och andra berörda inom ca 2 km från det aktuella projektområdet. Om eventuella hyresgäster berörs ska fastighetsägaren delge dessa aktuell information. Samrådet kommer även att kungöras i Värnamo Nyheter och Jönköpingsposten samt i gratistidningarna Jönköping NU och Finnveden NU. BayWa r.e. Scandinavia AB (tidigare HS Kraft AB) har tillsammans med Havgul Clean Energy AS under en tid arbetat med att undersöka möjligheterna för att etablera vindbruk inom ett område väster om Skillingaryds och Vaggeryds tätorter i Vaggeryds kommun, Jönköpings län. Arbetet har nu kommit så långt att planerna om vindbruk skall prövas i ett samrådsförfarande enligt miljöbalken. Samrådet för Vaggeryds Vindbrukspark pågår från den 21 mars till den 1 maj 2016 och är ett tidigt steg i tillståndsprövningen, se figur 1. Samråd med myndigheter skedde i december 2013. Samråd myndighet Samråd allmänhet Ansökan med MKB Eventuell komplettering Kungörelse Synpunkter Beslut Figur 1. Tillståndsprocessens olika faser Samrådet syftar till att delge och inhämta information om aktuella planer vilka finns sammanställda i ett samrådsunderlag. Inom ramen för samrådet kommer även ett samrådsmöte att avhållas i form av en utställning kombinerad med allmänna presentationer av projektet. Vid detta samrådsmöte kommer utöver BayWa r.e. och Havgul även representanter för genomförda utredningar att medverka. Vi inbjuder härmed till samrådsmöte i enlighet med följande: Dag: Tisdagen den 5 april Tid utställning: Kl 16.00 20.00 Tid presentation : Kl 17.00 och 19.00 Plats: Fenix Kultur- och Kunskapscentrum, Verner Malmstens Väg 1, Vaggeryd Vid samrådsmötet informeras allmänt om vindbruk och en tänkt teknisk utformning för en etablering inom området presenteras. Vi kommer även att belysa den påverkan på omgivning och miljö som verksamheten kan komma att innebära utifrån de utredningar som genomförts. I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. Ett samrådsunderlag med bilagor finns tillgängligt på BayWa r.e.s hemsida www.baywa-re.se från och med 2016-03-21. Det går även bra att kontakta BayWa r.e. via telefon (040-694 19 60) eller e-post (scandinavia@baywa-re.com) för att få mer information. Malmö den 8 mars 2016 Christian Bladh BayWa r.e. If you want to be informed in English, please contact us. Sida 1 av 10
Sökande Vaggeryds Vindbrukspark AB är Sökande och planerad verksamhetsutövare av vindbruksparken. Bolaget är särskilt etablerat för att projektera, äga och driva Vaggeryds vindbrukspark. Vaggeryds Vindbrukspark AB C/O BayWa r.e. Scandinavia AB Frihamnsallén 8 211 20 Malmö Org.nr. 556753-3301 Ombud för Sökande BayWa r.e. Scandinavia AB Frihamnsallén 8 211 20 Malmö Org.nr. 556885-6503 Kontaktperson: Håkan Wallin, VD Projektgrupp Projektgruppen består av deltagare från Havgul, BayWa r.e. och en arbetsgrupp som representerar markägarna. Kontaktpersoner i projektgruppen är enligt nedan Christian Bladh, Projekteringsledare BayWa r.e. Scandinavia AB Frihamnsallén 8 211 20 Malmö Org.nr. 556885-6503 Tel: 040 694 19 60 E-post: scandinavia@baywa-re.com Harald Dirdal, VD Havgul Clean Energy AS Prinsens gate 5 0152 Oslo, Norge Org.nr. 556753-3301 Tel: +47 (0) 926 20 789 E-post: harald@havgul.no Allmänt om samråd Syftet med samrådet är att alla som berörs av den planerade verksamheten ska få tillgång till information och ges möjlighet att påverka både innehåll och omfattning. Under samrådstiden kan man både ställa frågor och lämna in synpunkter. Synpunkter tas tacksamt emot under hela samrådstiden och skickas senast den 1 maj 2016 till BayWa r.e. med kontaktuppgifter ovan. Frågor kan även ställas till övriga kontaktpersoner. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där vi redovisar alla inskickade frågor och synpunkter samt kommenterar och bemöter dessa. I samrådsredogörelsen kommer det även redovisas hur lämnade synpunkter beaktats inför en kommande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och Tillståndsansökan. Sida 2 av 10
Bakgrund Projektet är i grunden markägarinitierat och drivs som ett bygdeprojekt i samarbete mellan BayWa r.e. och Havgul. Efter en bred förfrågan gentemot lokala markägare om att samarbeta i Vaggeryds vindbrukspark ingår det idag över 60 fastigheter i projektet totalt sett. Markägarna har tillsammans även utsett en arbetsgrupp som arbetar till sammans med projektgruppen för att utveckla den planerade vindbruksanläggningen på bästa sätt. Den lokala förankringen är av stor betydelse för Vaggeryds vindbrukspark. Av denna anledning har markägarna varit med och beslutat om att delar av intäkterna ska komma bygden till gagn genom en särskild bygdepeng. Alla kommuninvånare kommer också ges möjlighet att själva investera i anläggningen genom att projektet upplåter andelsverk. I projektets omgivningar har det även funnits andra vindbruksprojekt som av olika anledningar lagts ner eller vilar. Om något eller fler av dessa projekt blir aktuella igen kommer erforderlig samverkan ske. Preliminär tidplan Figur 2. Projektområdet är lokaliserat väster om E4:an Sommar 2016 Tillståndsansökan inlämnas till Länsstyrelsen vid Östergötlands län Höst 2016 Behandling av ansökan och ev begäran om komplettering av ansökan 2016/2017 Kungörelse av komplett ansökan och Fråga om kommunal tillstyrkan Sökandes bemötande av synpunkter efter kungörelse Sommar 2017 Beslut från Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötlands län Byggstart av Vaggeryds Vindbrukspark beräknas kunna ske 2019 Lokalisering och utformning Projektområdet är beläget strax väster om Vaggeryds och Skillingaryds samhälle i Vaggeryds kommun, Jönköpings län, se figur 3 på nästa sida. Området präglas av brukad skogsmark med produktionsskog av tall och gran. Stora arealer utgörs också av myrmark medan endast små områden utgörs av jordbruksmark. Ett förslag på vindbruksetableringens utsträckning visas i figur 3. Exempelberäkningar har gjorts för vindkraftverk av typ Vestas V126 med navhöjden 137 meter. Efter att hänsyn har tagits till dokumenterade naturoch kulturintressen samt inventeringsresultat avseende fåglar, djur-, natur- och kulturvärden samt begränsningsvärdet 40 db(a) vid bostad har en utformning med 27 vindkraftverk tagits fram. Sida 3 av 10
Figur 3. Områden som inventerats för möjliga placeringar samt preliminära verksplaceringar. Sida 4 av 10
Teknisk beskrivning Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Detta sker genom att en rotor som är konstruerad för att absorbera vindenergin driver en generator. Generatorn är placerad inuti ett maskinhus som är beläget ovanpå vindkraftverkets torn. Tornet är tillverkat av stål eller betong (eller en kombination av dessa) och är förankrat i marken med hjälp av ett fundament, normalt gjutet av betong. Området rymmer ca 27 vindkraftverk med en maximal totalhöjd av ca 205 meter. Rotordiametern styr avståndet mellan vindkraftverken, eftersom man vill undvika att tar vind och orsakar turbulens för varandra. Tumregeln är att inte ställa dem närmare varandra än 3-5 rotordiametrar beroende på terrängförhållanden, riktning, antal vindkraftverk med mera. Energiproduktion Figur 4. Vindkraftverkets mått och delar. En relativt grov uppskattning av produktionen, byggd på den nationella vindkarteringen, ger en medelvind i navhöjd (137 m) på ca 7,5 m/s och en årsproduktion på ca 320 GWh med föreslagen parkutformning. Detta motsvarar 12 800 villor med en total årsförbrukning av el på 25 000 kwh, eller 107 000 st lägenheter med en årsförbrukning av hushållsel på 3 000 kwh. Vägar, anläggning och transporter För att transportera och etablera vindkraftverk krävs det vissa förberedande anläggningsarbeten. Vindkraftverkets delar kan vara mycket långa och tunga och kräver därför breda vägar med god bärighet och stora svängradier. Inom projektområdet finns skogsbilvägar med varierande standard, på vissa sträckor kommer det befintliga vägnätet rätas, breddas och förstärkas för att klara nödvändiga transporter. För vägsträckor från befintligt vägnät till vindkraftverken måste nya vägar anläggas. Under byggtiden berörs ett större arbetsområde, ca 2000 m 2 per vindkraftverk. Området innefattar, förutom kran- och uppställningsplatser, även en yta bredvid kranplatsen. Denna behövs som uppläggningsplats för delarna till vindkraftverket och för delarna till mobila lyftkranar som används vid monteringen. Vindkraftverken måste anslutas till elnätet för att kunna leverera producerad el till konsumenterna. För detta ändamål planeras markförlagt elkablage att anläggas inom parken, företrädesvis utmed det interna vägnätet. Anslutning från parken till överliggande nät, som går genom projektområdet, söks av Vattenfall som har områdeskoncession. Vattenfall ansvarar också för nödvändiga tillstånd finns på plats för elanslutningen. Tillstånd för elanslutningen prövas separat och oberoende av tillståndet för själva vindbruksparken. Sida 5 av 10
Natur- och kulturmiljö Anläggande och drift av vindbruk kan innebära påverkan på natur- och kulturvärden. Information om sedan tidigare karterade och skyddade naturvärden finns i offentliga register. Därutöver har området detaljinventerats för att identifiera ytterligare naturvärden och utröna var det är möjligt att placera vindkraftverken och tillhörande infrastruktur. Både tidigare kända och nu inventerade naturvärden redovisas i figur 5. För aktuellt projektområde har det under 2013, 2014 och 2015 genomförts särskilda inventeringar av markbundna naturvärden, fåglar och fladdermöss som också ligger till grund för föreslagen parkutformning. Dessa inventeringar kommer att finnas tillgängliga i samrådsunderlaget. Figur 5. Naturvärden inklusive strandskydd, våtmarker, sumpskog osv. I bilden beskrivs även de buffertzoner som behövs för helikopterkalkning. I 3 och 4 kap. miljöbalken återfinns bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden i landet. Det finns områden som är utpekade i miljöbalken eller av statliga myndigheter som av olika anledningar är av riksintresse för bl. a. naturvården, kulturmiljövården eller friluftsliv, se figur 6. Det finns också riksintresseområden som är utpekade för sin lämplighet för exempelvis energiproduktion, bland annat riksintresseområden för vindbruk. Även Natura2000-områden som syftar till att bevara den biologiska mångfalden har riksintressestatus. Vindbruksparken får inte påtagligt skada de värden som riksintressen avser att skydda. I samrådsunderlaget beskrivs berörda riksintressen närmare, den eventuella påverkan som kan ske och vilka skyddsåtgärder som vidtagits. Figur 6. Riksintressen i vindbruksparkens närområde. Sida 6 av 10
Identifierade kulturmiljöer och arkeologiska lämningar beskrivs i figur 7. En allmän analys av den planerade vindbruksparken i förhållande till kringliggande kulturmiljö har genomförts i en kulturmiljöanalys. Den buffert som beskrivs runt närliggande riksintressen har även analyserats särskilt i en arkeologisk påverkansanalys. Samtliga kulturhistoriska utredningar finns att tillgå i samrådsunderlaget. Inför fastställande av den slutliga layouten inklusive anläggning av nya vägar och anpassning av befintliga vägar kan det finnas behov av att genomföra en kompletterande kulturhistorisk fältstudie med inventering av eventuella tillkommande arbetsområden inom projektområdet. Figur 7. Kända kulturmiljö och fornlämningar tillsammans med skyddsbuffert. Visuell beskrivning Vindkraftverk är stora konstruktioner som förändrar landskapsbilden. Vindkraftverkens synlighet bestäms i regel av flera faktorer, bland annat av vilket avstånd från verken betraktaren befinner sig, vilken höjd vindkraftverken har, på vilken höjd betraktaren befinner sig i förhållande till verken samt eventuell förekomst av skymmande vegetation, byggnader eller kuperad terräng. Bedömningen om det är en positiv eller negativ förändring är personlig och subjektiv. I en landskapsanalys ställs omgivningarnas karaktär i relation till vindbruksetableringen i ett försök att objektivt beskriva landskapet med hjälp av vedertagna metoder. Vaggeryds kommun har genomfört en landskapsanalys som skall ligga till grund till kommunens ställningstagande kring lämpliga områden för vindbruk. Vaggeryds vindbrukspark ligger i ett område som beskrivits som tåligt för vindbruksetableringar. En landskapsanalys har också genomförts särskilt för Vaggeryds vindbrukspark. I denna beskrivs landskapet lokalt enligt följande. Landskapet i analysområdet utgör en del av det sydsvenska höglandet med markhöjder mellan 200-350 meter över havet. Kring den flacka Lagadalen i öster finns tätorterna Skillingaryd och Vaggeryd. I väster reser sig en uppbruten höjdrygg i landskapet med höjder uppåt 350 meter över havet. Landskapet är även på mer lokal nivå ibland starkt kuperat med mindre rumsligheter och korta siktlinjer. I stort präglas landskapet av modern skogsbruksdrift men ibland öppnar det upp sig kring avgränsade odlingsbygder, sjöar eller myrar. I öster dominerar den mosaikartade odlingsbygden. Kring etableringsområdet och väster därom dominerar den sjö- och myrrika skogen, endast ställvis avbruten av sjöar, myrar eller odlingsbygd. Egna bedömningar kan göras genom att framställa visualiseringar av den planerade vindbruksparken i fotomontage. Fotomontage finns att tillgå i samrådsunderlaget och kommer även att presenteras på samrådsmötet. Sida 7 av 10
Ljud från vindkraftverk Vindkraftverkens rotorblad avger ett aerodynamiskt svischande ljud. Vid höga vindhastigheter maskeras ofta detta ljud av naturligt vindbrus från träd och buskar. I Sverige får vindkraftverk normalt inte låta mer än 40 db(a) vid bostad, vilket motsvarar Naturvårdsverkets rekommenderade värde för externt industribuller nattetid. I närheten av Vaggeryds vindbrukspark finns det både byggnader som tidigare varit och sådana som fortfarande är bostäder och som begränsar vindbruksparkens utbredning. Samtliga hus är utmärkta i figur 8 men det är bara vid de hus som skall tjäna som permanent- eller fritidsbostad under vindkraftparkens verksamhetstid som ljudnivån inte får överskrida 40 db(a). Om uppföljande mätningar visar att det rekommenderade värdet 40 db(a) stadigvarande överskrids genom verksamheten vidtas åtgärder. En första åtgärd är att utreda om vindkraftverkets ljudavgivning är abnorm på grund av fel i vindkraftverket. Om olägenheter av ljudpåverkan från vindkraftverkets drift fastställs kan driften åtgärdas på ett sådant sätt att den oacceptabla störningen upphör. Samtliga aktuella leverantörer på den svenska marknaden har sådana tekniska lösningar, så kallad modning, som kan aktiveras för den planerade anläggningen. Redovisad ljudberäkning är utförd med omodade vindkraftverk av modell Vestas V126 som är kalibrerade för att ge optimal energiproduktion. Ljudreducering genom modning innebär att rotorn istället kalibreras för att åstadkomma luftströmmar med lägre turbulens och mindre ljudemission, vilket även medför att Figur 8. Ljudberäkning för aktuell parkutformning. energiproduktionen minskar. Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd, vilket är de förhållanden då vindkraftverket bedöms höras som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller om det finns verksamhet eller vägar i området som ger ifrån sig ljud. Vinden ligger från vindkraftverket mot respektive hus dvs. huset har i beräkningarna alltid vinden mot sig från samtliga verk samtidigt. Ingen hänsyn har tagits till att det är mindre frekvens av vind i vissa vindriktningar. Sida 8 av 10
Rörliga skuggor från vindkraftverk Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår på långa avstånd när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen klipper då av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett blinkande ljus, att jämföra med att köra bil eller åka tåg genom en allé med träd. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Enligt Boverkets riktlinjer får rörliga skuggor förekomma maximalt 8 timmar/år och bostad eller max 30 minuter per dag och bostad som acceptabelt för bostadshus. En beräkning av rörlig skugga har genomförts och redovisas grafiskt i figur 9 och i närmare detalj i samrådsunderlaget. Beräkningarna visar att tiden för rörlig skugga riskerar att överskridas vid vissa bostäder. För att undvika detta förses de vindkraftverk som bidrar till skuggbildningen med skuggstyrning. Denna kan fungera på olika sätt men styr alltid att aktuellt vindkraftverk stängs av då exponeringstid av rörlig skugga riskerar att överskridas. Man kan också konstatera att skymmande objekt (byggnader, vegetation etc.) helt eller delvis kan inverka reducerande man får emellertid beakta att avlövad vegetation på vintern visserligen skymmer, dämpar effekten, men inte i samma utsträckning som på sommaren. Skymmande objekt har inte beaktats i beräkningarna. Figur 9. Beräkning av total tid för exponering av kringliggande bebyggelse för rörlig skugga. För att räkna ut skuggtimmar för närboende görs beräkningar i datamodeller. Använd programvara för att beräkna skuggtimmar är WindPRO 3.0 framtagen av EMD International A/S i Danmark. Programmet, WindPRO redovisar två olika värden - ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverket alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Sida 9 av 10
Ljus från hinderbelysning Vindkraftverk och andra byggnader med en höjd av 45 m eller högre över mark- eller vattenytan, ska markeras med hinderbelysning för att inte utgöra en fara för luftfarten. Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt gällande lagstiftning. I dagsläget innebär det att man följer Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, TSFS 2010:155 (ändrad genom TFSF 2013:9), vilket i sin tur innebär följande: Ljusmarkeringen skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, d.v.s. på taket till maskinhuset. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45-150 m ska markeras med medelintensivt rött blinkande ljus (20-60 blinkningar/min) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en höjd över 150 m ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus (40-60 blinkningar/minut). Enligt föreskrifterna ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska förses med minst lågintensiva ljus. I det fall vindkraftverk, som är belägna innanför vindkraftparkens yttre gräns, är högre än de verk som utgör den yttre gränsen ska dessa markeras enligt punkterna ovan. Det finns även teknik att tillgå vilket gör det möjligt att tända upp hinderbelysningen endast när ett flygplan, helikopter eller dyl. närmar sig vindkraftverken. Övrig tid kan belysningen vara släckt. För att få installera sådan radarteknik krävs dispens från Transportstyrelsen, vilken kan dras tillbaka under vindkraftparkens livstid. Sökanden följer den tekniska utvecklingen inom området och kommer att arbeta för att reducera ljusintensitet och blinkningar i den utsträckning som lagstiftning, tillgänglig teknik och de ekonomiska förutsättningarna medger. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Den information som inkommer under samrådsprocessen tillsammans med bland annat information från utredningar i etableringsområdet kommer att utgöra grunden till miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). En MKB ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Även hushållning av material, råvaror och energi skall identifieras och beskrivas. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindbruk Redovisning av huvudområde för etablering, layoutexempel, alternativ lokalisering och nollalternativ samt motivering till valt alternativ Påverkan på miljön, bl. a. ljud, rörlig skugga, kulturmiljö, fågelliv och fladdermöss Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler Sida 10 av 10