Kallelse/Underrättelse Sammanträde med kommunfullmäktige Tid: Onsdagen den 28 mars 2012, kl 18.00 Plats: First Hotel Grand, Alingsås Medborgarna hälsas välkomna kl 17.30 för att informellt ställa frågor till de förtroendevalda före mötet. Upprop Val av justerare och tid för justering Parentation Ärendelista 1. Avsägelse av kommunalt uppdrag. 2. Kommunalt kompletteringsval. Information A/ Redovisning av risk- och väsentlighetsanalysarbetet på fullmäktige 25 januari, revisionen B/ Granskningsrapport av rutiner för uthyrning inom kultur- och fritidsnämnden, revisionen C/ Granskningsrapport av upphandling och inköp inom barn- och ungdomsnämnden samt tekniska nämnden, revisionen D/ Revisionsberättelse för år 2011 Alingsås kommun E/ Årsredovisning 2011 för Alingsås kommun F/ Personalredovisning 2011 3. Revisionsberättelse för år 2011 Alingsås kommun. 4. Årsredovisning 2011 för Alingsås kommun. 5. Personalredovisning 2011. 6. Ombudgeteringar och överföring av eget kapital. 7. Svar på motion angående utveckling av Brobacka som utflykts- och turistmål - Lena Klevenås (MP), Janine Alm Ericson (MP). 8. Svar på motion angående iordningsställande av vandringsleder - Lena Klevenås(MP) m fl. 9. Riktlinjer för planerad invånardialog. 10. Svar på interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående West Sweden - Janne Gustafsson (V), Esso Larsson (V).
Kallelse/Underrättelse 11. Svar på interpellation angående externa konsulter - Leif Hansson (S). 12. Svar på interpellation till socialnämndens ordförande angående arbetet med barn och unga - Jan Gustafsson (V). 13. Svar på interpellation till tekniska nämndens ordförande angående bättre omhändertagande av lågenergilampor - Lena Klevenås (MP). 14. Motion - gör Alingsås till en Millenniekommun - Lena Klevenås (MP) m fl. 15.Meddelanden. Kristina Grapenholm (FP) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: 616130 anci.eyoum@alingsas.se Sammanträdet är offentligt Välkommen att lyssna på beslut och debatt! Föredragningslista och handlingar till sammanträdet finns tillgängliga på Kommunledningskontoret (Rådhuset), Huvudbiblioteket i Alingsås, Ingareds bibliotek och Sollebrunns bibliotek. Föredragningslistan hittar du dessutom på www.alingsas.se Sammanträdet sänds på Radio Alingsås: 98,6 MHz.
Ärende 1 Revisionsberättelse för år 2011 Alingsås kommun
Ärende 2 Årsredovisning 2011 för Alingsås kommun
2012-03-05 Alingsås kommun Årsredovisning 2011 www.alingsas.se
Innehåll Alingsås kommun Årsredovisning 2011 Kommunstyrelsens ordförande...2 Ekonomisk sammanfattning...3 Samhället Alingsås...8 Samhällsekonomin...10 Ekonomiska rapporter...12 Resultaträkning...12 Kassaflödesanalys...12 Balansräkning...13 Noter...14 Koncernen Alingsås kommun...21 Koncernredovisning...21 Kommunala företag...25 Kommunen Alingsås...28 Finansiell analys...28 Redovisningsprinciper...38 Kommunens verksamheter...42 Vård- och äldreomsorgsnämnd...42 Socialnämnd...45 Utbildningsnämnd...48 Barn- och ungdomsnämnd...51 Kultur- & fritidsnämnd...54 Miljöskyddsnämnd...57 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor...59 Exploatering...61 Kommunstyrelse...63 Överförmyndarnämnd...66 Teknisk nämnd Teknisk förvaltning...67 Avfall...68 Vatten- och avloppsverk...69 Övrig redovisning...71 Personalredovisning inkl. hälsobokslut...72 Barnkonventionen...76 Integrationsplan...77 Bilaga - Stadsskogen
INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2
Ekonomisk sammanfattning Ekonomisk sammanfattning Hur har det gått? För tolfte året i rad redovisar Alingsås kommun ett positivt resultat. För 2011 uppgick resultatet till 37,6 mnkr. Samtliga mål för god ekonomisk hushållning klaras och då klaras även balanskravsresultatet. I resultaten för åren 2005 2009 ingick en pensionsavsättning med 10 mnkr det första året och 20 mnkr per år för de följande åren. Från och med 2010 görs inte motsvarande avsättning. Detta beror på att, utifrån den plan och mål som fullmäktige fastställde för pensionsavsättningar, fonden nu är full och kommer om ett par år att börja utnyttjas. Kommunens betalningsförmåga mätt i tre perspektiv, lång- medellång- och kortsiktig betalningsförmåga är stark. När det gäller likviditeten har denna varit mycket hög under året och överskott har varit placerad dels externt på bankkonto och dels hos kommunens helägda bolag i syfte att nå en högre ränta. Lågkonjunkturåret 2009 ersattes av ett 2010 med kraftigt stigande BNP och helt andra förutsättningar. Under 2011 bromsades tillväxten upp i slutet av året och ett antal problem, både ekonomiska och politiska, i världen gjorde att varningsflaggorna åter höjdes för recession. Kommunens goda resultat 2011 kan till stora delar förklaras enligt ovan samt av ett budgetöverskott hos verksamheterna med dryga nio miljoner kronor. Ur verksamhetsperspektivet redovisar nämnderna en god måluppfyllelse. Av de 48 inriktningsmålen med en treåring horisont beräknas 60 procent av målen vara uppfyllda 2012. Budgetutfall När kommunfullmäktige fattade beslut om budget för 2011 var det budgeterade resultatet +44 mnkr. Efter ett antal tilläggsanslag och justeringar under året stannade det budgeterade resultatet på +28 mnkr. Detta är under gränsen för vad kommunen bör ha i resultat på lång sikt för att kunna upprätthålla god ekonomisk hushållning. Totalt uppgår den positiva budgetavvikelsen till 9 mnkr varav 5 mnkr går att finna hos verksamheterna och 4 mnkr hos finansieringen. På investeringssidan kan noteras en avvikelse på drygt 108 mnkr. Budgeten uppgick till hela 164 mnkr och utfallet stannade på mer blygsamma 56 mnkr. Orsakerna går främst att finna i förseningar och tidsförskjutningar av bland annat exploateringsområden. Hur står vi rustade inför framtiden? De senaste sju åren har totalt sett varit en period med stärkta finanser för Alingsås kommun. Nettokostnadernas ökningstakt har varit ett ständigt orosmoln att bevaka. För samtliga år utom 2009 har ökningstakten varit lite för hög i förhållande till skatteintäkternas och statsbidrages utveckling. När vi blickar framåt vet vi att Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser för de närmsta åren är relativt dystra. Generellt har kommunerna klarat balanskravet och god ekonomisk hushållning åren 2010 och 2011. Det första året till följd av extra statsbidrag i form av konjunkturstöd. Men konjunkturnedgången innebär att expansionsutrymmet för de kommunala verksamheterna begränsas påtagligt och från och med 2011 blir effekterna stora. Visserligen bör kommunsektorn sammantaget klara positiva resultat 3
Ekonomisk sammanfattning fram till 2015 men det understiger markant god ekonomisk hushållning. Därtill kommer det förändringsbehov som demografin medför. För Alingsås del är det framförallt utvecklingen inom LSS-utjämningssy-stemet som kan bli besvärande. Förändringar sker även inom övriga verksamhetsområden såsom barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg som kan skapa resursbehov inom den närm-sta tiden. Tack vare det goda resultatet och de under senare år genomförda verksamhetsförändringarna, besparingarna och effektiviseringarna har Alingsås kommun ett gott finansiellt utgångsläge. Detta är nödvändigt då effekterna av lågkonjunkturen troligen blir långvariga. Verksamhetsförändringar måste genomföras både till följd av kommunens ekonomiska förutsättningar men också tillföljd av förändrad efterfrågan på kommunala tjänster. NYCKELTAL DE SENASTE TIO ÅREN 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Mått från resultaträkningen Årets resultat, mnkr 9 14 257 72 74 62 27 101 92 38 Bruttoomsättning, mnkr (samtliga kostnader) 1 634 1 701 1 746 1 790 1 877 1 957 2 091 2 084 2 150 2 265 Nettokostnadsandel (exkl. avskrivningar) 95% 95% 95% 94% 94% 96% 98% 94% 94% 97% Nettokostnad, kr/invånare 34 650 35 729 35 821 37 909 38 587 40 692 43 254 42 266 44 015 46 188 Mått från balansräkningen Investeringsvolym, mnkr 72 95 56 51 75 56 58 65 83 56 Balansomslutning, mnkr 964 1 036 1 325 1 260 1 348 1 435 1 488 1 719 1 805 1 847 Likviditetsdagar 34 44 46 53 54 50 39 70 38 46 Soliditet 53% 50% 59% 67% 68% 68% 67% 64% 66% 66% Soliditet (inkl pensionsskuld och löneskatt) -6% -6% 14% 20% 18% 12% 13% 15% 21% 18% Borgensåtagande, mnkr 1 017 1 051 1 036 1 178 1 225 1 259 1 319 1 635 1 628 1 668 Övriga mått Verksamhetens budgetföljsamhet, mnkr -40 7 2481 37 46 24-28 51 39 6 Kommunal skattesats 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% 21,79% Antal invånare 31 december 35 327 35 530 35 761 36 010 36 481 36 739 37 247 37 515 37 796 38 053 1) Inklusive reavinst genom försäljning av aktier till AB Alingsås Rådhus och försäljning av fastigheter. För jämförelse med tidigare år kan beloppet rensas från reavinster och då hamnar verksamhetens budgetföljsamhet på +4 mnkr. 4
Ekonomisk sammanfattning BUDGETUTFALL SAMMANFATTNING Budget Bokslut Avvikelse Ingående eget kapital Utgående eget kapital Belopp i mnkr 2011 2011 2011 2011 Vård och äldreomsorgsnämnd 0,0 0,8 0,8 19,1 19,9 Socialnämnd -1,4-4,7-3,3 13,6 8,9 Utbildningsnämnd 0,5-3,2-3,7 3,5 0,4 Barn- och ungdomsnämnd -9,7-1,4 8,3 33,2 32,0 Kultur- och fritidsnämnd -0,9-0,1 0,8 2,4 2,6 Miljöskyddsnämnd -1,0-0,7 0,3 1,2 0,4 Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor -0,9 1,7 2,6 6,2 2,9 Exploatering 10,1 6,6-3,5 27,2 31,8 Kommunstyrelse -1,3 0,3 1,5 9,6 10,1 Överförmyndarnämnd 0,0-0,4-0,4 0,5 0,2 Teknisk nämnd Teknisk förvaltning -3,8-2,7 1,1 2,5-1,3 Avfall 3,2 4,2 1,0 7,5 11,7 VA 0,7 0,6-0,1 4,7 5,3 Summa verksamhet -4,6 1,0 5,6 131,3 124,9 Finansiering 32,9 36,6 3,7 1 052,5 1 096,4 Summa kommunen 28,3 37,6 9,3 1 183,7 1 221,4 Budgeterat resultat +28 mnkr När kommunfullmäktige fattade beslut om budgeten i november 2010 var det budgeterade resultatet +44 mnkr. Under året har sedan det budgeterade re-sultatet justerats. Kommunstyrelsen be-viljades i november 2010 ett tilläggsan-slag på 0,6 mnkr för att finansiera ut-ökningen av antalet ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott med 2 led-amöter. I december samma år beslutade kommunfullmäktige att kommunstyrelsen fick nyttja 0,6 mnkr av eget kapital för RAKEL. Kommunstyrelsen beslutade 2011-03- 07, 57, om beviljande av nyttjande av ansvarsenheternas egna kapital med sammanlagt 5,8 mnkr. I maj beviljades kultur- och fritidsnämnden ett tilläggsanslag på 0,5 mnkr för att genomföra ungdomsfullmäktige och samma månad beviljades valnämnden 1 mnkr för att planera, genomföra och administrera omvalet till regionfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden beviljades under juni månad, dels 1,75 mnkr i tilläggsanslag för arbetet med ny översiktsplan och dels 0,125 mnkr för tjänst som byggnadsinspektör. Socialnämnden beviljades under augusti månad ett tilläggsanslag på 0,66 mnkr för riktat fältarbete. I oktober erhöll teknisk förvaltning 2,2 mnkr i tilläggsanslag för att täcka ökade kostnader för vinterväghållning. I december beviljades tilläggs-anslag till teknisk förvaltning på 1,3 mnkr för engångsbidrag till vägföreningar och vård- och äldreomsorgsnämnden samt socialnämnden erhöll tilläggsanslag för anhörigstöd på 0,7 mnkr respektive 0,5 mnkr. Det budgeterade resultatet enligt reviderad budget uppgår till +28 mnkr. Kommunens budgetavvikelse, +9,3 mnkr Totalt visar kommunen en positiv budgetavvikelse på 9,3 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse 5
Ekonomisk sammanfattning uppgår till 5,6 mnkr och finansieringens till 3,7 mnkr. 5
Ekonomisk sammanfattning Fem av kommunens tretton ansvarsenheter redovisar negativa avvikelser. Skattefinansierad verksamhet positiv budgetavvikelse 8,2 mnkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på 3,3 mnkr där den största delen förklaras genom de höga kostnaderna inom försörjningsstödet. Utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse på 3,7 mnkr. Avvikelsen beror bl. a på interkommunala kost-nader, samt omställningskostnader för personal vid Alströmergymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden redovisar en avvikelse på 8,3 mnkr. De största avvikelserna ligger inom förskola och fritidshem. Samhällsbyggnadskontoret redovisar en avvikelse på 2,6 mnkr. Avvikelsen beror främst på höga intäkter för planverksamhet. Kommunstyrelsen redovisar en budgetavvikelse på 1,5 mnkr. Positiva avvikelser finns bland annat inom verksamheterna kommunledning, ekonomiadmini-stration och kost. Teknisk förvaltning redovisar en positiv avvikelse på 1,1 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på att kapitalkostnaderna blivit lägre än budgeterat på grund av försenade eller uteblivna investeringar. För övriga ansvarsenheter, alla med mindre avvikelse än 1 mnkr, hänvisas till respektive ansvarsenhet i årsredovisningen. Negativ budgetavvikelse för den avgiftsfinansierade verksamheten Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamheter redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,9 mnkr. Avvikelsen ligger huvudsakligen på avfall och beror på högre intäkter än budgeterat Exploateringen som ligger under samhällsbyggnadsnämndens ansvar redovisar en negativ budgetavvikelse på 3,5 mnkr. Anledningen beror främst på att intäkter från försäljning av bostadsmark blir lägre än budgeterat bl a beroende på att försäljning av tomter gått långsammare än beräknat. Finansiering positiv avvikelse 3,7 mnkr Orsaken till den positiva avvikelsen ligger på intäktssidan i form av statsbidrag, skatteintäkter och inkomsträntor. 6
Ekonomisk sammanfattning UTFALL - INVESTERINGSBUDGET (mnkr) Budget 1 Redovisat Avvikelse 2011 2011 Vård och äldreomsorgsnämnd 5,1 3,6 1,5 Socialnämnd 3,6 1,4 2,2 Utbildningsnämnd 5,0 1,6 3,4 Barn- och ungdomsnämnd 8,3 7,4 0,9 Kultur- och fritidsnämnd 2,3 1,8 0,4 Miljöskyddsnämnd 0,2 0,2 0,0 Samhällsbyggnadsnämnd 5,9 1,2 4,7 Kommunstyrelse 10,2 6,6 3,6 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 Teknisk förvaltning 48,4 11,6 36,8 Summa skattefinansierad 88,8 35,3 53,5 Avfall 15,5 6,8 8,7 Exploatering 3,0 0,2 2,9 Va-verk 56,9 13,4 43,5 Summa avgiftsfinansierad 75,4 20,3 55,0 Summa investeringar 164,2 55,6 108,5 1 ) Inklusive ombudgeteringar och revideringar under året Budgeterade investeringar på 164,2 mnkr Investeringsbudgeten uppgår till 164,2 mnkr inkl. ombudgeteringar från 2010. Exploateringsenheten beviljades i december 2010 ett tilläggsanslag på 0,15 mnkr för förvärv av fastigheten Stadsskogen 2:73. Teknisk förvaltning erhöll under februari månad 11 mnkr i tilläggs-anslag för uppförandet av parkeringsanläggning och kommunstyrelsen erhöll i augusti 1 mnkr för Brobacka trafikplats. Investeringar stor positiv avvikelse, 108,5 mnkr Orsakerna till avvikelserna går till största del att finna hos tekniska nämnden. Teknisk förvaltning redovisar ett överskott på 36,8 mnkr och detta beror till stor del på att en del investeringsprojekt blivit försenade. Avfallsverksamhetens (8,7 mnkr) och va-verkets (43,5 mnkr) överskott beror också, till största del, på tidsförskjutningar av investeringsprojekt. 7
Samhället Alingsås Alingsås - Tillväxt och utveckling Arbetet med Alingsås långsiktiga framtid pågår ständigt. Vision 2019 säger att Alingsås skall vara den moderna mötesplatsen, med livskvalitet och hållbarhet som främsta kännemärken. Planeringsmålet är att gå mot 42 000 invånare år 2019. Se beskrivningar under de fyra punkterna nedan. Folkmängden ökar Folkmängden i Alingsås kommun ökar ständigt. I en sammanställning över Sveriges kommuners utveckling under de senaste 30 åren, ligger Alingsås i den översta gruppen med en långsiktig kontinuerlig tillväxt. Under 2011 har Alingsås folkmängd ökat med 257 personer, vilket motsvarar 0,7% ökning. För att ha en stabil långsiktig ökningstakt bör denna för Alingsås del ligga på ca 1,0%. Den stora faktorn i befolkningsökningen är inflyttningen. Attraktionskraften för Alingsås är stor och kommunen är en populär inflyttningskommun. Självfallet flyttar personer även från kommunen, men det positiva flyttningsnettot är stort. Den naturliga folkökningen, födda minus döda, är också positiv, om än inte alls så stort som flyttningsnettot. 2009 2010 2011 Inflyttning 1 788 1 847 1 808 Utflyttning 1 571 1 639 1 596 Födda 426 440 436 Döda 376 364 393 Folkmängd Ålder 2009 2010 2011 0-6 3 208 3 267 3 310 7-12 2 377 2 422 2 511 13-19 3 633 3 467 3 318 20-64 21 146 21 246 21 303 65-7 151 7 394 7 611 Totalt 37 515 37 796 38 053 Bostadsbyggandet var lågt Under 2011 igångsattes många nya bostadsprojekt, men det var ett fåtal som blev inflyttningsfärdiga. Endast ca 50 bostäder färdigställdes, de flesta i småhus. Skälet är den nu avslutade lågkonjunkturen, som inneburit att mycket få investeringar i bostäder gjorts. Sedan år 2000 har dock närmare 1 500 nya bostäder producerats i Alingsås. Av dessa är mer än hälften i hyresrätt, vilket är en ovanligt stor andel jämfört med andra kommuner. Under senaste åren är det nyproduktion främst i stadskärnan och nya utbyggnadsområdet Stadsskogen. 2007 2008 2009 2010 2011 Färdigställda 141 130 160 60 50 Näringslivet utvecklas Näringslivet i Alingsås består till största delen av småföretag. Totalt arbetar ca 15 000 personer i Alingsås. Dessutom pendlar ca 3 500 personer ut från kommunen för jobb i främst Göteborgsregionen. Största branscher i Alingsås, vid sidan av den offentliga verksamheten, är handel och tjänster. Det är den småföretagarprägel som kommunen har, tillsammans med ett omfattande utvecklingsarbete som skapat en positiv utveckling av näringslivet. Dessutom har kommunens arbete med sk 100 företagsbesök och den företagarsluss som kommunen inrättat, gett resultat. Vägar och järnvägen Under 2011 färdigställdes arbetet med att bygga om E 20 till motorvägsstandard från Tollered till Alingsås. Här har kommunen tecknat ett avtal med vägverket om delfinansiering av en gång- och cykelväg mellan Västra Bodarna och Alingsås. Kommunen har tillsammans med Trafikverket inlett en förstudie för den sk Norra Länken. Det är den planerade 8
Samhället Alingsås tvärförbindelsen mellan E20 och väg 1890. Trafikverket avser att genomföra arbetsplaner på E 20 för sträckan Kristineholm-Bälinge med start under 2012 8
Samhället Alingsås och för genomfart Alingsås åren därefter. En utbyggnad av kapaciteten på järnvägen är avhängigt möjligheten att bygga nya dubbelspår på delar av sträckan. Här har Trafikverket ännu inte fattat några beslut. Utbildning Vår lokala högskoleutbildning, Campus Alingsås, invigdes 2004 och har närmare 700 studerande, vilket var målbilden när verksamheten startade. På Campus hålls kortkurser i olika ämnen, som juridik och IT, mm. Dessutom pågår fyra högskoleprogram. Sammantaget har Campus Alingsås samarbete med mer än 25 olika högskolor/universitet. I nära anslutning till Campus finns Passivhuscentrum som är ett sverigeledande projekt inom byggteknik. 9
Samhällsekonomin SAMHÄLLSEKONOMIN Världsekonomin i grumliga färger (källa: SCB) Bilden av världsekonomin grumlades rejält av motstridiga signaler av både statistisk och politisk karaktär. Med olika typer av påtryckningar mot de värst drabbade länderna försöker Eu-kommisionen, ECB och IMF återskapa stabiliteten och förtroendet. I första skedet för de enskilda länderna och i förlängningen för hela eurosamarbetet. Den samlade eurokrisen väntas hålla tillbaka tillväxten i världsekonomin även 2012. Euroområdet riskerar att hamna i en mild recession under 2012. De försämrade utsikterna gäller även de starka ekonomierna. På det politiska planet har det oftast varit Grekland som hamnat i händelsernas centrum. De två största ekonomierna i världen gick åt motsatt håll i slutet av året. Den Amerikanska visade stigande ökningstakt medan den Kinesiska visade dämpning. Sverige har länge stått emot den europeiska oron och har utmärkt sig genom stark tillväxt. Flera prognosmakare har inför 2012 ställt in sig på en snabb inbromsning. Exporten utvecklades svagt under fjärde kvartalet och industriproduktionen ökar inte längre. Till detta kommer den tröga utvecklingen inom detaljhandeln. Endast byggbranschen gör vid årsskiftet bedömningar som är bättre än normalt. Oförändrad inflationstakt (källa: SCB) Inflationstakten räknat som förändringen under de senaste tolv månaderna var i december 2,3 % (2,3 %). Till den totala uppgången kan vi se att högre boendekostnader bidragit. Åt andra hållet har bland annat en prissänkning på datautrustning bidragit. Svag utveckling av arbetsmarknaden (källa: SCB) I december pekade många indikatorer på att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden tycks sakta in. Andelen sysselsatta ökar främst bland kvinnorna. Den relativa arbetslösheten var 7,1 % av arbetskraften i december. Detta är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med december föregående år. Andelen sysselsatta ökade från en sysselsättningsgrad föregående år på 65,2 % till 65,7 % säsongsrensat. Västsveriges konjunktur (källa: Västsvenska industri- och handelskammaren) För andra månaden i rad återhämtade sig den västsvenska konjunkturen. Efter en tillfällig nedgång i oktober är Västsverige tillbaka på samma nivåer som präglat ekonomin sedan början av 2010. Antalet varsel fortsätter att minska så även antalet konkurser. De västsvenska företagsledarna bedömer att det inte kommer att ske några drastiska förändringar av konjunkturen under det närmsta året. Dock finns en oro för att den europeiska politiken inte ska lyckas presentera trovärdiga lösningar på de stora problem Europa har att hantera. Sveriges folkmängd (källa: SCB) Sverige hade 9 482 855 invånare vid årsskiftet. Det är en ökning med 67 285 personer sedan förra årsskiftet. Ökningen är något lägre än förra året. Invandringen fortsätter att minska medan utvandringen ökar. Den 10
Samhällsekonomin kraftigaste ökningen av utvandrarna finner vi hos utomeuropeiska medborgare. Antalet födda barn som har ökat under hela 2000-talet vände svagt nedåt 2011. Av Sveriges befolkning beräknas 15 % vara födda utomlands. Största gruppen är födda i Finland och därefter Irak. De utrikes födda tillsammans med de som har två utrikesfödda föräldrar utgör gruppen som har utländsk bakgrund. Vid årsskiftet uppgick denna gruppen till 19 % av befolkningen. Kommunsektorns ekonomi (källa: SKL, SCB) När återhämtningen nu bryts växer skatteintäkterna långsammare än vad som bedömts tidigare. Kommuner med god ekonomi och starka resultat i ryggen kan klara denna sämre intäktsutveckling men för de som går in i 2012 med ekonomiska problem är läget mycket bekymmersamt. Överskottet för hela kommunsektorn beräknas 2011 bli måttliga 2 mdkr, vilket kan jämföras med förra årets överskott på 18 miljarder. Kommunerna får i år ett överskott på 5 miljarder medan landstingen visar ett underskott på 3 mdkr. Att resultaten minskar beror till stor del på engångskostnader för kommunala pensioner samt att det tillfälliga konjunkturstödet fasas ut. Generellt sett klarar sig kommunerna bättre än landstingen. För 2013 och framåt förbättras kommunernas resultat, men utan att nå upp till god ekonomisk hushållning. I flera landsting kommer det med stor sannolikhet att krävas besparingar och risk finns också för skattehöjningar för att nå plusresultat. kommunerna inför mycket stora utmaningar. Förutom dessa generella utmaningar står kommunerna inför flera speciella utmaningar, som till exempel, fler barn och färre ungdomar i gymnasieåldern, den nya gymnasieskolan och finansieringsprincipen, och kostnader för omsorg om funktionshindrade ökar samt kostnaderna för försörjningsstödet ökar. Av landets 290 kommuner höjer 64 skatten och 6 kommuner sänker skatten till 2012. Sammantaget innebär detta en genomsnittlig ökning av kommunalskatten i landet från 31,55 till 31,60 %. Hofors har den högsta skattesatsen med 34,32 och Vellinge lägst med 28,89. Alingsås har 32,24 (21,36). Inom GR-området (Göteborgsregionens kommunalförbund) är den genomsnittliga kommunala skattesatsen exklusive Göteborg ovägt 31,96 (21,12). Inom Västra Götalands läns landsting gjordes en skattväxling med 43 öre vid årsskiftet eftersom landstinget övertar ansvaret för kollektivtrafiken. Det totala kommunala skatteunderlaget i landet ökade endast med 1,3 % mellan taxeringsåren 2009 och 2010. Mellan åren 2008 och 2009 var ökningen 5,4%. Mellan 2010 och 2011 uppgick densamma till 2,2 %. På längre sikt med volymökningar och förändringar i demografin står 11
Ekonomiska rapporter RESULTATRÄKNING Sammanställd Kommunen redovisning mnkr 2011 2010 2011 2010 Verksamhetens intäkter Not 1 457,0 445,7 816,5 836,6 Verksamhetens kostnader Not 2-2 214,6-2 109,3-2 397,0-2 335,0 Avskrivningar Not 3-42,1-39,4-128,9-120,9 Verksamhetens nettokostnader -1 799,7-1 703,0-1 709,4-1 619,3 Skatteintäkter Not 4 1 459,5 1400,9 1 459,5 1 400,9 Generella statsbidrag Not 5 351,5 360,3 351,5 360,3 Finansiella intäkter Not 6 34,5 35,0 12,3 17,9 Finansiella kostnader Not 7-8,2-1,3-55,1-45,1 Resultat före skatt 37,6 91,9 58,8 114,7 Skatt -6,4-5,8 Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 KASSAFLÖDESANALYS mnkr Sammanställd Kommunen redovisning 2011 2010 2011 2010 Den löpande verksamheten Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Justering för av- och nedskrivningar 40,2 37,7 128,9 120,9 Justering för gjorda avsättningar Not 8 3,6 3,5 5,5 4,7 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Not 9 16,6 14,1 17,8 13,5 Medel från verksamheten före förändr. av rörelsekapital 98,1 147,2 204,6 248,0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 58,6-128,1 52,3-99,1 Ökning/minskning förråd och varulager -11,0-25,6-11,8-22,4 Ökning/minskning kortfristiga skulder -17,2-16,1 231,5 69,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 128,4-22,7 476,6 196,1 Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar -55,6-82,3-376,5-277,2 Försäljning av anläggningstillgångar 0,6 0,8 2,1 5,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -55,0-81,5-374,4-271,3 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 6,8 0,0 6,9 6,2 Amortering av skuld -0,1-0,2-316,2-35,7 Utbetalning av nya och garantipensioner -3,1-2,9-3,1-2,9 Minskning av långfristiga fordringar 2,7 2,2 275,4 0,0 Ökning långfristiga fordringar -27,8-25,6 0,0-13,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -21,5-26,5-37,0-45,6 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0-3,0 0,0-3,0 Årets kassaflöde 51,9-133,6 65,2-123,8 Likvida medel vid årets början 121,6 255,2 133,7 257,5 Likvida medel vid årets slut 173,5 121,6 198,9 133,7 12
Ekonomiska rapporter BALANSRÄKNING Sammanställd Kommunen redovisning mnkr 2011 2010 2011 2010 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 10 391,1 378,8 2 938,5 2 693,8 - Maskiner och inventarier Not 11 78,2 76,6 99,3 97,9 Finansiella anläggningstillgångar Not 12 748,6 724,5 109,5 384,9 Summa anläggningstillgångar 1 217,9 1 179,9 3 147,3 3 176,6 Omsättningstillgångar Förråd mm Not 13 79,3 68,2 91,9 80,1 Fordringar Not 14 256,8 225,4 225,2 187,5 Kortfristiga placeringar 120,0 210,0 120,0 210,0 Kassa och bank Not 15 173,4 121,5 198,9 133,7 Summa omsättningstillgångar 629,5 625,1 636,0 611,3 Summa tillgångar 1 847,4 1 805,0 3 783,3 3 787,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 16 1 221,3 1 183,7 1 388,8 1 336,7 - därav årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Avsättningar Avsättningar Not 17 187,6 172,4 257,9 236,8 Skulder Långfristiga skulder Not 18 6,8 0,0 1 200,4 1 509,7 Kortfristiga skulder Not 19 431,7 448,9 936,2 704,7 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 847,4 1 805,0 3 783,3 3 787,9 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Not 20 893,6 810,5 893,6 810,5 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Not 21 1 667,5 1 627,9 60,2 51,5 13
NOTER NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Driftredovisningens intäkter 580,1 563,5 1083,9 1095,7 Interna poster/elimineringar inom koncernen -123,1-117,8-267,4-259,1 Summa 457,0 445,7 816,5 836,6 Not 2 Verksamhetens kostnader, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Driftredovisningens kostnader -2 337,7-2 227,1-2 664,4-2 594,1 Interna poster/elimineringar inom koncernen 123,1 117,8 267,4 259,1 Summa -2 214,6-2 109,3-2 397,0-2 335,0 Not 3 Avskrivningar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Byggnader, tekniska anläggningar -16,6-14,8-98,8-92,4 Maskiner och inventarier -25,5-24,6-30,1-28,5 Summa -42,1-39,4-128,9-120,9 Företagens avskrivningsprinciper har inte anpassats till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Not 4 Skatteintäkter Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Skatteintäkter 1 426,6 1 382,8 1 426,5 1 382,8 Slutavräkningar 32,9 18,1 32,9 18,1 Summa 1 459,5 1 400,9 1 459,4 1 400,9 Av slutavräkningar som bokförs 2011 avser 27,5 mnkr innevarande år medan 5,4 mnkr avser 2010 års slutavräkning. Not 5 Statsbidrag, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Inkomstutjämning 235,6 233,1 235,6 233,1 Kostnadsutjämning -25,5-21,8-25,5-21,8 Regleringsbidrag/-avgift 38,7 9,6 38,7 9,6 LSS-utjämning 46,1 49,0 46,1 49,0 Kommunal fastighetsavgift 56,6 53,9 56,6 53,9 Konjunkturstöd 0,0 36,5 0,0 36,5 Summa 351,5 360,3 351,5 360,3 14
NOTER Not 6 Finansiella intäkter, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Ränteintäkter 30,5 31,0 33,0 32,1 Borgensavgifter 4,0 4,0 4,0 4,0 Räntebidrag 0,3 0,7 Interna poster/elimineringar inom koncernen -25,0-18,9 Summa 34,5 35,0 12,3 17,9 Not 7 Finansiella kostnader, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Räntekostnader -0,1-0,1-71,5-62,8 Ränta på pensionslöften -2,3-1,2-2,8-1,2 Jämförelsestörande post* -5,8-5,8 Interna poster/elimineringar inom koncernen 25,0 18,9 Summa -8,2-1,3-55,1-45,1 * Den jämförelsestörande posten består av effekterna av sänkt diskonteringsränta. Not 8 Justering för gjorda avsättningar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Avsättning till pensioner 0,0 0,0 1,9 1,2 Avkastning pensionsfond 2,7 2,8 2,7 2,8 Minskning pensionsavsättning 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättning till återställningsfond 0,9 0,7 0,9 0,7 Summa 3,6 3,5 5,5 4,7 Not 9 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Pensioner som ej är likvidpåverkande 14,2 11,9 14,2 11,9 Löneskatt skuldförändring 2,4 2,2 2,4 2,2 Realisationsresultat på materiella anl.tillg. 0,0 0,0 Nedskrivningar/utrangeringar 0,0 0,0 Restpost från bolagskoncernen 1,2-0,6 Summa 16,6 14,1 17,8 13,5 15
NOTER Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Ingående balans 378,8 333,3 378,8 333,3 Årest investeringar 28,9 60,3 28,9 60,3 Årets avskrivningar -16,6-14,8-16,6-14,8 Ingående anskaffningsvärde 3 071,9 2 870,6 Årets investeringar 313,2 201,3 Ingående avskrivningar -756,9-680,4 Årets avskrivningar -80,8-76,5 Summa 391,1 378,8 2 938,5 2 693,8 Not 11 Maskiner och inventarier mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Ingående balans 76,6 80,0 76,6 80,0 Årets investeringar 26,1 21,2 26,1 21,2 Årets avskrivningar -24,5-24,6-24,5-24,6 Ingående anskaffningsvärde 51,9 50,0 Årets investeringar 4,4 1,9 Ingående avskrivningar -30,6-26,7 Årets avskrivningar -4,6-3,9 Summa 78,2 76,6 99,3 97,9 Not 12 Finansiella anläggningstillgångar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Värdepappersinnehav 121,5 390,6 109,5 384,9 Andra långsiktiga fordringar 627,1 333,9 0,0 0,0 Summa 748,6 724,5 109,5 384,9 Not 13 Förråd mm, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Förråd 1,4 2,3 8,9 8,2 Exploateringsverksamhet Industrimark 12,0 6,3 17,1 12,3 Bostadsmark 65,2 58,9 65,2 58,9 Osålda marker 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa 79,3 68,2 91,9 80,1 16
NOTER Not 14 Fordringar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Statsbidrag/skattefordran 11,0 11,9 12,5 19,5 Kundfordringar 13,9 11,5 47,1 45,0 Interimsfordringar 154,4 124,2 182,9 162,7 Övriga fordringar 77,5 77,8 137,4 153,0 Interna poster/elimineringar inom koncernen -154,7-192,7 Summa 256,8 225,4 225,2 187,5 Not 15 Kassa och bank, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Koncernkonto 172,1 120,1 172,1 120,1 Kassa, bank övrigt 1,3 1,4 26,8 13,6 Summa 173,4 121,5 198,9 133,7 Not 16 Eget kapital, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Ingående eget kapital 1 183,7 1 091,8 1 336,7 1 228,1 Årets resultat 37,6 91,9 52,4 108,9 Justering 0,0 0,0-0,3-0,3 Summa 1 221,3 1 183,7 1 388,8 1 336,7 Not 17 Avsättningar, mnkr Sammanställd Kommun redovisning Avsättningar till pensioner 2011 2010 2011 2010 IB garanti och visstidspens. 68,3 57,1 68,3 59,6 Räntor 8,0 1,2 8,0 1,2 Utbetalningar -3,1-2,9-3,1-2,9 Intjänade 6,2 10,7 11,1 11,3 Löneskatt på skuldförändr. 2,4 2,2 2,4 2,2 Andra pensionsavsättningar 0,9 0,8 Summa 81,8 68,3 87,6 72,2 Kommunen har pensionsutfästelser i samband med visstidsförordnanden och liknande till en chefstjänsteman. Det innebär att han, under vissa förutsättningar, har rätt till visstidspension om han avgår före ordinarie pensionsålder. Sedan 1996 ingås inga sådana avtal längre. En politiker har pensionsavtal enligt tidigare gällande regler. Sammanställd Kommun redovisning Övriga avsättningar 2011 2010 2011 2010 Återställningsfond Bälinge 10,2 9,3 10,2 9,3 Pensionsfond* 92,6 91,8 92,6 91,8 GC-väg västra bodarne 3,0 3,0 3,0 3,0 Avsättning för uppskjuten skatt 64,5 60,5 Summa 105,8 104,1 170,3 164,6 * Se not 22 17
NOTER Not 18 Långfristiga skulder, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Ackumulerade låneskulder Vid årets början 0,0 0,9 0,0 0,9 Ökade skulder under året 6,9-0,9 6,9-0,9 Ackumulerade amorteringar Vid årets början 0,0-0,7 0,0-0,7 Årets amorteringar -0,1 0,7-0,1 0,7 IB skulder till kreditinsitut 0,0 0,0 1509,7 1589,1 Ökade skulder under året 0,0 0,0 0,0 6,3 Årets amorteringar 0,0 0,0-316,1-85,7 Redovisat värde vid årets slut 6,8 0,0 1 200,4 1 509,7 Kommunens långfristiga skulder består av periodiserade anslutnings- och anläggningsavgifter inom VA. Not 19 Kortfristiga skulder, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Skulder till kom. bolag 104,3 64,7 0,0 0,0 Källskatt + soc. avg. dec 10 40,4 45,6 41,6 45,6 Interimsskulder 100,1 133,8 154,5 208,9 Leverantörsskulder 91,4 106,4 447,4 384,6 Semester- och övertidsskuld 54,7 58,3 57,4 61,0 Skulder till staten 5,3 9,2 4,9 9,9 Övriga skulder 35,5 30,9 54,9 72,7 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 225,9 50,0 Interna poster/elimineringar inom koncernen -50,4-128,0 Summa 431,7 448,9 936,2 704,7 Not 20 Pensionsförpliktelser, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Ansvarsförbindelse 719,1 652,2 719,1 652,2 Löneskatt 174,5 158,3 174,5 158,3 Summa 893,6 810,5 893,6 810,5 18
NOTER Not 21 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser, mnkr Sammanställd Kommun redovisning 2011 2010 2011 2010 Kom. stiftelser och bolag 1 607,3 1 576,4 Riksbyggen brf Kaptenen 22,9 14,0 22,9 14 Kom. förlustansv. Egnhem 3,1 3,3 3,1 3,3 Övriga förbindelser 34,2 34,2 34,2 34,2 Summa 1 667,5 1 627,9 60,2 51,5 Alingsås kommun har i maj 1994 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret för-delas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Alingsås kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781,5 mnkr och totala tillgångar till 223 342,7 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 884,1 mnkr och an-delen av de totala tillgångarna uppgick till 878,5 mnkr Not 22 Kommunens pensionsfond, mnkr Bokfört värde Marknads värde Svenska statens obl 3102 16,2 21,0 HSH Nordbank AG 2,9 3,4 Carlsson Sweden micro cap 0,8 0,8 Svenska statens obl 3104 26,7 37,0 Handelsbanken Sverige Index etisk 3,1 4,3 SEB Etisk Global 3,5 3,5 Skagen Global 4,5 4,9 Göteborgs stad 12,3 12,3 SHB AOI Kina balans 2,7 2,4 Bayerische Landesbank 5,7 6,6 Lannebo Likviditet 8,3 8,4 Skagen Kontiki 1,3 1,3 Avkastning 0,7 Likvida medel 3,9 3,9 Summa 92,6 109,8 19
Särskilda upplysningar Särskilda upplysningar Bidrag, tillskott och utdelningar (mnkr) Koncernbidrag Koncernbidrag Enhet Givna Mottagna AB Alingsås Rådhus 16,6 Alingsås Energi Nät AB 10,3 AB Alingsås hem 0,4 Fabs AB 5,9 Kostnader, intäkter, fordringar och skulder (mnkr) Försäljning Försäljning Lån Lån Borgen Borgen Enhet Köpare Säljare Givare Mottagna Givna Tagna Kommunen 198,0 627,0 1 607,3 AB Alingsås Rådhus 6,3 131,1 202,9 Alingsås Energi Nät AB 6,9 6,1 105,0 AB Alingsåshem 56,9 222,3 963,0 Fabs AB 104,3 260,0 336,4 AVRF 32,5 7,5 Futurum 3,7 20
KONCERNREDOVISNING Koncernredovisning Syftet med koncernredovisningen är att visa kommunkoncernens totala ekonomiska ställning, utveckling och åtaganden. För ytterligare information om de i koncernen ingående bolagen, hänvisas till respektive bolags årsredovisning. KONCERNSTRUKTUREN Kommunkoncernen består, förutom av kommunen, av AB Alingsås Rådhus, futurum och Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund. Kommunfullmäktige beslutade 2003-10- 29 om att bilda AB Alingsås Rådhus. Aktiekapitalet uppgick till 5 mnkr och kommunen överlät i januari 2004 aktierna i Alingsås Energi Nät AB, AB Alingsåshem och Fabs AB till AB Alingsås Rådhus. Priset uppgick till 294 mnkr. Moderbolaget äger döttrarna till 100 %. AB Alingsås Rådhus är ett helägt dotterbolag till kommunen. Den 19 mars 1990 startades Alingsås Futurum som ekonomisk förening för att främja medlemmarnas intressen. Futurum medverkar aktivt för att utveckla samverkan mellan lokala företag, kommunen samt regionala och nationella organ och myndigheter. En del av Futurum är inriktad mot turism och man arbetar även med evenemang, konferenser och projekt. Futurum har drygt 100 medlemmar varav Alingsås kommun är en. (Koncernen äger 114 av 439 andelar (26 %). Kommunfullmäktige beslutade 2008-06- 18, 122, att räddningstjänsten i Alingsås kommun från och med den 1 januari 2009 skall utövas av ett med Vårgårda kommun gemensamt kommunalförbund Alingsås och Vårgårda Räddningstjäntsförbund. Kommunens andel av förbundet var under 2011 78 %. REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernredovisningen är ett sammandrag av kommunens och bolagens resultat-, balansräkningar och kassaflödesanalyser. I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan till-gångarnas och skuldernas verkliga vär-den, elimineras i sin helhet. Internvinster inom koncernen elimineras i sin hel-het. Interna poster av väsentlig betydelse har eliminerats. Obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt har klassats som eget kapital. Dotterföretagens principer för avskrivningar är inte anpassade till kommunens. Det är framför allt AB Alingsåshem som har skillnader i avskrivningstid för sitt fastighetsbestånd jämfört med kommunen. Bostadsbolaget har en genomsnittlig avskrivningstid på byggnader motsvarande 2 % på anskaffningsvärdet. Äldreboendet är undantaget. Pensions-skulden hanteras olika i koncernen. Kommunen, Alingsås Energi Nät AB och AVRF är med i KPA och redovisar således skulden i balansräkningen. I energibolaget, har för dem som ej gått i pension, pensionsskulden lösts från KPA och placerats i SPP LIV AB. Fabs och AB Alingsåshem avsätter också medel till SPP i ett s.k. premiesystem. Rådet för kommunal redovisning meddelade i sin rekommendation nr 8 2001 att den 21
KONCERNREDOVISNING uppskjutna skatteskulden som utgör en del av förvärvade eller genererade obeskattade reserver skall redovisas och klassificeras som en avsättning. Detta sker från och med 2001 i Alingsås kommuns koncernredovisning. 18
KONCERNREDOVISNING EKONOMISK ÖVERSIKT Stora värden i koncernen De kommunala bolagens omsättning är liten i förhållande till kommunens. Dock finns ett betydande innehav av anläggningstillgångar (till största delen fastigheter) i bolagen. Någon värdering av bolagen har inte gjorts men delar av affärsverksamheten och infrastrukturen har med stor sannolikhet ett högt marknadsvärde som inte syns i koncernredovisingen. 22
KONCERNREDOVISNING Årets resultat är positivt Koncernen Alingsås kommun redovisar ett positivt resultat på 52,4 mnkr (108,9 mnkr) för 2011. Av koncernens totala resultat svarar kommunen för ca 72 % (84 %), AB Alingsås Rådhus (ABAR) för 26 % (14 %) och AVRF för 2 % (2 %). I ABAR redovisar moderbolaget ett negativt resultat medan dotterbolagen redovisar positiva resultat (se sid 25-26). Den kortsiktiga betalningsförmågan Den kortsiktiga betalningsförmågan för hela koncernen kan mätas i måttet kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder). Detta mått bör vara över 100 % för att betalningsförmågan skall hållas på en godtagbar nivå. Koncernens kassalikviditet var 58 % (75 %) exklusive övertrasseringsrätten (kredit på 50 mnkr genom koncernkontoavtal med Nordea) och 63 % (82 %) inklusive denna. Utbetalningarna är dock inte jämnt fördelade över året. En stor utbetalning sker på våren, då föregående års intjänade pensioner betalas ut. Resterande del av året byggs likviditeten upp för att klara denna utbetalning. Över en enskild månad varierar också likviditeten. Kommun-ens skatteintäkter betalas in i slutet av månaden och då är likviditeten hög i några dagar tills löneutbetalning sker. Det är en medveten strategi att inte ha mer direkt tillgängliga medel än vad som behövs. Om de direkt tillgängliga medlen relateras till nettokostnaderna exklusive avskrivningarna är betalningsberedskapen 57 dagar (45 dagar). Betalningsberedskapen är således fortfarande god i koncernen. Den långsiktiga betalningsförmågan Precis som i kommunens redovisning ställer den sk. blandmodellen i redovisningen av pensionsskulden till det i jäm-förelserna. Vid en enkel eliminering av denna (hela pensionsskulden räknas som skuld) fås ett eget kapital på 495 mnkr (526 mnkr) för 2011. Detta ger en soliditet på ca 13 % (14 %) vilket innebär att den långsiktiga betalningsförmågan hos koncernen minskat något. Soliditetsutveckling (Procent) 2009 2010 2011 Soliditet 11 14 13 Resultatutveckling 15 13 8 Tillgångsförändring 19 5 0 Med resultatutveckling menas här förändringen av eget kapital (årets resultat) plus uppskjutna skatter ställt i relation till eget kapital. Tillgångsförändring-en avser procentuell förändring mellan åren. Av tabellen kan utläsas att resultatutvecklingen de senaste två åren varit fullt tillräcklig för att möta tillgångsförändringen. 2009 avvek från detta och anledningen låg i ökade skulder, framför allt de långsiktiga som ökade med 313 mnkr varav moderbolaget i ABAR svarar för 294 mnkr. (Procent) 2009 2010 2011 Kortfristig skuldsättningsgrad 18 19 25 Långfristig skuldsättningsgrad 42 40 32 Pensionsskuldsättningsgrad 27 26 28 Total skuldsättningsgrad 87 84 85 Skuldsättningsgrad Med skuldsättningsgrad menas här andelen tillgångar som finansierats med lån. I pensionsskuldsättningsgrad har hela skulden inräknats även den del som redovisas inom linjen. Den totala skuldsättningsgraden har ökat något jämfört med 2010. Investeringsvolymen Under 2009 uppgick investeringsvolymen till 243 mnkr. 2010 ökade investeringsvolymen med ca 34 mnkr. Ökningen var ganska jämt fördelat mellan kommunen och 23
KONCERNREDOVISNING bolagen. Under 2011 har investeringsvolymen ökat med 99 mnkr och uppgick till 377 mnkr. Ökningen ligger inom ABAR medan kommunens investeringsnivå sjönk. 18
KONCERNREDOVISNING Uthyrningssituationen fortsätter att vara god I koncernen är andelen outhyrda lokaler och bostadslägenheter låg. Någon risk för att uthyrningssituationen skulle försämras i större omfattning under de närmaste åren synes inte föreligga. Nyckeltal Kr/invånare 2009 2010 2011 Anläggningstillgångar 80 195 84 046 82 711 Totala tillgångar 96 536 100 220 99 427 Totala skulder 63 804 64 853 62 939 Eget kapital 32 736 35 366 36 489 Personal Antal anställda Män Kvinnor Totalt Alingsås kommun 523 2 257 2 780 AB Alingsås Rådhus 1 0 1 Fabs AB 20 4 24 AB Alingsåshem 22 14 36 Alingsås Energi Nät AB 34 12 46 Alingsås Futurum 2 5 7 AVRF 87 6 93 Summa koncernen 689 2 298 2 987 Tabellen visar att de kommunala företagens andel av det totala antalet anställda i koncernen är mycket lågt. Alingsås kommun svarar för 93 % av totalt antal anställda. Andelen män är betydligt högre i bolagen än i koncernen som helhet. I samtliga bolags ägar-direktiv finns inskrivet att bolagen skall följa den personal- och lönepolitik som gäller för kommunen. 24
Koncernredovisning Kommunala bolag AB Alingsås Rådhus Ordf: Daniel Filipsson (m) VD: Lars Eklund Nettoomsättning: 1,4 mnkr Årets resultat: -12,2 mnkr Enligt bolagsordningen skall AB Alingsås Rådhus som moderbolag äga och förvalta aktier i Alingsås kommuns hel- eller delägda bolag samt initiera och driva utvecklingsprojekt inom kommunkoncernen som en integrerad del av ut-vecklingsarbetet i Alingsås kommun. Bolaget skall samordna och tillsammans med dotterbolagen utveckla bolagens verksamhet på ett för kommunen och bolagen värdeskapande sätt. AB Alingsås Rådhus har i år haft rörelseintäkter som härrör från sponsring avseende Lights in Alingsås samt administrativa utvecklingsintäkter, sammantaget uppgående till 2,7 mnkr (1,9 mnkr). Ränta på förlagslånet till kommunen har erlagts med 4,9 mnkr (4,8 mnkr). Årets resultat uppgick till 12,2 mnkr (-12,6 mnkr). AB Alingsås Rådhus har erhållit koncernbidrag på sammanlagt 16,6 mnkr (19,9 mnkr) från dotterbolagen. Aktiekapitalet i AB Alingsåshem har under året minskat med 91,1 mnkr till följd av föregående års bolagsstämmobeslut. En ökning av aktiekapitalet med 6,0 mnkr har genomförts efter en nyemission i Alingsås Energi Nät AB. Ordf: Sten-Åke Gustafsson (fp) Vd: Peter Jakobson Nettoomsättning: 145,7 mnkr Årets resultat: 6,9 mnkr Bolagets verksamhet skall medverka till en positiv näringslivsutveckling i Alingsås kommun och till att kommunens olika verksamheter har ändamålsenliga lokaler som används effektivt. Omsättningen i Fabs AB för 2011 uppgick till 144,6 mnkr (139,5 mnkr). Av omsättningen avsåg 143,2 mnkr (138,5 mnkr) fastighetsförvaltningen och 1,4 mnkr (1 mnkr) tomtförsäljningen. Rörelseresultatet uppgick till 30,0 mnkr (27,6 mnkr) före finansiella poster. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 9,6 mnkr (9,1 mnkr). Fabs AB har lämnat ett kon-cernbidrag på 5,9 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Fabs fastigheter innehåller sammanlagt 174 650 m 2 lokalyta. Vakansgraden är 2,4 %. En tomt såldes under året och tre fastigheter köptes. Ordf: Gunnar Henriksson (m) Vd: Jan Olofzon Nettoomsättning. 245,9 mnkr Årets resultat 14,7 mnkr Koncernen Alingsås Energi driver verksamheterna elhandel, elnät, värmenät, stadsnät och tjänster närliggande kärnverksamheten. Nettoomsättningen upp-gick till 245,9 mnkr (279,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 21,1 mnkr (27,0 mnkr). Årets resultat blev 14,7 mnkr (19,3 mnkr). Alingsås Energi Nät AB har lämnat ett koncernbidrag på 10,3 mnkr till AB Alingsås Rådhus. Omsättningen försåld el 2010 blev 216,2 GWh (236,7 GWh). Omsättningen försåld värme blev 114,1 GWh (142,8 GWh). År 2011 blev 14 % mildare än ett normalår, och 27 % varmare än föregående år. Detta har inneburit lägre energileveranser. I hård konkurrens har försäljningsvolymerna i affärsområde stadsnät i princip bibehållits, engångsavgifterna från nya kunder har ökat i jämförelse med föregående år. 25
Koncernredovisning Kommunala bolag Ordförande: Maja-Stina Jacobsson (m) VD: Ing-Marie Odegren Nettoomsättning: 211,5 mnkr Årets resultat: 4,0 mnkr AB Alingsåshems nettoomsättning uppgick till 211,5 mnkr (203,5 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 5,5 mnkr (2,3 mnkr). Årets resultat blev 4,0 mnkr (3,7 mnkr). Den jämförelsestörande posten avyttring av radhus Odengatan har påverkat årets resultat positivt med 1,5 mnkr (8,2 mnkr). AB Alingsåshem har lämnat koncernbidrag på 0,4 mnkr (3,7 mnkr) till AB Alingsås Rådhus. Alingsåshems lägenhetsbestånd uppgick vid årets slut till 3 277 (3 277) bostadslägenheter. Av beståndet utgör bostäder inom äldreboendet 397 (420) lägenheter och omsorgsbostäder 74 (63) lägenheter. Efterfrågan på bostäder i Alingsås tätort är fortsatt hög. Totalt antal anmälda i intressebanken var i slutet av året 9 423 (7 774). Totalt har 443 (414) omoch avflyttningar skett under året, motsvarande 16 % (15 %) av hela beståndet. Antalet outhyrda läg-enheter har under året uppgått till 53 (48), i sammanlagt 116 (147) månader. Ordf: Anders Jansson Vd: Peter Axelberg Nettoomsättning: 5,0 mnkr Årets resultat: 0,1 mnkr Alingsås Futurum är en ideell förening som ägs av kommunen och näringslivet tillsammans. Totalt finns 439 andelar varav kommunen äger 100, Fabs AB 10, Alingsås Energi Nät AB 3 och AB Alingsåshem 1 andel. Alingsås Futurum skall verka för att antalet verksamma företag ökar med 300 st. och att 1000 nya arbetstillfällen skapas till 2019, samt arbeta för de befintliga företagens tillväxt. Vidare så ska Alingsås Futurum verka för att Alingsås kommun skall vara ett av de mest attraktiva besöksmålen i Västsverige. Alingsås Futurum skall verka för att stärka det lokala näringslivets konkurrenskraft, så att Alingsås kommun bibehåller en hög självförsörjningsgrad och är bland de främsta i Svenskt Näringslivs kommunranking. Föreningen har tecknat avtal med Alingsås kommun för turistbyråverksamhet och näringslivsservice. Futurums nettoomsättning uppgick till 5,0 mnkr (5,1 mnkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 0,1 mnkr (-0,1 mnkr). Årets resultat blev 0,1 mnkr (-0,1 mnkr). Ordf: Daniel Filipsson (m) Nettoomsättning: 4,2 mnkr Årets resultat: 1,0 mnkr Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Alingsås och Vårgårda kommuner. Alingsås kommuns andel av förbundet uppgår till 80 %. Medlemsbidraget för 2011 var fastställt till 32,8 mnkr för Alingsås kommun. Förbundets nettoomsättning uppgick 2011 till 4,2 mnkr (3,9 mnkr). Årets resultat blev 1,0 mnkr (2,1 mnkr). Förbundet har under 2011 bl. a. arbetat med grunderna för den ekonomiska styrningen av verksamheten samt det praktiska införandet av brandskyddskontroller i Vårgårda. Förberedelser har även skett inför övertagandet av säkerhetssamordningen i de båda 26
Koncernredovisning Kommunala bolag medlemskommunerna, vilket träder i kraft vid årsskiftet 2011/2012. 26
Koncernredovisning Kommunala bolag Förbundet kan se tillbaka på ett händelserikt år med ett långsiktigt, målinriktat olycksförebyggande arbete, där till-syn, brandskyddskontroll och utbildning utgör grunden. Förbundet har under året genomfört 667 (709) räddningsinsatser varav 47 (18) varit IVPA-larm. Kommunala uppdragsföretag Ett uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat vården av en kommunal an-gelägenhet, men där överlämnandet skett på ett sätt så att ett betydande in-flytandet inte erhållits. Överlämnandet kan ske genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om valfrihetssystem eller på annat sätt. Bland uppdragsföretagen ingår kommunala entreprenader, dvs. företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilka kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. För att en kommunal entreprenad ska anses föreligga menas att: Det finns ett avtal mellan kommunen och producenten om att denna ska bedriva kommunal verksamhet eller delverksamhet av större omfattning Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommunmedborgarna Verksamheten annars skulle ha utförts i egen regi Till entreprenader räknas inte verksamhet som köps av annan kommun Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader även om de har kommunal finansiering, eftersom de till-kommer genom avtal med staten. psykiatri, Eken Care, Team Assistans i Göteborg AB, Betjänten AB, Mellby Vård och gruppboende, Marks assistans, Sjuhäradsbyggdens assistans, Frösunda LSS, Assistansia, Mjörnviksholm, NEA Installation, Naturbrukskanslit, Björkviks vårdhem, Argolis, Arken hvb, Sis Ljungbackens Behandlingshem, Sis Nereby, V-städ AB, ISS facility services AB, Fagared LVU, Villa Trestad, Hässlehem, Ågrenska, Brukar-kooperativet Jag, GIL, Primacura, Mogården omsorg, Villa Arelid AB, Olivia personlig assistans, Move & Walk assistans, Svensk personlig assistans, Vivida assistans, Håman Bo Ingengörsfirma, Bräcke Diakoni, Eskil Johansson, Mjörnvikholms sjukhem, Salstad gästhem AB, Lernia Utbildning AB. Övriga företag Följande företag ingår ej i kommunens koncernredovisning: Kommunen innehar poster i Västtrafik AB, Bjärke elförening och Kommuninvest. AB Alingsåshem innehar poster i SABO Byggnadsförsäkrings AB och Husbyggnadsvaror. Alingsås Energi Nät AB innehar poster i Värmeverkens Ekonomiska förening. Följande kommunala uppdragsföretag har anlitats av kommunen: Attendo Care AB, Hemtrevnad Service & Omsorg Väst AB, Matfabriken i Sala AB, Ragnsells, Gryning vård, Höglunda 27
Kommunen Alingsås Finansiell analys Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva orsaker till utvecklingen av kommunens resultat och ställning samt att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning, som föreskrivs i kommunallagen, eller inte. Viktiga aspekter är också kommunens styrka inför framtiden, riskförhållande samt förmåga att styra och kontrollera den ekonomiska utvecklingen. Först i analysen presenteras och analyseras ett antal nyckeltal som mäter olika perspektiv såsom resultat, kapacitet inför framtiden, kontroll av den ekonomiska utvecklingen och framtida risker. Sedan gör vi en utblick i omvärlden och en avstämning mot uppsatta mål. Därefter besvaras frågan om Alingsås kommun har god ekonomisk hushållning eller inte. Sist men inte minst blickar vi mot framtiden. Resultatutveckling Årets resultat Årets resultat mnkr 140 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 år Åretsresultat Balanskravsresultat 2% av skatteintäkter & statsbidrag Årets resultat för Alingsås kommun uppgår till 38 mnkr. Kommunen har redovisat positiva resultat under hela 2000-talet. Diagrammet visar resultatnivåerna de senaste fem åren. Vid en avstämning mot det lagstadgade balanskravet (intäkterna måste överstiga kostnaderna) justeras realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar bort från resultatet. Realisationsvinster från exploateringsverksamhet är dock medräknade då detta är en del av den verksamhet som bedrivs. Avsättningen som görs till pensionsfonden som kostnadsförts åren 2006-2009 (20 mnkr per år) återförs i balanskravsresultatet och förbättrar resultatet eftersom denna kostnadsföring inte stämmer överens med gällande bestämmelser (blandmodellen). Ett mått som brukar betraktas som god ekonomisk hushållning är när resultatet uppgår till minst två procent av skatteintäkter och statsbidrag, vilket Alingsås klarar under hela perioden även om 2008 var ett svagare år. I resultatet ingår försäljning av exploateringsfastigheter med 11 mnkr 2007, 13 mnkr 2008, 5 mnkr 2009, 4 mnkr 2010 och 9 mnkr 2011. 28
Kommunen Alingsås Finansiell analys Självfinansieringsgraden av investeringar Nyckeltalet självfinansieringsgrad mäter hur stor andel av årets investeringar som kan finansieras med internt tillförda medel (avskrivningar och resultat). Överstiger nyckeltalet självfinansieringsgrad 100 % innebär det att kommunen har klarat att skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året och har således sluppit låna till investeringar. 2007 2008 2009 2010 2011 Investeringar, mnkr 56 56 63 83 56 Avskrivningar, mnkr 37 39 39 39 42 Självfinansieringsgrad % 185 117 222 159 143 Samtliga år den senaste femårsperioden har resultaten varit tillräckligt stora för att klara att skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Under hela femårsperioden har investeringsvolymen överstigit avskrivningarna, vilket gör att kapital bundet i anläggningstillgångar ökar. Detta innebär att kommunen klarat att täcka reinvesteringar i befintliga anläggningar men också gjort nyinvesteringar i samband med volymtillväxt. Utveckling av intäkter och kostnader 2007 2008 2009 2010 2011 Nettokostnadsandel, %* 95 97 93 95 98 Skatteintäkter och generella statsbidrag, förändring i % 5 5 3 4 3 Verksamhetens nettokostnader, inkl. finansnetto, förändring i %* 6 8-1 6 6 *Avsättningen till pensionsfonden med 20 mnkr per år t o m 2009 är exkluderat från nettokostnaderna. 2011 användes 98 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen till att finansiera kostnaderna, vilket nyckeltalet nettokostnadsandel visar. Resterande 2 procent redovisas därmed i positivt resultat. Nettokostnadsandelen understiger de 98 procent som brukar betraktas som god ekonomisk hushållning sett över hela femårsperioden. Att begränsa ökningen av verksamhetens nettokostnader till ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag är en förutsättning för att på längre sikt kunna bibehålla en god ekonomi. Under fyra av fem år mellan 2007 och 2011 har nettokostnadsökningen varit högre än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. År 2009 gjordes en rejäl inbromsning med besparingar och omstruktureringar över samtliga nämnder, vilket bidrog till att nettokostnaderna minskade. 2011 överstiger återigen nettokostnadsökningen ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Det finns likt föregående år all anledning att hålla fortsatt koll på denna utveckling. 29
Kommunen Alingsås Finansiell analys Bruttokostnadsutveckling Bruttokostnadsutveckling 2300 2200 2100 mnkr 2000 1900 1800 1700 2007 2008 2009 2010 2011 år Kommunens bruttokostnader uppgick för 2011 till drygt 2,2 miljarder kronor. Bruttokostnaderna ökade fram till 2009 då trenden bröts och kostnaderna till och med minskade jämfört med föregående år. Rejäla besparingar med inbromsningar och omstruktureringar skedde detta år samtidigt som avtalsgruppsjukförsäkringen och avgiftsbefrielseförsäkringen sänktes. För 2011 har bruttokostnaderna ökat med cirka 5 procent. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgör cirka 60 procent personalkostnader. För att få ett perspektiv på hur kommunens ekonomi påverkas genom kostnadsökningar, där vissa är direkt påverkbara genom beslut och andra ligger helt utanför kom-munens kontroll, kan nämnas att en bruttokostnadsökning på 1 % innebär ökade kostnader på 22 mnkr och lönehöjningar på 1 % innebär ökade kostnader på 13 mnkr. Intjäningsförmåga Skattesats En låg skattesats utgör en potential att kunna förbättra resultatet eller att kunna möta ökade resursbehov hos verksamheten genom skattehöjning. Kommunens utdebitering av kommunalskatt uppgick för 2011 till 21,79 kronor per hundralapp. Den totala skattesatsen inklusive regionen var 2011 32,24 kronor. Vid en jämförelse med riket och med GR-kommunerna behöver vi titta på den totala skattesatsen då uppgiftsfördelning och skatteväxling mellan kommun och landsting varierar mellan länen. Alingsås totala skattesats låg för 2011 0,69 kronor högre än rikets genomsnitt och jämfört med GR-snittet 0,31 kronor högre. Rikets genomsnittliga skattesats har minskat med 0,01 kronor jämfört med 2010, i GR-kommunerna har den genomsnittliga skattesatsen minskat med 0,02 kronor. Alingsås relativt höga skattesats innebär en viss begränsning i att förstärka intäktssidan genom skattehöjningar. 30
Kommunen Alingsås Finansiell analys Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är positiv i Alingsås och befolkningen har ökat med i genomsnitt 0,9 % per år de senaste fem åren. Befolkningsprognosen för kommande år visar på en fortsatt ökning. En ökande befolkning innebär också ökade skatteintäkter för kommunen. Varje ny kommuninvånare genererade för 2011 38 414 i skatteintäkter och 7 793 i generella statsbidrag till kommunen. Kapacitet inför framtiden Soliditet Soliditeten visar hur stor del av kommunens totala tillgångar som finansierats med egna medel och är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Soliditetens utveckling beror på två faktorer, dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen. För att få en komplett bild behöver både soliditeten enligt balansräkningen och soliditeten inklusive den pensionsförpliktelse som ligger utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse studeras. Soliditet 70 60 50 % 40 30 64% 66% 66% 20 10 0 15% 21% 18% 2009 2010 2011 år Soliditet Soliditet inkl. pensionsförpliktelse Soliditeten (enligt balansräkningen) har legat på en jämn nivå de senaste tre åren, där endast soliditeten inklusive pensionsförpliktelsen har rört sig upp och ner. Det egna kapitalet har ökat i samma takt som tillgångarna, medan pensionsförpliktelserna varierat över åren. Att soliditeten inkl. pensionsförpliktelser sjunker igen 2011 beror på att pensionsförpliktelserna har ökat som en effekt av sänkt diskonteringsränta. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad är soliditetens motsats och visas hur stor andel av tillgångarna som finansierats med främmande kapital (lån). 31
Kommunen Alingsås Finansiell analys Skuldsättningsgrad % 40 35 30 25 20 15 10 5 0 9 % 9 % 10 % 27 % 25 % 24 % 2009 2010 2011 år Kortfristig skuldsättningsgrad Avsättningar till pensioner m.m. Den totala skuldsättningsgraden enligt balansräkningen minskade 2010 till 34 procent för att 2011 ligga kvar på samma nivå. Alingsås skuldsättning fördelar sig på kortfristiga skulder och avsättningar till pensioner m.m. När det totala pensionsåtagandet vägs in uppgår skuldsättningsgraden istället till 85 procent 2009, 79 procent 2010 och 82 procent 2011. Risker Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på hur stora de likvida tillgångarna är i förhållande till de kortfristiga skulderna det vill säga den kortsiktiga betalningsförmågan. Understiger kassalikviditet 100 % innebär det att inte samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de förfaller till betalning. Likviditet 2009 2010 2011 Kassalikviditet, % 121 124 127 Kassalikviditeten uppgår till 127 procent för 2011. Exkluderas semester- och övertidslöneskulden som finns som en kortfristigskuld som i realiteten inte omsätts i någon större utsträckning under året uppgår likviditeten till 146 procent. Kommunens kortsiktiga betalningsförmåga är god och har successivt stärkts de senaste åren. Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som beräknas omsättas på medellång sikt (cirka 10-20 år). Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mitt emellan likviditetsmåtten och soliditeten. De finansiella nettotillgångarna uppgick till 929 mnkr för 2011, vilket är en ökning med 33 mnkr jämfört med 2010. Att måttet stärkts beror främst på att omsättningstillgångarna och de finansiella anläggningstillgångarna har ökat i värde men också på att skulderna minskat. 32
Kommunen Alingsås Finansiell analys Pensionsåtagande Ur risksynpunkt är pensionsskulden viktig att beakta eftersom skulden skall finansieras de kommande 50 åren. Det totala pensionsåtagandet uppgick vid årets slut till 976 mnkr. 82 mnkr redovisas i balansräkningen som en avsättning och 894 mnkr återfinns utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse, detta avser pensioner intjänade till och med 1997. Den del av pensionsåtagandet som utgör ansvarsförbindelsen är ofinansierad då den återfinns utanför balansräkningen. Mellan 2005 och 2009 avsattes medel för den framtida utbetalningen av denna skuld för att minska de negativa effekterna som uppstår när stora utbetalningar av ansvarsförbindelsen kommer att göras. Totalt finns 93 mnkr nu i en pensionsfond. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande uppgick vid årets slut till 1 668 mnkr, vilket är en ökning med 40 mnkr jämfört med 2010. 96 % av borgensåtagandena består av åtagande gentemot de kommunala bolagen, de kommunala bolagens ekonomi är god, vilket reducerar risken betydligt. Koncernen redovisade 2011 ett positivt resultat på 52,4 mnkr. LSS-utjämning Kommunen erhåller ett utjämningsbidrag för LSS-kostnader (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), för 2011 uppgick detta bidrag till 46 mnkr. Utjämningssystemet har under flera år varit föremål för utredningar och diskussioner. Systemet innebär också att bidrag erhålles baserat på kommunernas genomsnittliga kostnader för LSS. Detta innebär att kostnadsökningar inom andra kommuner kan leda till lägre bidrag i Alingsås. Eftersom Alingsås är så stor bidragstagare kan förändringar av LSS-utjämningssystemet få stora konsekvenser för kommunens intäktssida. Kontroll - Budgetföljsamhet och prognossäkerhet mnkr 2009 2010 2011 Verksamheternas budgetavvikelse 51 39 6 -i procent av verksamhetens nettokostnader 3,1 2,3 0,3 Att ha god följsamhet mot budget och en god prognossäkerhet är ett mått på vilken kontroll kommunen har. I första hand är negativ budgetavvikelse en belastning men även för stora positiva avvikelser och för stora avvikelser mot prognoser visar på dålig kontroll. På sidan 5 visas budgetutfallet per ansvarsenhet. Avvikelsen gentemot budget är positiv med 9 mnkr. Av avvikelserna står verksamheterna för 5 mnkr och finansieringen för 4 mnkr. Verksamheternas budgetavvikelse i förhållande till nettokostnaderna var för 2011 0,3 % vilket är en förbättring jämfört med 2010. Redovisats resultat är 2 mnkr sämre än vid prognos 3 per den 30 september, här återfinns 16 mnkr hos verksamheterna och - 18 mnkr hos finansiering. Jämfört med prognos 2 per den 30 juni är resultatet 12 mnkr sämre, här återfinns 18 mnkr hos verksamheterna och -30 mnkr hos finansiering. Prognossäkerheten har totalt sätt varit god under året. Även om nämnderna har varit för försiktiga i sina prognoser och finansieringen varit för positiv. 33
Kommunen Alingsås Finansiell analys Investeringarna visar återigen en stor avvikelse mot budget med ett överskott på 108 mnkr år 2011. För 2010 uppgick överskottet till 79 mnkr och 2009 till 94 mnkr. En jämförelse med andra kommuner - Finansiell profil Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomför årligen en jämförelse mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland. Den finansiella profilen beskriver var kommunen befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland. Profilen som presenteras här är Alingsås kommuns profil för 2010. 2011-års profil presenteras först hösten 2012. Värden utanför den streckade ringen innebär starkare värde än genomsnittet, och värden innanför den streckade linjen innebär ett svagare värde än genomsnittet. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Alingsås kommun visar bättre värden än genomsnittet för samtliga av de fyra perspektiven: långsiktig handlingsberedskap/kapacitet, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. För de åtta nyckeltal som presenteras har kommunen värden som är bättre än genomsnittet på sju stycken, soliditet, finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet, årets resultat, genomsnittligt resultat (3 år) och skattefinansiering av investeringarna. För nyckeltalet skattesats ligger kommunen på genomsnittsvärdet. Kommunen har stärkts i sin profil ytterligare för 2010 från en redan stark profil. Hur vi står oss i 2011 års jämförelse är svårt att säga då denna beror av hur övriga kommuner i Västra Götalands utvecklats finansiellt under 2011. Alingsås redovisar dock inte ett lika starkt resultat för 2011 jämfört med 2010 men de flesta av de nyckeltal som analyseras här har stärkts är på samma nivå jämfört med 2010. Kommunens profil i förhållande till rikets utveckling är snarlik jämförelsen med Västra Götaland. Det som skiljer är att soliditeten är något lägre och ligger på en genomsnittsnivå istället, vilket medför att den samlade bedömningen gällande riskperspektivet försämras något. 34
Kommunen Alingsås Finansiell analys Avstämning mot uppsatta mål Övergripande mål för ekonomi och finansiering Kommunen ska: - ej höja utdebiteringen. - ha en god ekonomisk hushållning. - ha full kostnadstäckning för avgiftsfinansierad verksamhet. - bibehålla en god soliditet. - i större grad konkurrensutsätta de kommunala verksamheterna. - successivt kunna sälja kommunala bolag, mark, fastigheter samt anläggningar som ej behövs för att driva den kommunala kärnverksamheten: skola, vård, omsorg och samhällsbyggnad. - erbjuda större valfrihet och inflytande inom hemtjänst, äldreboende, barnomsorg och skola. Alingsås kommun har inte höjt utdebiteringen sedan 1988, med undantag för skatteväxlingar med landstinget. Kommunen har god ekonomisk hushållning, vilket besvaras och resoneras kring i nästa avsnitt. Den avgiftsfinansierade verksamheten har full kostnadstäckning. Samtliga avgiftsfinansierade verksamheter redovisar positiva resultat för 2011. Soliditeten ligger på samma nivå 2011 som föregående år. Dock så har soliditeten inklusive pensionsförpliktelser försämrats. Arbetet med högre grad av konkurrensutsättning och ökad valfrihet och inflytande är en pågående process i kommunen. Kundvalssystem inom hemtjänst är infört sedan tidigare, totalt har 146 personer (24 %) valt en privat utförare vilket är en ökning med fyra personer under det senaste året. Inom hemtjänsten utreds vidare möjligheten för de äldre att fritt välja serviceinstanser. Under året har vård- och äldreomsorgsnämndens arbete med valfrihetsfrågor fortsatt genom att tillsammans med kommunstyrelsen och andra aktörer arbeta för tillkomsten av fler trygghetsboenden. Under 2011 har cirka 20 boendeplatser anpassats till trygghetsboende för de äldre. Inom gymnasieskolan infördes frisök i hela landet från och med läsåret 2008/2009. Från och med den 1 maj 2010 lades all kostverksamhet inom kommunen ut på entreprenad, tvårätterssystem till lunch och kvällsmål har införts inom vård- och äldreomsorgsnämnden och tre-rätterssystem lunch för elever i skola och gymnasieskola. Sedan 2004 då kommunens fastighetsbestånd till övervägande del såldes till Fabs AB finns endast ett fåtal fastigheter kvar i kommunens ägo. Under året har arbete lagts ner på försäljningar av ett antal av dessa fastigheter. Därutöver pågår också utredning om överlåtelser till AB Alingsåshem eller Fabs AB av fastigheter som inte bör säljas på den öppna marknaden. 35
Kommunen Alingsås Finansiell analys Mål för god ekonomisk hushållning - Kommunens förvaltningar och bolag ska samverka för att uppnå ett effektivt resursutnyttjande och en god utveckling. - Varje verksamhetsårs kommuninvånare skall bära kostnaderna för den service de själva beslutar om och själva konsumerar. - Driftkostnader får inte finansieras med lån eller förmögenhetsminskning. - Medel från försäljning av anläggningstillgångar skall användas till nyinvesteringar eller amortering av lån. - Resultatet bör överstiga 2 % av skatter och statsbidrag och vara så stort att det täcker en egenfinansiering av investeringar på minst 70 mnkr/år. Samverkan har skett både inom bolagskoncernen och mellan kommunens förvaltningar, så väl som med externa aktörer. Under året har mycket arbete lagts på att re-videra kommunens styrmodell som kommer att gälla från och med budgetår 2012. Genom att positiva resultat redovisats varje år under femårsperioden så har inte mer service konsumerats än vad det funnits resurser till, varje verksamhetsårs kommuninvånare har därmed burit kostnaderna för den service de själva har konsumerat. Inga driftskostnader har därmed heller behövts finansieras med lån eller förmögenhetsminskningar, tvärtom har tillgångarna ökat. Inga långfristiga lån finns i kommunen. Resultatet har överstigit 2 % av skatteintäkter och statsbidrag samtliga år under femårsperioden. För 2011 uppgår resultatet till 2,2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Samtliga investeringar som genomförts under femårsperioden har skattefinansierats. Alingsås Kommun har god ekonomisk hushållning Minimikravet i form av balanskravet har klarats samtliga år under femårsperioden. Nettokostnadsandelen har understigit 98 %, vilket brukar betraktas som god ekonomisk hushållning, alla åren. Resultatnivåerna de senaste fem åren har varit goda, trots att 2008 var ett svagare år. Kommunen har klarat de uppsatta finansiella målen och uppsatta målen för god ekonomisk hushållning. De analyserade nyckeltalen visar bra värden och de flesta har förstärkts ytterligare. Kommunens risker bedöms också som låga, det finns en bra beredskap och den avsättning som mellan 2005 och 2009 gjordes till pensionsfonden minskar riskerna ytterligare. Även i en jämförelse med andra kommuner ligger Alingsås bra till. En bedömning av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv är också att skattemedlen används till rätt saker och utnyttjas effektivt. Ett sätt att mäta detta kan vara att titta på nämndernas uppfyllelse av inriktningsmålen (bör vara uppnådda inom en treårsperiod), där de flesta nämnder redovisar goda uppfyllelsegrader. Se vidare under respektive ansvarsenhet. Den genomsnittliga uppfyllelsegraden för de 48 inriktningsmål som nämnderna har är 2,7 på en 4: a gradig skala, vilket innebär att flertalet mål blir uppfyllda inom ett år. Svaret på frågan om Alingsås kommun har god ekonomisk hushållning är ja. 36
Kommunen Alingsås Finansiell analys En blick mot framtiden Kommunen har under de senaste åren stärkt sin finansiella ställning, vilket ger ett bra utgångsläge inför framtiden. Under 2009 lyckades nämnderna snabbt ställa om och bromsa den höga kostnadsutveckling som började bli ett problem. Att i tider av lågkonjunktur snabbt ställa om verksamheten och klara av besparingar är en viktig trygghet. Under 2010 har en del återställare fått sättas in och året bjöd även på en kostsam vinter men fokus har ändock kunnat ligga på verksamhetsutveckling. Fortfarande är prognossäkerheten för svag även om tydliga förbättringar har skett under året. Arbetet med att förbättra beslutsunderlagen i allt från prognoser till styrmodell fortgår med oförminskad kraft. År 2011 blev ett resultatmässigt svagare år. Men kommunen klarade sina finansiella mål och den samlade budgetavvikelsen var positiv. Däremot har kostnadsutvecklingen i den befintliga verksamheten varit något för hög. SKL gör bedömningen att de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn påtagligt försämras 2012 eftersom konjunkturen snabbt försämras. Vår potential att förstärka intäktssidan via skattehöjningar är begränsad då skattesatsen överstiger den genomsnittliga både i riket och bland GR kommunerna. Kommunbudgeten som kommunfullmäktige beslutade i november 2012 avseende perioden 2012-2014 visar på goda budgeterade resultat för perioden (40 mnkr, 57 mnkr, 76 mnkr). Även på lite längre sikt väntas problem med välfärdens finansiering. Detta då demografin medför att färre i yrkesaktiva åldrar skall försörja allt fler utanför de yrkesaktiva åldrarna, samtidigt som kraven på de offentliga tjänsterna kan förväntas öka. Samtidigt skall stora pensionsutbetalningar göras av den skuld som återfinns utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Utvecklingen av LSSutjämningen är också ett orosmoln för Alingsås då vi i dagens system är en stor bidragstagare, förändringar av systemet kan därför komma att påverka vår intäktssida påtagligt. Ett fortsatt effektiviseringsarbete och en fortsatt aktiv planering och anpassning till rådande och kommande förhållanden krävs av verksamheterna för att klara de förändringskrav som kommunen står inför. Alingsås har vid utgången av 2011 ett gott långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Det är viktigt att bevara det goda utgångsläget inför de påfrestningar som väntar i framtiden. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Sven Stengard Jesper Hederström Anna Fransson Ekonomichef Ekonom Ekonom 37
REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciper Alingsås kommun följer Lag om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings utgivna rekommendationer, med några få undantag. De avsteg som görs från gällande redovisningsprinciper redovisas under särskild rubrik nedan. Grundläggande principer Syftet med den finansiella redovisningen är att den skall förmedla en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling. Kommunens redovisning utgår ifrån de sju grundläggande redovisningsprinciperna som framhålls i lagmotiven: Fortlevnadsprincipen - verksamheten skall fortsätta i all evighet. Försiktighetsprincipen - balansräkningens poster värderas med restriktiv hållning. Öppenhetsprincipen - alla förändringar i redovisningsprinciper skall redovisas öppet för att kunna ge en korrektare bild av redovisningen. Öppenhetsprincipen utesluter också att intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder/avsättningar kvittas mot varandra, det s.k. kvittningsförbudet. Periodisering - intäkter och kostnader skall hänföras till rätt år oavsett tidpunkt för betalning. Konsekvens - enhetliga redovisningsprinciper används så att det lätt går att följa ekonomisk utveckling. Kontinuitetsprincipen - ingående balans måste stämma med utgående balans för närmast föregående år. Periodisering Principen om periodisering har tillämpats i möjligaste mån och för poster av väsentliga belopp. Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation nummer 4.2 från Rådet för kommunal redovisning. Tillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag från staten. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, det vill säga med ett belopp som är lika stort under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstiderna görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Avskrivningen påbörjas månaden efter investeringsutgiften bokförts. Internränta beräknas på det bokförda värdet av anläggningstillgångarna och uppgick 2011 till 4,3 %. Exempel på avskrivningstider: 38
REDOVISNINGSPRINCIPER Förvaltningsbyggnader, bostadshus av sten. Skolbyggnader, gymnastiklokaler, institutioner av bättre kvalitet, sim- och sporthallar, va-ledningar, gator, vägar, broar, trafikleder och parkanläggningar. 50 år 33 år Förrådsbyggnader, verkstäder, avloppsreningsverk, pumpstationer, markanläggningar t ex körplaner, parkerings- 20 år platser och planteringar. Transportmedel t ex traktorer, truckar, personbilar, skåp- 5-10 år och mindre lastbilar släpkärror. Hushållsmaskiner t ex spisar, tvättmaskiner. 10 år Kontorsmöbler och inredningsartiklar. Utrustning till 10 år lekplatser. Datorer och kringutrustning. Radio- och TV-apparater. 3 år Nedskrivningar Nedskrivning till marknadsvärde har gjorts för aktiefonderna i pensionsfonden. Reserveringar Reservering av medel för osäkra kundfordringar har skett. En bedömning av respektive kundfordran har gjorts individuellt, huvudprincipen är dock att skulder äldre än 6 månader har reserverats. Likvida medel Koncernens tillgångar placerade på koncernkonto redovisas som likvida medel i kommunen. De kommunala bolagens andel redovisas som kortfristig skuld/fordran i kommunen beroende på om de har positivt eller negativt saldo på koncernkontot. Pensioner, avsättningar och ansvarsförbindelse Pensioner Från och med 1998 redovisas avtalspensionerna enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att samtliga pensioner intjänade till och med den 31 december 1997 har lyfts ur balansräkningen och redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalning av ansvarsförbindelse redovisas som en kostnad i resultaträkningen. De pensioner som intjänats från och med den 1 januari 1998 redovisas som en verksamhetskostnad under intjänandeåret och som en avsättning i balansräkningen. Från och med 2001 ingår även löneskatten. Utbetalningen av den individuella delen av pensionerna sker året efter intjänandet. Den individuella delen redovisas därför inte som en del av avsättningen utan återfinns bland de kortfristiga skulderna. Garantipensioner redovisas som en avsättning i balansräkningen det år de blir kända. Pensionsförpliktelserna är beräknade av KPA Pension. Återställningsfond Återställningsfonden för Bälinge deponi redovisas som en avsättning i balansräkningen. Avsättningen har skett enligt den prognos för nyttjande som finns för deponien. I avsättningen ingår även ränta på tidigare avsättning. 39
REDOVISNINGSPRINCIPER Förändrade redovisningsprinciper Exploateringstillgångar Markexploateringsområden redovisas enligt principerna i Rådet för kommunalredovisnings idéskrift om redovisning av kommunal markexploatering. Försäljning av tomter tillgodogörs/belastar löpande resultatet medan osålda tomter redovisas som omsättningstillgångar. Under 2009 gjordes en anpassning för de exploateringsområden som innan 2005 redovisades enligt den gamla modellen, vilket innebar att upparbetad ränta på dessa projekt 2009 skrevs av mot eget kapital. Pensionsfond Avsättning till den pensionsskuld som redovisas inom linje påbörjades 2005. För 2006 ändrade kommunen redovisningsprincip innebärande att den avsättning som gjordes mellan 2006-2009 kostnadsfördes över resultaträkningen. Avsteg från redovisningsprinciperna Blandmodellen Avsteg från lagen om kommunalredovisning har gjorts mellan 2006-2009 då den avsättning som gjordes till en pensionsfond kostnadsfördes över resultaträkningen. Detta är ett avsteg från den så kallade blandmodellen. Redovisning av Va-verksamhet Under 2006 antog riksdagen en ny lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Lagstiftningen ställer bland annat krav på att Va-verksamheten från och med redovisningsåret 2007 skall särredovisas från annan verksamhet. Detta innebär bland annat att resultat- och balansräkningar skall redovisas särskilt för verksamheten. För närvarande finns det inga särskilda rekommendationer från normgivande organ som tolkar eller förtydligar vad god redovisningssed kopplat till denna lagtext innebär. Alingsås kommun har inte lyckats leva upp till lagens krav, vilket bland annat innebär att någon separat balansräkning för Va-verksamheten inte finns uppställd. För kommande år får Alingsås kommun följa den praxis som utvecklas på området. Investeringsbidrag Rådet för kommunal redovisning rekommendation nummer 18 om intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar som gäller från och med redovisningsår 2010 efterlevs inte tillfullo. Investeringsbidrag redovisas fortfarande enligt tidigare gällande princip det vill säga som en reduktion av det bokförda värdet. En översyn kommer att göras. 40
REDOVISNINGSPRINCIPER SÅ HÄR STYRS ALINGSÅS Styrmodell för Alingsås kommun (KF 2004-11-24, 148) utgör det viktigaste dokumentet för styrning av den kommunala nämndorganisationen. Kommunen är, sedan 2004, uppdelad i ansvarsenheter. Varje ansvarsenhet lyder under en politisk nämnd. En ansvarsenhet har ansvaret för verksamheten och dess finansiering över tiden. Det resultat som uppkommer förs som en förändring av det egna kapitalet, överskott förs över under förutsättning att nämnden fullgjort fullmäktiges beställning. Det egna kapitalet får användas till att täcka omställningskostnader och/eller projektkostnader. Med avsteg från styrmodellen har eget kapital under 2007-2010 endast fått ianspråktas efter medgivande från kommunstyrelsen. Varje ansvarsenhets verksamhetsredovisning presenteras i årsredovisningen under fem huvudrubriker: ekonomisk sammanfattning, måluppfyllelse, året i övrigt, styrtal samt slutsatser och åtgärder. Under rubriken måluppfyllelse återfinns inriktningsmålen, vilka är politiskt prioriterade förändringsmål (bör vara uppnåbara inom en treårsperiod). Dessa graderas med en uppfyllelsegrad mellan 1-4 där respektive siffra har följande innebörd: 1. Arbetet med att uppfylla målet har ej påbörjats. 2. Arbetet med att uppfylla målet pågår. 3. Arbetet pågår och målet är till stora delar uppfyllt, beräknas vara helt uppfyllt inom 12 månader. 4. Nämnden anser att målet är uppfyllt. 41
Skattefinansierad verksamhet Vård- och äldreomsorgsnämnd Vård- och äldreomsorgsnämnd EKONOMISK SAMMANFATTNING Nämnden redovisar ett positivt resultat på 0,8 mnkr. Det positiva resultatet beror bl. a på att tillkomsten av nyöppnade demensboendeplatser medfört att antalet hemtjänsttimmar och kostnaden för köpta externa vård och omsorgsplatser minskat under fjärde kvartalet. Även besparingsarbetet inför verksamhetsår 2012 gav viss effekt under slutet av 2011. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 3,6 mnkr vilket ska jämföras mot en budget på 5,1 mnkr. Överskottet beror till största delen på överskott för vårdarhjälpmedel, sängar och inventarier för nytt boende. MÅLUPPFYLLELSE Nämnden skall utveckla och bedriva verksamheten så att var och en får en värdig vård efter sina behov ända till livets slut. Uppfyllelsegrad 3 Under året har huvuddelen av alla personer som beviljats särskilt boende er-bjudits plats inom angiven tid samtidigt som hjälp beviljad i hemmet verkställts omgående. Nöjdheten med såväl hemtjänst som våra äldreboenden ligger klart över riksgenomsnittet samtidigt som Alingsås redovisar goda resultat i nationella kvalitetsregister rörande palliativ vård. De insatser som riktats mot att förbättra personalkontinuiteten har resulterat i att vi för tredje året i rad har förbättrats oss. Under året har 11 nya demensplatser öppnats på Hagagården samtidigt som ytterligare 11 platser har renoverats för öppnande under hösten 2012. Nämnden skall verka för fortsatt ökad valfrihet för de äldre i vården. Uppfyllelsegrad 3 Nämnden har fokuserat på att utveckla formerna för det fria valet inom hemtjänsten vilket skapat ett mer robust och rättvist system för alla aktörer. Under året har ytterligare en utförare tillkommit vilket inneburit att hemtjänst nu kan er-bjudas på mer än 6 olika språk. Nämnden har under året fortsatt sitt arbete med valfrihetsfrågorna genom att införa mer flexibla former av växelvård där in-satsen nu kan avropas helt utifrån den äldres behov. Nämnden har under året drivit på och samordnat arbetet för fler trygghetsboenden. Arbetet har resulterat i att fler och bredare boendemöjligheter för äldre nu kan erbjudas samt en samsyn i kommunens fortsatta arbete mot fler trygghetsboenden. Nämnden skall arbeta för att förebygga skador och arbeta hälsobefrämjande bland de äldre och personalen. Uppfyllelsegrad 2 Under året har nämnden anslutit verksamheten till det nationella kvalitetsregistret Senior Alert vilket syftar till att minska risken för undernäring, sår och fall bland äldre. Målet om att minska förskrivningen av riskfyllda läkemedel samt samtida förskrivning av tre eller fler psykofarmaka med 20 % har inte uppnåtts och fler och mer samverkande insatser behöver vidtas. Nämnden har under året fortsatt att utveckla formerna för anhörigstöd och förebyggande insatser i hemmet samtidigt som särskilda insatser har riktats mot uppsökande verksamhet mot personer över 80 år. ÅRET I ÖVRIGT Hemtjänstverksamheten har ökat med ca 10 % och totalt erbjöds ca 620 personer 290 200 timmar hemtjänst. Vid årsskiftet har 146 personer valt en privat utförare av hemtjänst. Ökningstakten har mellan 2010 och 2011 varit cirka 10 % vilket framförallt 42
REDOVISNINGSPRINCIPER beror på att gruppen äldre med stora vårdbehov i hemmet ökat. I takt med demografiska förändringar med fler äldre invånare, förändras också behovet av vård. Trycket på platser 41
Skattefinansierad verksamhet Vård- och äldreomsorgsnämnd för personer med demensdiagnos ökar stadigt och nämnden har under många år byggt om och konverterat servicelägenheter, som inte svarat upp mot dagens vårdbehov, till demensoch trygg-hetsboende. Under året har den sista etappen på Hagagården byggts om och i september invigdes Nolans gruppboende med 11 nyrenoverade lägenheter för personer med demenssjukdom. Även Noltorpsgården har genomgått en renovering och miljön har förbättrats både invändigt och utvändigt. Idag är det enklare att ta sig ut och vistas i trädgården samtidigt som de egna rummen och måltidsmiljön har förbättrats. Som ett led i att öka stödet för anhöriga har en avdelning för flexibel växelvård inrättats på Kvarnbackens Rehabcentrum. Genom ett enkelt hotellbokningssystem kan den anhörige eller gästen idag boka in avlastning den tid man önskar. Personlig stödperson för personer med demenssjukdom är en annan form av stöd som inrättats. Anhöriga ges härigenom, redan i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet, möjlighet till stöd och lots av en spetsutbildad undersköterska. Ytterligare en ny stödverksamhet för personer med demenssjukdom är demensteamet. För att säkerställa en god kvalitet och likabehandling av intern och extern verksamhet har kvalitetsuppföljning/- granskning utförts enligt nya systematiska uppföljningsrutiner. För den externa verksamheten har även rutiner för avtalsuppföljning införts. Ett program för framtidens äldreomsorg i Alingsås har tagits fram. Fem målbilder med utvecklingsområden anger färdriktningen för äldreomsorgen STYRTAL Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2009 2010 2011 2011 VÅRDTAGARE Antal vårdtagare med insatser 1 096 1 080 1 102 1 130 (SOL/HSL) - Ant. vårdtagare i ordinärt boende 619 612 620 620 - Ant. vårdtagare i särskilt boende* 396 401 394 423 - Ant. vårdtagare inskrivna i HSV 788 782 860 810 (över 65 år) - Ant. vårdtagare inskrivna i HSV - 182 219 182 (under 65 år) Ant. vårdtagare med larm i ord. boende 721 770 784 740 SÄRSKILT BOENDE Antal platser inklusive köpta 531 529 527 527 fasta platser - varav trygghetsboende 37 47 55 55 - varav under ombyggnation/vilande 39 24 20 9 platser Aktiva platser 455 458 452 463 - varav korttidsplatser 44 44 40 40 Antal köpta vårddygn 11 357 15 805 31 974 32 700 - varav Lasarett 401 178 355 200 - varav upphandlade verksamheter 8 724 14 396 30 524 31 755 - varav Arelid 1 137 271 0 0 Beläggningsgrad på särskilt 96,40% 96,20% 96,70% 96,00% boende Äldre i kö till särskilt boende 29 25 15 - - varav tackat nej till plats 6 4 5 - Äldre som väntat >3 mån på särskilt boende 1 6 0 - Medelålder vid beslut om särskilt 88,7 år 85,4 år 85,0 år - boende HEMTJÄNST Hemtjänsttimmar 243 800 263 400 290 200 265 800 - varav privat utförda timmar 10,40% 16,00% 21,4 % - Andel äldre som valt privat utförare 17,00% 23,20% 23,5 % - Ant. äldre som valt privat utförande 105 142 146 - Hemtjänsttimmar/vårdtagare och 7,6 8,3 9,0 - vecka (medel) EKONOMI Kostnad per hemtjänsttimma 279 295 298 299 Platskostnad särskilt boende 476 700 485 600 506 000 505 000 Kostnad per inskriven i hemsjukvård 37 580 38 190 38 960 37 900 ÖVRIGT Antal inregistrerade äldre på dagcentral 411 492 501 400 Antal besök i regelbunden aktivitet 22 421 26 128 29 989 20 000 SJUKSTATISTIK Sjuklönekostnad tkr (exkl. arbetsgivaravgifter) 4 129 4 280 3 829 3 900 Sjuklönens del av totala lönekostnader 2,30% 2,30% 2,2 % - 43
Skattefinansierad verksamhet Vård- och äldreomsorgsnämnd SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Volymökningen i verksamheten har varit relativt kraftig under 2011. Hemtjänsttimmarna har ökat med 10 procent under och 11 nyrenoverade demensboendeplatser öppnades under september och serviceboendeplatser har minskats och successivt byggts om till trygghetsboendeplatser. Volymökningarna mot bakgrund av de demografiska förändringarna medför att vård- och äldreomsorgsnämndens verksamhet står inför fortsatt stora utmaningar när verksamheten ska matchas med nämndens ekonomiska resurser inför kommande år. 44
Skattefinansierad verksamhet Vård- och äldreomsorgsnämnd Resultat 4,7 mnkr Budgetavvikelse 3,3 mnkr Socialnämnd EKONOMISK SAMMANFATTNING Nämnden redovisar ett negativt resultat på 4,7 mnkr vilket motsvarar en negativ budgetavvikelse på 3,3 mnkr. Försörjningsstödet visar ett underskott på -3,1 mnkr. Även kostnaderna för köpt vård, främst inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) redovisar ett negativt resultat mot budget. Investeringar Årets investeringar redovisas till 1,4 mnkr vilket ska jämföras med en budget på 3,6 mnkr. MÅLUPPFYLLELSE Socialnämnden ska ha ett kvalitetssystem som säkerställer och utvecklar kvaliteten inom nämndens ansvarsområden. Uppfyllelsegrad 2 En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har under året utarbetat gemen-samma rutiner för att kvalitetssäkra ar-betet med både arbetsplaner och ge-nomförandeplaner. En fortbildningsdag kring lagstiftning och kvalitetskrav i dok-umentation har också genomförts. Inom korttidsvistelse på korttidshem, kontakt-personer LSS och personlig assistans har samtliga verksamheter genomfört en kvalitetsundersökning. Ett arbete är också påbörjat för att säkerställa att vi har ett väl fungerande verksamhetssystem och KPB (Kostnad Per Brukare) har införts för att kunna säkerställa att verksamheterna håller rätt insats till rätt kostnad och på så sätt även kunna kontrollera kvalitén. Socialnämnden ska genom samverkan med andra aktörer förbättra, ut-veckla och bredda stödet till kommuninvånarna. Uppfyllelsegrad 2 Under året har samverkan med andra aktörer ökat något inom vissa delar av nämndens verksamheter, främst inom de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna och IFO. Exempel på samverkanspartners är Samordningsförbundet, Kvinnojouren Olivia och näringslivet runt praktikplatser samt internt med t ex. BUS. Socialnämnden ska arbeta med personalutveckling och kompetenshöjning och därigenom öka intresset för socialförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. Uppfyllelsegrad 3 Nämnden har under året förtydligat de friskvårdsaktiviteter som erbjuds och genomfört kompetenshöjande insatser inom bl. a. autismområdet och pedagogik. Under året har nämnden fortsatt arbetet med att ha personal med rätt ut-bildning enligt tjänstens kravprofil. Ett EU-projekt är inlett tillsammans med vård- och äldreomsorgsnämnden för att höja grundkompetensen på baspersonal som saknar relevant utbildning. Inom nämnden har det under året också pågått ett arbete för att förbättra den enskildes delaktighet. Socialnämnden ska arbeta för att öka kunskapen hos kommuninvånarna om nämndens verksamheter och målgrupper. Uppfyllelsegrad 3 Det pågår ett arbete med att förtydliga nämndens område på kommunens hemsida. Dessutom har informationsmaterial tagits fram om flera av nämndens verksamheter. ÅRET I ÖVRIGT En handlingsplan för en budget i balans togs fram under året. I planen jämförs kostnader inom nämndens verksamhetsområde med snittet i hela riket. På ett flertal områden låg kostnaderna i Alingsås över riksgenomsnittet. Under året har därför förvaltningen arbetat med att sänka dessa kostnader till 46
REDOVISNINGSPRINCIPER nivåer som ligger närmare riksgenomsnittet. Det innebär att förvaltningen arbetat mycket med socialtjänstens portalparagraf, en paragraf som anger att nämnd-ens uppdrag är att rusta människor till 41
REDOVISNINGSPRINCIPER ett självständigt liv. Handlingsplanen för budget i balans har främst givit resultat under andra halvåret och beräknades generera ca 6,2 mnkr av de 8,0 mnkr som uppskattades under våren. Även kostnaderna för placeringar inom IFO (barn, unga och vuxna med missbruksproblematik) minskar jämfört med första prognosen vilket delvis kan härledas till handlingsplanen. STYRTAL Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2009 2010 2011 2011 Ändrade överklagande beslut IFO (%) 13% 10% Kostnad/invånare, kronor (försörjningsstöd) 592 671 726 578 Ant bidragshushåll, snitt/månad (försörjningsstöd) 283 323 337 275 Andel % som går till personer mellan 18-24 år 34 28 36% 35 (försörjningsstöd) Familjehem 0-12 år 7000 7508 6000 Familjehem 13-20 år 256 11613 9500 HVB 0-12 år 203 185 100 HVB 13-20 år 3390 3082 2000 Vintergatan HVB, antal vårddygn 2 2350 ca 2400 Behandling missbruk, köpt platser, antal vårddygn 4554 3901 2500 Grindgatans HVB, antal vårddygn 2 6226 5740 Boende vuxna SoL, antal personer 28 31 32 Boende vuxna LSS, antal personer 140 142 168 Boendestöd SoL, antal personer 56 49 58 Köpta platser LSS & SoL, antal personer 11 7 7 Personlig assistans, kommunen, antal personer 65 62 61 Personlig assistans, annan anordnare, ant 49 57 60 personer Ledsagning, antal timmar 6210 Kontaktpersoner LSS, antal personer 76 83 73 Avlösare i hemmet, antal timmar 235 2079 Korttidsvistelse LSS, antal personer 45 45 Korttidsvistelse SoL, antal personer 2 2 Korttidstillsyn för barn, antal personer 27 23 25 Boende barn och ungdom, antal personer 4 4 4 Antal inskrivna inom arbetsmarknadsavdelningen, antal personer 908 962 920 Feriearbete, antal personer 258 359 300 Daglig verksamhet enligt LSS, antal personer 167 163 168 Daglig sysselsättning, antal personer 102 90 111 100 Aktivt försörjningsstöd (AFS), antal personer 47 69 145 80 Ungdomsprogrammet, antal personer 109 120 146 100 ACTUS arbetsutredningar, antal personer 43 27 27 45 Ungdomstjänst, antal personer 40 21 18 25 SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Nämnden har genomfört en översyn av hela verksamheten. Syftet är att betona helhet och överbrygga uppdelningen mellan IFO och funktionshinder. Målet är att ge människor i Alingsås rätt insats till rätt kostnad. Intentionerna i socialtjänstlagens portalparagraf skall gälla, det vill säga att rusta människor i så hög utsträckning som möjligt till ett 41
Skattefinansierad verksamhet Vård- och äldreomsorgsnämnd självständigt liv istället för att gör dem beroende av socialtjänst. Syftet är också att öka det förebyggande, främjande arbetet och kunna erbjuda serviceinriktade, biståndslösa insatser i högre utsträckning. Detta har bl a lett till att en omorganisation gjorts inför år 2012 där fyra verksamhetsavdelningar blir tre för att skapa en bättre förutsättning för samverkan och ökat fokus på serviceinsatser. Myndighetsutövningen är nu helt och hållet skilt från utförandet och utförandet är uppdelat i beslutade insatser och service. Detta förväntas leda till ett effektivare resursutnyttjande som på sikt säkerställer att rätt beslut fattas och att uppföljningen av beslutade insatser ge-nomförs bättre. Till stöd för avdelningarna har en utvecklingsenhet byggts upp. Under 2012 kommer denna enhet utveckla ytterligare stödfunktioner för förvaltningen. Samtidigt fortsätter arbetet med handlingsplanen för en budget i balans. Bl a utreds hur kostnaderna för boende kan minskas, både i form av omprövning av gamla beslut och verksamhetsförän-dringar. Vidare pågår arbetet inom personlig assistans för att få ökade intäkter från Försäkringskassan där detta är möjligt. För att inte öka behovet av köpt vård har ett boendestöd utvecklas som ska kunna hjälpa brukare på hemmaplan i större utsträckning. Arbetsmarknadsenheten ska än tydligare fokusera sitt arbete på att få ut försörjningsstödsmottagare till egenförsörjning. De genomsnittssiffror som använts i handlingsplanen kommer 2012 att ersättas av kostnad per brukare som är ett system framtaget i samarbete med SKL och som mäter varje kostnad hos en brukare och som sedan kan användas för att jämföra Alingsås med liknande kommuner. 47
Skattefinansierad verksamhet Utbildningsnämnd Resultat 3,2 mnkr Budgetavvikelse 3,7 mnkr Utbildningsnämnd EKONOMISK SAMMANFATTNING Nämnden redovisar ett negativt resultat på 3,2 mnkr vilket motsvarar en negativ budgetavvikelse på 3,7 mnkr. Underskottet beror bl. a på interkommunala kostnader samt omställningskostnader för personal för att anpassa Alströmergymnasiet till det programutbud som erbjöds i och med införandet av den nya Gymnasieskolan. Investeringar Årets investeringar redovisas till 1,6 mnkr vilket kan jämföras med en budget på 5 mnkr. Den beslutade satsningen på en dator per elev har inneburit att de IT-relaterade investeringarna har be-gränsats då huvuddelen av elev- och lärardatorer är upphandlade med leas-ingavtal. Kostnaderna för detta belastar ordinarie driftbudget. MÅLUPPFYLLELSE Nämndens verksamheter skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna/studenterna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Uppfyllelsegrad 3 Under året har gymnasiesärskolans verksamhet flyttat in i Alströmergymnasiet, vilket ökar acceptansen för att elever är olika. Under året har flera elever deltagit i starten av ungdomsfull-mäktige och en informationskampanj för detta har pågått på skolan. Arbetet med gemensamma aktiviteter med eleverna på IM (introduktionsprogram) språk och andra program har utvecklats. Nämndens verksamheter skall verka för att all undervisning skall syfta till att utveckla elevernas/de studerandes kunskaper som förberedelse för yrkesliv och/eller högre studier. Uppfyllelsegrad 2 Skolans yrkesprogram arbetar mycket aktivt i sina programråd med sina kontakter med det lokala arbetslivet. Alströmergymnasiet är en av regionens mest aktiva skolor vad gäller entreprenöriell verksamhet och Ung Företagsamhet. Arbetet med att stärka elevernas måluppfyllelse för högre studier på-går och skolan arbetar med att hitta de bästa formerna för elevstödet i olika ämnen. Specialpedagogresursen kommer under nästa läsår att utökats med 1,0 tjänst. Nämndens verksamheter skall främja att eleverna tar ansvar för att planera och genomföra sina studier samt att deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Uppfyllelsegrad 2 Under hösten har beslutats att ett nytt kursutvärderingssystem skall införas på skolan under läsåret. Samtliga elever år 1 fick en bärbar dator under hösten, och utvärdering har visat på att detta har effekt för inlärningen. Under en 3- årsperiod kommer alla elever på skolan att ha en egen dator. Eleverna i gymnasiesärskolan (89% av eleverna) svarade i vårens GR-enkät att de upplever att de kan påverka hur de ska arbeta på sin utbildning. Nämndens verksamheter skall verka för att samverkan med universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, arbetsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer stärks i syfte att underlätta för den enskilde eleven/studenten inför framtida val. Uppfyllelsegrad 3 Inom Bygg- och anläggningsprogrammet är beslutat att starta en certifieringsutbildning för Passivhusteknik. Vägledningen är nu samlad i Utbildningens Hus i en ny konstellation. 48
REDOVISNINGSPRINCIPER Fler språkgrupper kan erbjudas samhällsorientering på modersmål genom 41
Skattefinansierad verksamhet Utbildningsnämnd vårt samarbete inom GR. Samarbetet har fördjupats genom deltagande i Open Space-konferenser. Ett antal arbetsgrupper har bildats där nya metoder för ett nära samarbete ska utvecklas under hösten 2012. Integration av flyktingar och invandrare skall möjliggöras och utvecklas i och mellan verksamheterna samt i samverkan med andra parter i samhället. Uppfyllelsegrad 2 Ett utvecklingsarbete gemensamt med Introduktionsprogrammet och Integrationsavdelningen pågår i syfte att bättre samordna resurserna kring nyanlända ungdomar. Verksamheten för nyanlända barn/ungdomar, Vida Världen, har en större integrering i gymnasieskolan och i grundskolan. Ett lokalt samverkansavtal med Arbetsförmedlingen har påbörjats. I samarbete med SFI har projektet Ett levande språk startat. Integrationsavdelningen representeras regelbundet av en flyktingsekreterare på Familjecentralen. Nämndens verksamheter skall utgöra naturliga mötesplatser för att främja utvecklingen i såväl Alingsås, som i regionen, nationellt och internationellt. Uppfyllelsegrad 3 Under hösten flyttade Estetiska programmet tillsammans med Kulturskolan in i det nya ombyggda Esteticum med sin verksamhet och bildade ett nytt kulturcenter i gamla Teknikums lokaler, där 1200-1300 ungdomar i Alingsås en-gageras varje vecka. Arbete pågår med att hitta nya hyresgäster i de lokaler som är och blir tomma efter vissa yrkesprograms nedläggning, och syftet är att hitta kultur- och utbildningsaktiviteter som passar in i områdets kulturprofil. Diskussioner har pågått kring hur Utbildningens Hus skall utvecklas och en partsammansatt grupp verkar för ett Utvecklingens Hus. Arbete pågår. ÅRET I ÖVRIGT En stor händelse på gymnasieskolan är införandet av GY11. Att sjösätta gymnasiereformen i alla program krävde en stor arbetsinsats och förberedelse. Nationell idrottsutbildning, NIU, i handboll och fotboll med riksintag startades och ett 25-tal elever deltar i undervisningen. Skolinspektionens rapport våren 2011 synliggjorde olika brister i gymnasieskolan och arbetet med detta har skett fort-gående under läsåret 2011/12. I syfte att förbättra skolans information till eleverna (ett bristområde i GR-enkäten) och samla all information på en fysiskt plats byggdes skolans reception om under hösten och ytan fick en stor ansiktslyftning. Campus har i ett samverkansprojekt med vård och äldreomsorgsförvaltningen fått uppdraget att erbjuda kompetenshöjning för outbildad vårdpersonal inom äldreomsorgens och socialförvaltningens verksamhetsområden. Under 2011 deltog ca 30 alingsåsare i yrkesutbildningar anordnade företrädesvis av GR Vux, men även av utbildare utanför Göteborgsregionen. I och med den nya etableringsreformen har en ny lokal överenskommelse utformats med Arbetsförmedlingen. Arbetet kommer att fortsätta under 2012 med regelbundna möten för att förbättra mottagandet och det numera gemensamma ansvaret för de nyanlända. 49
REDOVISNINGSPRINCIPER Sedan 2011 ingår Integrationsavdelningen i GR:s nätverk för samhällsorientering. STYRTAL Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2011 Alströmergymnasiet Folkbokförda i Alingsås 1644 1611 1561 1518 -varav utresande elever 405 457 499 468 Inresande elever 202 149 116 118 Farkostens gymnasium Folkbokförda i Alingsås 35 36 37 37 -varav utresande elever 2 2 1 2 Inresande elever 27 26 23 23 Vuxenutbildningen Grundläggande vux 115 96 107 105 Gymnasial vux 622 491 451 550 SFI 231 120 181 100 Särvux 38 38 30 30 Campus Lokala högskoleplatser 677 623 710 600 Integrationsavdelningen Antal flyktingar 317 290 216 269 Mottagna under året 80 72 64 80 Övriga inflyttade 1 5 0 2 SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Nämnden fattade i december 2010 beslut om Alströmergymnasiets framtida inriktning. Detta beslut innebar en nedläggning av vissa program och inriktningar samt visade på hur den pågående och kommande elevminskningen skulle kunna hanteras över tid. Förvaltningen har under 2011 arbetat utifrån detta beslut och anpassat organisationen på Alströmergymnasiet. I samband med lagstiftning från 1 december 2010 har Integrationsavdelningen fått förändrat uppdrag från staten. Huvudansvaret för etableringsinsatserna för nyanlända vuxna 20-64 år har flyttats över till Arbetsförmedlingen. I kommunens ansvar åligger anordnande av bosättning, skola, barnomsorg, SFI, samhällsorientering och att handha ett socialt ansvar. Kommunen har ansvaret för försörjningsstöd för alla nyanlända fram till att etableringen kommit igång hos Arbetsförmedlingen. Detta så kallade glapp har inneburit en merkostnad för kommunen. Dessa medel kan inte återsökas från Migrationsverket. Trots att Arbetsförmedlingen tagit över huvudansvaret så har kommunen kvar det sociala ansvaret enligt lagstiftningen. 41
Skattefinansierad verksamhet Barn- och ungdomsnämnd Resultat 1,4 mnkr Budgetavvikelse 8,3 mnkr Barn- och ungdomsnämnd EKONOMISK SAMMANFATTNING Nämnden redovisar ett negativt resultat på 1,4 mnkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 8,3 mnkr. De största avvikelserna ligger på förskola och fritidshem. Inom förskolan ligger avvikelsen bl. a på lägre lönekostnad än budgeterat samt lägre kostnader för uppställning/återställande av förskolepaviljonger. Inom fritidshem ligger avvikelsen främst på lägre lönekostnader samt högre intäkter än planerat. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 7,4 mnkr vilket skall jämföras med budget på 8,3 mnkr. Avvikelsen ligger främst i att inköp av Ipads tagits på driften, enligt gällande redovisningsprinciper. MÅLUPPFYLLELSE Nämnden skall påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Uppfyllelsegrad 2 I en GR-gemensam enkät har eleverna i åk 2 besvarat ett antal frågor under rubriken Bemötande. Resultat: Andel elever som gett påståenden höga betyg (3 eller 4 på en 4-gradig skala) Alingsås GR-snitt Åk 2 94 95 Åk 5 88 90 Åk 8 83 83 Nämnden ska ansvara för att barnen och eleverna inhämtar och utvecklar goda kunskaper för möjlighet till fortsatt utbildning. Uppfyllelsegrad 3 Andelen elever som ej når målen i svenska, engelska och matematik har utvecklats enligt följande: Sv 09: 3,7% 10: 2,0% 11: 1,2% Eng 09: 5,7% 10: 4,5% 11: 2,2% Ma 09: 5,5% 10: 5,7% 11: 3,3% Alingsås ligger väldigt väl till i förhållande till resultaten nationellt. Då landet i stort minskat andelen behöriga elever till gymnasiet, har Alingsås ökat sin an-del. Nämnden ska ansvara för att alla barn och elever ges förutsättningar att ha inflytande i och ta ansvar för sitt eget lärande. Uppfyllelsegrad 2 I en GR-gemensam enkät har eleverna i åk 2 besvarat ett antal frågor under rubriken Delaktighet och inflytande. Resultat: Andel elever som gett påståenden höga betyg (3 eller 4 på en 4-grad-ig skala) Alingsås GR-snitt Åk 2 86 88 Åk 5 78 80 Åk 8 67 66 ÅRET I ÖVRIGT Året har till stor del präglats av att nya skollagen trädde i kraft 2011-07-01, något som inneburit många förändringar i verksamheten. Detta arbete har pågått kontinuerligt under året och påverkar verksamheten i stor omfattning. Det gäller behörigheter och lärarlegitimation, ökat krav på kvalitetsarbetet, samt ökad administration, med syfte att öka barns och elevers måluppfyllelse och lärande. Arbetet med att öka måluppfyllelsen fortsätter kontinuerligt, likaså arbetet med att utveckla arbetet hur verksamheten arbetar i enlighet med våra läroplaner. Under året har arbetet med att utöka lärverktyg i förskola och skola intensifierats. I förskolan har i-pads börjat användas i verksamheten, likaså har antalet dokumentkameror, projektorer och wii-spel ökat i verksamheten. 51
Skattefinansierad verksamhet Barn- och ungdomsnämnd Under våren har förvaltningen arbetat med att åtgärda de brister som skolinspektionen konstaterade i sin regelbundna tillsyn. Förskoleutbyggnaden har fortsatt under året. Under våren har 2 nya avdelningar tillkommit i Noltorp, i höstas utökades med 2 avdelningar i Parken och under senhösten utökades ytterligare 2 avdelningar i Nolby. Behovsprognosen visar att kommunal förskola inom Alingsås kommun behöver fortsätta att utöka an-talet förskoleplatser. Flera nya bygglovsansökningar kommer att göras in-om kort. STYRTAL Bokslut 2009 Bokslut Bokslut 2010 2011 Budget 2011 Barnomsorg 1-5 (6) år, antal barn Förskola kommunal verksamhet 1648 1716 1) 1753 3) 1738 Förskola enskild verksamhet 284 291 291 290 Pedagogisk omsorg kom. verksamhet 48 51 60 38 Pedagogisk omsorg enskild verksamhet 3 4 2 3 Summa barnomsorg 1-5 (6) år 1983 2062 2106 2069 Skolbarnomsorg 6-12 år Fritidshem kommunal verksamhet 1214 1315 2) 1444 4) 1285 Fritidshem enskild verksamheten 209 218 227 210 Pedagogisk omsorg kom. verksamhet 18 8 9 10 Pedagogisk omsorg enskild verksamhet 2 0 2 2 Summa skolbarnomsorg 6-12 år 1443 1541 1682 1507 Grundskola, antal elever Förskoleklass kommunal verksamhet 357 382 393 400 Förskoleklass enskild verksamhet 53 55 59 54 Grundskola 7-12 år kom. verksamhet 2031 2039 2094 2106 Grundskola 7-12 år enskild verksamhet 361 331 383 369 Grundskola 13-16 år kom. verksamhet 1231 1180 1084 1099 Grundskola 13-16 år enskild verksamhet 254 280 233 252 Särskola 52 45 46 55 Summa grundskola kommunal 3671 3646 3617 3660 verksamhet inkl särskola Summa grundskola enskild verksamhet 668 666 675 675 Summa grundskola inkl särskola 4339 4312 4292 4335 Därav elever i grundskola från annan -88-87 -80-87 kommun Därav elever i särskola från annan - - -1,5-5 kommun Därutöver Alingsåselever i annan kommun 28 31 37 33 Totalt antal Alingsåselever i grundskola inkl särskola 4275 4255 4248 4276 Nyckeltal Vårdnadsbidrag Andel av 1-2-åringar för vilka - 7,5 % 6 % 7 % vårdnadsbidrag utbetalas Antal utbetalda vårdnadsbidrag/månad - 70 53 70 1) Inkl 11 barn i annan kommun 2) Inkl 9 barn i annan kommun 3) Inkl 9 barn i annan kommun 4) Inkl 12 barn i annan kommun 52
Skattefinansierad verksamhet Barn- och ungdomsnämnd SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Verksamheten visar ett bra resultat i måluppfyllelse, i och med att fler elever har blivit behöriga till gymnasieskolan. Likaså visar den genomförda GR-enkäten en trivsel i verksamheten. Men arbetet med att öka måluppfyllelse och trivsel fortsätter i alla verksamheter. Likaså arbetet med att anpassa verksamheten utifrån de nya reformerna fortsätter, samt att utveckla verksamheten för att skapa framtidens skola med ökat användande av digitala lärverktyg och arbetet med att öka inre motivation och lust att lära. Antalen barn i förskolan fortsätter att öka och det innebär att förskoleutbyggnaden fortsätter. En högre andel barn är i förskolan, och det finns fler barn med grava funktionshinder i förskolan än tidigare. Något som gör att förvaltningen måste se över resursfördelning för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Förvaltningen arbetar vidare med Fabs och samhällsbyggnadsnämnden för att arbeta strategiskt för att hitta lämplig mark, samt bygga nya anpassade och flexibla lokaler. I skolan börjar elevantalet åter att öka, samt antal barn i fritidsverksamhet, som även har längre vistelsetid. Andel elever med behov av modersmål och studiehandledning fortsätter att öka Förvaltningen arbetar med personalplanering utifrån de nya behörighetsre-glerna och detta arbete kommer att in-tensifieras när lärarna får ut sina lärarlegitimationer och behörigheterna tydliggörs. 53
Skattefinansierad verksamhet Kultur- och fritidsnämnd Resultat 0,1 mnkr Budgetavvikelse 0,8 mnkr Kultur- och fritidsnämnd EKONOMISK SAMMANFATTNING Nämnden redovisar ett negativt resultat på 0,1 mnkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 0,8 mnkr. Den positiva avvikelsen förklaras huvudsakligen av: Att avsatta medel avseende varumärke/marknadsföringsprojekt, inte har tag-its i anspråk (0,4 mnkr). Att avsatta medel avseende ungdomsfullmäktige ej har nyttjats fullt ut (0,4 mnkr). Detta till följd av att ungdomsfullmäktige ej tagit något beslut kring nyttjandet av avsatta medel. -Att drygt 0,4 mnkr inom huvudverksamheten Bidrag till föreningar och organisationer inte har nyttjats. Avvikelsen förklaras av att föreningarna har haft mindre verksamhet än nämnden budgeterat för, att medel inom nämndens projektbidrag återstår, att alla av-satta medel för vänortsverksamhet och verksamhetsbidrag ej förbrukats. Huvudbiblioteket redovisar en avvikelse på -0,3 mnkr. Investeringar Under året har investeringar genomförts för 1,8 mnkr vilket motsvarar en positiv avvikelse från budget med 0,4 mnkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på att en planerad nyinvestering i ismaskin, ändrades till en fabriksrenovering. MÅLUPPFYLLELSE Nämnden skall tillsammans med KS och BUN utveckla och skapa demokratiformer för att främja barns och ungdomars inflytande i deras vardag. Uppfyllelsegrad 4 Ungdomsfullmäktige genomförde sitt första sammanträde i november. Där valdes ett ungdomsråd som sammanträder regelbundet. Handbollsspelaren Kristian Bliznac har under året arbetat som demokratiambassadör. Arbetsuppgiften har varit att marknadsföra demokratiarbetet bland ungdomar. Nämnden skall aktivt arbeta för att utveckla ett modernt kulturhus med bibliotek, museum, konsthall och evenemang i samverkan. Uppfyllelsegrad 2 95 % av alla privatpersoner som lånar gör detta via självbetjäning. I samband med utställningarna Fiffiga tankar, Kan svenskheten ta slut, Creative Art of Body and Dance samarbetade samtliga verksamheter. Ett programråd har bildats i Kulturhuset. Nämnden skall medverka till att utveckla kulturarenan tillsammans med utbildningsnämnden. Uppfyllelsegrad 4 Tillsammans med utbildningsförvaltningen har det skapats en ny kulturarena på Alströmergymnasiet, esteticum som rymmer Kulturskola och Estetiska programmet. Nämnden skall medverka till att graden av interaktivitet, via digitala och analoga media ökar för medborgarna. Uppfyllelsegrad 3 I samverkan i GR-regionen har försök gjorts att finna ett effektivt gemensamt system för kommunikation med föreningarna. En kommunikationscentral har köpts med koppling till föreningsregistret för att snabbare och billigare kunna nå föreningar med information. Event och Ungdomscenter har samarbetat med Alingsås Tidning som har visat film från arrangemang. Tusen av museets föremål har digitaliserats. Nämnden skall medverka till att sport & rekreationsarenor utvecklas för att möta nya och nuvarande besökares behov och önskemål i hela kommunen. Uppfyllelsegrad 3 Ett strandprojekt är påbörjat i Ingared för en nyanlagd beachvolleyplan. Planering av frisbeebanan görs i 54
Skattefinansierad verksamhet Barn- och ungdomsnämnd samarbete med Alingsås Discgolfklubb. I samverkan med Sollebrunns AIK har ett boulbaneprojekt startats. 41
Skattefinansierad verksamhet Kultur- och fritidsnämnd ÅRET I ÖVRIGT I Alingsås kommun finns ca 350 föreningar och 6,6 mnkr har utbetalts i föreningsbidrag. Kronan på verket som är ett projektbidrag i syfte till unga människor att genomföra arrangemang för andra unga människor har beviljats med 0,3 mnkr. 2011 anslöt sig Alingsås bibliotek som partner i den nationella kampanjen Digidel 2013, vars mål är att få ytterligare minst 500 000 svenskar använda Internet före utgången av år 2013. Event & Ungdomscenter har genomfört 116 aktiviteter under sport-, sommar-, och höstlovet. Den planerade renoveringen Nolhagahallens simhall genomfördes inte och verksamheten bedrevs i normal omfattning. Problem med stora bassängens sandfilter medförde ett par veckors stängning av bassängen. I djurparken har djurbeståndet minskat något under året. De sista djuren från hjortberget har avvecklats. Inriktningen mot hotade svenska lantraser fortsätter. Under året har Nolhagabergs 18-håls frisbeegolfbana varit flitigt utnyttjad. De nya utkastplatserna justerades under sommaren i linje med Alingsås frisbeeklubbs önskemål. Under sommaren togs vattenprover i flera av badsjöarna i kommunen. Vid tretton platser togs 5 vattenprover med två veckors mellanrum. Provsvaren visar att badvattnet håller bra kvalité. STYRTAL Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2011 Bidrag Antal aktiviteter 24 383 22 716 23 591 24 000 Antal deltagartillfällen 239 129 211 657 234 633 230 000 Bibliotek Mediautlåning 332 281 309 314 330 069 310 000 Mediaförvärv 6 903 8 405 8 349 7 000 Besök, huvudbibliotek 234 313 217 941 219 454 245 000 Besök, Sollebrunns bibliotek*** 42 300 55 349 45 000 Besök, Ingareds bibliotek*** 14 100 22 461 15 000 Besök på bibliotekets hemsida 96 667 87 013 107 499 90 000 Studiebesök, antal tillfällen 282 258 308 330 Program, utställningar, ant. tillfällen 210 212 274 220 Museum och konsthall Totalt antal besök 32 267 20 856 16 406 23 000 - varav besök i Gräfsnäs 12 000 12 000 9 300 13 000 - varav besök konsthall 10 438 6 533 5 883 10 000 - varav skolbarn 826 269 1 237 1 000 Studiebesök antal tillfällen 139 32 90 85 Program antal tillfällen 69 107 137 45 Evenemang, film, musik, teater Antal besök 20 361 18 500 19 062 18 500 Antal tillfällen 185 145 167 170 Kostnadstäckningsgrad i % Palladium 38% 43% 40% 33% Event & Ungdomscenter Antal personaltimmar 7 633 8 729 8 777 8 200 Verksamhetstid i % 50% 49% 63% 50% Kostnad per verksamhetstimme (kr) 868 886 856 960 Antal tillfällen 712 873 644 830 - varav lovtillfällen 57 73 116 20 Antal ungdomar 21 344 25 475 25 139 16 400 - varav tjejer 43% 45% 42% 50 % - vid lovtillfällen 1 760 4 760 7 667 1 600 Kulturskolan Elevplatser 1 148 1 161 1 161 1 180 Elevtillfällen 37 400 40 916 41 404 19 500 Elevplatser fördelade på kön % - Flickor * * 72% 50% - Pojkar * * 28% 50% Elevplatser fördelade på musik (%) 73% 73% 67% 73% Elevplatser fördelade på övrigt (%) 27% 27% 33% 27% Simhallen Antal besök till badet 128 163 128 514 113 241 ** - varav trimhallsbesök 22 608 22 063 11 946 ** - varav ungdomsbad 23 828 23 291 22 862 ** - varav vuxenbad 35 169 34 269 34 122 ** *Styrtalet är nytt för 2011, utfall mätes ej 2010. **I samband med budgetarbetet planerades Nolhagahallen att stängas för renovering, därav budgeterades inga styrtal för detta år. *** Under 2010 särredovisades inte Sollebrunns bibliotek och Ingareds bibliotek. 2011 infördes besöksräknare på Sollebrunns bibliotek och Ingareds bibliotek. 55
Skattefinansierad verksamhet Kultur- och fritidsnämnd SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER 2011 års resultat innebär en positiv budgetavvikelse med 0,8 mnkr. Avvikelse förklaras huvudsakligen av att avsatta medel avseende ungdomsfullmäktige och varumärkes/marknadsför-ingsprojekt ej har nyttjats full ut, samt att medel inom huvudverksamheten Bidrag till föreningar och organisationer inte har nyttjats fullt ut. 56
Skattefinansierad verksamhet Miljöskyddsnämnd Resultat 0,7 mnkr Budgetavvikelse 0,3 mnkr Miljöskyddsnämnd EKONOMISK SAMMANFATTNING Nämnden redovisar ett negativt resultat på -0,7 mnkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 0,3 mnkr. Avvikelsen beror till största del på att en extra miljöskyddsinspektör för livsmedelskontrollen inte var på plats förrän under juni månad. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 0,2 mnkr, enligt budget. MÅLUPPFYLLELSE Nämnden skall medverka till att utveckla Alingsås till en långsiktigt hållbar kommun. Uppfyllelsegrad 4 Nämnden har aktivt deltagit i miljöredovisningen. Att arbeta för en hållbar utveckling genomsyrar nämndens arbete. Nämnden skall utveckla tillsyn och service med utgångspunkt från de nationella och lokala miljömålen. Uppfyllelsegrad 4 Nämnden har miljömålen som riktmärke vid tillsyn, yttranden med mera. Miljöskyddsnämnden ska utveckla och utföra livsmedelskontrollen i enlighet med Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. Uppfyllelsegrad 4 Nämnden antog en kontrollplan för livsmedelskontrollen 2011 som är i överensstämmelse med den nationella planen. Merparten av livsmedelsanlägg-ningarna i kommunen har fått besök under året. verksam-heter som betalar fast årlig avgift inte helt har hunnits med enligt plan och måste tas igen under kommande år. Inom Antens avrinningsområde har inventering och kontroll av enskilda avlopp fortsatt och tillsyn av gödselhanteringen påbörjats. Hälsoskyddstillsynen styrs till stor del av inkomna klagomål. Ett tillsynsprojekt där fastighetsägares egenkontroll påbörjades 2011 fullföljs under 2012. Antalet planärenden har ökat under året. En förändrad planprocess kräver ett större deltagande av kontoret i planarbetets olika delar. Nämnden har under året ökat bemanningen inom området vilket lett till att ett större antal planärenden har kunnat hanteras. En tillfällig resursförstärkning under året har medfört att merparten av livsmedelsanläggningarna i kommunen har fått ett kontrollbesök. Svårigheten att rekrytera en extra livsmedelsinspektör innebar att anläggningar som skulle få flera besök inte alltid fått det. Nämnden planerar att ta igen detta kommande år. Ny vägledning för beräkning av planerad kontrolltid för verksamheterna har medfört ett omfattande arbete. ÅRET I ÖVRIGT Två tillfälliga tillsynsobjekt, ombyggnaden av E20 samt frågor med anledning av den planerade bergtäkten i Hästeryd, har tagit mycket tid under året. Detta har medfört att tillsyn av 57
Skattefinansierad verksamhet Miljöskyddsnämnd STYRTAL Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2009 2010 2011 2011 Nettokostnad/invånare, kr 206 191 1 228 2 221 Intäktsfinansiering av 35 42 1 37 34 mynd.arb., % Handläggare per 10 000 3,6 3,7 Ca 4,0 3,8 inv. Registrerade tillsynsbesök 687 526 3 748 3 800 1 Avvikelse från budget beror på höga intäkter och för lite personal. 2 Avvikelse från budget beror på att överskott från 2010 använts under året 3 Avser livsmedelskontroll och enskilda avlopp. Till detta kommer tillsynsbesök inom miljöskydd. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Intäkterna under året blev betydligt högre än budgeterat. Främst beror det på högre intäkter för livsmedelskontrollen. Ny riskklassning inför 2012 som just avslutats leder emellertid till att intäkterna för den planerade kontrollen blir lägre kommande år, trots kraftig höjning av livsmedelstaxan. Den del av det egna kapitalet som inte användes 2011 kommer därför att behöva användas för planerad kontroll, information samt ökande redovisningskrav till Livsmedelsverket inom livsmedelsområdet 2012. 58
Skattefinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd Resultat 1,7 mnkr Budgetavvikelse 2,6 mnkr Samhällsbyggnadskontor EKONOMISK SAMMANFATTNING Nämnden redovisar ett positivt resultat på 1,7 mnkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 2,6 mnkr. Avvikelsen beror främst på höga intäkter för planverksamhet, bl a genom efterdebiteringar fr o m år 2009. Intäkterna för fatigheter är ca 0,3 mnkr högre än budget främst beroende på högre bidrag än beräknat för ombyggnaden av slottsruinen i Gräfsnäs och kapitalkostnaderna blir ca 0,3 mnkr lägre än budgeterat beroende på ej budgeterad ränta på eget kapital. Intäkterna för GIS blev högre än budgeterat. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 1,2 mnkr vilket ska jämföras med en budget på 5,9 mnkr. Differenserna på ca 4,7 mnkr beror främst på försenade eller uteblivna projekt: MÅLUPPFYLLELSE Samhällsbyggnadsnämnden skall ha en effektiv planprocess. Uppfyllelsegrad 3 Arbete pågår med kundenkäter. Samhällsbyggnadsnämnden skall ha en god markberedskap för bostadsoch verksamhetsområden. Uppfyllelsegrad 3 Arbete med ny markförsörjningsplan pågår. Beräknas vara klar första halvåret 2012. Samhällsbyggnadsnämnden skall verka för att minska energianvändandet för transporter och uppvärmning och verka för att förnyelsebara energikällor prioriteras. Uppfyllelsegrad 1 Arbetet har inte påbörjats. ÅRET I ÖVRIGT Arbetet med ett nytt rikstäckande lägenhetsregister, som underlag för en övergång till registerbaserad hushållsoch bostadsstatistik i stället för traditionella folk- och bostadsräkningar, har fortsatt under året. Under 2011 har ca 291 km 2 av norra kommundelen flygfotograferats och karterats. Antalet behandlade bygglovsärenden under året uppgick till 1213, vilket är en minskning med 56 ärenden jämfört med 2010. Behandlade ärenden utgjordes bl a av 962 lovärenden (33 förhandsbesked, 472 bygglov och 457 anmälan), vilket är en minskning med 78 ärenden jämfört med 2010. Planverksamheten har haft en del personalförändringar vilket givet en viss påverkan på antalet levererade planer. Under 2011 påbörjades ett arbete kring ekonomi och processtyrning. Arbetet med kommunens översiktsplan har påbörjats under året samt extra resurs har tillsats STYRTAL 2009 2010 2011 Antal behandlade ärenden 1284 1269 1213 Antal nämndbeslut 216 222 204 Antal delegationsbeslut 1057 1037 936 Antal detaljplaner (antagna) 6 1 16 2 10 3 Antal nya bostadslgh (bygglov) 88 240 75 1) Att antalet detaljplaner som antagits är lägre än tidigare år beror dels på att det varit huvudsakligen omfattande och tidskrävande projekt under 2008 och 2009 samt dels på omsättning och ut-låning av personal. 2) Antalet antagna detaljplaner beror på viss överlappning från 2009 samt utlåning av personal. 3) 10 detaljplaner samt 3 detaljplaner klara för antagande 2011. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER 59
Skattefinansierad verksamhet Barn- och ungdomsnämnd Nämnden hade ett ingående eget kapital på 6,2 mnkr avseende endast grup- 41
Skattefinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd pen fastigheter. Det egna kapitalet fördes över från teknisk förvaltning vid års-skiftet 2010/2011. Efter 2011 års bokslut har gruppen fastigheter ett eget kapital om 5,9 mnkr. Anledningen till att gruppen fastigheter har ett så pass stort eget kapital är att vi under åren 2006-2010 rivit och sålt ett antal förlustfastigheter. Vi föreslår att 5 mnkr av det egna kapitalet för fastigheter överförs till finansieringen. 60
Avgiftsfinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd Resultat 6,6 mnkr Budgetavvikelse 3,5 mnkr Exploatering EKONOMISK SAMMANFATTNING Resultatet redovisas till 6,6 mnkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på 3,5 mnkr. Avvikelsen beror, framför allt, på att Intäkterna blir lägre än budgeterat: Anledningen beror främst på att intäkter från försäljning av bostadsmark blir lägre än budgeterat bl a beroende på att försäljning av tomter i Lövekulle, Stadsskogen och Sjöbovägen i Ingared gått långsammare än beräknat. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 0,2 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 3,0 mnkr. Investeringsanslag för entré Stadsskogen fördes till exploateringsverksamheten från kommunstyrelsen i och med att exploateringsprojekt Stadsskogen fördes över vid årsskiftet 2010/2011. Investerings-anslaget för entré Stadsskogen har em-ellertid inget med exploateringen att göra utan avser ett projekt som ska ligga på gatuavdelningen. ÅRET I ÖVRIGT Ett stort intresse av att bygga nytt märks tydligt hos olika bostadsaktörer och behovet av att tillskapa nya kommunala tomter är mycket stort. Följande arbeten har varit mest omfattande: Stadsskogen. Under 2011 har arbetet med utbyggnad av gator och ledningar i Västersluttningen färdigställts. Mark har sålts till Myresjö Mark AB, Derome AB och FABS AB. Dessutom har 11 småhustomter färdigställts som ska fördelas till den kommunala tomtkön i början av 2012. Kv. Bryggaren och kv. Kämpen. Under året har detaljplan för evenemangshallen färdigställts och byggnadsarbetena har påbörjats. Kv. Ljuset. Saneringen av kv. Ljuset blev klar hösten 2011. Kostnaden för saneringen slutade på 24,3 mot den ursprungliga kalkylen som låg på 28 mnkr. Från Naturvårdsverket har utbetalats bidrag till saneringsprojektet på 19,9 mnkr. Alingsåshem har nu påbörjat arbetena med ett hyreshus på tomten och under 2012 kommer HSB att bygga ett antal lägenheter. Klinten. 2 tomter har sålts via tomtkön. Lövekulle etapp 1. 1 tomt har sålts via tomtkön. Hemsjö. 1 tomt har sålts via tomtkön. Västra Sörhaga (Enevägen). Detaljplanarbetet, som har legat nere i avvaktan på bland annat markundersökningar och översvämningsutredningen, har återupptagits och detaljplanen har antagits och vunnit laga kraft. Ett exploateringsavtal har tecknats med markägaren. Kv. Svetsaren. Max Hamburgerrestauranger AB har köpt en tomt i kvarteret och byggt en hamburgerrestaurang som invigdes under hösten. Östra Ängabo. Exploateringsavdelningen har medverkat vid framtagandet av detaljplan för området och arbetar också med kalkyler, budget och förberedelser för avtal med Skanska som äger mark inom området. Detaljplanen avses bli antagen av kommunfullmäktige under 2012. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Efterfrågan på mark för bostäder och industri medför att exploateringsenheten 61
Avgiftsfinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd prioriterar arbetet med att öppna upp nya områden för byggnation. Som vi påpekat tidigare år är de årliga resultaten mycket beroende av svängningar i efterfrågan på exploaterings- 61
Avgiftsfinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd mark samt av antalet detaljplaner som färdigställs. Med tanke på svängningarna i efterfrågan på bostadsmark och osäkerheten om tidplaner är det viktigt att positiva resultat från goda år kan vara kvar i verksamhetens egna kapital, för att kunna användas om efterfrågan på tomtmark skulle minska under någon period. 62
Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Kommunstyrelse EKONOMISK SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat på 0,3 mnkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 1,5 mnkr. Kollektivtrafiken blev 2,7 mnkr dyrare än budgeterat. En av orsakerna ligger i felbudgeterad kvartstrafik av Västtrafik. Positiva avvikelser återfinns bl a inom verksamheterna kommunledning (1,2 mnkr), ekonomiadministration (1,2 mnkr) samt kost (1,1 mnkr). Kommunledningens överskott beror på en vakant tjänst. Ekonomiadministrations överskott beror på försening i införandet av nytt ledningsinformationssystem. Kostens extra hyresintäkt från ISS, som enligt avtalet uppstår vid deras externa försäljning är en stor orsak till kostens överskott. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 6,6 mnkr vilket kan jämföras med budget på 10,0 mnkr. De största avvikelserna gäller busshållplatser för kollektivtrafiken där påbörjade projekt under 2011 kommer att fortsätta och avslutas under 2012 samt ledningsinformationssystemet, där endast en första investeringsetapp av systemet gjorts. MÅLUPPFYLLELSE Kommunstyrelsen skall vidareutveckla sin roll som styr- och ledningsorgan mot ett ökat kommunkoncerntänkande där samarbete ge-nererar effektivitet. Uppfyllelsegrad 3 En ny modell för styrning av hela den kommunala verksamheten har arbetats fram under året. Under kommande år kommer bolagsutredningar att genomföras. Resultat 0,3 mnkr Kommunstyrelsen Budgetavvikelse 1,5 mnkr skall implementera de tre utvecklingsstrategierna in-om vision 2019. Uppfyllelsegrad 3 Några särskilda riktlinjer/handlingsplaner för implementeringen har inte upprättats. Dock sker implementering successivt i kommunstyrelsens löpande strategiarbete. Inom begreppet Boende finns ett färskt bostadsprogram, in-om begreppet Arbete tre strategier (se inriktningsmål C. Inom begreppet Lärande finns planering för utbyggnader både av ny grundskola och förskolor. Kommunstyrelsen skall medverka i näringspolitiska aktiviteter så att flera jobb och företag tillkommer. Uppfyllelsegrad 3 Inom begreppet Arbete finns två delstrategier, för industri- resp. handelsutveckling, och en tredje om besöksnäringen är på väg under året. Beslut om utmaningsrätt har fattats. Översyn av den näringspolitiska verksamheten inom Alingsås Futurum pågår. Kommunstyrelsen skall främja interkommunal samverkan. Uppfyllelsegrad 4 Kommunledningskontoret ingår i ett flertal nätverk inom den kommunala sektorn, både inom GR regionen samt VGR och SKL. Kommunstyrelsen skall verka för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Uppfyllelsegrad 2 Kommunen har inordnat arbetet för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Det kommunövergripande arbetet bedrivs med en kommungemensam arbetsgrupp som utgångspunkt. Denna grupp har bl.a. skickat ut en medarbetarenkät som är under analys och kommer att ligga som en grund för 63
Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse arbetsmiljöarbetet under 2012. Parallellt med detta har kommunen arbetat med att genomföra de handlingsplaner som framställts inom ramen för tidigare genomfört arbetsmiljöarbete. 63
Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Kommunstyrelsen skall utveckla jämställdhets- och mångfaldsarbetet i kommunen. Uppfyllelsegrad 2 Kommunfullmäktige antog 2010 nya riktlinjer för kommunens jämställdhetsoch mångfaldsarbete. Förvaltningarna har med utgångspunkt från dessa riktlinjer tagit fram förvaltningsvisa handlingsplaner. Arbetet med att implementera dessa har påbörjats. Kommunen har därutöver genomfört en kommun-övergripande lönekartläggning och för-delat två miljoner kronor till yrkesgrupper där lönenivån identifierats som osaklig i förhållande till jämförbara grupper Kommunstyrelsen skall förbättra ledning och styrning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommunen. Uppfyllelsegrad 3 Kommunfullmäktige antog 2010 en ny arbetsmiljöpolicy och kommungemensamma riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommunen. Det kommunövergripande arbetet har varit inriktat på att implementera dessa riktlinjer i organisationen. Kommunstyrelsen skall utveckla kommunens arbete med att tillgodose funktionshindrades behov av tillgänglighet och delaktighet. Uppfyll-elsegrad 2 Arbetet med policy för människor med funktionshinder är omfattande. En handlingsplan finns upprättad. Bred dialog med interna och externa aktörer. Kommunstyrelsen skall främja utvecklingen av en hållbar kollektivtrafik. Uppfyllelsegrad 3 Kvartstrafik har införts på linje 1 och 2. Antalet resande med bussarna i Alingsås tätort fortsätter att öka och resenärerna med pendeltåget blir nu fler igen, efter tillbakagången 2010. ÅRET I ÖVRIGT Samhällsutvecklingsenheten har genomfört utbildningar för tjänstemän och politiker, främst inom miljöområdet, men även inom funktionshinderfrågor och folkhälsa. Inom miljöområdet präglades året i övrigt av framtagande av ny energiplan för kommunen. I och med omorganisationen 2010/2011 överfördes det strategiska arbetet med funktionshinderfrågor från socialförvaltning-en till kommunstyrelsen. Arbetet kring den nya styrmodellen har genomsyrat ekonomiavdelningens arbete. Bl a skedde arbetet med flerårsstrategi 2012 utifrån den nya styrmodellen och från årsskiftet har även den nya tidtabellen börjat efterföljas, vilket innebär att arbetet med flerårsstrategi 2013 redan är igång. Inköp av ledningsinformationsoch beslutsstödsystem skedde i slutet av året, vilket kommer bli en viktig del i implementeringsarbetet kring den nya styrmodellen. Planeringsenheten har arbetat med AB Alingsås Rådhus, Fabs och Alingsåshem kring en ny hyresmodell. Personalavdelningen har bl a påbörjat en översyn av kommunens ledarutvecklingsprogram, arbetat med att implementera kommunens riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete och samordnat kommunens jämställdhetsarbete. En ny struktur för IT-ledning har införts för att möta behovet av verksamhetsutveckling med stöd av IT i förvaltningarna. De första stegen mot ett mer pappersfritt arbetssätt har också tagits, där bl a handlingar till politiska sammanträden hanteras elektroniskt och läses via läsplattor. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER 64
Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse Från och med årsskiftet har ägarförhållandet gällande kollektivtrafiken flyttat 64
Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelse från kommunal- till regionalnivå. Endast ansvar för tilläggsköp av trafik samt investeringar kommer att finnas kvar under kommunstyrelsen. Inför det nya året har en del tillfälliga vakanser tillsatts samt att omorganisering av tjänster har skett mellan avdelningarna. Samtliga budgetavvikelser har analyserats och tagits i beaktande vid framtida planeringsarbete för kommunstyrelsens verksamhet. 65
Skattefinansierad verksamhet Överförmyndarnämnd Resultat -0,4 mnkr Överförmyndarnämnd EKONOMISK SAMMANFATTNING Nämnden redovisar ett negativt resultat på -0,4 mnkr. Kostnaderna för arvoden till gode män och förvaltare är högre än föregående år. Det beror dels på fullmäktiges beslut att anslå pengar till överförmyndarnämnden för att de generella arvodena till gode män och förvaltare skall höjas, men också på allt fler komplicerade ärenden som kräver att förvaltare och gode män lägger ner mer tid, vilket i sin tur berättigar till ett högre arvode. MÅLUPPFYLLELSE Nämnden skall verka för ökad service och rättssäkerhet. Uppfyllelsegrad 3 Under året har samarbetet med socialförvaltningen utvecklats för att få en eff-ektivare handläggning och mer ändamålsenliga insatser för den enskilde in-dividen. En utbildningskväll för gode män för ensamkommande asylsökande barn har genomförts under våren. Blanketten för ställföreträdarnas redogörelse har förbättrats så att granskningen av de juridiska och sociala delarna av uppdraget har kunnat genomföras på ett bättre sätt. ÅRET I ÖVRIGT En klar tendens är att antalet ansökningar om god man för personer med psykiska funktionshinder ökar. Antalet förvaltarskap ökar också då målgruppen är den samma. Det är betydligt svårare att rekrytera gode män och för-valtare till personer med psykiska funktionshinder än till äldre personer. Det beror främst på att det krävs en större kunskap hos den som tar ett sådant uppdrag för att det skall fungera. STYRTAL Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2009 2010 2011 2011 Antalet granskade årsräkningar 323 337 330 325 Antalet godmanskap FB 11:4 368 360 366 380 Antal godmanskap för ensamkommande 12 12 12 20 asylsökande Antalet hela förvaltarskap FB 11:7 26 27 33 20 Antalet förmynderskap FB 10 och 13 75 83 83 32 kap Antalet aktiviteter för ställföreträdare 5 7 8 4 Antal överklaganden 2 2 0 0 Ärendebalans, ansökan om GM 30 15 13 30 SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Nämnden ser en allt tydligare förändring av inriktningen på verksamheten, driven av förändringarna i samhället. De traditionella godmanskapen för äldre människor som behöver hjälp med sin ekonomi under sina sista levnadsår ökar inte längre. Här har nämnden genomfört ett intensivt arbete med att in-formera om alternativa, mindre ingrip-ande åtgärder, än godmanskap. De nya ärendena handlar istället om personer med psykiska funktionshinder och andra mentala funktionsnedsättningar. Dessa ärenden är mer komplicerade och nämndens handläggare får lägga allt mer tid på utredningar om det finns förutsättningar för ett fungerande godmanskap i de enskilda fallen. Samarbetet med socialförvaltningen måste fortsätta utvecklas i syfte att god man och förvaltare endast skall användas i de fall där det är den mest lämpliga insatsen. Detta är viktigt dels som ett led i att hejda kostnadsutvecklingen men också en nödvändighet eftersom det råder brist på personer som vill åta sig godmansuppdrag. De personer som finns behöver användas till de uppdrag där de har störst förutsättningar att göra en bra insats. Samtidigt fortsätter nämnden sitt arbete för att hitta fler per- 66
Skattefinansierad verksamhet Överförmyndarnämnd soner som är beredda att åta sig ett uppdrag som god man. 66
Skattefinansierad verksamhet Teknisk nämnd Resultat -2,7 mnkr Budgetavvikelse 1,1mnkr Teknisk förvaltning EKONOMISK SAMMANFATTNING Teknisk förvaltning redovisar ett negativt resultat på 2,7 mnkr vilket motsvar-ar en positiv budgetavvikelse på 1,1 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på att kapitalkostnaderna blivit lägre än budgeterat på grund av försenade eller uteblivna investeringsprojekt. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 11,6 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 48,8 mnkr. Differensen beror till stor del på att en stor del av investeringarna förskjutits på framtiden eller uteblivit helt. Orsakerna till detta är ofta sådant som ligger utanför tekniska kontorets kontroll. Den enskilt största avvikelsen ligger på parkeringshus i stadskärnan med 10,8 mnkr MÅLUPPFYLLELSE Tekniska nämnden skall säkerställa att ingen väsentlig samhällspåverkan sker vid höga flöden på grund av klimatförändringarna. Uppfyllelsegrad 2. Arbetet med en genomförandeplan pågår och ska färdigställas första halvåret 2012. Därefter genomförs åtgärder. Miljöpåverkan från dagvatten ska minska till en nivå som är långsiktigt hållbar. Uppfyllelsegrad 3. Plan för genomförande har reviderats under 2011 och det första området i befintlig bebyggelse har påbörjats och genomförs under våren 2012. Tillgängligheten för gående och cyklister ska förbättras i viktiga GCstråk samt i Alingsås stadskärna. Uppfyllelsegrad 2 Flera GC-stråk i Bjärkedelen har genomförts under senare år. Planering för genomförande av flera delar pågår. I Alingsås stad finns sk. felande länkar med i nämndens investeringsplan för kommande år. Några sträckor avvaktar planering och genomförande av ombyggd E20 genom staden. Under året har cykelställ för ca 30 cyklar färdigställts i stadskärnan. Naturområden som har stor betydelse för det rörliga friluftslivet ska tillgänglighetsanpassas. Uppfyllelsegrad 2 Den första tillgänglighetsanpassade stigen genom Kongo invigdes under 2011. Planering av motsvarande insats för del av Hjortmarka naturreservat pågår. ÅRET I ÖVRIGT En gemensam administration har funnits tillgänglig för alla förvaltningar på Sveagatan 12 sedan 1 januari 2011. Ut-värdering om hur detta fortlöpt och vilka eventuella förändringar som är lämpliga att genomföra görs under våren 2012. STYRTAL Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2011 Antal åtgärdade riskområden - 0 0 1 Antal genomförda projekt med syfte att minska miljöpåverkan av dagvatten - - 0 1 Antal cykelparkeringar I Inventering Inventering + 1,5 % Alingsås stadskärna ska göras inte (basår - slutförd 2010) Antal tillgänglighetsanpassade Naturområden - 0 1 2 SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Främst gatuenheten har fortsatt låg följsamhet gentemot budget på investeringssidan. En ny investeringsmodell in-förs under våren 2012 för att bl a sätta fokus på detta. 67
Avgiftsfinansierad verksamhet Teknisk nämnd Avfall EKONOMISK SAMMANFATTNING Resultatet redovisas till 4,2 mnkr vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 1,0 mnkr. Avvikelsen beror på högre intäkter än budgeterat. Förbättrade rutiner har bidragit till ökade intäkter och även fler företagskunder har tillkommit under året. Skrot och blybatteripriserna ligger på en hög nivå och har även bidragit till högre intäkter. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar på 6,8 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 15,5 mnkr. Flera investeringar har förskjutits i tid. MÅLUPPFYLLELSE Andelen nöjda abonnenter skall öka. Uppfyllelsegrad 3 Kundnöjdheten har ökat de senaste åren. Enkätundersökningar kommer genomföras varje år Resultat 4,2 mnkr Budgetavvikelse 1,0 mnkr Ej tillg Ej tillg Tekniska nämnden ska ta ett tydligt Antal anmälda hemkomposterare och aktivt ansvar för utökad - 2414 2390 källsortering i Alingsås Mängd insamlat matavfall per månad (ton/år) 2314 2133 2287 2400 Uppfyllelsegrad 4 Mängd Park o Trädg.avf.till kompostering (ton/år) 2604 1658 2508 2600 Mängden hushållsavfall som går till förbränning har minskat. Nästa steg är införandet STYRTAL av fastighetsnära insamling av förpackningar vilket kommer att starta under 2012. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER Anläggningar för avfallshantering (i drift och avslutade) ska ha en så liten miljöpåverkan som möjligt. Uppfyllelsegrad 2 Etapp 1 av avslutningen av Mariedal har avslutats. Etapp 2 startade under hösten och pågår under första halvåret 2012. ÅRET I ÖVRIGT Under året har en rad projekt startats och slutförts. Elektronisk identifiering av avfallshämtning pågår (kvalitetssäkring av avfallshämtning), projektet kommer gå in driftfas under slutet av första halvåret. Under året startade ombyggnationen av Sollebrunns återvinningscentral. Mängden trädgårdsavfallskunder har ökat från 538 till 715 st. Bokslut 2009 Kostnaderna för avfallshantering ligger ungefär i nivå med budget. Trenden med stort överkott kvarstår sedan några år. Omläggning av hämtningen påverkar kostnaderna under 2012, vilket medför att osäkerhet är stor, vilket gör att avfallstaxan ses över inför 2013. Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2011 Uppföljning enkätsvar Ej tillg Ej tillg. 88 %. Brännb. hushållsavfall från avfallshämtning (ton/år) 5750 5161 5414 5500 Övr. avfall till förbränning (ton/år) (hushålls-, grov- & verksamhetsavfall) 8500 7457 7761 8500 Biologisk behandlad mängd matavfall (ton/år) 1900 2059 2072 2300 Antal abonnemang för matavfall, verksamheter Antal verksamheter som har fettavskiljare - - 367 375 68
Avgiftsfinansierad verksamhet Teknisk nämnd Resultat 0,6 mnkr Budgetavvikelse -0,1 mnkr Vatten- och avloppsverk EKONOMISK SAMMANFATTNING Resultatet visar överskott på 0,6 mnkr vilket motsvarar en negativ budgetavvikelse på -0,1 mnkr. Avvikelsen beror främst på lägre intäkter än budgeterat. Investeringar Nämnden har genomfört investeringar för 13,4 mnkr vilket skall jämföras med en budget på 56,9 mnkr. Den lägre investeringsnivån beror främst på försenade detaljplaner och därmed försenad utbyggnad i exploateringsoch omvandlingsområden samt försenat miljötillstånd för reningsverket. MÅLUPPFYLLELSE Tekniska nämnden skall tillhandahålla reservvatten till alla VA-abonnen-ter. Uppfyllelsegrad 3 I nuläget har 93,5 % av VA-abonnenterna tillgång till reservvatten. Endast Sollebrunn saknar reservvatten. Målet förväntas uppnås 2012. Miljöpåverkan från dagvatten ska minska till en nivå som är långsiktigt hållbar. Uppfyllelsegrad 2 Ny dagvattenplan beslutades av TN i april och åtgärdsplanen fastställdes av TN i juni. Ett större dagvattenprojekt enligt åtgärdsplanen, Stockslycke/-Linnebäck, har påbörjats och ska vara klart i juni 2012. Fler dagvattenprojekt enligt åtgärdsplanen kommer att genomföras under den kommande budgetperioden. Tekniska nämnden skall bygga ut kommunalt VA i de omvandlingsområden som anges i kommunens VA-strategi. Uppfyllelsegrad 2 Utredningsarbete pågår med omvandlingsområdena Sundet, området syd och öst om Lille-lången (Norsesund) samt Simmenäs. Om inga hinder uppstår beräknas dessa områden vara an-slutna i slutet av 2013. Efter detta kommer ytterligare områden, enligt VA-stategin, att byggas ut. Tekniska nämnden skall genomföra skyddsåtgärder så att vatten- och avloppsverksamheten kan säkerställas vid höga flöden/nivåer förorsakade av klimatförändringar. Uppfyllelsegrad 2. Utredning med syfte att ta fram en åtgärdsplan pågår. Åtgärder kommer att genomföras 2012 och 2014. ÅRET I ÖVRIGT Den totala debiterade vattenförbrukningen blev 1 915 tm 3 mot budgeterat 1 998 tm 3. Under 2010 uppgick vattenförbrukningen till 1 946 tm 3. Processöversynen vid vattenverket i Hjälmared har fortsatt med utredning och projektering av utrustning för att förbättra skyddet mot parasiter. Detta innebär bland annat installation av UVfilter, som kommer att ske under 2012. Länsstyrelsen meddelade nytt tillstånd för avloppsreningsverket i Nolhaga i augusti 2010. Kravet på kväverening i tillståndet överklagades till Mark- och miljödomstolen. Dom i ärendet kom i juni och innebär att kväverening skall införas. Under hösten har arbetet med att införa kväverening påbörjats. Kvävereningen skall vara i drift senast den 1 januari 2014. VA-verkets saneringsarbeten av ledningssystemet har fortsatt. Behovet av VA-saneringen beror dels på ledningarnas ålder och dels på problem med att stora dagvattenmängder (kombinerade ledningar) belastar nedströms liggande spillvattensystem. 69
Avgiftsfinansierad verksamhet Exploatering Under 2011 slutfördes en utredning om möjligheter till biogassamarbete mellan VA- och Avfallsavdelningen. Utredningen visade att samarbete mellan avdelningarna inte är lönsam dels med hän- 53
Avgiftsfinansierad verksamhet Teknisk nämnd syn till för liten gasmängd och dels med hänsyn till långa transporter. VA- och avfallsavdelningarna kommer därför att lösa gashanteringen var för sig. Under sista kvartalet 2011 har arbete med att ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan påbörjats. Genomförandet av planen, som är ett samarbetsprojekt mellan tekniska- och samhällsbyggnadskontoret, beräknas bli färdigställd under andra kvartalet 2012. STYRTAL SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER För att inte reservera onödiga investeringsmedel, för genomförande av utbyggnader i exploateringsområden, har det totala investeringsbehovet under 2012 och framåt reducerats till 65 %. Ur den totala reducerade investeringssumman, kan investeringsmedel avropas vid behov i den ordning och omfattning som utbyggnad av exploateringsområden sker. Andel av va-abonneterna som har tillgång till reservvatten (%) Styrtal/indikatorer kopplade till inriktningsmål B tas fram så snart dagvatten- och åtgärdsplan blir klara (under 2010) Antal abonnenter (fastigheter) anslutna till kommunalt VA i omvandlingsområden (st) Styrtal/indikatorer kopplade till inriktningsmål D tas fram så snart utredning med syfte att fastställa rimliga nivåer för klimatåtgärder tagits fram (under 2011) Bokslut Bokslut Bokslut Budget 2009 2010 2011 2011 93,5 93,5 93,5 93,5 Åtgärdsplanen antogs i juni 2011. Sedan dess har utredning av lämpliga projekt genomförts, varav ett större projekt har påbörjats. Utredning av projekt för 2012 och framåt pågår. Nya projekt kommer att genomföras under kommande budgetperiod 0 0 0 0 Utredningen startades under 2011. För att kunna slutföra denna inväntar vi en utredning om höga flöden och nivåer från SMHI. Detta medför att utredningen blir klar under 2012. 70
Övrig redovisning Övrig redovisning 71
Övrig redovisning Personalredovisning PERSONALREDOVISNING Personalpolitik Allmänt I kommunens personalpolicy tar kommunen ställning för hur kommunen ska förhålla sig till sex strategiska områden och hur dessa skall utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Utvecklingen redovisas kortfattat nedan; Medarbetarskap Kommunen har under 2011 i samverkan med de fackliga organisationerna, på prov, arbetat i en ny organisationsform i den centrala samverkansgruppen (Cesam). Tanken med försöket har varit att anpassa arbetsgivarrepresentationen till de frågor som behandlas på Cesams möten och därmed skapa bättre förutsättningar för en engagerad dialog. Personalförsörjning Den 1 november 2011 var antalet tillsvidareanställningar i kommunen 2 794 fördelat på 2 780 personer. Visstidsanställningarna uppgick till 372 fördelat på 364 personer. Tillgången på arbetskraft har varit god. Detta kan bl.a. kopplas till en icke obetydlig arbetslöshet i samhället i övrigt. En begynnande brist på ingenjörer av olika slag påverkar kommunens möjligheter att rekrytera inom de tekniska om-rådena. Personalekonomi Personalkostnader i förhållande till övriga kostnader, mnkr 2009 2010 2011 Personalkostnader 1 1 226,3 1 231,0 1 242,9 Övriga kostnader 2 818,2 879,5 976,7 Bruttokostnad 2 044,5 2 110,5 2 219,6 1 Här ingår lön, sjuklön, övertidsersättning, fyllnadslön, traktamenten, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter, friskvård och företagshälsovård mm. Arvoden till politiker eller övriga arvoden in-går inte. 2 Här ingår kommunens alla kostnader som inte är personalkostnader enligt ovan not. Semester- och övertidsskuld Semester- och övertidsskulden som består av ej uttagen semester och övertid hos personalen uppgick vid årsskiftet till 54,7 mnkr. Detta är en minskning från föregående år med 3,5 mnkr. Pensionsavtalet Fr.o.m. 2006 ersatte KAP-KL (Kollektiv Avtal Pension) det tidigare avtalet PFA- 98. Pensionsgrundande lön beräknas per kalenderår för tid då KAP-KL eller PFA har gällt och begränsas till 30 inkomstbasbelopp. På inkomster upp till detta betalar arbetsgivaren in 4,5 % av inkomsten för 2011. På inkomster över 7,5 basbelopp utgår förmånsbestämd ålderspension enligt avtalet. KAP-KL består av avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd ålderspension, livränta, särskild avtalspension och pension till efterlevande. Pensionen betalas ut livslångt efter det att den an-ställda gått i pension, tidigast från 61 års ålder och senast från 67 års ålder. Kommun, landsting, region och kommunalförbund tryggar pensionsutfästelserna i KAP-KL - utom avgiftsbestämd ålderspension genom beskattningsrätten och på det sätt som sägs i lagen om kommunal redovisning. Särskild löneskatt På pensionsutbetalningar utgår ingen arbetsgivaravgift. I stället utgår en s.k. särskild löneskatt. Denna skatt uppgår till 24,26 %. Individuell del Kommunfullmäktige har beslutat att årligen utbetala samtliga avtalsenliga pensionsavgifter till de anställda i form av s.k. individuell del fr o m år 2000 och tillsvidare. Kvarvarande pensionsskuld Kommunen redovisar under avsättningar ett belopp på 81,8 mnkr 72
som av-sättningar till pensioner. Detta är de 54
Övrig redovisning Personalredovisning pensioner som inte omfattas av beslutet om individuell del. Till största delen är det garanti- och visstidspensioner samt kompletterande ålderspension. Pensioner intjänade innan 1998 Under en lång tid framöver kommer kommunen att ha en stor skuld avseende pensioner intjänade före 1998. För år 2011 uppgår denna till 893,6 mnkr inklusive löneskatt. Denna skuld redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Kommunfullmäktige beslutade fr.o.m. budget 2005 att 10 mnkr skulle avsättas för att möta denna skuld. Ytterligare 20 mnkr per år avsattes därefter t. o. m. år 2009. Totalt har 90 mnkr avsatts och förvaltas till ett marknadsvärde på 109,8 mnkr. Förändrad diskonteringsränta Under hösten beslutades att diskonteringsräntan skulle sänkas med 0,75 %. Beräkningen sker enligt RIPS 07. Den sänkta diskonteringsräntan innebär att nuvärdet av pensionsskulden ökar kraftigt. För skulden som redovisas inom linje blir ökningen 63,4 mnkr inklusive löneskatt och med 7,2 mnkr inklusive löneskatt för de pensioner som redovisas som skuld. Pensionsavgångar Under året har 93 personer beviljats tjänstepension. Därutöver betalades det ut 10 livräntor och 22 efterlevandepensioner. Arbetsmiljö och hälsa Under 2011 genomfördes en medarbetarenkätundersökning bland alla månadsavlönade medarbetare. Arbetet med att analysera resultatet och ta fram kommun och förvaltningsvisa handlingsplaner genomförs under första hälften av 2012. Arbetsbelastning och påverkansmöjligheter är de dimensioner där kommunen uppvisar sina lägsta värden. Detta kommer kommunen att arbeta vidare med inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot lärare och förskollärares arbetsbelastning. De övergripande målen för området arbetsmiljö och hälsa var att verka för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro samt förbättra ledning och styrning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Mer konkretiserat så var målet att sänka sjukfrånvaron med en halv procentenhet. Sjukfrånvaron minskade med 0,2 procentenheter under 2011. I likhet med flertalet kommuner inom GR har minskningen av sjukfrånvaron under de senast åren bromsat in och i någon mening stabiliserats. Under 2011 genomfördes en arbetsmiljöutbildning för alla chefer och huvudskyddsombud i kommunen. Utbildningen tog upp kommunens riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete och kommunens teknikstöd för att hantera arbetsskador och tillbud. Utbildningen genomfördes som ett led i att implementera ett gemensamt arbetssätt i hela kommunen när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Mångfald och jämställdhet För att öka jämställdheten i kommunens lönepolitik har en kommunövergripande lönekartläggning genomförts. Resultatet innebar att två mnkr fördelades för att minska de osakliga löneskillnader som identifierades. Detta arbete fortsätter under 2012 och 2013. I genomförd medarbetarenkät har området jämställdhet och mångfald det högsta värdet. Ledarskap 73
Kommunens ledarutvecklingsprogram skall utgöra ett stöd för kommunens chefer och innehållet anpassas därför till aktuella behov. Ledarutvecklingspro- 54
Övrig redovisning Personalredovisning grammet består av två obligatoriska steg och ett antal öppna föreläsningar. Under året har 20 ledare deltagit i något av de obligatoriska stegen. Därutöver har de öppna föreläsningarna intresserat ca 210 deltagare. Dessa har berört områden som medarbetar- och lönesamtal, mediakontakter, konflikthantering och lagen om anställningsskydd. Därutöver har ca 120 medarbetare del-tagit i central introduktionsutbildning och föreläsningar anordnade av personalavdelningen. I genomförd medarbetarenkät framgår att ledarskapet måste sättas i fortsatt fokus. Kompetensutveckling 2008 bildades en kommunövergripande arbetsgrupp för att samordna och utveckla arbetet inom kompetensutvecklingsområdet AGkompetens. Arbetet har bedrivits i projektform och kommer att slutredovisas under inledningen av 2012. Uppdraget innebär att slutrapporten skall redovisa ett förslag på hur kompetensförsörjningsfrågor drivs systematiskt och i ett helhetsperspektiv. Tidpunkten för slutredovisning har anpassats för att riktlinjerna ska korrespondera med kommunens nya styrmodell. 74
Övrig redovisning Personalredovisning Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron Enligt lagen om kommunal redovisning är kommuner och landsting skyldiga att i sju nyckeltal redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Under 2011 fortsatte långtidssjukfrånvaron att minska. Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. Uppdragstagare och förtroendevalda ingår inte. 2009 2010 2011 Diff 10-11 Diff i % Total sjukfrånvaro 5,4 5,2 5,0-0,2-3,8 Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar) 41,0 35,2 29,5-5,7-16,2 Total sjukfrånvaro, kön Kvinnor 6,0 5,6 5,4-0,2-3,6 Män 3,3 3,5 3,5 0,0 0,0 Total sjukfrånvaro, åldersindelad 29 år och yngre 4,7 4,7 4,6-0,1-2,2 30-49 år 5,0 5,0 4,9-0,1-2,0 50 år eller äldre 5,9 5,4 5,1-0,3-5,6 Tabellen visar sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Andel ofta borta kontra långtidssjukfrånvarande, sett över tiden. 6% 5% 4% 3% 2% Ofta sjuk Långtidssjuk 1% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 75
Övrig redovisning Barnkonventionen Uppföljning av hur nämnderna arbetar med barnkonventionen i Alingsås kommun. Samtliga nämnder utom vård- och äldreomsorgsnämnden har följt upp hur de arbetar med barnkonventionen. Nedan följer en sammanfattning av uppföljningen som i sin helhet finns i respektive nämnds årsredovisning. Barnkonventionen, FN:s konvention om barnens rättigheter, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och utgör en del av folkrätten. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter barn har, och stipulerar vad som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen skall gälla i alla samhällen. Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagen. Konventionen består av 54 artiklar och kan delas in i fyra huvudprinciper. Dessa huvudprinciper är: Artikel 2 som slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 som anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6 som säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikel 12 som anger barnens rätt att föra fram sina åsikter och få dem beaktade. Samtliga nämnder utom en arbetar med barnkonventionen och följer upp detta arbete. Beroende på verksamheternas olika inriktning blir också arbetet väldigt olika. Det rör sig om ett mer långtgående och planerat arbete inom utbildningsnämnden och barn- och ungdoms-nämnden till ett arbete som mer bygger på att ta en ständig hänsyn till konventionens innebörd. Exempel på det senare är tekniska nämndens beslut att kräva intyg från leverantörer av gatsten att denna inte är tillverkad av minderårig arbetskraft och miljö- och hälsoskyddsnämndens mål om ekologisk hållbar ut-veckling. Artikel 2 behandlas mycket inom utbildningsverksamheten i form av likabehandlingsplaner och utbildningar på skolorna inom detta område. Artikel 3 lyfts fram i skolplaner och utvecklingssamtal samt vid elevvårdskonferenser mm. Denna artikel är också vägledande för en del av verksamheten inom socialnämndens IFO-verksamhet och överförmyndarnämndens verksamhet. Inom socialnämnden har projektet Barn i fokus avslutats och rutiner med förhållningssätt har implementerats i verksamheten. Artikel 6 kommer till utryck i skolans kostnadsfria mat och fysiska träning. Därutöver erbjuds samtliga ny-anlända barn en plats i integrationsavdelningens ungdomsverksamhet. Artikel 12 får också ett stort utrymme på skolorna. I skolplanerna anges barnens möjlighet att direkt påverka. I högre års-kurser uppmanas eleverna alltmer att ta ansvar och utöva inflytande över sin skolgång antingen direkt eller indirekt. Kultur- och fritidsnämnden har under året bland annat arbetat med projektet Kronan på verket. Detta är öronmärkta medel i syfte att barn och ungdomar ska genomföra olika arrangemang för barn och ungdomar. I november genomfördes första sammanträdet med ungdomsfullmäktige. Därutöver har kulturskolan erhållit bidrag från hälso- och sjukvårdsnämnden för att kunna ge fler barn och ungdomar med funktionshinder tillträde till verksamheten. 76
Övrig redovisning Integrationsplan 76
Övrig redovisning Barnkonventionen Uppföljning av Integrationsplan för Alingsås kommun Kommunfullmäktige antog den 23 februari 2005, 29 Integrationsplan för Alingsås kommun. Planen skall främja ett öppet och integrerat Alingsås. Visionen är god livskvalitet för alla alingsåsare. Planen omfattar målbeskrivningar inom fem insatsområden: insatser för barn och ungdomar, insatser för arbete och sysselsättning, insatser mot diskriminering och rasism, insatser för äldre och funktionshindrade och insatser för infor-mation till kommuninvånare. Åtgärder och måluppfyllelse skall redovisas i anslutning till bokslut. I årsredovisningen sammanfattas nämndernas/-förvaltningarnas rapporter. Här redovisas ett sammanfattande urval av nämndernas redovisningar: En mångkulturell personalstab är en tillgång i arbetet för att kunna bedriva en individualiserad vård för äldre utlandsfödda personer. För att stödja detta har vård och äldreomsorgen åtagit sig att, via arbetslivsavdelningen, ta emot språkpraktikanter i verksamheten. Varje år kommer tio personer med utländsk bakgrund att erbjudas praktik inom vårdyrket. Efter fullgjord praktik har per-sonerna ökat sina möjligheter att påbörja en undersköterskeutbildning, vilket idag är grunden för en tillsvidareanställ-ning inom förvaltningen. Barn- och ungdomsnämndens åtgärder, beskrivna i den strategiska utvecklingsplanen och med rubrik Folkhälsa och integration, har fortsatt under 2011. Arbetet för ökad tillgänglighet har fortsatt. Två specialpedagoger har tillsam-mans med kommunens funktionshinderstrateg, utvecklat ett material för ökad kunskap om mångfald/funktions-hinder, Min värld - Allas Värld? Kommunens funktionshinderstrateg, har också informerat elevhälsans personal om projektet Motverka onödig ohälsa. Förvaltningens utbildningssatsning om autism samt ICDP, International Child Development Programme som är direkt kopplad till FN:s konvention om barns rättigheter, har genomförts med mycket gott omdöme. Integrationsavdelningen inom utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag av utbildningsnämndens arbetsutskott att göra ett förarbete för att kunna revidera Integrationsplanen. Förarbetet visar att ett första steg är att ta fram integrationsriktlinjer som utgångspunkt för en integrationsplan. Förarbetet problematiserar begrepp som integration och mångfald utifrån ett intersektionellt perspektiv. Nyanlända och nya svenskars etablering är ingångsbegrepp. Mottagningen av nyanlända är en första samhällsfunktion för många det är viktigt att det ges uppmärksamhet från ett kommunövergripande perspektiv. Integrationsavdelningen och vuxenutbildningen har erhållit medel från Skolverket för att genomföra projektet "Ett levande språk". Projektet syftar till att skapa samverkan mellan SFI och näringsliv för att därmed skapa ännu bättre möjligheter för nyanlända att utveckla sina egna förmågor, erfarenheter och drömmar. Samtidigt skapas möjligheter att utveckla det svenska språket i ett meningsfullt sammanhang. Gymnasiesärskolan har under året integrerats lokalmässigt i skolan och har under hösten funnit sig väl tillrätta i sina nya lokaler, något som av all personal och elever upplevs som positivt. 78
Övrig redovisning Integrationsplan Tekniska nämnden har arbetat med placering och utformning av lekplatser samt särskilt lyft fram vid rekryteringsannonsering att de ska vara utformade med adressering till folk med utländsk bakgrund. 76
Övrig redovisning Barnkonventionen Vid utredningar inom Individ och familjeomsorgen tas hänsyn till språk så till vida att översättningar görs vid behov. I utredningsarbete och i verkställigheten används tolk vid behov. För 2012 har ingen integrationsplan funnits för kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret leder den samordningsgrupp av tjänstemän för mottagande av ensamkommande asylsökande ungdomar som finns i kommunen. Gruppen har arbetat för en bra integration i det utökade mottagandet. Inte heller Miljöskyddsnämnden har haft någon integrationsplan. Kultur- och fritidsnämnden samarbetar med kommunstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden och ut-bildningsnämnden kring mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Kultur- och fritidsnämnden har, tillsammans med utbildningsnämnden och div-erse olika föreningar, under våren genomfört en föreningsskola för nyanlända flyktingbarn 12-16 år. Föreningsskolans syfte var att integrera nyanlända flyktingbarn och deras föräldrar i det unika svenska föreningslivet. Sedan några år tillbaka bedriver Sport & rekreationsavdelningen, i samverkan med Östlyckeskolan, särskild simundervisning för flick- och pojkgrupper med nya svenskar. Överförmyndarnämnden har fokuserat åtgärderna inom integrationsarbetet till arbetet med gode män för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Kommunens samordningsgrupp för mottagande av ensamkommande, asylsökande barn, har utökats med en av överförmyndarnämndens handlägg-are under året. Ett arbete har skett för att anpassa efterfrågan på gode män till kommunens utökade åtagande vad gäller ensamkommande asylsökande barn. Samhällsbyggnadsnämnden arbetar kontinuerligt med integration i samband med detaljplanering av nya bostadsområden. 78
Bilaga Stadsskogen Utbyggnaden av Stadsskogen är det största samhällsbyggnadsprojektet i Alingsås på 20 år. Det drivs i form av ett organiserat partnerskap mellan kommunen och tio partners. Målsättningen är ca 1 000 nya bostäder i olika upplåtelseformer. Arbetet startade hösten 2003. Hösten 2006 påbörjades byggnationen inom (etapp 1) och under hösten 2007 skedde inflyttning i de första husen i området. Förskola med 5 avdelningar, byggd i passivhusteknik (Fabs AB), togs i drift 2008. Under 2011 påbörjades utbyggnaden av ny skola och aktivitetshall i centrumområdet. Skolan och aktivitetshallen avses bli färdigställda under 2013. I dagsläget (2011) finns cirka 320 nya bostäder i stadsdelen. Under perioden 2012-2015 planeras ytterligare byggnation av upp till ca 300 lägenheter och hus. Fr. o. m 2015 planeras det för byggnation med ytterligare ca 450 bostäder. Ansvar Projektet håller ihop såväl övergripande principer och detaljplanering som exploateringsarbetena. Från att tidigare ha letts av kommunstyrelsen har ansvaret, från och med 2011 förts över på den nya samhällsbyggnadsnämnden. Planarbetet Detaljplan för etapp 2 fastställdes under 2010-11. Etappen avser dels centrumområdet och dels den så kallade Västersluttningen och Grankullegatan. Gator och VA har till övervägande delar färdigställts inom etapp 2. Planläggning har påbörjats för etapp 3 och kan vara klar under 2012. Planläggningen av etapp 4 planeras vara klar 2013-2014. Exploatering Sedan start har ett antal olika kvarter planlagts, avstyckats och sålts i Stadsskogen. Köpare är företrädare för partnerskap Stadsskogen i form av: Trollängen Bostads AB, TB-Gruppen, Alingsås Trähus, Peab, Myresjöhus, Alingsåshem, HSB, Derome AB, BoKlok Housing AB (Skanska), Fabs AB samt kommunala tomtkön. Kommunal investeringar med anledning av Stadsskogen mnkr 2002-2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2004 Väg, järnvägstunnel, gc-tunnel 0,7 8,1 30,5 4,6 2,9 3,8 0,7 0,2 Upprustning Alfhemsvägen 1,1 Entré Stadsskogen 0,1 GC-väg Lövekulle-S-hamn, Alfhem 2,4 Totalsumma Summa 0,7 8,1 30,5 5,7 3,2 3,8 3,1 0,2 55,3 79
Årsredovisning 2011 Bilaga Uppföljning av kvalitetsdeklarationer och synpunktshantering 1 (19)
Bakgrund Alingsås kommunfullmäktige beslutade den 8 december 2004, 162 om införande av kvalitetsdeklarationer och ett gemensamt system för synpunktshantering. Den 3 april 2006 sjösattes de första kvalitetsdeklarationerna och det gemensamma synpunktshanteringssystemet. Enligt beslutet skall en uppföljning ske i samband med delårsbokslut och årsredovisning. Syfte Grunden för kvalitetsarbetet i kommunen är att kommuninvånarna skall vara nöjda med den service de får. Nöjda blir de dels genom att verksamheten utformas utifrån kommuninvånarnas behov och dels genom att kommuninvånarna har realistiska förväntningar på vilka behov som kan uppfyllas. En kvalitetsdeklaration är en mycket konkret beskrivning av vad man som kommuninvånare kan förvänta sig av den kommunala servicen. Synpunktshanteringen finns för att kommuninvånarna skall kunna reagera på sådant de är missnöjda med, berömma sådant som är bra och komma med förslag till förbättringar. Politikerna i fullmäktige och nämnder är kommuninvånarnas företrädare. De synpunkter som kommer in från kommuninvånarna behöver därför sammanställas och presenteras på ett sådant sätt att de kan användas av politiker i fullmäktige och nämnder som underlag för målformulering och resurstilldelning. I föreliggande uppföljning redovisas en sammanställning av inkomna synpunkter för hela den kommunala verksamheten samt en uppföljning av de kvalitetsdeklarationer som nämnderna har beslutat om. Uppföljningen är en bilaga till årsredovisningen och är därmed en del av kommunstyrelsens rapportering till kommunfullmäktige över det gångna året. En mer detaljerad uppföljning av framför allt synpunktshanteringen görs vid behov av respektive nämnd. 2 (19)
Inkomna synpunkter Nämnd Antal Antal varav varav varav varav varav Antal Antal 2010 2011 klagomål synpunkter förslag beröm övriga anonyma besvarade Kommunstyrelsen 21 30 3 23 4 6 20 Vård- och äldreomsorgsnämnden 102 101 73 9 8 11 Socialnämnden 11 16 12 4 13 Utbildningsnämnden 1 4 1 2 1 4 Barn- och ungdomsnämnden 19 52 38 7 3 6 4 42 Kultur- och fritidsnämnden 16 19 3 14 2 8 11 Miljöskyddsnämnden 0 12 12 12 Byggnadsnämnden 2 0 Tekniska nämnden 78 84 84 Överförmyndarnämnden 2 0 Totalt 252 318 Kommunstyrelsen Synpunkterna gäller olika områden. Kollektivtrafik, parkeringar, cykelvägar och åtkomst till uppgifter på hemsidan är vanliga områden. Det går inte att urskilja någon specifik fråga som under 2011 genererat många synpunkter. Vård- och äldreomsorgsnämnden En övervägande del av klagomålen består av synpunkter rörande kost/mat i någon form (26 stycken) följt av klagomål avseende personlig omvårdnad (13 stycken) och bemötande (13 stycken). Utbildningsnämnden Synpunkterna gäller Föreläsning på Campus, Införande av datorer på Alströmergymnasiet, Webbsidan och betygskriterier. Barn- och ungdomsnämnden Innehållsmässigt handlar synpunkterna i 14 av fallen om frågor kring hemsideinformation, 4 om placering/barnomsorgskön, 25 om rektorsteamens verksamheter samt 9 om politiska frågor. Kultur- och fritidsnämnden Synpunkternas karaktär är olika på de olika avdelningarna. I avseendet Sport & Rekreation är det synpunkter som rör avdelningens arenor som exempelvis skridskobana utomhus på vintern, ombyggnation av simhallen och tillgång till spontanspel. När det gäller Kulturhuset är det synpunkter som rör lokalernas inomhusmiljö som exempelvis luft, ljusinsläpp, belysning, samt ett förslag om demonstration av ipads/läsplattor. Det har även tagits emot synpunkter från en privatperson angående Alströmerska magasinet och dess verksamhet. Kulturskolan har tagit emot en anonym synpunkt angående trafiksituationen utanför Esteticum/Kulturskolan. 3 (19)
Miljöskyddsnämnden Under våren har ett par ärenden tilldragit sig allmänhetens och politikers intresse och engagemang. Synpunkterna som framförts har ifrågasatt nämndens och förvaltningens myndighetsutövning och prioritering mellan olika arbetsuppgifter. Nämndens uppgift är att se till att lagstiftningen inom nämndens område efterlevs och att alla aktörer i kommunen behandlas lika. Av tillsyns- och verksamhetsplanen framgår vilka arbetsuppgifter som ska göras under året. Genomförandet av planen anpassas och förändras om oförutsedda händelser inträffar, men kan inte anpassas till olika medborgares önskemål om tillsyn och kontroll. Slutsatser Det sjätte året med gemensam synpunktshantering visar att antalet synpunkter fortfarande är relativt stort. I samband med införandet av synpunktshanteringen genomförde förvaltningarna en stor informationsinsats till brukarna om möjligheten att lämna synpunkter. Det är viktigt att brukarna kontinuerligt informeras om möjligheten att lämna synpunkter. Ett gemensamt effektivt datorstöd för hantering, klassificering och uppföljning av synpunkter saknas. Mycket av arbetet får skötas manuellt, vilket är ohanterligt för stora mängder synpunkter och är orsaken till att sammanställningen från nämnderna har en skiftande detaljeringsgrad. En översyn av rapporteringen av inkomna synpunkter behöver göras inom ramen för översynen av styrmodellen. 4 (19)
Uppföljning av kvalitetsdeklarationer Vård- och äldreomsorgsnämnden Kvalitetsdeklaration Du får en muntlig eller skriftlig bekräftelse på att din ansökan mottagits samt uppgift om vem som handlägger ärendet Du får en kontaktperson när du flyttat in på särskilt boende alternativt fått hemtjänst beviljad. Du som har hemsjukvård får en patientansvarig sjuksköterska. Du känner till vilka personer som ingår i arbetslaget som arbetar runt dig. All personal på särskilt boende bär namnskylt så att du alltid vet vem som är hos dig. All personal i hemtjänsten och hemsjukvården kan legitimera sig. För dig som känner osäkerhet och otrygghet erbjuder vi personligt trygghetslarm så att du snabbt kan komma i kontakt med personal. Om du bor på särskilt boende har du närhet och tillgång till personal dygnet runt. I samband med att du flyttar in på särskilt boende alternativt hemtjänsten startar upp, upprättas en så kallad genomförandeplan. Där bestämmer du och din kontaktperson hur hjälpen ska utformas. En översyn av genomförandeplanen görs årligen. 1-2 gånger/år har du och dina närstående möjlighet att tillsammans med andra vårdtagare och närstående träffa ansvariga politiker för information och dialog vid ett förtroenderåd. Uppfyllelse av deklaration Punkten omfattar ansökan om hemtjänst, särskilt boende, färdtjänst och bostadsanpassning. Av svarsalternativen Alltid-Ofta-Sällan-Aldrig svarade samtliga Ofta. Alltid Frågor har ställts huruvida skriftlig information om verksamheten lämnas till den enskilde: 16 enheter Alltid, 4 enheter Ofta, 6 enheter Sällan, 1 enhet Aldrig. Samt huruvida den enskilde får information om förändringar i verksamheten: 5 enheter Alltid, 17 enheter Ofta, 5 enheter Sällan. Särskilt boende: 12 enheter Alltid, 2 enheter Ofta Hemtjänst: 2 enheter Alltid, 5 enheter Ofta, 1 enhet Sällan, 1 enhet Aldrig Hemsjukvård: 1 enhet Alltid, 3 enheter Ofta Alla som önskar får trygghetslarm. En genomförandeplan upprättas. Ett förbättringsarbete för att uppnå fyra veckor har genomförts under året. Förtroenderåd har genomförts på samtliga områden. 5 (19)
Socialnämnden Kvalitetsdeklaration Utredningar som rör barn och ungdomar Faderskapsanmälan - sammanboende Platsansökan hos Socialförvaltningen Arbetsutredning inom ACTUS Personlig assistans i enskilt hem Unga lagöverträdare Socialförvaltningen Uppfyllelse av deklaration Deklarationen finns på kommunens hemsida och i tryckt form. Deklarationen finns på kommunens hemsida och i tryckt form. Deklarationen finns på kommunens hemsida och i tryckt form. Deklarationen finns på kommunens hemsida och i tryckt form. Deklarationen finns på kommunens hemsida och i tryckt form. Deklarationen finns på kommunens hemsida och i tryckt form. Deklarationen finns på kommunens hemsida och i tryckt form. 6 (19)
Utbildningsnämnden Kvalitetsdeklaration Uppfyllelse av deklaration Alströmergymnasiet På Alströmergymnasiet har du inflytande över ditt dagliga skolarbete. Du kan påverka genom bland annat klassråd, programråd, skolkonferens och elevråd. Detta inflytande gäller både planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. På Alströmergymnasiet möts du av kunnig och yrkeskompetent personal. Våra fast anställda lärare är behöriga. På Alströmergymnasiet tolererar vi inget utanförskap. Du ska kunna känna dig trygg och trivas under din skolgång. På Alströmergymnasiet erbjuder vi dig som elev en mentor. Mentorn ger dig bland annat återkoppling på dina studieresultat. På Alströmergymnasiet får du som elev en klar och tydlig motivering till dina betyg i förhållande till betygskriterierna. På Alströmergymnasiet erbjuds du mellanmål på för- och eftermiddag till självkostnadspris. På Alströmergymnasiet lämnas individuella studieplaner ut minst en gång per termin till årskurs 2 och 3. Att arbeta med elevdemokrati är en fortgående process för gymnasieskolan. Från och med läsåret 2011/12 kommer kursutvärderingar att ske inom kurser i svenska, naturkunskap samt ett flertal karaktärskurser. Syftet är att stärka elevernas inflytande över undervisningen. I syfte att vi skall öka elevservicen och att det skall finnas fler vuxna i skolan som eleverna kan fråga har vi utökat öppettiderna i receptionen, skolbiblioteket, elevcaféet samt studiehyllan. Ett stort inventeringsarbete är igång för att kartlägga lärarnas behörigheter. Insatser kommer att göras fram till 2015, då samtliga lärare skall vara behöriga för att kunna sätta betyg. Planen för likabehandling har påbörjats och är under arbete. Ombyggnationen av skolan är nu klar, och detta har lett till att trivseln har ökat hos eleverna. Under året är det inga/enstaka händelser som rapporterats där elever har behandlats illa. Eleverna är mycket duktiga på att behandla varandra på ett respektfullt sätt. Självklart har skolan nolltolerans i frågan och arbetet med detta fortgår. Ökad måluppfyllelse har nåtts genom ett ökat elevstöd, och att fast mentorstid införts. Med införandet av en ny betygsskala i GY11 (A- F), startas ett stort arbete med ämnet betyg och bedömning på skolan. Kursutvärderingar innefattar också frågor om betygskriterierna till eleverna. Eleverna har möjlighet att köpa frukt och smörgåsar i elevcaféet. Individuella studieplaner lämnas ut två gånger till år 1, tre gånger till år 2 samt tre gånger till år 3. Mentors uppgift är att fortlöpande hålla eleven uppdaterad om sina studieresultat. 7 (19)
Integrationsavdelningen En av våra handläggare tar emot dig, informerar om bostad, försörjning och övrigt för en fungerande vardag. Handläggaren ger dig stöd under de kommande 2 åren. Varje mottagen tas emot av en handläggare som knyter ihop de nödvändiga insatserna för varje individ. Detta ska ske i samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi erbjuder dig ett individuellt anpassat introduktionsprogram som följs upp minst två gånger per år. (Om du är inom etableringen sker detta med Arbetsförmedlingen, men du behåller din kontakt med Integrationsavdelningen i 2 år.) Vi informerar om hur du på bästa sätt kan tillgodoräkna dig dina kunskaper och yrkeserfarenheter från ditt hemland. Vi erbjuder dig ett hälsosamtal med sjuksköterska och handläggare. Vi erbjuder undervisning i svenska inom 2 månader efter mottagningen. Om du har barn, gäller detta under förutsättning att du har fått barnomsorg. Barn och ungdomar anmäls omgående till skola och barnomsorg så att de kan börja så snart som möjligt. Vi erbjuder barn och ungdomar en plats i vår fritidsverksamhet Vida Världen. Där får de bland annat hjälp med läxläsning, prova-på-verksamhet inom föreningslivet och gruppsamtal. Vi erbjuder samhällsinformation under det första introduktionsåret om bland annat hur det svenska samhället fungerar, hälsa/tandvård, hushållsekonomi samt om hur du söker arbete. Vill du ha information/blanketter som berör migrationsfrågor mm. kan vi erbjuda dig hjälp med detta. Så gott som samtliga nyanlända vuxna får en etableringsplan av Arbetsförmedlingen, anpassad efter bakgrund och erfarenheter för att snarast möjligt klara i egenförsörjning. Samarbetet med Integrationsavdelningen är av stor vikt. Genom etableringssamtal gemensamt med Arbetsförmedlingen samt vuxenutbildningen. Alla direktinresa kan erbjudas ett hälsosamtal tillsammans med en sjuksköterska. För övriga beställs tidigare sjukjournaler till ansvarig vårdcentral. Vuxenutbildningen genomför svenskundervisningen för nyanlända och har kontinuerlig antagning. Vid ett av de första mötena fylls barnens anmälningsblanketter i och skickas till ansvarig rektor. Prioriteringen är att i första hand erbjuda plats för de nyaste barnen. Åldern har begränsats till 13-20 år då de yngre än 13 år oftast kan få fritidsplats. I mån av plats erbjuds övriga barn som varit längre än 2 år. Ensamkommande flyktingbarn får samma erbjudande. En sammanhållen samhällsinformation erbjuds till samtliga nyanlända med veckovisa informationsträffar. Detta görs i samarbete med GR och finns i Göteborg, där deltagare från kranskommunerna representeras. Varje måndag är receptionen öppen för alla som behöver kontakt med Integrationsavdelningen utan att ha bokat tid. Nämndens kommentarer till uppfyllelsen Kvalitetsdeklarationerna utgör en garant för dem som förvaltningens verksamheter riktas mot. Uppfyllelsen av kvalitetsdeklarationen är god och de insatser som kan förväntas av våra verksamheter genomförs med hög ambition. 8 (19)
Barn- och ungdomsnämnden Kvalitetsdeklaration Förskola Uppfyllelse av deklaration Förskoleverksamhet erbjuds när man behöver den, dock senast inom fyra månader från anmälningsdatum. Förskolorna bedriver pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i Läroplanen för förskolan. Personalen ges kontinuerligt kompetensutveckling. Föräldramöte och utvecklingssamtal genomförs minst en gång per år. Förskolan erbjuder en individuell utvecklingsplan för varje barn till de föräldrar som önskar detta. Förskolorna har en säker inomhusoch utemiljö. Barnen serveras näringsriktig kost med till viss del ekologiska råvaror och specialkost vid behov. God. Full behovstäckning med erbjudande om plats inom fyra månader har rått hela året utom i december. Då fick 12 familjer vänta ytterligare en månad, till januari, för att få plats. GR-enkäten visade att Alingsåsarna är mer nöjda med förskoleverksamheten än snittet i GR. Fritidshem Skolbarnomsorg erbjuds alla som är berättigade till plats Skolbarnomsorgen bedriver pedagogisk verksamhet och samverkar med grundskolan/särskolan Personalen ges kontinuerlig kompetensutveckling Föräldramöte och utvecklingssamtal genomförs tillsammans med grundskolan/särskolan minst en gång per år Skolbarnomsorgen har en säker inomhus- och utemiljö. Tillsyn av lokalerna sker minst en gång/år Barnen serveras ett varierat och näringsriktigt mellanmål God. Full behovstäckning råder. GR-enkäten som genomfördes för första gången i år visar på att samarbetet fritidshem-skola behöver utvecklas. 9 (19)
Kultur- och fritidsnämnden Kvalitetsdeklaration Idrottshallar Uppfyllelse av deklaration Idrottshallar Kunnig uthyrningspersonal sköter din bokning och ger information om lokalerna. Förfrågningar tas emot av uthyrningspersonal och besvaras samma dag eller påföljande vardag. Uppfyllt. Personal, 1,5 tjänst, med erfarenhet inom området, administrerar uthyrningsverksamheten. Uppfyllt. Förfrågningar tas emot per telefon, mail, Interbook och besök. Interbook, finns på kommunens hemsida och är en webbapplikation av det bokningssystem som används av uthyrningsverksamheten. Efter kontorstid finns ett journummer där personal alltid kan nås om problem uppstår. Två föreningar har behörighet att boka i systemet. Uppfyllt. Beroende på typ av problem finns journummer som hyresgästen kan använda. Idrottshallarnas utrustning kontrolleras minst två gånger per år och eventuella fel åtgärdas. Uppfyllt.En säkerhetskontroll av utrustningen utfördes under våren av ett branschföretag. Avdelningen har handlagt det som behövde åtgärdas. Under året har även kontroll av all uthyrningsutrustning i sporthallarna genomförts. Trasiga nät och innebandymål har bytts ut. Under hösten byttes innebandysargerna ut i Ängabo och Ingaredshallen. Inrapporterade fel på teknik och utrustning åtgärdas inom 48 timmar. Vidtagna åtgärder ska återkopplas till anmälaren inom samma tidsram. Skulle det ta mer än 48 timmar att åtgärda problemet ska en tidpunkt anges till anmälaren. Föreningar som bedriver sin verksamhet i kommunens idrottshallar bjuds in till en gemensam utvärderings- och utvecklingsträff en gång per år. Uppfyllt. Under våren 2011 inkom ett par felanmälningar beträffande volleyboll-utrustning i Ängabo- och Bjärkehallen. Felen har hanterats i linje med deklarationen och är lösta. Det under HT 2010 installerade passagesystemet i Bjärkehallen är ännu ej fullt utvecklat. Systemet har under året förorsakat stora problem för hyresgäster, och gett en ökad arbetsbelastning på uthyrningsorganisationen. Uppfyllt. Arbetsmetoden har förändrats och uthyrningsfunktionen för löpande dialog med föreningar och andra kunder. Föreningsmöten sker när behov uppstår Bland annat har införandet av ett passagesystem i Bjärkehallen föranlett möten med berörda föreningar.. Kvalitetsdeklaration Friluftsbad Uppfyllelse av deklaration Friluftsbad 10 (19)
Alla badbryggor och övrig utrustning kontrolleras, repareras eller byts ut inför varje badsäsong. Inför varje badsäsong undersöker dykare botten vid stranden och i anslutning till badbryggans placering. Inrapporterade fel på badbryggor, livräddningsutrustning eller toaletter, åtgärdas om möjligt påföljande arbetsdag. Vid varje badplats finns angivet vart du vänder dig om du vill anmäla en skada eller ett säkerhetsproblem. Vid minst 5 tillfällen under badsäsongen tas vattenprover på 13 platser för att säkerställa badvattnets kvalité. Tillsyn av bryggor och övrig utrustning sker under badsäsongen varje vecka genom kommunens egen personal. Uppfyllt Alla bryggor är kontrollerade och fel är åtgärdade. Isvintern flyttade de större bryggorna ur läge. Arbetet med att återställa bryggorna pågick under våren. Uppfyllt Alingsås dykarklubb utför den årliga bottenkontrollen, och lämnar en skriftlig rapport. Rapporten visade på fynd av burkar, glas, stol, cykel samt lite småskräp i vattnet. En normal mängd skräp. Inget allvarligt - dock visar rapporten att bottenkontrollen behövs. Uppfyllt. På Playa Mjörn har en toalett förstörts genom sabotage. Den trasiga toaletten har inte ersatts. Mindre fel såsom trasiga bryggbrädor och landgångar har åtgärdats. Ett stag på Gräfsnäsbadets hopptorn rapporterades som trasigt, och hopptornet kunde efter svetsning åter användas. Ej uppfyllt Felanmälan sker via kommunens växel, eller tekniska kontorets reception. Fungerar trots avsaknaden av skyltar. Uppfyllt Provtagning startade midsommarveckan och utfördes vid 5 tillfällen under sommaren Uppfyllt. Tillsynen av badbryggor sker minst en gång/vecka under säsong i samband med vattenprovtagning, tillsyn av toaletter och tömning av sopkär- Kvalitetsdeklaration Bibliotek Uppfyllelse av deklaration Bibliotek 11 (19)
Kommuninvånaren får en kvalificerad vägledning vad gäller litteratur och databaserad information av kunnig personal. Kommuninvånaren har tillgång till ett brett och varierat utbud av böcker, tidskrifter, tidningar, databaser och andra media som kompletteras och förnyas på ett allsidigt sätt. Alla 6-åringar i Alingsås kommun erbjuds biblioteksintroduktion vid ett tillfälle. Kommuninvånare kan använda internet kostnadsfritt i biblioteken. Mediakatalogen finns tillgänglig dygnet runt på Internet- 24 timmarsbiblioteket. Kommuninvånare som har svårt att läsa tryckta böcker har tillgång till olika medier för funktionshindrade. Kommuninvånare kan utan kostnad beställa en bokdeposition från ett annat bibliotek om intresse finns att läsa böcker på ett språk som inte finns representerat i biblioteken. Kommuninvånare har möjlighet att påverka utbudet av böcker och andra media. En bekräftelse delges om mottaget inköpsförslag inom två veckor. Uppfyllt. Under bibliotekens öppettider är informationsdiskarna bemannade för att ge kvalificerad vägledning. Uppfyllt. Bibliotekets personal bevakar kontinuerligt utgivning av ny litteratur, tidskrifter och databaser. Uppfyllt. Varje hösttermin gör barnbibliotekarien ett särskilt personligt utskick till samtliga lärare för förskoleklass. Ett organiserat studiebesök genomförs under skolåret, där barnen erbjuds bli låntagare och få sitt första lånekort. Uppfyllt. Biblioteken erbjuder kostnadsfritt såväl stationära datorer med internetuppkoppling som trådlöst nätverk. Uppfyllt. Sökning i mediabestånd, reservation, omlån, inköpsförslag kan göras dygnet runt. Låntagare kan låna E-media direkt från datorn Uppfyllt. Talböcker s.k. Daisyskivor med intalad litteratur erbjuds alla som har ett läshandikapp av något slag. Nytt i år är Daisy Direkt där låntagarna kan ladda ned ett obegränsat antal talböcker från Talboks- och punktskriftsbibliotekets webbplats. Tjänsten är tillgänglig dygnet runt och kan användas via vilken internetansluten dator som helst. Uppfyllt. Genom ett samarbete med SFIundervisningen får eleverna en inbjudan med introduktion till biblioteket. Då får dessa också information om att de kan beställa bokdepositioner på egna hemspråket. Uppfyllt. På bibliotekets hemsida finns särskilt formulär där låntagare kan lämna inköpsförslag. Dessa behandlas dagligen. Två bokklubbar/referensgrupper (9-12år och 13-16 år) startat för att kunna påverka inköp och andra biblioteksfrågor. Kvalitetsdeklaration Kulturskolan Uppfyllelse av deklaration Kulturskolan 12 (19)
Du som är elev på Kulturskolan undervisas av lärare med rätt kompetens. Du som är elev får undervisning som är anpassad för dig; individuellt såväl som i grupp. Skolans elever får varje läsår det garanterade antal lektionstillfällen som uppges i Kulturskolans verksamhetsplan. Uppfyllt. Kulturskolans pedagoger har högskoleutbildning och pedagogisk examen med inriktning mot det ämne som de undervisar i efter ställda nationella krav Uppfyllt. Skolans pedagogik bygger på att vi utgår från var eleven befinner sig kunskapsmässigt och anpassar därefter utbildningen så att eleven får träna individuellt men även tillsammans med andra elever. Uppfyllt. Alla elever erbjuds 28 undervisningstillfällen. Alla elever på Kulturskolan ges möjlighet att uppträda inför publik i någon form. Kulturskolan ger en bra grund för elevens fortsatta studier. Uppfyllt. Alla elever blir tillfrågade om de vill uppträda inför publik.. Uppfyllt. En del av Kulturskolans elever fortsätter att studera på det Estetiska programmet på gymnasiet. Nämndens kommentarer till uppfyllelsen Av ovan redovisade åtagande inom kvalitetsdeklarationerna har samtliga åtagande utom ett uppfyllts. Det åtagande som inte uppfyllts är: Vid varje badplats finns angivet vart du vänder dig om du vill anmäla en skada eller säkerhetsproblem. Felanmälan tycks istället ske via kommunens växel ett eller samhällsbyggnadskontorets reception. 13 (19)
Miljöskyddsnämnden Kvalitetsdeklaration När du skickar in en ansökan, anmälan eller andra skrivelser med önskemål, får du ett svarskort inom tre arbetsdagar som en bekräftelse på att vi har tagit emot skrivelsen. Du får samtidigt reda på vem som kommer att handlägga ditt ärende. Om handlingarna i ditt ärende behöver kompletteras så ska du inom en arbetsvecka, från det att vi har tagit emot ärendet, få ett meddelande om detta. När du lämnar in en anmälan om miljöfarlig verksamhet så handläggs ditt ärende inom sex veckor. Ansökningar och anmälningar (ej miljöfarlig verksamhet) handläggs inom 30 dagar. Om handläggningstiden av något skäl bedöms ta längre tid, till exempel om ärendet måste behandlas av miljöskyddsnämnden, kontaktar vi dig och meddelar en ny tid för när ärendet ska vara klart. Uppfyllelse av deklaration Ansökningar och anmälningar har besvarats inom föreskriven tid. Av 34 slumpvis utvalda ärenden hade alla hanterats korrekt. Av 9 slumpvis utvalda ärenden handlades två under längre tid. Av 34 slumpvis utvalda handlades inom utlovad tid. Nämndens kommentarer till uppfyllelsen Tack vare bra administrativt stöd klarar vi att i det närmaste uppfylla kvalitetsdeklarationerna. 14 (19)
Byggnadsnämnden Kvalitetsdeklaration Är du företagare handläggs ditt bygglovsärende som rör företaget med förtur via Företagslussen. Vill du besöka en handläggare få du en tid inom en vecka. Inom 5 arbetsdagar får du en bekräftelse med ditt ärendenummer (diarienummer) samt vem som handlägger ärendet. Vid kontakt med handläggaren får du besked om hur lång handläggningstid som beräknas för ditt ärende. Bygglovavdelningen har mottagnings- och telefontid mellan klockan 10.00-12.00 vardagar, ej tisdagar. Uppfyllelse av deklaration Under perioden 2011-05-02 t.o.m. 2011-09-30 har 12 bygglovsärenden hanterats via Företagslussen. (Mätperioden beror på ny plan- och bygglag 2011-05-02) Detta har klarats. Detta har klarats. Detta har klarats. Nämndens kommentarer till uppfyllelsen Företagslussen Statistik för perioden 2011-05-02 t.o.m. 2011-09-30: Nämnden har beslutat i 3 lovärenden som gäller företag. 2 klarades inom 10 veckor och 1 inom 10+10 veckor med ett genomsnitt på 6 veckor. 9 lovärenden som gäller företag har beslutats på delegation. Alla klarades inom 10 veckor med ett genomsnitt på 2 veckor. 15 (19)
Tekniska nämnden Kvalitetsdeklaration Uppfyllelse av deklaration Avfall Vi omhändertar ditt avfall på bästa miljömässiga sätt och enligt gällande lagar och förordningar. Måluppfyllelsen är god. Vi hämtar ditt avfall enligt fastställt hämtschema. Detta förutsätter att din lokalväg är framkomlig för våra fordon. Vid utebliven sophämtning som beror på oss hämtar vi ditt avfall senast inom 24 timmar efter mottagen anmälan från dig, helgfri måndag fredag. Vid ändring av hämtschema meddelar vi dig senast en månad innan det nya schemat träder i kraft. Vatten- och avlopp Dricksvattnet är rent och uppfyller Livsmedelsverkets krav. Måluppfyllelsen är god. Den som anmäler problem med vattenläckage eller avloppsstopp i kommunens VA-ledningar skall, oavsett tid på dygnet, kontaktas av VA-personal inom en timme. Vid planerad reparation i VA-ledningsnätet meddelar vi berörda fastighetsägare skriftligen minst 2 dagar innan arbetet påbörjas. Renat avloppsvatten från reningsverken uppfyller väl gällande krav på innehåll av miljöpåverkande ämnen. Vid rening av avloppsvatten används kemikalier så att påverkan på miljön blir så liten som möjligt. 16 (19)
Kvalitetsdeklaration Uppfyllelse av deklaration Park och natur Att träd i parker och gator sköts och långsiktigt bidrar till en god och säker livsmiljö. Att fällda träd ersätts med nya. Måluppfyllelsen är god. Att naturmarken sköts så att bestånden vårdas och utvecklas enligt skötselplan och grön skogsbruksplan. Att skötelsen sker miljömässigt, genom återvinning av organiskt material, med organiska gödselmedel och utan kemiska bekämpningsmedel. Att alla lekplatser har ett högt lekvärde, är besiktigade och uppfyller säkerhetsstandarden. Att vi efter felanmälan snarast åtgärdar skadan. Vid risk för personskada skall vi omgående påbörja åtgärder för att avhjälpa felet. Gator och trafik Att vi snöröjer på gång och cykelvägar vid ett snödjup på ca 4 cm samt på gator vid ca 8 cm. Att vi vid behov snarast utföra halkbekämpande åtgärder. Att vi utför sopning och övrig renhållning av gatumark, dock ej gångbanor utefter kvartersmark, där respektive fastighetsägareär ansvarig. Att vi handlägger tillståndsansökningar senast en arbetsvecka efter att komplett ansökan inkommit till oss. Dock ej ansökningar om Parkeringstillstånd för rörelsehindrade, där handläggningstiden är fyra veckor. Att vi efter felanmälan snarast åtgärdar sådan skada på våra anläggningar, som kan medföra olägenhet för allmän trafik eller enskild person. Vid risk för personskada påbörjar vi åtgärder inom 60 minuter. Måluppfyllelsen är god. 17 (19)
Överförmyndarnämnden Kvalitetsdeklaration Du bestämmer själv vem som skall vara god man. Om du inte själv föreslagit någon får du alltid träffa den person vi föreslår innan du bestämmer dig. Uppfyllelse av deklaration Uppfyllt Du får en god man som har genomgått en ekonomisk kontroll före sitt första uppdrag. Du får en god man som har grundläggande kunskaper för uppdraget. När du har bestämt dig för en god man får du ett beslut inom 6 veckor. Vi beslutar om arvodet till den gode mannen enligt fastställda principer Vi granskar årligen gode mannens räkenskaper enligt ett fastställt regelverk Uppfyllt Uppfyllt till stor del. En utbildning för nya gode män har genomförts under året. Uppfyllt till stor del. Uppfyllt Uppfyllt 18 (19)
Kvalitetsdeklaration gemensam för samtliga nämnder Kvalitetsdeklaration Uppfyllelse av deklaration Kontakter med kommunen Du som behöver en sakupplysning om någon av verksamheterna i Alingsås kommun får svar direkt, dock senast inom två arbetsdagar. Du som ringer till kommunens växel under kontorstid (vardagar 8-16) får antingen kontakt med någon på den enhet du söker eller kan lämna ett meddelande så kontaktar vi dig inom två arbetsdagar Om du skriver till kommmunen och vi inte kan svara dig direkt skickar vi omgående en skriftlig bekräftelse på att ditt brev har kommit fram. Inom fem arbetsdagar tar den som har hand om ditt ärende kontakt med dig för vidare upplysningar Uppfyllt Uppfyllt till viss del. En mätning under 2009 visade att vi genomgående inom kommunen behöver bli bättre på att ringa tillbaka på telefonmeddelanden. Uppfyllt. Vi skickar omgående en bekräftelse. Om ärendet handläggs av kommunledningskontoret finns även handläggaren för ärendet och dennes kontaktuppgifter med på bekräftelsen. Vid behov tar handläggaren kontakt. Kvalitetsdeklarationen för kontakter med kommunen är gemensam för samtliga nämnder. Någon mätning eller registrering för att kontrollera uppfyllelsegraden finns inte för del 1 och 3 utan den bygger på förvaltningarnas bedömningar. Slutsatser I samband med översynen av styrmodellen behöver även kvalitetsdeklarationernas roll ses över och därmed även hur uppföljningen skall utformas. De centrala resurserna för kvalitetssamordning kommer också ses över. 19 (19)
Ärende 3 Personalredovisning 2011
Personalredovisning 2011
INLEDNING Personalkostnaden utgör 56 % av kommunens totala kostnader. Det innebär att personalekonomiska aspekter är en avgörande del i styrningen av verksamheten. Syftet med denna personalredovisning är att synliggöra faktorer som påverkar organisationens resultat och utveckling. Personalens förutsättningar för att utföra ett bra arbete är en avgörande faktor för organisationens framgång. Det innebär att denna övergripande redovisning bör analyseras och vid behov brytas ner för att kunna ge stöd i utvecklingen på verksamhetsnivå. Alingsås, februari 2012 Roland Ödh Personalchef Sida 1
Innehållsförteckning INLEDNING...1 1. PERSONALREDOVISNING...3 1.1 MEDARBETARSKAP...3 1.2 PERSONALFÖRSÖRJNING...3 1.2.1 Åldersstruktur...5 1.2.2 Anställda fördelade efter sysselsättningsgrader...5 1.2.3 Löner 2011...6 1.2 ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA...7 1.4 JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD...9 1.5 LEDARSKAP...11 1.5.1 Förutsättningar för ledarskap i Alingsås kommun...12 1.6 KOMPETENSUTVECKLING...12 2. BILAGA...14 2.1 PERSONALKOSTNADER...14 2.1.1 Semester- och övertidsskuld...14 2.2 PERSONALFÖRSÖRJNING...15 2.2.1 Pensioner...17 2.3 MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET...18 2.4 ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA...20 2.4.1 Sjukfrånvarostatistik...20 2.4.2 Långtidsfriska...22 2.4.3 Övrig statistik relaterad till sjukfrånvaro...23 2.5 INDELNING I PERSONALGRUPPER ENLIGT SKL:S ANVISNINGAR...24 Sida 2
1. Personalredovisning I kommunens personalpolicy tar kommunen ställning för hur kommunen ska förhålla sig till sex strategiska områden och hur dessa ska utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Hur dessa områden har utvecklats under 2011 redovisas kortfattat nedan. 1.1 Medarbetarskap Kommunen har under 2011 i samverkan med de fackliga organisationerna på prov arbetat i en ny organisationsform i den centrala samverkansgruppen (Cesam). Tanken med försöket har varit att anpassa arbetsgivarrepresentationen till de frågor som behandlas på Cesams möten och därmed skapa bättre förutsättningar för en engagerad dialog. Försöket utvärderas under inledningen av 2012. 1.2 Personalförsörjning Den 1 november 2011 var antalet tillsvidareanställningar i kommunen 2 794 fördelat på 2 780 personer. Visstidsanställningarna uppgick till 372 fördelat på 364 personer.1 Tillgången på arbetskraft har varit god. Detta kan bl.a. kopplas till en icke obetydlig arbetslöshet i samhället i övrigt. En begynnande brist på ingenjörer av olika slag påverkar kommunens möjligheter att rekrytera inom de tekniska områdena. Kommunen har under året deltagit i ett GR-gemensamt projekt som syftar till att öka dialogen med och förbättra rekryteringskraften inom de akademiska yrkena. Projektet kommer att utvärderas under 2012. Graf 1. Utveckling av antalet anställningar. 3500 3000 2500 Tillsvidareanställningar 2000 Årsarbetare (tillsvidareanställningar ) 1500 Visstidsanställningar 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 1 2011 I personalredovisningen ingår anställningar i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt beredskapsavtalet (BEA), PAN-avtalet, förtroendevalda, uppdragstagare m fl samt timavlönad personal ingår inte, om inte annat anges. Redovisningen omfattar inte personal i kommunala bolag. Sida 3
Tabell 1. Personalförändringar jämfört med 2010. Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Samhällsbyggnad* Miljöskyddskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Utbildningsförvaltning Vård- och äldreomsorg Socialförvaltning Totalt Tillsvidareanställningar 1-12 9-2 -2 26-12 -40-2 -34 Årsarbetare2 0,4-11,5 9,5-2,2-0,7 31,2-10,8-34,8 0,4-18,5 Visstidsanställningar -3 0 1-2 -3 9 10 1 7 20 * Nybildad förvaltning from januari 2011 som utgörs av tidigare plan- och byggkontoret samt vissa funktioner av teknisk förvaltning och kommunledningskontoret. Tabellerna tydliggör effekterna av förändrade organisatoriska förutsättningar och visar att antalet tillsvidareanställningar har minskat något jämfört med 2010. Minskningen är framförallt en konsekvens av att delar av vård- och äldreomsorgen och tekniska kontoret lades ut på entreprenad under 2010 och av minskat antal elever inom gymnasieskolan. När kostverksamheten och serviceboendena Kaptenen och Ängabogården lades ut på entreprenad valde delar av personalen att stanna kvar i sin kommunala anställning. Det innebar att det uppstod övertalighet inom förvaltningarna. Övertaligheten avvecklades under våren 2011. Avvecklingen har genomförts genom att kommunen undvikit att återbesätta tjänster samt att omplacera tillsvidareanställda till vakanta tjänster men även genom att stimulera personal till frivillig avgång. Trots detta kvarstod ett behov av att säga upp 34 anställda vilket också genomfördes under våren. Det ökade behovet av förskoleplatser i kommunen har samtidigt inneburit ett behov av att öka antalet medarbetare inom barn- och ungdomsförvaltningen. De tidsbegränsade anställningarna ökar något. Detta är bl a kopplat till insatser för barn med särskilda behov. Isolerat till 2011 är detta inte uppseendeväckande. Sett över en lite längre tidsperiod så ser det ut som om neddragningar och en osäker omvärldsutveckling har lett till ett ökat nyttjande av visstidsanställningar. Detta bör beaktas i den långsiktiga utvecklingen av kommunens personalpolitik. Tabell 2. Personalavgångar pga förändrad organisation under 2011. Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Samhällsbyggnad Miljöskyddskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Utbildningsförvaltning Vård- och äldreomsorg Socialförvaltning Totalt Arbetsbrist 0 7 0 0 0 0 5 17 5 34 Avgångsstimulans Pension el sjukersättning 1 0 0 3 0 3 0 1 0 1 6 22 0 5 0 15 0 7 7 57 2 Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningarna, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade. Sida 4
Tabell 3. Nya tillsvidareanställningar under 2011. Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Samhällsbyggnad Miljöskyddskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Utbildningsförvaltning Vård- och äldreomsorg Socialförvaltning Totalt Konvertering Nya tillsvidareanställningar 0 10 2 4 0 6 0 2 0 6 8 53 0 12 12 8 11 23 33 124 Avveckling av personal innebär att organisationen nyanställer med viss restriktivitet. Under 2011 har kommunen nyanställt 124 personer. Detta innebär en ökning i förhållande till 2010 men är fortsatt lägre siffror än ett normalår. Det torde påverka organisationen bl.a. genom att personalens medelålder ökar. Ett särskilt område när det gäller nyanställningar är de som erhåller en tillsvidareanställning genom att konverteras in. Det innebär att tidsbegränsade anställningar övergår till tillsvidareanställningar genom att medarbetaren varit tidsbegränsat anställda under en viss tid. Organisationen har förbättrat sina processer kring dessa anställningar och de hanteras som en naturlig del av personalplaneringen. 1.2.1 Åldersstruktur Bland tillsvidareanställd personal var kvinnornas medelålder 46,9 år och männens 48,1 år, medelåldern totalt är 47,2 år. Det innebär att medelåldern ökat något. Detta torde vara en konsekvens av att kommunen begränsat antalet nyanställningar och i någon mån även av att kommunen avvecklat personal på grund av arbetsbrist. Kommunens interna statistik visar också att det börjar bli vanligare att äldre jobbar längre. Se bilaga, tabell 11 för åldersfördelning efter kön. 1.2.2 Anställda fördelade efter sysselsättningsgrader Den 1 november 2011 arbetade 32,8 % av de tillsvidareanställda deltid. Det är en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. Av dessa utgjorde kvinnorna 91,2 % av det totala antalet deltidsarbetande. Detta innebär sammantaget att antalet heltidsanställningar ökat i förhållande till antalet deltidsanställningar. Kommunen har därmed utvecklats i paritet med det kommunövergripande mål som anger att arbetsorganisationen skall inriktas mot fler heltidsanställningar. Detta är samtidigt ingen enhetlig bild sett över hela kommunen. Skolan minskar antalet deltider medan det är svårt att se ett enhetligt mönster för övriga förvaltningar. Kommunens medarbetarenkät visar att 29,9 % av de som arbetar deltid vill arbeta mer varav 21,9 % vill arbeta heltid. I det långsiktiga perspektivet bör detta behov ställas emot det stora antalet intermittenta anställningar som organisation nyttjar idag. Tillgänglig statistik pekar på att antalet intermittent anställda en normal månad motsvarar ca 200 heltidsanställningar. En utveckling mot att öka antalet tillsvidareanställda med önskade sysselsättningsgrader bör kombineras med en utveckling av nya former för att bemanna, hantera arbetstider och att organisera arbetet. Se bilaga, tabell 15 Procentuell fördelning hel- deltidsanställda efter kön. Sida 5
Graf 2. Antal hel- och deltids tillsvidareanställda kvinnor och män den 1 november. 3000 2500 2000 1005 890 832 Deltidsanställda 1500 Heltidsanställda 1000 1449 1424 1398 500 86 82 80 453 448 444 0 Kv Män Kv 2009 Män Kv 2010 Män 2011 1.2.3 Löner 2011 De löneavtal som ingicks på central nivå under 2010 innebar i kombination med en ökande inflation att löneökningarna under 2011 inte fullt ut kompenserade för ökade kostnader. Graf 3. Grafen grundar sig på Sveriges Kommuner och Landstings beräkning av reallön med 1 som utgångsvärde; löneökning/inflation= reallön. Löneutveckling och inflation 2011 2010 2009 2008 2007-1 0 1 2 3 4 5 6 % Inflation (KPI) enligt SCB Löneökning i Alingsås kommun Sida 6 Reallöneökning 7
1.2 Arbetsmiljö och hälsa Under 2011 genomfördes en medarbetarenkätundersökning bland alla månadsavlönade medarbetare. Arbetet med att analysera resultatet och ta fram kommun och förvaltningsvisa handlingsplaner genomförs under första hälften av 2012. Graf 4. Grafen visar medarbetarenkätens resultat på kommunnivå. Medarbetarenkät Alingsås kommun 2011 Medelvärde Arbetsförhållanden: 1=sämsta, 5=bästa 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Kommunen totalt Organisation Inflytande Arbetsbelastning Ledarskap (närmaste chef) Kompetensutveckling 3,78 3,68 3,05 3,63 3,61 PåverkansMedarbetarmöjligheter skap (egna arbetet) 3,44 3,77 Konflikter/ trakasserier 4,07 Alingsås Jämställdhet/ kommun som mångfald arbetsgivare 4,17 Enkäten använder en skala på 1 till 5, där 5 är bästa möjliga värde. Ett eftersträvansvärt och bra värde är enligt vedertagen praxis inom området 3,75. Arbetsbelastning och påverkansmöjligheter är de dimensioner där kommunen uppvisar sina lägsta värden. Detta kommer kommunen att arbeta vidare med inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot lärare och förskollärares arbetsbelastning. 17,6 % av de som röker eller snusar har angivit att de vill sluta röka eller snusa, vilket är ett incitament till fortsatta kurser för rökavvänjning och/eller snusavvänjning. De övergripande målen för området arbetsmiljö och hälsa var att verka för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro samt förbättra ledning och styrning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom kommunen. Mer konkretiserat så var målet att sänka sjukfrånvaron med en halv procentenhet. Sjukfrånvaron minskade med 0,2 procentenheter under 2011, vilket innebär att målet inte uppnåddes till fullo. I likhet med flertalet kommuner inom GR har minskningen av sjukfrånvaron under de senast närliggande åren bromsat in och i någon mening stabiliserat sig. Att bibehålla sjukfrånvaron på en fortsatt balanserad nivå är en central fråga för de närmaste åren. Under 2011 genomfördes en arbetsmiljöutbildning för alla chefer och huvudskyddsombud i kommunen. Utbildningen tog upp kommunens riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete och kommunens teknikstöd för att hantera arbetsskador och tillbud. Utbildningen genomfördes som ett led i att implementera ett gemensamt arbetssätt i hela kommunen när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sida 7 3,65
En föredragning för nämndpolitiker om systematiskt arbetsmiljöarbete och rollen som arbetsgivare inleddes under 2011 och ingår som en del utav satsningen att uppnå målet att förbättra ledning och styrning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utbildningen fortsätter under 2012. När kommunens trimhall i Nolhagahallen lades ned under hösten bibehölls personalförmånen att träna på trimhall genom en upphandling av träningspass på gym. Graf 5. Andel ofta sjuka kontra långtidssjukfrånvarande, sett över tiden.3 6% 5% 4% Ofta sjuk 3% Långtidssjuk 2% 1% 0% 2007 2008 2009 2010 2011 Under 2011 steg andelen ofta sjuka medan andelen långtidssjuka fortsatte att minska något. Att andelen ofta sjuka ökar pekar på vikten av ett fortsatt arbete med att minska korttidssjukfrånvaron. Antalet personer med av försäkringskassan beviljad sjukersättning minskade under 2011. Detta tros vara den största förklaringen till att andelen personer med långtidssjukfrånvaro minskade under 2011. I december 2012 går de sista tidsbegränsade sjukersättningarna ut, vilket innebär att ersättningsformen helt upphör. Av kommunens förvaltningar är det särskilt vård- och äldreomsorgsförvaltningen och socialförvaltningen som arbetar med att minska korttidssjukfrånvaron. En central del i dessa förvaltningars arbete består i att chefen håller ett samtal med medarbetaren efter fyra frånvarotillfällen i syfte att ge medarbetaren relevant stöd för att förebygga fortsatt frånvaro. På vård och äldreomsorgsförvaltningen har en vidareutveckling av konceptet genomförts som ett pilotprojekt under 2011. Projektet har involverat företagshälsovården och fokuserat på proaktiva insatser som hälsosamtal och muskelfunktionstest i syfte att förebygga fortsatt ohälsa genom bland annat rekommendationer om träning och hälsa. Utvärderingen av projektet kommer att göras 2012. 3 Med ofta sjuk menas andelen tillsvidareanställda med sex sjukfrånvarotillfällen eller mer i förhållande till samtliga tillsvidareanställda under året. Sida 8
Graf 6. Andel sjuklönekostnad kontra lönekostnad. Sjuklönekostnad i % av lönekostnad 1,75 1,7 1,7 1,67 1,65 1,65 1,63 1,6 1,56 1,55 1,5 1,45 2007 2008 2009 2010 2011 2011 utgjorde sjuklönekostnaderna 1,56 % av de totala lönekostnaderna, vilket är en minskning med 0,07 procentenheter jämfört med 2010. Sjuklönekostnaderna utgjorde 2011 ca 12,3 miljoner kronor. Detta är en minskning med ca en halv miljon kronor jämfört med 2010. 1.4 Jämställdhet och mångfald Kommunfullmäktige antog 2010 nya riktlinjer för kommunens jämställdhets- och mångfaldsarbete. Därefter har arbetet inriktats på samordning med utgångspunkt från dessa riktlinjer. Arbetet med att framställa förvaltningsvisa handlingsplaner slutfördes under 2011. Arbetet har därefter inriktats på att omsätta dessa i verksamheten. I den medarbetarenkät som genomfördes under hösten 2011 har området jämställdhet och mångfald det högsta värdet. Kommunens medelvärde låg vid enkätens genomförande på 4,17 på en femgradig skala. Detta ska ses mot bakgrund av att ett medelvärde om 3,75 ska anses som eftersträvansvärt inom ett område. Kommunens jämställdhets- och mångfaldsgrupp inledde 2010 arbetet med att ta fram ett förslag på hur kommunens budget kan utvecklas i ett s.k. jämtegreringsperspektiv. Detta handlade bl.a. om att utse ekonomiska nyckeltal som kan redovisas könsuppdelat för att man på sikt ska kunna öka möjligheten att analysera jämställdheten inom dessa områden. 2011 prioriterades arbetet med att utveckla kommunens styrmodell vilket har inneburit att utvecklingen av en jämtegrerad flerårsstrategi har inordnats i utvecklingen av tillämpningsbestämmelser till styrmodellen. Dessa kommer i allt väsentligt att utvecklas under 2012. Kommunen har under 2011 anslutit sig till det utvecklingsarbete inom jämställdhetsområdet som Länsstyrelsen samordnar. Detta innebär ökade möjligheter att få ta del av goda exempel inom jämtegreringsområdet. För att öka jämställdheten i kommunens lönepolitik har en kommunövergripande lönekartläggning genomförts. Resultatet innebar att två miljoner kronor fördelades för att minska de osakliga löneskillnader som identifierades. Detta arbete fortsätter under 2012 och 2013. Tabell 4. Anställda4 efter anställningsform den 1 november respektive år. 4 Om en anställd är tjänstledig eller frånvarande av annan orsak och det har anställts en vikarie, ingår båda i statistiken Sida 9
År Anställningsform 2009 Antal Procent 2010 Antal Procent 2011 Antal Procent Tillsvidareanställda - kvinnor - män 2 992 2 453 539 100,0 81,9 18,1 2 814 2 284 530 100,0 81,2 18,8 2780 2257 523 100,0 81,2 18,8 Visstidsanställda - kvinnor - män Totalt 268 200 68 3 260 100,0 74,6 25,4 343 267 76 3 157 100,0 77,8 22,2 364 289 75 3144 100,0 79,4 20,6 Balansen i fördelningen mellan antalet tillsvidareanställda män respektive kvinnor är oförändrad mellan 2010 och 2011. Det finns således inget som tyder på att invanda könsmönster är på väg att brytas. Detta bör beaktas när det gäller framtida rekrytering. När det gäller visstidsanställda så ökar det totala antalet något. Mera oroväckande är att skillnaderna mellan könen ökar. Av det totala antalet visstidsanställda intar kvinnorna en allt tydligare särställning. Samtidigt förefaller det som om förhållandet mellan kvinnor och män är på väg att inta det förhållande som gäller inom organisationen i övrigt. Dvs att kvinnorna utgör ca 80% av det totala antalet anställda. Se bilaga, tabell 8 och 9 för antal tillsvidare- och visstidsanställda per förvaltning. Graf 7. Grafen visar andelen tillsvidareanställda kvinnor respektive män inom olika personalgrupper. Kvinnor Män 100 90 9,4 9,4 12,5 12,1 15,8 13,7 18,9 17,9 21,0 21,9 29,6 27,5 80 70 75,1 60 50 40 90,6 90,6 87,5 87,9 84,2 86,3 81,1 82,1 79,0 78,1 70,4 79,5 72,5 30 20 24,9 10 20,5 0 Sida 10 2011 då man redovisar månadsanställd personal. Kultur och fritidsarbete 2010 Graf 8. Grafen anger medianlön och medianlöneskillnad mellan kvinnor och män. 2011 Administration 2010 2011 Skola och barnomsorg 2010 2011 Socialt arbete 2010 2011 Rehabilitering mm 2010 2011 2010 2011 2010 Vård- och omsorgsarbete Teknikarbete
30 000 25 000 20 000 Kvinnor 15 000 Män Medianlöneskillnad 10 000 5 000 3 185 3 065 3 707 2005 2006 2007 2 682 2 731 2 490 2 220 2008 2009 2010 2011 0 Graf 9. Grafen anger medianlöneökning för kvinnor och män. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kvinnor 561 685 208 1 946 815 701 600 Män 555 565 850 921 864 460 330 Ovanstående tabeller visar vidare att de medel som avdelats i avtal och genom kommunens satsningar på jämställda löner under perioden 2005-2008 har lett till att skillnader i lön mellan kvinnor och män har minskat. Undantaget är 2007, då fick Kommunals medlemmar (vilket till merparten är kvinnor) ett engångsbelopp utbetalt i stället för höjning av månadslön. Minskningen mellan kvinnors och mäns medianlöneökningar avstannade under 2009 vilket lett till att kommunfullmäktige avdelat medel för att fortsatt hantera denna fråga. Även under 2011 minskade löneskillnaderna mellan könen. Detta visar att de åtgärder som vidtas som en konsekvens av kommunens lönekartläggningsarbete leder åt rätt håll. Graferna indikerar också att arbetet mot osakliga löneskillnader är ett långsiktigt arbete. 1.5 Ledarskap Kommunens ledarutvecklingsprogram ska utgöra ett stöd för kommunens chefer och innehållet anpassas därför till aktuella behov. Ledarutvecklingsprogrammet består av två obligatoriska steg och ett antal öppna föreläsningar. Drygt 20 av kommunens ledare har under året deltagit i något av de obligatoriska stegen i kommunens gemensamma ledarutvecklingsprogram. Därutöver har de öppna föreläsningar som personalavdelningen anordnar för kommunens ledare intresserat totalt ca 210 deltagare uppdelat vid olika tillfällen. Dessa har berört områden som medarbetar- och lönesamtal, mediakontakter, konflikthantering och lagen om Sida 11
anställningsskydd (LAS). Därutöver har ca 120 medarbetare deltagit introduktionsutbildning och föreläsningar anordnade av personalavdelningen. i central I den medarbetarenkät som genomfördes under hösten 2011 så framgår det att ledarskapet måste sättas i fortsatt fokus. Medelvärdet för kommunen var 3,63 vilket indikerar att fortsatta insatser för att förbättra rekrytering, handledning och utbildning av chefer bör vara en viktig del i kommunens personalpolitik. 1.5.1 Förutsättningar för ledarskap i Alingsås kommun Tabell 5. Tabellen visar antal anställda5/chef6 i genomsnitt den 1 november 2011. Förvaltning Kommunledningskontor Antal anställda Antal chefer Anställda exkl chefer Anställda per chef 83 14 69 Teknisk förvaltning 113 13 100 8 Samhällsbyggnad 35 3 32 11 Miljöskyddskontor 5 21 1 20 20 100 6 94 16 1 077 33 1044 32 Utbildningsförvaltning 233 11 222 20 Vård- och äldreomsorg 796 27 769 28 Socialförvaltning 708 35 673 19 3 166 143 3023 21 Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Total Ovanstående bild visar genomsnittligt antal anställda per chef vid kommunens förvaltningar. Förutsättningarna för att utöva ledarskap är redan i detta perspektiv olika. En diskussion om hur antalet underställda medarbetare påverkar förutsättningarna för ledarskapet bör initieras och hanteras som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet för chefer. När Arbetsmiljöverket tittar på dessa frågor så är bedömningen att det är tveksamt om den tillgängliga arbetstiden räcker till att hantera arbetslag som överstiger 30 personer. Kommunen har även 2011 deltagit i projektet CHEFiOS (Chefsskap, Hälsa, Effektivitet, Förutsättningar i Offentlig Sektor) som drivs i samverkan med Göteborgs universitet. Projektet innebär utökade möjligheter att på saklig grund diskutera och utveckla förutsättningar för ledarskap i kommunal verksamhet. När det gäller chefers arbetsmiljö samverkade barn- och ungdomsförvaltningen och kommunens personalavdelning i en genomlysning av rektorernas arbetsmiljö. Översynen ledde till att barn- och ungdomsförvaltningen har inlett ett arbete för att förbättra arbetsmiljön för rektorer. 1.6 Kompetensutveckling 2008 bildades en kommunövergripande arbetsgrupp för att samordna och utveckla arbetet inom kompetensutvecklingsområdet AG-kompetens. Arbetet har bedrivits i projektform och kommer att slutredovisas under inledningen av 2012. Slutrapporten ska redovisa ett förslag som tar ställning till att kompetensutvecklingsfrågor drivs systematiskt och i ett helhetsperspektiv. Det innebär bl.a. förslag på hur behovet av kompetensutveckling ska analyseras, hur kompetensutvecklingsinsatser ska planeras, samordnas och utvärderas samt hur arbetet kan stödjas administrativt. Tidpunkten för slutredovisning har anpassats för att riktlinjerna ska korrespondera med kommunens nya styrmodell. Kommungemensamma kompetensutvecklingsåtgärder samordnas av kommunledningskontoret. Under 2011 genomförde kommunledningskontoret bl.a. utbildningar i projektledningsmetodik, rökavvänjningskurser, pensionsinformation, kurser för skyddsombud och utbildningar i hantering av verksamhetsledningssystem. Kommunledningskontoret 5 Tillsvidare- och visstidsanställda. Med chef definieras i detta sammanhang en ledare med samtliga delar av ekonomi-, personal-, och verksamhetsansvar. 6 Sida 12
utvecklade också samarbetsformer för att kunna presentera huvuddelen av de kommungemensamma kompetensutvecklingsåtgärderna i en gemensam utbildningskatalog. Tekniska kontoret, miljöskyddskontoret och kommunledningskontoret deltog därutöver i ett EUfinansierat projekt som går under benämningen Avanto. Projektet samordnas av Business Region Göteborg (BRG) och drivs i nära samarbete med BRG och GR. Projektet handlar om att möta aktuella kompetensbehov och samtidigt utveckla arbetsorganisation för ökat lärande och en bättre hälsa på arbetsplatsen. Namnet Avanto står för avancerad tillväxtorganisering och projektet arbetar med ökad strategisk kompetensförsörjning och kompetenshöjande insatser. Projektet kommer att utvecklas under 2012 och innebär att deltagarna dels får möjlighet att utveckla former för strategisk kompetensförsörjning dels kan erhålla ekonomiskt stöd för olika typer av kompetensförsörjningsåtgärder. Sida 13
2. Bilaga I bilagan finns möjligheter att fördjupa sig inom de områden som belysts i personalredovisningen. Här redovisas även statistik som arbetsgivaren är skyldig att redovisa men som inte har någon omedelbar koppling till det uppdrag som definierats i de styrdokument som beskriver personalpolitiken i Alingsås kommun. 2.1 Personalkostnader Tabell 6. Kommunens personalkostnader i förhållande till övriga kostnader, tkr. Personalkostnader7 Övriga kostnader8 Bruttokostnad 2009 1 226 324 818 212 2 044 536 2010 1 230 962 879 555 2 110 517 2011 1 242 898 976 746 2 219 643 Tabell 7. Sjuklönekostnad9 i % av löner arbetad tid för samtliga anställda. Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Samhällsbyggnadsförvaltning Miljöskyddskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Utbildningsförvaltning Vård- och äldreomsorg Socialförvaltning Totalt 2010 1,05 1,77 2,04 1,19 1,54 0,80 2,25 1,56 1,63 2011 0,99 1,56 1,00 1,81 1,20 1,72 0,60 2,10 1,34 1,56 +/-0,06-0,21-0,23 0,01 0,18-0,20-0,15-0,22-0,07 2.1.1 Semester- och övertidsskuld Semester- och övertidsskulden som består av ej uttagen semester och övertid hos personalen uppgick vid årsskiftet till 54,7 mnkr. Detta är en minskning från föregående år med 3,5 mnkr. 7 Här ingår lön, sjuklön, övertidsersättning, fyllnadslön, traktamenten, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter, friskvård och företagshälsovård m m. Arvoden till politiker eller övriga arvoden ingår inte. 8 Här ingår kommunens alla kostnader som inte är personalkostnader enligt ovanstående fotnot. 9 Sjuklönekostnad är den kostnad som arbetsgivaren betalar vid sjukskrivning. I sjuklönekostnaden ingår personalomkostnadspålägg (PO). Sida 14
2.2 Personalförsörjning Här följer fördjupad personalstatistik och pensionsinformation. Tabell 8. Tillsvidareanställningar10 per förvaltning den 1 november 2011. Förvaltning Kommunledningskontor* Teknisk förvaltning Samhällsbyggnad Miljöskyddskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Utbildningsförvaltning Vård- och äldreomsorg Socialförvaltning Totalt Kvinnor 50 18 14 10 56 784 117 694 524 2 267 Män 33 83 18 6 31 130 80 37 109 527 Antal 83 101 32 16 87 914 197 731 633 2794 Förändring jfr med -10 1-12 -2-2 26-12 -40-2 -34 * Inklusive kommunens förvaltningschefer som tidigare redovisats per förvaltning. Tabell 9. Visstidsanställningar per förvaltning den 1 november 2011. Exklusive tim Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Samhällsbyggnad Miljöskyddskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Utbildningsförvaltning Vård- och äldreomsorg Socialförvaltning Totalt Kvinnor 6 1 2 3 9 130 27 59 59 296 Män 1 10 1 1 3 32 8 5 15 76 Antal 7 11 3 4 12 162 35 64 74 372 Förändring jfr med -10-3 0-2 -3 9 10 1 7 20 Tabell 10. Årsarbetare11 per förvaltning den 1 november respektive år. Förvaltning Kommunledningskontor* Teknisk förvaltning Samhällsbyggnad Miljöskyddskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Utbildningsförvaltning Vård- och äldreomsorg Socialförvaltning Totalt 2010 80,1 108,1 17,8 71,3 826,3 196,6 645,6 597,8 2 565,90 2011 80,5 96,6 31,8 15,6 70,6 857,5 185,8 610,8 598,2 2547,4 Förändring jfr med -10 0,4-11,5-2,2-0,7 31,2-10,8-34,8 0,4-18,5 * Inklusive kommunens förvaltningschefer som tidigare redovisats per förvaltning. 10 Det är viktigt att skilja på anställda och anställningar. En person kan ha mer än en anställning i kommunen. Antalet anställningar är därför högre än antalet anställda. 11 Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningarna, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade. Sida 15
Tabell 11. Åldersfördelning tillsvidareanställda den 1 november 2011. Åldersgrupp -29 30-39 40-49 50-59 60-64 65-67 Totalt Kvinnor 137 440 577 709 328 66 2 257 Män 27 103 119 158 80 36 523 Sida 16 Totalt 164 543 696 867 408 102 2 780 Procentuell fördelning 5,9 19,5 25,0 31,2 14,7 3,7 100,0
2.2.1 Pensioner Pensionsavtalet Fr.o.m. 2006 ersatte KAP-KL (Kollektiv Avtal Pension) det tidigare avtalet PFA-98. Pensionsgrundande lön beräknas per kalenderår för tid då KAP-KL eller PFA har gällt och begränsas till 30 inkomstbasbelopp. På inkomster upp till detta betalar arbetsgivaren in 4,5 % av inkomsten för 2011. På inkomster över 7,5 basbelopp utgår förmånsbestämd ålderspension enligt avtalet. KAP-KL består av avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd ålderspension, livränta, särskild avtalspension och pension till efterlevande. Pensionen betalas ut livslångt efter det att den anställda gått i pension, tidigast från 61 års ålder och senast från 67 års ålder. Kommun, landsting, region och kommunalförbund tryggar pensionsutfästelserna i KAP-KL utom avgiftsbestämd ålderspension genom beskattningsrätten och på det sätt som sägs i lagen om kommunal redovisning. Särskild löneskatt På pensionsutbetalningar utgår ingen arbetsgivaravgift. I stället utgår en s.k. särskild löneskatt. Denna skatt uppgår till 24,26 %. Individuell del Kommunfullmäktige har beslutat att årligen utbetala samtliga avtalsenliga pensionsavgifter till de anställda i form av s.k. individuell del fr.o.m. år 2000 och tillsvidare. Kvarvarande pensionsskuld Kommunen redovisar under avsättningar ett belopp på 81,8 mnkr som avsättningar till pensioner. Detta är de pensioner som inte omfattas av beslutet om individuell del. Till största delen är det garanti- och visstidspensioner samt kompletterande ålderspension. Pensioner intjänade innan 1998 Under en lång tid framöver kommer kommunen att ha en stor skuld avseende pensioner intjänade före 1998. För år 2009 uppgår denna till 893,6 mnkr inklusive löneskatt. Denna skuld redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen. Mellan åren 2009 och 2010 sjönk denna skuld något eftersom dels basbeloppsuppräkningen var negativ och dels att den kommunala kompletteringspensionen sänktes. Kommunfullmäktige beslutade fr.o.m. budget 2005 att 10 mnkr skall avsättas för att möta denna skuld. Ytterligare 20 mnkr per år avsätts därefter till och med år 2009. Totalt har 90 mnkr avsatts och förvaltas till ett marknadsvärde på 109,8 mnkr. Förändrad diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen Under hösten beslutades det att diskonteringsräntan för beräkningen av pensionsskulden skulle sänkas med 0,75 %. Beräkningen sker enligt RIPS 07. Den sänkta diskonteringsräntan innebär att nuvärdet av pensionsskulden ökar kraftigt. För skulden som redovisas inom linje blir ökningen 63,4 mnkr inklusive löneskatt och med 7,2 mnkr inklusive löneskatt för de pensioner som redovisas som skuld. Under året har 93 personer beviljats tjänstepension. Därutöver betalades det ut 10 livräntor och 22 efterlevandepensioner. Sida 17
2.3 Mångfald och jämställdhet Här följer lönestatistik uppdelad efter kön och ålder samt sammanställning över hel- och deltidsanställningarna i Alingsås kommun. Tabell 12. Tabellen visar antal tillsvidareanställningar, medellön12 och medianlön13 per personalgrupp den 1 november 2011. Kvinnor Personalgrupp Administration Ledningsarbete Handläggararbete Administratörsarbete Summa Antal Median lön Kv och Män Totalt Män Medellön Antal Median lön Medellön Antal 96 56 90 242 35 758 28 748 22 570 37 138 29 058 22 897 39 23 6 68 39 000 31 800 26 738 41 378 33 521 25 926 135 79 96 310 70 353 394 194 5 1 016 27 513 22 120 21 624 21 058 31 880 27 688 21 950 21 117 20 976 32 173 2 9 53 42 106 30 150 20 700 21 114 20 076-30 150 20 869 20 818 20 317-72 362 447 236 5 1 122 Rehabilitering motsv arbete Summa 29 29 27 295 26 229 4 4 24 335 24 689 33 33 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare Övrigt socialt o kurativt arb Summa 55 46 101 28 072 25 623 28 249 26 619 8 8 16 27 185 26 780 27 416 27 154 63 54 117 Skol- och barnomsorgsarbete Grundskolelärare Gymnasielärare Förskollärare Fritidspedagog Övrigt lärararbete Barnskötare Dagbarnvårdare Elevassistent Övrigt skol-/förskolearbete Summa 179 51 267 43 87 94 12 42 9 784 27 380 30 815 25 674 26 098 29 262 21 400 21 319 22 046 27 397 27 423 30 980 25 704 25 990 29 249 21 479 21 177 22 119 25 442 44 42 10 13 40 1 11 10 171 27 970 32 172 24 978 24 999 28 463 22 643 23 764 28 081 32 525 24 975 24 898 29 308 21 178 22 056 24 839 223 93 277 56 127 95 12 53 19 955 Kultur turism och fritidsarbete Fritidsledare Bibliotekarie, biblioteksass Övrigt kultur turism, fritids arb Summa 16 12 30 58 21 249 24 305 24 861 21 772 24 242 23 963 4 5 13 22 24 125 23 290 25 375 24 012 22 111 24 987 20 17 43 80 Teknikarbete Teknisk handläggare Ingenjörer Tekniker Hantverkararbete m m Köks- och måltidsarbete Städ tvätt renhållningsarbete Summa 14 2 4 9 4 3 36 29 510 33 625 25 205 21 105 23 763 21 130 29 138 33 625 25 421 21 370 24 499 21 373 11 16 36 67 10 140 28 600 31 740 24 615 22 430 24 550 29 942 31 589 25 385 22 228 24 560 25 18 40 76 4 13 176 2 267 23 255 24 607 527 25 475 26 859 2 794 Vård- o omsorgsarbete m m Sjuksköterska Undersköterska, skötare Vårdbiträde, vårdare m fl Personlig assistent Övrigt vård o omsorgsarb Summa Kvinnor och Män Totalt Tabell 13. Medellön/Åldersintervall för tillsvidareanställd personal den 1 november. 12 13 Medellön =beräknat aritmetiskt medelvärde av överenskommen heltidslön. Medianlön anger den heltidslön som ligger i mitten av alla löner. Sida 18
Ålder Kvinnor Män -29 30-39 40-49 50-59 60Totalt 19 865 23 628 24 535 25 517 25 807 24 607 19 712 24 092 26 057 28 295 29 824 26 859 2011 Totalt 19 840 23 716 24 797 26 024 26 723 25 031 2010 Totalt 19 891 23 414 24 485 25 633 26 122 24 526 Jmf med -10 Kr % -51-0,3 302 1,3 312 1,3 391 1,5 601 2,3 505 2,1 Tabell 14. Median-/medellön för tillsvidareanställd personal den 1 november. 2010 Kvinnor Män Totalt Median 2011 10:e percentil 2011 Median 22 655 25 145 23 005 20 053 20 003 20 050 23 255 25 475 23 565 2011 2010 90:e percentil Medellön 30 296 34 690 31 332 2011 Medellön 24 080 26 443 24 526 24 607 26 859 25 031 Medianlönen14 2011 ökade för kvinnorna med 600 kr och för männen med 330 kr. Medellönen15 2011 ökade för kvinnorna med 527 kr och för männen med 416 kr. Medel-/medianlönerna är beräknade på grundlönen inklusive lönetillägg. Tabell 15. Hel- och deltidsanställd personal den 1 november (avser tillsvidareanställda) 2009 63,5 36,5 100 2010 65,5 34,5 100 2011 67,2 32,8 100,0 Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga anställda Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga anställda Heltidsanställda män i % av samtliga anställda Deltidsanställda män i % av samtliga anställda 48,3 33,7 15,1 2,9 100 49,6 31,6 15,9 2,9 100 51,2 29,9 16,0 2,9 100,0 Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor Deltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 59 41 100 61,1 38,9 100 63,1 36,9 100,0 84 16 84,5 15,5 84,7 15,3 100 100 100,0 Heltidsanställda i % av samtliga anställda Deltidsanställda i % av samtliga anställda Heltidsanställda män i % av samtliga män Deltidsanställda män i % av samtliga män 14 15 Medianlön anger den heltidslön som ligger i mitten av alla löner. Medellön =beräknat aritmetiskt medelvärde av överenskommen heltidslön. Sida 19
2.4 Arbetsmiljö och hälsa 2.4.1 Sjukfrånvarostatistik Enligt lagen om kommunal redovisning är kommuner och landsting skyldiga att i sju nyckeltal redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Redovisningen av sjukfrånvaro i tabell 16 och 17 omfattar månadsavlönade medarbetare. Flertalet kommuner i Västra Götaland inkluderar även timavlönade i sin sjukfrånvarostatistik. Om man även inkluderar timavlönade i sjukfrånvarostatistiken uppgick den totala sjukfrånvaron till 4,6 % under 2011. Hälsa-Ohälsa är en rapport med nyckeltal inom personalområdet som tas fram av medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund. Läsaren uppmärksammas på att uppgifterna i personalredovisningen och Hälsa-Ohälsa-rapporten ibland skiljer sig åt, vilket beror på att urvalet av anställningsformer som uppgifterna bygger på ibland är olika. Hälsa.Ohälsa rapporter sedan verksamhetsåret 2003 finns tillgängliga på www.grkom.se under rubriken Publicerat. Tabell 16. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid.16 2009 5,4 41,0 2010 5,2 35,2 2011 5,0 29,5 Diff 10-11 -0,2-5,7 Diff i % -3,8-16,2 Total sjukfrånvaro, kön Kvinnor Män 6,0 3,3 5,6 3,5 5,4 3,5-0,2 0,0-3,6 0,0 Total sjukfrånvaro, åldersindelad 29 år eller yngre 30-49 år 50 år eller äldre 4,7 5,0 5,9 4,7 5,0 5,4 4,6 4,9 5,1-0,1-0,1-0,3-2,2-2,0-5,6 Total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar) Tabell 17. Tabellen visar sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för månadsanställda. 2010 Förvaltning Kommunledningskontor Teknisk förvaltning Samhällsbyggnad Miljöskyddskontor Kultur- och fritidsförvaltning Barn- och ungdomsförvaltning Utbildningsförvaltning Vård- och äldreomsorg Socialförvaltning Totalt Kvinnor 3,4 7,7 Män 0,4 5,3 10,4 3,8 5,2 3,2 6,6 5,7 5,6 1,2 3,1 3,7 2,6 2,8 3,8 3,5 16 2011 Totalt Kvinnor 2,4 4,2 6,1 3,5 8,4 7,2 5,0 3,5 4,0 5,0 5,0 2,9 3,8 6,4 6,4 5,3 5,5 5,2 5,4 Män 0,8 5,1 1,8 2,6 2,0 3,9 2,4 5,4 3,3 3,5 10-11 Totalt Diff i % 3,0 25,0 4,8-21,3 4,9 4,3-40,3 3,2-8,6 4,9-2,0 3,2 10,3 6,3-1,6 5,1-3,8 5,0-3,8 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. Uppdragstagare och förtroendevalda ingår inte. Ordinarie arbetstid avser arbetstid enligt kollektiv- eller annat avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. I ordinarie arbetstid räknas inte övertid, mertid, ledig tid under lördag eller helgdagar och ledig tid som infaller under den anställdes ordinarie arbetstid. Frånvaroorsaker som saknar ekonomiska värden under ledighetstiden räknas ej som ordinarie arbetstid. Sida 20
Graf 10. Upprepad sjukfrånvaro - ofta sjuk. 6% 5% 5,07% 4,79% 5,07% 4,69% 4,37% 4,29% 4% 3% 2% 1% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel tillsvidareanställda med 6 el fler sjukfrånvarotillfällen Graf 11. Antal sjukdagar per tillsvidareanställd i genomsnitt. 30,0 28,5 26,3 25,0 22,3 20,0 17,4 16,5 15,0 14,9 10,0 5,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 Antal sjukdagar per tillsvidareanställd i genomsnitt Sida 21 2011
Graf 12. Grafen visar långtidssjukskrivna tillsvidareanställda, respektive månad. Långtidssjuka (>59 dagar), tillsvidareanställda 240 220 200 180 140 120 2007 Antal personer 160 2008 2009 2010 2011 100 80 60 c de v t no ok g pt se i au ju l ni ju aj m ar s ap ril br m fe ja n 40 2.4.2 Långtidsfriska Graf 13. Grafen visar andelen långtidsfriska tillsvidareanställda per förvaltning 2011.17 100,0 90,0 80,0 Procent (%) 70,0 60,0 56,9 55,5 50,0 43,2 Män 41,9 37,8 40,0 37,2 33,3 29,9 26,3 30,0 Kvinnor 52,8 Totalt 20,0 10,0 17 Det Totalt Vård- och äldreomsorg Samhällsbyggnad Barn och ungdom Kultur och fritid Teknisk förvaltning Socialförvaltning Miljöskydd Kommunledning Utbildning 0,0 finns flera definitioner på långtidsfrisk, men vi har valt den personal som har en tillsvidareanställning i kommunen och som inte har haft någon rapporterad sjukfrånvaro under året. Sida 22
Av grafen kan man utläsa att andelen långtidsfriska i kommunen uppgick till 37,2 %. Detta är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2010. Störst har ökningen varit på tekniska förvaltningen (13,1 procentenheter). Kommunledningskontoret minskade mest (10,4 procentenheter). 2.4.3 Övrig statistik relaterad till sjukfrånvaro Arbetsskador Under 2011 ökade antalet arbetsskador från 132 till 164. Arbetsskador och tillbud har uppmärksammats under hösten genom införandet av ett teknikstöd för att hantera arbetsskador och tillbud. Hanteringen av arbetsskador och tillbud har också tagits upp i en arbetsmiljöutbildning för chefer. Huruvida den uppmärksamhet som området arbetsskador och tillbud fått i sin tur lett till en ökad inrapportering av arbetsskador är svårt att säga, men skulle kunna vara en förklaring till det ökade antalet arbetsskador. De vanligast förekommande arbetsskadorna 2011 var att man föll (28 %) och att man blev skadad av annan person (23 %). Graf 14. Grafen visar andel arbetsskador för 2011 indelat efter typ. Elolycka, brand, explosion, Kontakt (även inandning) sprängning kemiskt ämne eller 1% Fordonsolycka eller påkörd smittämne 7% 3% Övrigt Snedtramp, feltramp, "spik"6% tramp (ej fall) 2% Psykisk överbelastning (hot, chock) 6% Den skadade föll 28% Fysisk överbelastning (lyft el ansträngande/häftig rörelse) 13% Den skadade slog el stötte emot något (ej vid fall) 2% Skadad av djur 1% Skadad av person (fysiskt även oavsiktligt) 23% Skadad av fallande/flygande föremål (ej egen hantering) 2% Skadad av hanterat föremål (egen hantering) 6% Falck healthcare-kort Alingsås kommun har sedan 2002 haft avtal med Falck healthcare om ett personalvårdsprogram. Kommunens personal har kunnat kontakta Falck healthcare när man upplever arbetsrelaterade eller privata problem som påverkar arbetsförmågan. Under 2011 hanterade Falck healthcare 172 ärenden från anställda inom Alingsås kommun. Detta är en minskning med 29 ärenden jämfört med 2010. Av ärendena till Falck healthcare är majoriteten (71 %) av privat karaktär. Ur ett arbetsgivarperspektiv är bedömningen att det långsiktigt är positivt att använda personalvårdsprogrammet. Ett ärende som snabbt avhjälps genom konsultation är en vinst kontra att problem växer och i sämsta fall påverkar både arbets- och privatliv. Sedan årsskiftet 2011/2012 är Previa leverantör av personalvårdsprogram. Tabell 18. Tabellen jämför antal ärenden hos Falck healthcare mellan 2010 och 2011. Arbetsrelaterad Privatrelaterad Totalt Antal ärenden 2010 2011 59 49 142 123 201 172 Procentuell fördelning 2010 2011 29 29 71 71 100 100 Sida 23
2.5 Indelning i personalgrupper enligt SKL:s anvisningar Tabell 19. Personalgrupper enligt SKL. Indelade efter AID-etikett. Personalgrupp AID-etikett Kommentarer Administration Ledningsarbete Handläggararbete Administratörsarbete 101010-109090 151010-151090 152010-152090 Samlad redovisning av Ledningsarbete Vård- och omsorgsarbete m m Sjuksköterska Undersköterska, skötare Vårdbiträde, vårdare mfl Personlig assistent Övrigt vård omsorgsarbete 205010-206510 207010-207014, 207018-207020 207021-207026, 207090 207027-207028 201010-204610, 207015-207017, 208010-208090, 251010-252090 Rehabilitering och förebyggande arbete 301010-301090 Socialt och kurativt arbete Socialsekreterare Övrigt socialt och kurativt 351010-351014 351015-352090 Skol- och barnomsorgsarbete Grundskolelärare Gymnasielärare Förskollärare Fritidspedagog Övrigt lärararbete Barnskötare Dagbarnvårdare Elevassistent Övrigt skol-/förskolearbete Kultur turism och fritidsarbete Fritidsledare Bibliotekarie, biblioteksass Övrig fritid kultur turism Teknikarbete Teknisk handläggare 401010-401011 401012-401013 402010 402011 401014-401018, 402090,403012 403010 403011 403016 403013-403015, 403090 452011 451015-451016 451010-451014, 451090-452010, 452012-452090 501010-501011, 501013 Ingenjörer 502010-502090, 501012 Tekniker Hantverkararbete m m Köks- och måltidsarbete Städ tvätt renhållningsarbete 503010-509090 521010-529090 601010-609090 651010-659090 Sida 24 Inklusive anhörigvårdare Psykolog, fotvårdsspec Arbetsterapeut, sjukgymn, logoped, audionom, dietist, hjälpmedelskons, friskvård m fl Behandlingsassistent, kurator m fl Lärare prakt/est, speciallärare, specialpedagog, SFI,hemspråkstränare Instruktör, handledare, syo,lärarassistent Kultursekr, lärare kulturskola, antikvarie, museipers, turismarbete, badpersonal Fysisk planerare/arkitekt, bygglovshandl, miljö- och hälsoskyddsinspektör,