Feldenkrais gar det omajliga mbjligt Det gar att komma i fysisk och psykisk balans genom att i lugn och ro undersoka skelettets rorelsernojliqheter, Lena Johansson kom igen efter livskrisen genom att bli rnedveten om sarnspelet mellen muskier och skelett. armar och ben, kropp och sjal. Feldenkraismetoden ar inte fium, utan vetenskap, Text Maria Leijonhjelm Fata [ohan Marklund Nar Lena Johansson for tva ar sedan hem hon mitt en djup livskris. - Egentligen visste jag inte hur daligt jag madde eftersom jag inte vagade kanna efter, sager hon nu. Men happen sa ifran. Lena som alltid har haft hoga sjalvkrav fortsatte att ga till sitt jobb pa Riksantlkvarieambetet, men var spand som en fjader och fick somnsvarighet, ledvark, yrsel och smafeber. Pa vardcentralen rekommenderades hon frarnfor allt KBTterapi och motion. De terapeutiska samtalen hjalpte henne att sortera kanslorna, men motionera klarade hon inte, trots att hon tidigare ofta hade sprungit, cyklat och akt skidor, Hon kunde inte ens promenera utan att kroppen sa ifran. Av en kollega fick hon hora talas am Feldenkraispraktiken Ostermaim sam drevs av Emilia Hjemgard. pa att skilja sig hamnade 62/ BLOSSOM MAGAZINE / Januari2011 Arbetskamrat.1 sittjobb som Feldenkraisterapeut jobbar Emilia Hiernqard mycket med skelett.
, Ft, "" ') ),. \ " i - Forsta gangen fick jag sitta pa en stol och forsoka karma fotsulorna mot golvet. Nar jag gjorde det markte jag att benen och knaskalama slappnade av, liksom av sig sjalva, sager hon. - Anda tog det tag ett bra tag inn an jag var saker pa att metoden inte var nagot flummigt hokus palms. Ovningarna var ju sa enkla, sam att forlanga en arm anda ifran skuldran eller karma efter hur jag lag mat underlaget. Vandpunkten kom nar Emilia en gang sa: Men Lena, du maste lita pa att din kropp har ett skelett. Gang pa gang tick Emilia vanligt pamlnna henne am att hon inte behovde ta i sa mycket, utan bara karma efter hur det kandes i kroppen nar hon utforde de sma rorelserna. - Tidigare hade jag hallit ryggen sa rak sa den nastan var 64 I BLOSSOM MAGAZINE I [anuari 2011 bakatbojd, sa innan jag vande mig vid det nya kandes det -som am jag hade sjunkit ihop som en hosack, sager hon. I dag har Lena lart sig att skilja pa muskler och skelett, avspandhet och spandhet. Hon kan karma sina hoftleder, hur revbenen ror sig, hur brostkorgen vidgas av andningen,., - Jag mar valdigt mycket battre, men ar fartfarande lattstressad, sager hon. Men eftersom jag vet hur det kanns att vara avspand kanjag hitta tillbaka till det lager. Ovningarna hjalper mig inte bara fysiskt utan ocksa mentalt. Jag har blivit mer "jordad" och narvarande, samtidigt sam jag har en storre integritet, sager hon. Vaggarna i den lilla lokalen dar Lena hittade tillbaka till barndomens sjalvklara rorelsemonster ar milt solgula, I ett horn star ett skelett och pa ena vaggen hanger en plansch som visar manniskans alla muskler.
I, "Andel tog det tog ell bra lag innan jag var saker pel att metoden inte var nelgot jlummigt hokus pokus" Lena Johansson vilken kroppsdel som helst, Det ar varseblivningen av rorelsen i sin helhet som gar medveten forandring och utveekling mojlig. Emilia kallar arbetet tor "grundforskning". - Det behovs inte manga muskier for att halla skelettet uppratt. Min allra vanligaste uppmaning ar. Karin efter! Ge etter! Alla manniskor har kapacitet till styrka, flexibilitet oeh oppenhet. Det finns tusentals till synes enkla feldenkraisovningar vilkas syfte ar att medvetandegora det komplexa samspelet mellan manniskokroppens olika nivaer. De kan goras antingen enskilt eller i grupp, Under de individuella lektionerna ligger eleven pi en brits medan pedagogen genom latt beroring dels undersoker de begransade rorelsernonstrena, dels visar pi friare oeh ursprungliga alternativ. lljalper ryggen Oviintad bieffekt. "Jag brukar skoja Till mottagningen soker sig rnanniskor i alla aldrar med alla upptankliga fysiska oeh psykosomatiska besvar. Antingen det onda sitter i nacken eller i ryggen, handlar om anorexi eller fibromyalgi, sornnloshet eller stress sa har de spanda musklerna fatt bara pa tok for myeket av bade kroppens och sjalens tyngd. - Den eventuella diagnosen ar egentligen oviktig, sager Emilia Hjemgard, Om en manniska ar spand oeh sturn i till exempel brostkorgen, sa jobbar jag inte speeiellt med just den kroppsdelen. Allt hanger ihop. Emilia ser som sin uppgift att via sina elevers kroppar fa kontakt med deras hjarnor - det ar dar den glomda upplevelsen av skelettet ska aterskapas. Hon uppmanar dem att vara uppmarksamma pa vad som hander i hela kroppen vid en rorelse som borjar i axeln, eller benet, eller sidan, eller De fiesta av de mer an 200 000 svenskar som lider av langvarit ryqqvark, far aidrig naqon forklarlnq till srnartan, Nu har den legitimerade sjukgymnasten och feldenkraispedagogen Christina Schon-Olsson skrivit en avhandling dar hon visar att det onda ofta beror pa ettfelaktigt rorelsernonster - och att feldenkraisovningar kan vara boten. Den som har ont nagonstans i kroppen f'orsoker skydda sig mot smarten genom att omedvetet beqransa sina rorelser, Ofta far det motsatt effekt och det onda blir varre. - Med tiden blir det felaktiga rorelsernonstrst en vana som i sig genererar srnarta. aven om grundorsaken inte langre finns kvar, sager Christina Schon-Olsson. I undersbknlnqen delades 40 patienter upp i tva qrupper for att man skulle kunna jarntora effekten de Isav feldenkraisovningar dels av fysisk traninq. Gruppen som fick ett ryggtranlnqsprcqrarn blev inte pmaliande battre och fortsatte att oraa sig over varken, Feldenkraispatienterna larde sig att Iyssna pa sin krapp. Nar de rnarkte att smarten horde ihop med hur de rorde sig, kunde de hitta ett annat, skonsammare roretsernonster, Till skillnad fran jsmforelseqruppen hade de efter behandlingen inte lanqre behov av att soka lakarhjalp, [anuarl 2011 I BLOSSOM MAGAZINE I 65
"Muslder och skeiett lar sig utt pa nytt samspela som nilr vi var barn" Emilia Hjemg;\rd Okar sjalvtilliten. "Musklerna ar till for rorelse. inte for att halla kroppen. Skelettets uppgift ar att ge stadga och stryka", fastslar Emilia. "Det ar min uppgih att fa eleven att vaga slappa efter och att lita pa underlaget - och sig sjalv", Feldenkrais Feldenkraismetoden har fatt sitt namn av sin skapare Moshe Feldenkrais (1904-1984). Han foddes i en liten by i Ryssland och arbetade som ung i Palestina dar han var kartritare och rnaternatlklarare, I25-arsaldern tog han ingenjorsexamen i Paris, for att nagra ar senare doktorera ifysik. Han var ocksa mycket intresserad av utvecklingspsykologi. Efter tyskarnas invasion flydde han till England dar han gjorde en rad naturvetenskapliga uppfinningar. Han aqnade sig ocksa at idrott av olika slag och var en av de torsta europeer som fick svart balte ijudo. Nar han fick en handikappande knaskada anvande han sig av sin breda kunskap inom olika discipliner for att hitta ett satt som gav honom tillgang till det centrala nervsystemets sjalvlakande torrnaqa Han Iyckades och kunde sa srnaninqorn utan problem anvanda sitt kna. trots skadan. Det var borjan till metoden som nu anvands inom frisk- och sjukvard over hela varlden, 66 I BLOSSOM MAGAZINE I januari 2011 Under grupplektionerna ligger eleverna pa golvet och foljer pedagogens instruktioner. Gravitation och sttid ar tva av metod ens nyckelbegrepp. - Genom att slappa efter och lita pa jordens dragningskraft, overlater vi tyngden at golvet. Muskler och skelett lar sig att pa nytt samspela som nar vi var barn, sager Emilia. Men for att vaga slappa taget maste vi lita pa att vi far stod och support av underlaget antingen vi ligger, sitter eller star. Om det forsta steget ar att lara karma den egna kroppen, sa ar andra att fa kontakt med omgivningen.. - Forflyttningar och placeringar i rummet handlar rent fysisk om hur lederna ror sig. De fiesta har till en borjan inte en aning om at vilket hall deras totter pekar nar de ligger pa golvet, sager Emilia. Itakt med att kroppen blir rorligare och mer flexibel, okar ocksa fiexibiliteten i tanke- och kansloliv, Allt hor ihop, som Emilia sager. Sa fort hennes elever har "landat" i sina kroppar borjar de skriva dagbok mellan besoken, Det ar ett satt att medvetandegora och nyansera de fysiska och menta1a upp1eve1serna. - Fe1denkrais sjalv sa att metoden gjorde det omojliga mojligt, det mojliga latt, och det latta elegant, sager Emilia. Jag vet att det ar precis sa det ar.
Feldenkrais ViII du veta mer om feldenkraismetoden, ga in pa www.feldenkraismetoden.org. Dar finns ocksa en lista over alia auktorserade feldenkraispedagoger i landet. Emilia Hjemgard, som ar legitimerad sjukgymnast och auktoriserad feldenkraispedagog, arrangerar avsn bppna workshops och weekendkurser. Du nar henne pa adressen emilia.hjemgard@gmail.com