Kursbeskrivning. Barndom, barnsyn, barnkultur

1 (12) 2016-08-21 Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, barnkultur 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart Kurskod: BKI00/BKI001 Höstterminen 2016 Kursansvariga Karin Helander ylva.lorentzon@buv.su.se karin.helander@su.se Kursadministratör Manilla Ernst Kerstin Gustafsson cbk@barnkultur.su.se 08-163687 Lärare Anne Banér Anna Götlind Björn Sjöblom Malena Janson Examinator Karin Helander karin.helander@su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se registrator@buv.su.se

2 (12) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser Centrum för barnkulturforskning har en egen flik på vår hemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursplan, och litteraturlista. Du söker själv fram informationen via www.barnkultur.su.se/utbildningar. Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på vår hemsida samt i filsamlingen på mondosidan, eller genom att logga in via https://schema.su.se Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen introducerar ämnet barnkultur och behandlar centrala begrepp som barnkultur, barnsyn, barndom och barnperspektiv. Kursen berör barndomens historia och kulturarv samt utforskar förhållandet mellan barnkultur och barnsyn i historisk kontext. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redovisa kunskap om begreppen barnkultur, barndom och barnperspektiv. - redogöra för och reflektera kring historiska perspektiv på barndom och kulturarv utifrån barnkulturella exempel. Kursen ges som delkurs ett inom kursen Barnkultur I och som fristående kurs. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier samt grupparbete och studiebesök och examineras med individuella skrivuppgifter i slutet av kursen. Föreläsningar och seminarier har som regel specifik litteratur som läses inför varje undervisningstillfälle och seminarierna har därtill oftast en uppgift inför seminariet. Vid seminarier förväntas aktivitet och engagemang från studenten. Samtliga undervisningstillfällen bygger på studenternas studier av litteraturen. 2

3 (12) Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på www.barnkultur.su.se/utbildningar samt i filsamlingen på kurssidan på Mondo. Innehåll Kursintroduktion Kursens arbetsformer och innehåll introduceras liksom grupparbetet och förberedelse inför examination, kursbeskrivningen gås igenom. Studenterna gruppindelas. Litteratur: - Seminarium 1: Barnkultur? Seminariet introducerar ämnesområdet barnkultur med fokus på studenternas tankar och funderingar om vad barnkultur kan innebära i teori och praktik. Frågor seminariet berör är; Vad är barnkultur? Vad är barnkulturforskning? Föreläsning 1: Barndomens historia Karin Helander Föreläsningen behandlar barndomens historia med betoning på västerländsk historia från medeltid till idag och i relation till barnkulturens utveckling. Viktiga filosofer, kulturpersoner, konstnärer och pedagoger i barndomens och barnkulturens historiska framväxt berörs, liksom olika historiska sätt att se på barn och barndom. Litteratur: Cunningham (1995) s. 1-18, Liliequist (1991) s. 11-26, Banér (2010) texterna av: Dencik, Osten/Helander, Halldén och Eilard. Individuell uppgift till föreläsning 1: Texterna av Dencik, Eilard, Halldén, Osten/Helander ur skriften Barnets familjer ur barnkulturella perspektiv (2010) behandlar barns villkor och bilder av barn i skilda historiska skeden. Läs texterna och fundera över: - Vilken syn på barn diskuteras i respektive text? - Hur diskuteras relationen mellan barn och vuxna barndom och vuxenhet i texterna? - Vilka historiska förändringar i barns villkor och synen på barn tycker du är intressanta? - Vilket barn är synligt idag reflektera över texterna utifrån synen på barn, barndom och familj idag. Välkomstdag för nya studenter vid SU Aula Magna 3

4 (12) Seminarium 2: Barnsyn och barnkulturbegreppet Seminariet undersöker olika innebörder i barnkulturbegreppet inom forskning samt relationen mellan barnsyn och barnkultur. Litteratur: Helander (2011) s. 3-5, Mouritsen (2002) s. 14-17 Individuell uppgift till seminarium 2: Läs texterna kritiskt med hjälp av frågorna nedan: Läs Mouritsens text och gör en översiktstabell eller karta, typ mindmap, över de olika slags kultur som berörs i texten. Notera beröringspunkter och skiljelinjer samt formulera egna exempel på de olika typer av kultur Mouritsen särskiljer. Läs Helanders text och fundera över: Vilka aspekter av barnkultur bidrar Helander med som eventuellt saknas i Mouritsens text? I vilka aspekter överensstämmer texterna och hur skiljer de sig till innehållet? Föreläsning 2: Bilden av barnet Anne Banér Föreläsningen behandlar bilden av barnet inom konsten. Föreläsningen utgår från praktiska exempel på hur barnet avbildats och ger ett historiskt konstnärligt perspektiv på barnsyn som fenomen. Litteratur: Banér (1994), Banér (1995) texterna av Hatje och Sundqvist, Münger (2009) s. 215-236 Seminarium 3: Barnperspektiv, barns perspektiv och barnkultur, exemplet Kamratposten Seminariet fokuserar på att närläsa Halldéns text om barnperspektiv och klargöra begreppets möjliga innebörder och användningsområden inom och utom forskning. Också relationen till begreppet barnsyn berörs. Seminariet tar upp barns insändare i Kamratposten som ett praktiskt exempel på hur begreppen barnperspektiv och barns perspektiv kan användas och hur de kan hänga ihop. Litteratur: Halldén (2003), Hällström (2011) s. 9-15, 20. Individuell uppgift till seminarium 3: Läs Halldéns text kritiskt utifrån frågorna : Hur menar Halldén att barnperspektiv skiljer sig från barns perspektiv? Hur resonerar Halldén om generationsbegreppets förtjänster och problem? Vilka problematiker beskriver Halldén med barnperspektiv inom forskning kring barns utsagor? Hur uppfattar du Halldéns avsikt med texten? Läs utragen ur Hällströms avhandling och fundera över relationen mellan barnperspektiv och barnsyn, hur skulle du beskriva den? Påståendet Hällström gör på sidan 20 angående vad barns insändare i Kamratposten kan uppfattas som för slags kultur, håller du med om det? Motivera. 4

5 (12) Föreläsning 3: Kulturarv Björn Sjöblom Föreläsningen handlar dels om kulturarv i relation till bevarande av digital kultur, om vad som kan anses vara värt att bevara och hur det kan gå till, men också om kulturarv i en bredare mening. Litteratur: Aronsson (2004) s. 143-151, 162-166, 170-179. Instuderingsfrågor till föreläsning 3: Aronsson skriver i texten om kulturarv om en demokratisering av kulturarvet. Vad menar han med det? Vidare tecknar han tre grundläggande perspektiv som han menar kan synliggöra hur kulturarv utformas, hur förhåller sig dessa till varandra? Fundera över Kulturarvets grundfrågor som Aronsson beskriver, vilka svårigheter och utmaningar finns i arbetet med kulturarv? Korzcakdagen, en dag till minne av Janusz Korczak Aula Magna Eftermiddagen handlar om barns rätt till respekt. Ylva Wibaeus talar inledande om Korczak, Henry Ascher talar om att möta barn på flykt, Caroline Tornehag talar om kulturell mångfald och inkludering i förskolan och Elina Druker om flykt som motiv och samhällskritik i barnlitteratur. Litteratur: Korczak (2011) Seminarium 4: Studieteknik och formalia Seminariet handlar om att planera och genomföra studier på universitetet. Formalia och referenshantering berörs liksom betygskriterier. Litteratur: Häftet Studieteknik och att skriva vetenskapligt en liten hjälp på vägen samt APAmall för referenshantering (Mondo). Föreläsning 4: Barnet i historien Anna Götlind Föreläsningen behandlar barnet i historien i relation till olika historiska källor. Föreläsningen berör källkritik och hur barnet syns på olika sätt i historiska källor, men också barns liv och livsförutsättningar i olika tider. Litteratur: - Seminarium 5: Barnrättskonventionen, rättigheter nu och då Seminariet fokuserar på barnets rättigheter som de ser ut idag som fastslagna i Konventionen om barnets rättigheter och på hur det kom sig att barnet fick egna rättigheter. Innehållet i konventionen behandlas liksom tidigare exempel på försök att hävda rättigheter för barnets räkning. Litteratur: UD (2006) Artikel 1-54 samt tillägg, Englundh (2009) s. 23-38. Uppgift inför seminarium 5: Läs först konventionsartiklarna, sedan Englundhs text. Men innan du läser konventionen besvara följande fråga: Vad tror du att artiklarna i konventionen handlar om för slags rättigheter? Läs sedan konventionen och fundera över vad det är för slags rättigheter som hävdas. Besvara också följande fråga: -Vad uttrycker rättigheterna för barnsyn? Motivera. 5

6 (12) Läs sedan Englundhs text och formulera i punktform hur hon menar att det kom sig att barnet fick rättigheter. Seminarium 6: Kulturarvingarna, typ! Examinerande seminarium Malena Janson Seminariet behandlar olika användning av begreppet kulturarv och utgår från studenternas eget arbete med antologin Kulturarvingarna, typ! Litteratur: Banér (2011) texterna av : Engman, Palmenfelt, Olin-Scheller, Persson, Borgström och Rönnberg. Uppgift inför examinerande seminarium: se nedan. Seminarium 7-8: Redovisning av Grupparbete Studenterna redovisar sina grupparbeten. Utvärdering av kursen. Litteratur: - Seminarieuppgift: Kulturarvingarna, typ! Examinerande seminarium Läs texterna ur skriften Kulturarvingarna, typ!. Besvara följande frågor, ta med dina svar som underlag till seminariet. - Fundera på olika definitioner och problematiseringar av begreppet kulturarv i texterna. - Hur kan diskussionen om kulturarv knytas till synen på barn i olika sammanhang? Ge exempel ur texterna. - Hur förändras och förvaltas kulturarv av barn och av vuxna? Ge exempel ur texterna. Grupparbete Barndom, konstnärer och pedagoger Under kursens gång ska ni i grupp söka information, diskutera och reflektera kring vilken syn på barn och barndom som framkommer i texter, tankar och uttryck av en grupp filosofer, pedagoger och konstnärer eller kulturskapare, samt fundera kring hur dessa kan ha inverkat på dagens synsätt på barn och barndom i teori och praktik. Arbetet ska redovisas enligt följande: Varje grupp redovisar muntligen sitt gemensamma arbete onsdagen 21/9. Varje grupp har 30 minuter på sig att redovisa, därtill finns möjlighet till ca 10 minuters gemensam diskussion. Försök att bjuda era studentkolleger på en innehållsrik och pedagogiskt upplagd halvtimme kring ert område. Tänk på att planera redovisningen noga så ni hinner inom angiven tid. Vid redovisningen finns möjlighet att använda overhead, dator/powerpoint, DVD etc. Grupp 1: Barnets - och barndomens århundrade Utgå från följande personer: 1a) Elsa Beskow 1b) Ellen Key, 1c) Alice Tegnér Litteraturtips: 6

7 (12) Ambjörnsson, Ronny, Ellen Key: en europeisk intellektuell, Stockholm 2012 Alice Tegnér: musikskapare (red. Gudrun Tegnér), Alice Tegnér-sällskapet 2014 Ellen Key: 1849-1999: en minnesbok (red. Birgit Gerhardsson), Linköping 1999 Elsa Beskow vår barndoms bildskatt, Nationalmuseum, Stockholm 2002 Hammar, Stina, Solägget. Fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst, Stockholm 2002 Key, Ellen, Barnets århundrade, Stockholm 1900 Netterstad, Märta, Så sjöng barnen förr, diss., Stockholm 1982 Ny syn på Ellen Key: 32 texter av 23 författare, (red. Siv Hackzell), Nacka 2000 Paulsson, Kajsa, Nu ska du få höra. Svenska musikfonogram för barn 1904-1980, diss., Göteborg 2006 Reimers, Lennart, Alice Tegnérs barnvisor, diss., Göteborg 1983 Samt botaniserande i litteratur om Ellen Key och nedslag i Elsa Beskows illustrationer och böcker samt i Alice Tegnérs visor. Grupp 2: Fostran och frihet Utgå från följande personer: 2a) John Locke 2b) Jean-Jaques Rousseau 2c) Astrid Lindgren (Pippi Långstrump) Litteraturtips: Boken om pedagogerna, red. Svedberg & Zaar, Stockholm 1993 Den tidlösa pedagogiken, red. Tomas Kroksmark, Lund 2011 Edström, Vivi, Astrid Lindgren Vildtoring och lägereld, Stockholm, 1992 Heywood, Colin, Barndomshistoria, Lund 2005 Kåreland, Lena, Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40-tal, Stockholm 1999 Lindgren, Astrid, Pippi Långstrump, Stockholm 1945 Lindgren, Astrid, Ur-Pippi, originalmanuskript med kommentarer av Ulla Lundqvist, Uppsala 2007 Lundqvist, Ulla, Århundradets barn. Fenomenet Pippi Långstrump och dess förutsättningar, diss., Stockholm 1979 Locke, John, Some thoughts concerning education, (1693) Oxford 1999 Rousseau, Jean-Jacques, Émile eller Om uppfostran, (1762) Göteborg 1977 Rousseau i urval och med inledning av Romain Rolland, 1942 OBS: Det finns mycket litteratur om Astrid Lindgren och böcker om pedagogikens historia som också kan användas. Grupp 3: Reformpedagogik och modernism Utgå från följande personer: 3a) Knut Brodin 3b) John Dewey 3c) Lennart Hellsing Litteraturtips: Barkefors, Laila, Knut Brodin: musik som livsämne, diss., Hedemora 2006 Boken om pedagogerna, red. Svedberg & Zaar, Stockholm 1993 Brodin, Knut, Barnbild och bildspråk, 1982 7

8 (12) Den tidlösa pedagogiken, red. Tomas Kroksmark, Lund 2011 Dewey, John, Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter, Stockholm 1980 John Dewey: om reflektivt lärande i skola och samhälle, Sven Hartman m fl, Sthlm 2003 Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter (av John Dewey - står ibland därför sorterad under Dewey), Hartman, Sven m.fl., Stockholm 2004 Hellsing, Lennart, Tankar om barnlitteraturen, Stockholm 1999 Kåreland, Lena, Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40-tal, Stockholm 1999 Kåreland, Lena, En sång för att leva bättre: om Lennart Hellsings författarskap, Sthlm 2002 Larsson, Nisse, Hela Hellsing, Stockholm 2004 Netterstad, Märta, Så sjöng barnen förr, diss., Stockholm 1982 Paulsson, Kajsa, Nu ska du få höra. Svenska musikfonogram för barn 1904-1980, diss., Göteborg 2006 Ryner, Birgitta, Vad ska vi sjunga? En musikpedagogisk diskurs om tiden mellan två världskrig, diss., Stockholm 2007 samt nedslag i Knut Brodins och Lennart Hellsings böcker och visor. Närvaro Kursen förutsätter att studenten närvarar studiebesök, föreläsningar och seminarier. Examination För samtlig skriftlig examination gäller följande: Använd kurslitteraturen på ett relevant och kritiskt sätt. Texten skall skrivas i Times new roman, 12 pt och 1,5 radavstånd. Glöm inte att bifoga en referenslista/källförteckning över de källor du har refererat till. På Centrum för barnkulturforskning kan såväl APA, Harvard och Oxford användas som referenssystem, se manualer i filsamlingen på mondosidan. Cbks litteraturlistor står i APA. Användning av referenssystem måste ske konsekvent, endast ett system i taget. Ta hjälp av kompendiet Studieteknik och att skriva vetenskapligt en liten hjälp på vägen. Se även Regler för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet som finns på www.su.se Skriv ditt namn och personnummer överst i högra hörnet på svarets första sida, liksom kurs och provkod (Observera att det är olika provkoder beroende på om du läser kursen inom Barnkultur 1 eller som fristående kurs). Ange även hur många ord din examination omfattar. Seminarieuppgift (EXAA/EXA1) 1 hp Genomförs den 19/9 under seminariet Kulturarvingarna, typ! förberedelse, se ovan. Vid bedömning används betygen G/U. 8

9 (12) Individuell skriftlig presentation av grupparbete (EXAB/EX02) 3 hp Utifrån arbetet i grupperna skall studenten individuellt formulera en text där du resonerar kring någon eller några aspekter av synsätt på barn och barndom i relation till vald filosof, pedagog, konstnär eller kulturskapare. Omfattning 900-1200 ord, exklusive referenslista/källförteckning. Vid bedömning används betygen A-F. Uppgiften inlämnas på Mondo i Uppgifter senast kl. 15.00 den 27/9. En papperskopia av examinationen lämnas i Cbk s brevlåda (utanför expeditionen) inom ett dygn efter inlämning. Student som önskar få sin examination hemskickad ska bifoga ett frankerat adresserat kuvert. Skrivuppgift (EXAC/EXA3) 3,5 hp För examinationen på denna kurs ingår en hemskrivningsfråga som bygger på att ni tagit del av barnverksamheten utbudet för barn och unga - vid valfritt museum. Flera museer har också speciella barnstrategier, lärarhandledningar och annan information som man kan ta del av på respektive hemsida det kan vara en god idé att undersöka sådant material också. Examinationsuppgiften syftar till att binda ihop flera föreläsningar med litteratur i en diskussion om begrepp som barnkultur, barnsyn, barndom, kulturarv och barnperspektiv, etc. Planera därför in ett besök valfritt museum på egen hand i god tid. Skrivningsfrågan läggs ut på Mondo den 19/9. Det är inget som hindrar att ni väljer att gå tillsammans med någon eller några andra studenter på kursen den skriftliga examinationen är sedan naturligtvis individuell. Uppgiften inlämnas på Mondo i Uppgifter senast kl. 15.00 den 27/9. En papperskopia av examinationen lämnas i Cbk s brevlåda (utanför expeditionen) inom ett dygn efter inlämning. Student som önskar få sin examination hemskickad ska bifoga ett frankerat adresserat kuvert. Omexamination Reglerna för omexamination framgår av kursplanen. Nästkommande omexamination äger rum den 9/11, inlämning den 16/11. För omexamination krävs personlig anmälan till ansvarig lärare senast 8/11 via e-post. Betyg och betygskriterier A. Utmärkt. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en djup förståelse för och mycket god kunskap om ämnesområdet. Teoretiska begrepp används på ett problematiserande, relevant och utförligt vis. Studenten tar stöd i kurslitteratur och källor på ett kritiskt och genomtänkt sätt. Uppgiften skall vara väl strukturerad och avgränsad samt 9

10 (12) stringent formulerad på ett självständigt sätt samt uppvisa utmärkt språkbehandling. Ett vedertaget referenssystem ska användas korrekt. B. Mycket bra. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en mycket god förståelse för och mycket god kunskap om ämnesområdet. Teoretiska begrepp används på ett nyanserat och relevant vis med en problematiserande hållning och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor på ett genomtänkt vis. Uppgiften skall vara väl strukturerad och formulerad på ett självständigt sätt och uppvisa mycket god språkbehandling. Ett vedertaget referenssystem ska användas korrekt. C. Bra. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en god förståelse för och god kunskap om ämnesområdet. Centrala teoretiska begrepp används på ett nyanserat sätt och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor på ett genomtänkt vis. Uppgiften skall vara formulerad på ett självständigt och reflekterande sätt och uppvisa god språkbehandling. Ett referenssystem ska användas utan större brister. D. Tillfredsställande. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften ämnesrelevant kunskap på ett genomtänkt sätt. Centrala teoretiska begrepp används och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor. Texten har en tydlig språkbehandling och ett vedertaget referenssystem ska användas utan större brister. E. Tillräckligt. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften ämnesrelevant kunskap. Centrala teoretiska begrepp används och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor. Texten har ett begripligt språk och ett vedertaget referenssystem ska användas. Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. Betyget Fx är ett icke godkänt betyg och ges om skrivuppgiften bedöms ligga nära gränsen för godkänd men inte fullt når upp till dessa kriterier. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnad examinationsuppgift inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. Studenten uppvisar knappast någon förståelse för begrepp och perspektiv inom det beskrivna ämnesområdet. Skrivuppgiften är så oklart formulerad och osammanhängande att det inte går att utröna om studenten tillgodogjort sig innehållet för uppgiften. Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att 10

11 (12) känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga skriftliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. 11

12 (12) Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studentrad Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet (www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. 12