++ VÄGPLAN E22 Malmö Kristianstad Projektnummer: 881081, datum 2015-12-01
Beställare: Projektledare: Konsult: Uppdragsledare: Teknikansvarig: Trafikverket, www.trafikverket.se Dennis Andersson Sweco, www.sweco.se Ramböll, www.ramboll.se Rickard Kappers (Sweco) Jesper Håkansson, Laura Mäkelä (Sweco) och Tobias Girhammar (Ramböll) Titel: Teknisk PM Avvattning och Ledningar Projekt: E22 Malmö-Kristianstad, Uppdragsnr Sweco: 104508101 Projekteringssteg: Fotot på framsidan visar vy över Vramsån och Skättilljungavägen 2 (25)
Innehåll 1 Allmänt... 5 2 Avvattning E22... 5 2.1 Förutsättningar... 5 2.2 Dimensionerande regn... 6 2.3 Infiltrationskapacitet...7 3 Recipienter...7 3.1 Mossabäcken...7 3.2 Vildsvinsbäcken... 8 3.3 Vramsån... 8 3.4 Bertebäcken... 8 3.5 Tjörningabäcken... 8 3.6 Ryabäcken... 9 3.7 Rambrobäcken... 9 4 Dikningsföretag och åkerdräneringar... 9 4.1 Sätaröds dikningsföretag I och II av år 1933 (11-KLS-689)... 9 4.2 Sätaholms dikningsföretag I-IV 1942 (11-KLS-1159)... 10 4.3 Skättilljunga nr 11 dikningsföretag av år 1946 (11-KLS-1395)... 10 4.4 Skättilljunga-Venestads dikningsföretag 1958 (11-L2-521)... 10 4.5 Tullsåkra västra dikningsföretag I och II 1950 (11-KLS-1521)... 10 4.6 Tullsåkra-Tullsbo dikningsföretag 1950 (11-KLS-1520)... 10 4.7 Rya-Bröds dikningsföretag 1949 (11-KLS-1511)... 10 4.8 Nöbbelövs dikningsföretag 1946 (11-KLS-1351)... 11 4.9 Nöbbelöv-Ugerups dikningsföretag I och II 1940 (11-KLS-1133)... 11 4.10 Wä-Nöbbelövs dikningsföretag 1935 (11-KLS-841 (2390))... 11 4.11 Rambrobäckens dikningsföretag 1945 (11-KLS-1398)... 11 5 Åtgärdsförslag för dagvattenhantering... 11 5.1 Skydd av yt- och grundvatten... 12 5.2 Beskrivning av delsträckor... 13 6 Reningsåtgärder för vägdagvatten...18 7 Avvattning övriga allmänna och enskilda vägar... 20 7.1 Förutsättningar... 20 8 Omgrävning av befintliga vattendrag... 23 8.1 Spångarpsbäcken... 23 8.2 Mossabäcken... 23 8.3 Vildsvinsbäcken... 23 8.4 Sätarödsbäcken... 24 8.5 Vramsån... 24 8.6 Bertebäcken... 24 8.7 Tjörningabäcken... 24 8.8 Ryabäcken... 24 8.9 Rambrobäcken... 24 9 Trummor under E22... 25 3 (25)
10 Befintliga ledningar... 25 10.1 VA-ledningar... 25 10.2 Dräneringsledningar och bevattningsledningar... 25 11 Referenser... 25 4 (25)
1 Allmänt Sweco och Ramböll har på uppdrag av Trafikverket utfört projektering för vägplan för väg E22 Sätaröd - Vä. en har omfattat projektering av ombyggnad och nybyggnad av E22 till motorvägsstandard samt av ombyggnad och tillbyggnad av befintliga vägar i anslutning till E22. En del av sträckan går nerför Linderödsåsens sluttning och blir en del av Vramsåns avrinningsområde. Detta innebär att en del renings- och tätningsåtgärder föreslås längs med sträckan. Nedan beskrivs förutsättningar, beräkningar och beslut om utformning av avvattningssystemet längs E22 och övriga allmänna och enskilda vägar. Sist i detta PM finns en kort beskrivning av vilka befintliga ledningar och kablar som korsar eller förväntas korsa vägarna. 2 Avvattning E22 Avvattningssystemet har dimensionerats efter Trafikverkets skrifter TK Avvattning, TDOK 2014:0045 och MB310- Avvattningsteknisk dimensionering och utformning. Dagvattenhantering dimensioneras utifrån TDOK 2014:0051 Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB 310. Ledningar dimensioneras enligt funktionskrav i Svenskt Vattens publikation P 90. Korsande trummor skall dimensioneras med hänsyn till framtida drift och underhåll, beakta TRV 2011:072 TRVK Väg kapitel 5. Principen vid utformningen av avvattningssystemet har varit att vägdagvattnet i första hand ska tas omhand genom översilning på gräsklädda vägslänter eller i öppna diken där det fördröjs. Principen tar hänsyn till infiltration i slänter och diken vilket har lett till att en mindre volym avleds till recipient. På grund av skärningen i Linderödsåsen finns risk att förorenat vägdagvatten kan tränga ner i grundvatten och nå känsliga grundvattenmagasin på slätten nedanför åsen och Vramsån om inga åtgärder vidtas. Därför har infiltrationsmöjligheterna nerför slätten minimerats och vägdagvattensystemet dimensionerats så att de klarar av större och kraftigare regn. Nedan beskrivs förutsättningarna och antaganden som använts. 2.1 Förutsättningar Vägdagvattnet tas omhand på olika sätt längs sträckan och förklaras vidare i kapitel 4.2. där varje delsträcka gås igenom. De målsättningar som legat till grund för avvattningen av vägen anges nedan. Dessa målsättningar har ställts upp i samråd med Trafikverket, men därefter har respektive sträcka anpassats till befintliga förhållanden. Då vägen ligger högt (på bank) i förhållande till omgivande mark ska vägdagvattnet överstrila och infiltrera på slänterna. I skogsmark får vattnet infiltrera i omgivande mark. I ängs och åkermark där vägen ligger nära biflöden till Vramsån anläggs bankdiken som samlar upp vattnet. 5 (25)
Då vägen ligger lågt (i skärning) i förhållande till omgivande mark ska vägdagvattnet överstrila och infiltrera på innerslänterna och därefter samlas upp i diken och avledas till naturligt vattendrag eller dikningsföretag. Vägdagvattnet ska avledas i öppna diken för att möjliggöra infiltration, fördröja vattnet och rena det i gräsytor. Täckta ledningar anläggs endast i undantagsfall där förutsättningarna för diken är ogynnsamma. Då vägen ligger nära eller då vägdagvattnet avleds till bäckar som mynnar i Vramsån skall reningsanläggningar anläggas så att föroreningar inte når vattendraget. Vägdagvattnet ska renas med utgångspunkten att ingen försämring av miljön i de berörda recipienterna uppkommer. Vägdagvattnet ska fördröjas så att inte angivna vattenflöden i dikningsföretagen överskrids. Längs vägsträckan dräneras överbyggnaden både av dräneringsledningar och av vägdiken med dikesbotten minst 0,3 m under terrassyta eller genom att vägen går på bank. Minsta lutning i dikena ska vara 2 där avsikten med dikena är att leda bort vatten. När dikena utformas för att fördröja vattnet är det tillåtet med en i princip plan botten. Våtmarken och fördröjningsytorna för rening av vägdagvatten längs sträckan har dimensionerats enligt kraven på rening som redovisas i kapitel 6. 2.2 Dimensionerande regn Enligt MB310 används en återkomsttid på 10-20 år vid trågsträckor med lågpunkt. Då bergsskärningen nerför åsen anses som en utsatt trågsträcka med lågpunkt har återkomsttiden 20 år använts vid beräkning. Dagvattenledningen förbi Sätarödsvägen har därför dimensionerats för ett 20-års regn. Förutsättningarna för infiltration varierar längs med sträckan och mycket liten infiltration förväntas ske ner i berget varför infiltration nerför åsens bergskärning har försummats. Dimensionerande återkomsttid för dagvattenmagasin har i projektet valts till 5 år. Avvattningsteknisk dimensionering och utformning anger ingen specifik återkomsttid för dagvattenmagasin. Förövrigt dimensioneras ledningssystemen efter TRV 2011:072 TRVK Väg kapitel 5.3.3 där tabell 5.3-2 ger minsta lutning med hänsyn till självrensning. Broar samt trummor och diken i naturmark ska dimensioneras för vattenföring med minst 50 års återkomsttid. Trummor och diken i urban mark dimensioneras med 10 års återkomsttid. Resterande dagvattenledningar dimensioneras för en återkomsttid på 1 år. Reningsåtgärderna (sedimenteringsytorna och våtmarken) har dimensionerats efter krav på föroreningsutsläppen. Regnintensiteterna har beräknats enligt Dahlströms modifierade ekvation från 2010 som rekommenderas för svenska förhållanden för regnvaraktigheter upp till 1 dygn: i=190*(å) 1/3 *ln(tr)/tr 0,98 +2 6 (25)
Å=Återkomsttid TR=Rinntid=Regnets varaktighet Det dimensionerande regnets varaktighet motsvarar flödestiden till beräkningspunkten för det avrinnande vattnet. Enligt MB310 väljer man i flacka områden 15 minuters varaktighet medan man i trågsträckor med lågpunkt rekommenderar att använda 5 minuters varaktighet då det vid större lutningar antas mindre magasinering/fördröjning. Rinnhastighet i diken har satts till 0,5 m/s och till 1,5 m/s i ledningar. Konsekvenserna av större regn har beaktats vid samtliga lågpunkter eller utlopp från diken och våtmark. Om vägdikena fylls och svämmar över har det kontrollerats så att ingen materiell skada kan ske i omkringliggande hus. Då skärningen nerför Linderödsåsen är ett känsligt område har det beaktats vad som inträffar vid ett större regn än vid ett 20-års återkomsttid. Risken att Sätarödsvägen översvämmas är liten men kan eventuellt inträffa då ett kraftigare regn än ett med 20-års regn inträffar. 2.3 Infiltrationskapacitet Förutsättningarna för infiltration varierar längs sträckan, beroende på om vägen går på bank eller ligger i skärning. Gemensamt är att där infiltration ska ske bör det underliggande materialet byggas upp med nödvändig genomsläpplighet. Det finns risk att infiltrationen minskar efter ett antal år i drift pga igensättningar och täta vegetationsskikt. Det är därför viktigt att dikena sköts och underhålls ordentligt. För bankslänter och inner- och ytterslänter antas infiltrationskapaciteten vara 150 l/(s, ha). För diken är infiltrationskapaciteten 100 l/ (s, ha) i de fall där grundvattennivån ligger 0,5 meter under dikesbotten. I de fall där grundvattennivån ligger högre upp antas ingen infiltration i diken. I bergskärning förväntas liten infiltration ske varför infiltration i bergskärning har försummats. 3 Recipienter Vägdagvatten från ny E22 kommer att avledas till 7 olika recipienter. Nedan beskrivs vilka recipienter som kommer att påverkas. 3.1 Mossabäcken Mossabäcken korsas av ny E22 vid 7/640 och mynnar i Lindebäck som strax därefter mynnar i Vramsån. Bäcken går i huvudsak genom skuggande, lövdominerade skogar. Huvuddelen av sträckorna bedöms som naturvärdesklass 2. Mossabäcken är biotopkarterad från mynningen i Lindebäck hela vägen uppströms och i samtliga biflöden som nedströms eller strax uppströms berörs av väg korridoren. Höga halter av näringsämnen gör Mossabäcken känslig för ytterligare påverkan. MLQ (medellågvattenföring) är beräknat till 0,002 m 3 /s för Mossabäcken. Omgrävning av Mossabäcken beskrivs vidare i kapitel 8. 7 (25)
3.2 Vildsvinsbäcken Vildsvinsbäcken korsas av ny E22 vid 8/030. Bäcken har liten vattenföring och är under sommartiden helt uttorkad. Där finns bitvis ingen riktig bäckfåra utan vattnet har ett flöde på bred front genom skogsområdet. Vildsvinsbäcken är för liten för att finnas med som eget vattendrag i SMHI:s vattenwebb. Bäcken mynnar i Lindebäck och därefter till Vramsån. Omgrävning av Vildsvinsbäcken beskrivs vidare i kapitel 8. 3.3 Vramsån Vramsån kommer att vara recipient till en stor andel vägdagvatten både från ny E22 väster och öster om Vramsån. Vramsån är ett tämligen stort vattendrag som hör till Helgeås avrinningsområde. Ån ingår i det europeiska nätverket av naturområden, Natura 2000. Höga koncentrationer av näringsämnen förekommer, vilket gör vattendraget känsligt för ytterligare belastning. Vramsån är av nationellt intresse eftersom det hyser flera värdefulla naturmiljöer och bedöms som naturvärdesklass 1. I Vramsåns bevarandeplan (Länsstyrelsen 2005) uppges att Vramsån har ett mycket stort värde för stormusslor (bland annat flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla), laxfiskar, kungsfiskare, jättemöja, strömvattenlevande bottenfauna men även flera andra arter. Större delen av vattendraget utgörs av den skyddade biotopen vattendrag med flytbladsvegetation och akvatiska mossor. Medellågvattenföring är medelvärde av det lägsta flödet per år under en längre period, vanligen 30 år. Statistiskt sett understigs MLQ en dag vartannat år. MLQ för Vramsån är beräknat till 0,26 m3/s. (Jordbruksverket, 2014) Senare i det här PMet diskuteras hur vägdagvattnet ska tas omhand innan utsläpp till Vramsån och dess biflöden. 3.4 Bertebäcken Bertebäcken mynnar i Tjörningabäcken ca 2 km nerströms planerad passage för ny E22. Efter ytterligare cirka 1,4 km mynnar Tjörningabäcken i Vramsån. Bertebäcken går genom ett i det närmaste helt öppet odlingslandskap med åkermark, betesmark och några små träddungar. Bertebäcken är i Naturcentrums inventering klassad till naturvärdesklass 3 (har naturvärde) i vägkorridoren och huvuddelen av bäcken samt klassad till naturvärdesklass 2 (har höga naturvärden) på två sträckor, en norr och en söder om vägkorridoren. Bertebäcken har höga halter av näringsämnen, vilket gör den känslig för ytterligare påverkan. MLQ är beräknat till 0,011 m3/s för Bertebäcken. (Ramböll, 2014) 3.5 Tjörningabäcken Tjörningabäcken har en sträcka på ca 3,3 kilometer från vägkorridorens norra gräns till mynningen i Vramsån. Inom vägkorridoren går Tjörningabäcken i ett ålderdomligt kulturlandskap med betesmark och rester av gamla slåtterängar. Bäcken rinner fram i små meanderbågar. Nerströms vägkorridoren går Tjörningabäcken genom ett mer jordbruksdominerat landskap och mynnar ut i Vramsån strax öster om Skättilljunga. Tjörningabäcken har mycket fina naturvårdskvalitéer och huvuddelen är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 1 (högsta klassen av tre). Höga halter av näringsämnen gör den känslig för ytterligare påverkan. Medellågvattenföringen, MLQ, är beräknad till 0,022 m3/s och medelvattenföring MQ är beräknad till 0,2 m3/s. (Ramböll, 2014) 8 (25)
3.6 Ryabäcken Från vägkorridorens södra gräns är det en sträcka på cirka 5,5 kilometer innan Ryabäcken når Vramsån. Ryabäcken rinner genom ett varierat jordbrukslandskap med inslag av betesmarker, lövträdsdungar och mindre skogspartier. Ryabäcken är sedan tidigare omgrävd. Trots det finns höga biologiska värden i bäcken. Ryabäcken är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 2 (har höga naturvärden) för huvuddelen av sträckan men här finns en viss variation. Ryabäcken har höga halter av näringsämnen, vilket gör den känslig för ytterligare påverkan. MLQ är beräknad till 0,029 m3/s för Ryabäcken och medelvattenföring MQ är beräknad till 0,25 m3/s. (Ramböll, 2014) 3.7 Rambrobäcken Rambrobäcken är det östligaste vattendraget i vägkorridoren. Från den södra gränsen av vägkorridoren mynnar den i Vramsån strax öster om Lyngsjö efter cirka 3,4 km. Bäcken rinner i ett nästan helt öppet jordbrukslandskap men beskuggas av en trädridå. Rambrobäcken är i Naturcentrums inventering bedömd till naturvärdesklass 3 (har naturvärden) för huvuddelen av sträckan. Höga halten av näringsämnen i Rambrobäcken gör den känslig för ytterligare påverkan. Rambrobäckens medellågvattenföring, MLQ, är beräknad till 0,011 m3/s och medelvattenföring MQ är beräknad till 0,06 m3/s. (Ramböll, 2014) 4 Dikningsföretag och åkerdräneringar Längs sträckan påverkas dikningsföretag. Vissa åkerdräneringar finns inmätta och inritade på planritningarna, men det finns troligen många fler åkerdräneringar, dräneringsdiken eller bevattningsanläggningar som korsas av vägen. Dessa ska tas omhand i byggskede genom avskärande ledningar som avleds till närmaste vattendrag eller dikningsföretag. Uppsamlande dränledning som hamnar under breddad väg skall ersättas av ny vid sidan av vägen. Arbeten med återställande och kompletterande av jordbruksdränering skall utföras enligt Anvisningar för återställning av jordbruksdrän, utgiven av Jordbruksverket, Vattenenheten (SJV Vattenenheten 2004-04-07). Dessa råd och anvisningar tillämpas tillsammans med Läggningsanvisningar för jordbruksdränering utgiven i samarbete mellan Plast- och kemibranscherna, Jordbruksverket, Trafikverket och Sveriges lantbruksuniversitet. Enligt Lag 1998:812 (3 kap 9 ) ska omgivande mark kunna avvattnas till ett djup av 1,2 m. Ledningar och trummor för markavvattningsföretag som korsar E22 anpassas efter bestämmelsen. Nedan redovisas de dikningsföretag som påverkas. 4.1 Sätaröds dikningsföretag I och II av år 1933 (11-KLS-689) Ny E22 kommer att korsa Sätaröds dikningsföretag vid längdmätning 9/430. Dikningsföretaget består av två delar som avvattnar båtnadsområdet åt olika håll. Del 2 kommer att korsas av blivande E22. Enligt ritning över dikningsföretaget ska det 9 (25)
finnas en täckdikad ledning med dimension 12 (ca 300mm) som kommer att korsas av ny E22. Ledningen ligger mellan två befintliga brunnar. Ledningen bör bytas ut så att den klarar av kravet på teknisk livslängd. Inget ytvatten/dagvatten kommer att släppas till dikningsföretaget. Till dikningsföretaget får 1,0 l/(s, ha) avledas. Enligt dikningsföretagets ritning ska det även finnas en fixpunkt. Fixpunkten kan komma att påverkas av byggandet varför den bör mätas in och en ny fixpunkt anges. Om fixpunkten hittas kan man från dikningsföretagets dokumentation utläsa ledningens gällande nivåer. 4.2 Sätaholms dikningsföretag I-IV 1942 (11-KLS-1159) Dikningsföretaget består av fyra delar som avvattnar båtnadsområdet från olika håll. Företaget korsar blivande E22 i längdmätningarna 19/850-19/950. Företaget är till stora delar täckdikat med avvattning 1,2m under mark (enligt handlingar, ej inmätt). Ledningarna är dimensionerade för en avrinning på 1,0 l/(s,ha). Företaget mynnar i Vramsån. 4.3 Skättilljunga nr 11 dikningsföretag av år 1946 (11-KLS-1395) Dikningsföretaget korsas av blivande E22 i längdmätning 20/850 och består av en ledning 400 mm, vilken läggs om under vägen. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1,0 l/(s,ha). 4.4 Skättilljunga-Venestads dikningsföretag 1958 (11-L2-521) Dikningsföretaget består, vid korsningspunkt i längdmätning 22/950, av ett öppet dike ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1,0 l/(s,ha). Diket kulverteras i 800mm trumma under blivande E22. 4.5 Tullsåkra västra dikningsföretag I och II 1950 (11-KLS-1521) Dikningsföretag består, vid korsningspunkt i längdmätning 24/700, av ledning av okänd dimension. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1,0 l/(s,ha). En lokal lågpunkt på marken vid ungefär 24/700, norr om vägen, avvattnas in till vägens dike. 4.6 Tullsåkra-Tullsbo dikningsföretag 1950 (11-KLS-1520) Dikningsföretaget korsar blivande E22 på tre ställen i längdmätning 25/270, 25/300 och 25/840. Den västra grenen består av två ledningar (300mm och 400mm) och läggs om i en ledning (500mm) som korsar E22. Den östra grenen består av ledning 300mm, som även den läggs om under blivande E22. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1,0 l/(s,ha). 4.7 Rya-Bröds dikningsföretag 1949 (11-KLS-1511) Dikningsföretaget består, vid korsningspunkt i längdmätning 26/400, av ledning dimension 400 mm. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 0,8 l/(s,ha). Ledningen läggs om under blivande E22. 10 (25)
4.8 Nöbbelövs dikningsföretag 1946 (11-KLS-1351) Dikningsföretaget består idag i korsningen av tre ledningar (300mm, 200mm och 300mm) i längdmätningarna 28/150, 28/300 och 28/350. Företaget är dimensionerat efter ett flöde på 1,0 l/(s,ha). Ledningarna läggs om och uppsamlas på norra sidan för att korsa E22 i en ledning av dimension 500mm. 4.9 Nöbbelöv-Ugerups dikningsföretag I och II 1940 (11-KLS-1133) Dikningsföretagets båtnadsområde överlappas delvis av Nöbbelövs dikningsföretag båtnadsområde. Dikningsföretaget består i korsningen av E22 av två ledningar (200mm och 300mm), vilket är samma ledningar i Nöbbelövs dikningsföretag. Företaget är dimensionerat efter ett flöde på 0,8 l/(s,ha). 4.10 Wä-Nöbbelövs dikningsföretag 1935 (11-KLS-841 (2390)) Dikningsföretaget består, vid korsningspunkt i längdmätningar 29/150 och 29/250, av ledningar dimension 400 mm respektive 600mm. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1,0 l/(s,ha). Den västra ledningen läggs om parallellt med E22 på södra sidan så att den aldrig korsar blivande E22. Den östra ledningen läggs om och kulverteras i ledning (800mm) under blivande E22 i längdmätning 29/300. Dikningsföretaget består av ytterligare två ledningar längre österut. 4.11 Rambrobäckens dikningsföretag 1945 (11-KLS-1398) Dikningsföretaget består vid korsningen idag av Rambrobäcken. Längdmätning för korsningen är ca 30/600. Företaget är ursprungligen dimensionerat efter ett flöde på 1,0 l/(s,ha). 5 Åtgärdsförslag för dagvattenhantering Dagvattensystemet skall kunna leda bort och ta hand om vatten från vägytan, vägkroppen och sidoområden. Detta så att stabilitet och säkerhet mot skred eller uppflytning ej försämras samt att sättningar och negativ påverkan på miljön ej uppstår. Översvämningar och vattensamlingar som är skadliga för trafikleden och dess byggnadsverk liksom skadlig grundvattensänkning, skador på dränering, skador på vattentäkter eller skador på annan känslig miljö får ej förekomma. Trummor får ej utgöra vandringshinder för fiskar, vattenlevande organismer eller djur som använder vattendraget som vandringsstråk. Vattensamlingar får inte finnas vid sidan av vägen som en följd av vägens tillkomst eller intill vägkroppen eller i väg- och terrängdiken som avvattnar vägen. Vattenavrinning från vägen skall ske utan hinder och uppdämning. Avledning av dagvatten från väganläggningen skall ske utan att synlig erosion sker. 11 (25)
Diken ska utformas så att inte skadlig eller miljömässigt negativ påverkan av dagvatten eller dräneringsvatten på vägkroppen, andra byggnadsverk eller deras omgivning uppstår. Vattnet skall ledas till en punkt eller område i terrängen där vatten tas om hand av t.ex. överströmningsyta, damm eller recipient. Diken som leder vägdagvatten ges en lutning på minst 0,2 % i längsled. Bankdiken ska utföras för att leda vägdagvattnet till recipient eller renings/fördröjningsanläggning. Pumpstationer placeras så att tillgänglighet för lastfordon är möjlig. El- och automatikskåp placeras på en sådan plats att det inte kan översvämmas vid driftsstopp av pumparna. Fördröjningsmagasin utformas med en djuphåla för sedimentering och ett djup på övriga magasinet på mellan 1 och 2 m under lågvattenytan för att permanent vattenspegel skall kunna erhållas. Detta djup bidrar till att skapa både aeroba och anaeroba zoner i magasinet. Utloppen från samtliga magasin utförs dämda, det vill säga med utloppet under lågvattenytan, vilken fungerar som oljeavskiljare. Avbördning av vatten från reningsanordningen får inte ske genom infiltration. Sedimenterat material skall kunna rensas bort på ett miljömässigt godtagbart sätt samtidigt så att grumling till recipient minimeras och reningsanläggningen inte förlorar sin funktion. Om slänterna till magasin görs brantare än 1:6 ska stängsel med höjd 1,2 meter omgärda magasinet. Estetisk utformning sker enligt gestaltningsprogram. 5.1 Skydd av yt- och grundvatten Förutsättningar, riskbedömning samt valda skyddsåtgärder för ytvatten och grundvatten utöver vad som anges i denna handling redovisas i PM Yt- och grundvattenskydd. På sträckan 8/060 till 8/600, där väglinjen går i bergskärning, anses det hög risk för att föroreningar snabbt kan infiltrera ner i Kristiandslättens grundvattenmagasin då bergssprickor i urberget kan ha direktkontakt med den sedimentära berggrunden. Det är även svårt att sanera vid olycka i det uppspruckna berget. Därför har täta diken föreslagits i bergsskärningen. På slätten ner mot Vramsån där vägen går på bank efter Sätarödsvägen föreslås ett tätt överdike, jämte bullervallen, då man inte vill att vägdagvatten infiltrerar ner i marken då sträckan anses ligga i gränszonen mellan berg och jord. Resterande sträcka fram till planerad våtmark går på bank och tätas inte. En del av vägdagvatten kommer att ledas från ny bro över Vramsån ner mot planerad våtmark. För att undvika att vägdagvattnet kan infiltrera så nära Vramsån anläggs täta överdiken som leder vägdagvattnet till våtmarken. 12 (25)
Då Vramsån, som mynnar i Helgeå, har väldigt höga naturvärden har det beslutats att innan utsläpp till något biflöde till Vramsån ska avstängningsmöjlighet och en oljeavskiljande funktion anläggas vid utlopp från dike eller annan utsläppspunkt. Öster om Vramsån där vägen korsar Vildsvinsbäcken och Mossabäcken ska kantstöd anläggas i passagerna. Öster om Vramsån anläggs ett tätt överdike jämte bullerplanket. Från det täta diket leds dagvattnet via brunnar och ledningar till ett utjämningsmagasin som också görs tätt för infiltration. Öster om Rambrobäcken utgörs jordlagren av grus- och sandlager. För att förhindra att föroreningar infiltrerar ner i marken görs alla diken täta från bäcken fram till anslutning till befintlig E22. 5.2 Beskrivning av delsträckor Nedan beskrivs hur avvattningen har lösts för varje delsträcka. Avvattningssystemet finns utritat på illustrationsplanerna 100TIK01-100TIK04 samt 200TIK01 200TIK11. Endast huvudledningar och vissa brunnar är utritade. Ytterligare kompletterande nedstigningsbrunnar, tillsynsbrunnar och kupolbrunnar kommer behövas. I huvudledningssystemet ska brunnar placeras med max 100 m mellanrum. Utformning och reningskrav på sedimenteringsytorna samt våtmarken beskrivs i kapitel 6. 5.2.1 Sträcka 6/600-7/100 Längs delsträckan 6/600 och 6/900 går E22:a på bank och vattnet samlas inte upp. Vattnet får översila slänterna för att sedan infiltrera i omgivande mark. Längs delsträckan anläggs bankdike på norra sidan av ny E22 då Spångarpsbäcken som mynnar ut i Vramsån ligger nära. Längs med delsträcka 6/900 och 7/100 går en ny enskild väg parallellt med E22 vilket skapar ett dike mellan de. Vägdagvattnet samlas upp i vägdiket och avleds i en ledning under porten under E22 vid 7/100. Ledningen avleder även det vatten som kommer från infartsvägarna som samlas under porten. Ledningen mynnar ut i en bäck norr om E22 ca 100 meter bort. Bäcken mynnar i ett biflöde till Vramsån. I längdmätning 6/880 anläggs en korsande trumma där E22 stänger in vattnet i en lågpunkt mellan terräng och väg. Trumman förses med avstängningsmöjlighet innan den leds till bäck norr om E22. 5.2.2 Sträcka 7/100 till 7/800 Mellan delsträcka 7/100-7/400 anläggs bullervall söder om ny E22:a. Vägen dräneras med dräneringsledning och ytvattnet avleds med brunnar och dagvattenledning till ett breddat dike söder om infartsvägen. Även dagvattnet från sträcka 7/400 till 7/640 avleds till samma dike. Vid 7/600 och 7/750 korsar ny E22:a samt den parallella infartsvägen Mossabäcken och den omgrävda Vildsvinsbäcken (se kapitel 8) vilket gör att vägarna ligger väldigt nära varandra. Därför dräneras och avvattnas delsträcka 7/650 till 7/750 med dagvattenledning som anläggs mellan de två vägarna. Ledningen 13 (25)
mynnar sedan ut i ett brett dike söder om infartsvägen vid E22 innan vattnet avleds till Vildsvinsbäcken. De breda dikena utformas som längsgående fördröjningsytor och principlösningen förklaras under kapitel 6. 5.2.3 Sträcka 7/800-8/800 Vägen går i skärning längs sträckan och vägdagvattnet samlas upp i djupa diken innan det leds via dagvattenledning förbi Sätarödsvägen. I bergsskärningen mellan 8/060 och 8/600 förväntas liten infiltration ske i berget varför infiltration nerför åsens skärning har försummats. Bottenbredden hos dikena varierar mellan 0,5-1,0 m och dikesdjupet ligger mellan 0,3-o,5 m under terrass. Innan Sätarödsvägen anläggs bankdike norr om E22 för ytterligare fördröjning. I bankdiket anläggs en brunn med gallerförsett sidointag, där utgående ledning går under Sätarödsvägen och tar emot all vägdagvatten från skärningen. För att dagvattnet inte ska rinna rakt över till Sätarödsvägen ska en vall anläggas mot vägen i bankdiket. Ledningen fortsätter norr om E22 fram till 9/060. Därefter korsar den E22:an och mynnar ut i bankdiket söder om E22. Delsträcka 8/160 till 8/760 förses med ett längsgående överdike på söder sida då det förväntas komma ytvatten från omgivande mark som man inte vill ska rinna ner i E22:ans diken. Överdiket som anläggs mellan 8/130 och 8/450 avleds ner till Sätarödsbäcken söder om E22. Överdiket mellan 8/500 och 8/760 leds vidare ner till Sätarödsvägens vägdike där vattnet sedan avleds via ledning från lågpunkt. 5.2.4 Sträcka 8/800-9/800 Efter korsning med Sätarödsvägen går E22 på bank fram till etappens slut. Mellan 8/820 och 9/060 anläggs en bullervall söder om ny E22. Vägdagvattnet längs sträckan leds i ett grunt tätt dike, vilket därefter går över till bankdike. Vägen längs denna sträcka dräneras via dräneringsledning. Bankdiket söder om E22 sträcker sig mellan 9/060 till 9/450. Diket avleder vägdagvatten från både skärningen innan Sätarödsvägen samt det vägdagvatten som tillkommer under sträcka 8/800-9/450. Allt vägdagvatten avleds till den planerade våtmarken vid 9/550. Delsträckan mellan 9/450 fram till Vramsån avvattnas med täta överdiken fram till lågpunkten vid 9/450 för att säkra att inget förorenat vägdagvatten når Vramsån. Ett bullerplank anläggs på båda sidor av vägen längs sträckan varför de planerade överdikena måste vara grunda. Vägen dräneras via dränledningar och vägdagvattnet tas omhand av brunnar och ledningar. Från lågpunkten vid 9/450 avleds vattnet sedan vidare till ett avledande dike till våtmarken. 5.2.5 20/300-20/720 Vramsån ligger i sektion ca 20/350 och kommer att bli recipient för sträckan 20/300-20/720. Vägen skevar norrut och inget vägdagvatten kommer att nå den södra slänten. Diket på vägens norra sida utförs tätt. Vattnet leds via brunnar och ledningssystem från bron till ett fördröjningsmagasin på norra sidan av vägen där det renas och fördröjs. Svackdiket där brunnarna sitter och fördröjningsmagasinet utförs täta för att undvika att vägdagvatten infiltrerar direkt ner i jorden. Från fördröjningsmagasinet leds vattnet i ledning med utlopp i Vramsån. Våtmarken på västra sidan av Vramsån tillhör en annan etapp. Då befintlig markyta i anslutning till Vramsån utgör en del av 14 (25)
Vramsåns översvämningsyta placeras fördröjningsmagasinen ovan översvämningsytans nivå. Magasinet ligger i sektion ca 20/570. Vägdagvatten från en mindre sträcka öster om porten för Skättilljungavägen samt vatten från Skättilljungavägen leds i öppna diken och lyfts sedan genom pumpning till fördröjningsmagasinet. Avtappningen har satts till 1,0 l/s*ha. Fördröjningsvolym, magasin 140 m3 5.2.6 20/720-21/040 Etappen avvattnas till Skättilljunga 11 dikningsföretag, som är kulverterat i ledning dimension 400 mm. Dikningsföretaget läggs om så att det korsar E22 vinkelrätt mot vägsträckningen. Vattnet leds i öppna diken. Vägen skevar norrut första delen av avvattningssträckan för att övergå till bombering. Innan vägdagvattnet når dikningsföretaget fördröjs det i ett öppet dagvattenmagasin på södra sidan av vägen, väster om dikningsföretaget. Fördröjningsvolym, magasin 104 m3 5.2.7 21/040-21/440 Sträckan är bomberad och avvattnas till öppna diken. Vägdagvatten från västra sidan av Bertebäcken leds till ett fördröjningsmagasin väster om bäcken på vägens södra sida. Dagvattnet pumpas sedan till Bertebäcken som ligger i sektion cirka 21/440. Fördröjningsvolym, magasin 114 m3 5.2.8 21/440-22/040 Större delen av vägsträckan är bomberad. Vägdagvatten öster om Bertebäcken, men väster om jordbruksporten, leds till diket på södra sidan E22. Utloppet till Bertebäcken konstrueras enligt figur 1. Vägdagvatten från diken öster om jordbruksporten leds till ett fördröjningsmagasin placerat öster om porten på södra sidan av E22 via. Utloppet från magasinet leds sedan västerut till en pumpstation, vilken även lyfter vägdagvatten från jordbruksporten. Vattnet pumpas till ovan nämnda vägdike med utlopp i Bertebäcken. Endast en pumpstation för fördröjningsmagasinet och jordbruksporten behövs med denna lösning. Vägen korsar på denna sträcka två markavvattningsdiken i 21/830 och 21/900. Dikena är grunda och för att kunna passera vägen måste de ledas via en dykarledning. Dikena kan om möjligt ledas tillsammans för att minska på antalet dykarledningar. Fördröjningsvolym, magasin 126 m3 5.2.9 22/040-22/940 Vägen är bomberad längs hela sträckan och vägdagvatten från E22 tillsammans med vägdagvatten från två sekundärvägar leds, från väster via öppna diken till ett mindre dikesmagasin väster om Skättilljunga-Venestads dikningsföretag. Avstängningsmöjlighet enligt figur 1 anordnas. Vattnet släpps sedan till Skättilljunga- Venestads dikningsföretag som ligger i sektion cirka 22/940. Dikningsföretaget är här ett öppet dike som kulverteras under väg E22. Beräknat 50 års flöde är 5-600 l/s vilket motsvarar en trumma på ca ф800 mm. Vägen korsas på denna sträcka av tre 15 (25)
markavvattningsdiken i 22/120, 22/230 och i 22/500. Dikena är grunda och för att kunna passera vägen måste de ledas i dykarledningar. Dikena kan om möjligt ledas tillsammans för att minska på antalet dykarledningar. Fördröjningsvolym, magasin 19 m3 5.2.10 22/940-23/800 Delsträckan är huvudsakligen bomberad och vägdagvatten når slänterna och öppna diken både på norra och södra sidan av E22. Sträckan avvattnas västerut till Skättiljunga-Venestads dikningsföretag där avstängningsmöjlighet enligt figur 1 anordnas innan vattnet släpps till dikningsföretaget. Sträckan passerar under Rävshultsvägen. Vägdagvatten från sekundärvägen i längdmätning 23/690 lyfts med pump och släpps i diket på södra sidan. Sträckan öster om sekundärvägen avvattnas till pumpstationen för sekundärvägen. För det dimensionerande regnet uppstår dock inget flöde i vägdikena längs sträckan då allt dagvattnet infiltrerar. Fördröjningsvolym, magasin 0 m3 5.2.11 23/800-24/640 Delsträckan är bomberad och vägdagvatten når dikena på båda sidor av E22. Vägdikena lutar västerut mot Tjörningabäcken och vägdagvatten från sekundärvägen i längdmätning 24/080 lyfts med pumpning upp i dikena. Det uppstår dock inget flöde för det dimensionerande regnet och inget fördröjningsmagasin behövs. För att säkerställa att väg E22 ej översvämmas vid större regn än det dimensionerande anläggs ett mindre dikesmagasin med överfall enligt figur 1, som mynnar i Tjörningabäcken. Fördröjningsvolym, magasin 0 m3 5.2.12 24/640-25/220 Delsträckan är bomberad och vägdagvatten från E22 leds via öppna diken till ett mindre dikesmagasin väster om Tränevägen. Utloppet från magasinet leds sedan till en pumpstation, vid Tränevägen, där vägdagvatten från Tränevägen och vattnet från magasinet lyfts till vägdiket på östra sidan av Tränevägen. Vattnet fördröjs sedan i ett magasin beläget längre österut. Vid ca 25/100 korsar vägen ett markavvattningsdike som kulverteras under E22, alternativt behövs en dykarledning anläggas. Fördröjningsvolym, magasin 31 m3 5.2.13 25/220-25/850 En del av Tullsåkra-Tullsbo dikningsföretag, kulverterat i en ledning dimension 400 mm, korsar delsträckan i sektion 25/280 och läggs om i ny sträckning. Vägdagvatten från delsträckan, som är bomberad från Tränevägen och från magasinet väster om Tränevägen, leds i dike till ett fördröjningsmagasin i sektion ca 25/820. Utloppet från magasinet ansluts till Tullsåkra-Tullsbo dikningsföretag, en ledning med dimension 300 mm. Dikningsföretagsledningen leds om i sektion cirka 25/840. Fördröjningsvolym, magasin 52 m3 16 (25)
5.2.14 25/850-26/580 Delsträckan är bomberad och vägdagvatten når diken på bägge sidor väg E22. Vägdagvatten leds österut till ett fördröjningsmagasin som läggs väster om den gamla banvallen. Utloppet pumpas till Rya-Bröds dikningsföretag som här består av en ledning dimension 400 mm. Fördröjningsvolym, magasin 37 m3 5.2.15 26/580-27/380 Sträckan avgränsas i väster av Ryabäcken och i öster av Nöbbelövsvägen. Ryabäcken grävs om för att passera väg E22 i 26/580. Vägdagvatten från Nöbbelövsvägen lyfts genom pumpning och släpps i vägdiket på södra sidan. Biflödet till Ryabäcken kulverteras på ett ställe under väg E22. Beräknat 50 års-flöde motsvarar en trumma på ca ф800 mm. Inget flöde uppstår i vägdikena vid det dimensionerande regnet varför inget fördröjningsmagasin behövs på sträckan. Överfall med utlopp med avstängning konstrueras mot Ryabäcken enligt figur 1. Fördröjningsvolym, magasin 0 m3 5.2.16 27/380-28/300 Delsträckan är bomberad fram till längdmätning 27/850 där vägen börjar skeva söderut och inget vägdagvatten når således den norra slänten därefter. Ett markavvattningsdike korsas vid ca 27/700. Detta dike är så grunt att det leds under vägen via en dykarledning. En trumma ф800 mm förläggs under E22 i längdmätning 27/830 för att leda dagvatten från norra sidan till den södra. Vägdagvattnet passerar en sekundärväg där det lyfts med pumpning till vägdiket på södra sidan. Vid passage av sekundärvägen börjar väg E22 att skeva söderut och inget vägdagvatten når norra sidan av vägen. Vägdagvattnet sedan leds till ett mindre dikesmagasin där vattnet släpps till Nöbbelövs dikningsföretag, en ledning med dimension 200 mm. Fördröjningsvolym, magasin 16 m3 5.2.17 28/300-29/310 Delsträckan skevar söderut och inget vägdagvatten når den norra slänten. Vägdagvatten från hela sträckan leds österut till fördröjningsmagasin i diket. Dikesmagasinet blir 100m långt, mellan sektion 29/160 29/260, och bredare och djupare än övriga diket längs sträckningen. Utloppet ansluts med självfall till Vä- Nöbbelsövs dikningsföretag, som är kulverterat i ledning med dimension 400 mm. Övriga delar av Wä-Nöbbelövs dikningsföretag som passerar under E22 leds om parallellt med E22 för att korsa vägen i sektion 29/310. Fördröjningsvolym, magasin 186 m3 5.2.18 29/310-29/880 Vägdagvatten leds västerut till ett fördröjningsmagasin på den södra sidan av E22. Vattnet leds sedan med självfall till Vä-Nöbbelövs dikningsföretag, en ledning med dimension 400 mm. Grenar på dikningsföretaget kulverteras på två ställen under väg E22. 17 (25)
Fördröjningsvolym, magasin 159 m3 5.2.19 29/880-30/570 Delsträckan skevar norrut och inget vägdagvatten når den södra slänten. Rambrobäcken ligger i sektion ca 30/570 och kommer att bli recipient för sträckan. Vägdagvatten från hela sträckan leds österut till fördröjningsmagasin i diket. På grund av att en bullervall planeras söder om vägen bildas ett dike även här. Båda dikenas utlopp utformas enligt figur 1. Fördröjningsvolym, magasin 88 m3 5.2.20 30/570- anslutningen med befintlig E22 För grundvattenskydd konstrueras vägdikena som öppna diken men täta för infiltration. Vägdagvatten från väg E22, Sigridslundsvägen och anslutande ramper leds i de täta dikena västerut där de fördröjs i diket på norra sidan av E22. Fördröjningsvolym, magasin 208 m3. 6 Reningsåtgärder för vägdagvatten Föroreningsberäkningar har gjorts i programmet StormTac version 2013-09 (Larm 2000). I dimensioneringen har hänsyn tagits till föroreningsberäkningar utförda med hjälp av StormTac där indata har varit nederbörd och markanvändning i området. Schablonhalterna för föroreningar i vägdagvatten vid olika ÅDT som använts i denna utredning kommer från StormTacs databas som är baserad på olika studier och provtagningar på föroreningar vid olika markanvändningar. Föroreningsmängderna som alstras i vägdagvattnet med avseende på olika markanvändningar har sedan jämförts med riktvärden och jämförelsevärden för ytvatten som kan tillämpas för Vramsån. Dessa riktvärden har AlControl Laboratories tagit fram och värdena är hämtade från bland annat EU:s ramdirektiv för vatten, miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Även övriga vattendrag har jämförts med riktvärdena men de framtagna ytvattenkriterierna behöver då vara uppfyllda då dessa biflöden ansluter till ån. Värdena presenteras i tabell 1. Tabell 1Riktvärden framtagna av AlControl Laboratories för att skydda Vramsån P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l Långtidspåverkan 25 2 1.2 4 8 0.25 3 4 25 0.4 Akut påverkan 14 40 300 1,5 34 Nedan redovisas de reningsåtgärder som föreslås i vägplanen. 6.1.1 Sedimenteringsyta Mossabäcken och Vildsvinsbäcken kommer vara recipient till en andel vägdagvatten från en sträcka på 450 meter respektive 100 m. Innan bäckarna föreslås därför en breddning av diket jämte parallella markvägen. De breda dikena föreslås utformas som 18 (25)
längsgående fördröjningsytor där föroreningar har möjlighet att sedimentera innan de når respektive bäck. Dikena ska vara gräsbeklädda med svag längslutning. Innan vattendraget, i slutet av det breda diket, anläggs en vall som förhindrar direktutsläpp. Vallen förses med en brunn med avstängningsmöjlighet och oljeavskiljande funktion. Det mesta av dagvattnet kommer hinna infiltrera och når vattendraget huvudsakligen som grundvatten. Då sedimenteringsytan har dämt utlopp ökar uppehållstiden för vattnet vilket ökar sedimentation och rening av vattnet. Vid en eventuell olycka med utsläpp, t.ex. oljespill ger vallen Räddningstjänsten tid att sanera innan föroreningen når bäckarna. Ytan fungerar då både som reningsåtgärd men även som haveriskydd. 6.1.2 Våtmark I vägplanen föreslås en våtmark beläget i längdmätning 9/500 vid etappens slut. För utbredning av våtmarken se illustrationsplan 101T0209. Våtmarkens främsta syfte är att rena vägdagvattnet och har därför dimensionerats för att reningseffekten ska bli så bra som möjligt. Våtmarken kommer även att fungera som ett utjämningsmagasin för att utjämna eventuella flödes- och föroreningstoppar genom dess uppehållstid och utspädning. Den planerade våtmarken har dimensionerats med hänsyn till rening av föroreningar men klarar av att utjämna ett 10- års regn. Dimensioneringen har tagit hänsyn till att uppehållstiden i våtmarken ska vara 1-2 dygn. Vid inloppet anläggs en fördamm med dämt utlopp som ger en oljeavskiljande effekt. Det finns även möjlighet att vid en större olycka strypa utflödet. Våtmarken renar vattnet via sedimentering, adsorption och biologiskt upptag. För att säkerställa en permanent vattenyta i våtmarken anläggs botten av anläggningen med tätt material. Vägdagvattnet kan då infiltrera men väldigt långsamt. Den främsta reningen sker genom att vattnet stannas upp och sakta rinner genom våtmarken. Efter behandling i våtmark kommer vägdagvattnet få infiltrera i omgivande skogsmark och kommer då huvudsakligen nå Vramsån som grundvatten. Skogsområdet som det renade vattnet släpps ut till är idag utsatt för fluktuerande vattennivåer. Grundvattnet ligger tidvis i markytan, medan det under andra delar av året finns en omättad zon för dagvattnet att infiltrera ner i. I den omättade zonen sker en effektiv mikrobiell nedbrytning av föroreningar. Det sker alltså ytterligare rening efter utloppet från våtmarken. I tabellen nedan redovisas de reningsgrader som förväntas i sedimenteringsytorna respektive våtmarken efter utförda föroreningsberäkningar och dimensionering av ytorna i StormTac version 2013-09 (Larm 2000). Tabell 2Reningsgrad (%) i sedimenteringsytor och våtmark P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni SS olja Svackdike 30 40 45 45 55 65 60 35 65 80 Våtmark 60 30 80 75 85 65 80 70 70 80 Våt damm 55 35 75 65 50 80 60 85 80 80 6.1.3 Vägdiken Vägdikena är till mestadels utformade som svackdiken som är gräsbeklädda, trapetsoidformade och har svag längslutning. Den främsta reningen sker då dagvattnet 19 (25)
filtrerar i de gräsbeklädda slänterna. En viss rening sker även via adsorption i det organiska materialet (rötter och rotförna) i slänterna och dikesbotten. 6.1.4 Fördröjningsmagasin Fördröjningsmagasinen i form av dammar utformas med permanent vattenspegel och med ett strypt utlopp. Utloppet är även försett med brunn med avstängningsmöjlighet och är dämt för att få en oljeavskiljande funktion. 6.1.5 Fördröjning i diken I de fall dagvatten fördröjs i vägdikena har dessa en större bredd än normalt. Dikena utformas med en vall mot recipientmed syfte att förhindra direktutsläpp. Genom vallen läggs en utloppsledning som förses med en brunn med oljeavskiljande funktion och avstängningsmöjlighet. Anordningen fungerar också som en flödesreglering. Utformningen illustreras i figur 1. VÄGBANA VÄGDIKE Figur 1. Princip för fördröjning i dike med reglerat utlopp. 7 Avvattning övriga allmänna och enskilda vägar 7.1 Förutsättningar Grundprincipen vid avvattning av de enskilda och allmänna vägarna är att anpassa dem till de befintliga vägarnas utformning, som ofta inte har något dike alls eller ett mycket litet dike, men samtidigt ge dem en så bra avvattning som möjligt. Nedan beskrivs hur avvattningen är tänkt att lösas. 7.1.1 Infartsväg till fastighet Söder om E22 mellan sträcka 6/900 och 8/160 anläggs två infartsvägar till omkringliggande fastighet. Vägen passerar under ny E22 vid 7/100 och ansluts till befintlig E22. Strax norr om ny E22, har vägen en lågpunkt, dit vägdagvatten från både den västra infartsvägen samt en del från den östra rinner till. Lågpunkten avvattnas med en dagvattenledning som anläggs norrut och passerar befintlig E22 för att sedan ledas vidare norrut mot befintlig bäck 100 m bort. Diket söder om de båda infartsvägarna anläggs med dikesdjup 0,3 m under terrass för att få tillräcklig dränering längs hela sträckan. Det norra diket som ligger längs med E22 anpassas till E22 och dess slänter samt diken. Här avvattnas E22 samt infartsvägen gemensamt. 20 (25)
Den östra infartsvägen som går parallellt med E22 mellan 7/100 och 8/160 skevar norrut hela sträckan. Mellan 0/060 och 0/220 leds vägdagvattnet i dike ner till lågpunkten som ligger strax söder om ny E22 vid 7/100. Från 0/220 till 0/600 avvattnas infartsvägen via dike och ledning som sedan mynnar ut i sedimenteringsyta innan utsläpp till Mossabäcken. Mellan 0/610-0/700 avvattnas vägen till ledning som leds till sedimenteringsyta innan utsläpp till Vildsvinsbäcken. Därefter avvattnas infartsvägen i ny E22 vägdike. 7.1.2 Befintlig E22 Ny E22 passerar under befintlig E22 vid 8/460. Befintlig E22 kommer läggas om som bro över ny E22. Avvattning av vägen anpassas till de befintliga dikena som finns där idag. 7.1.3 Väg 1979, Sätarödsvägen Vid 8/790 passerar ny E22 Sätarödsvägen. Från lågpunkten vid 0/280 anläggs en dagvattenledning som kopplas på det nya ledningssystemet som går norr om ny E22. Sätarödsvägen går i skärning hela sträckan och ett dike med dikesbotten 0,3 m under terrass anläggs på den sydvästra sidan. 7.1.4 Infartsväg till fastighet Norr om E22 mellan 8/800 och 9/600 anläggs en infartsväg som går parallellt med E22. Vägen avvattnas via ett öppet dike med dikesdjup 0,25 m under terrassnivå som anläggs mellan infartsvägen och ny E22. Vid 0/790 anläggs en trumma från diket som leds tvärs under ny E22 och mynnar ut i bankdiket på den södra sidan av E22. Detta vatten avleds sen vidare till våtmarken. 7.1.5 Väg 1990, Skättilljungavägen, 20/630 Skättilljungavägen sänks i profil för att gå under E22. Lägsta punkt på Skättilljungavägen ligger under E22. Vägen anläggs med dike där dikesbotten ligger minst 0,3m under terrass. Vägdagvattnet avleds genom pumpning till fördröjningsmagasin väster om Skättilljungavägen. Recipient från fördröjningsmagasinet är Vramsån. 7.1.6 Ägoväg, 21/550 Ägovägen sänks i profil för att gå under E22. Lägsta punkt ligger strax söder om E22. Vägen anläggs med grunda diken, med dikesbotten 0,25m under terrass. Vägdagvattnet pumpas och släpps i diket på södra sidan av E22, väster om ägovägen. 7.1.7 Ägoväg, 22/040 Ägovägen sänks i profil för att gå under E22. Lägsta punkt ligger under E22. Vägen anläggs med grunda diken, med dikesbotten 0,25m under terrass. Vägdagvattnet pumpas och släpps i diket på södra sidan av E22, öster om ägovägen. 7.1.8 Ägoväg, 22/620 Ägovägen sänks i profil för att gå under E22. Lägsta punkt ligger under E22. Vägen anläggs med grunda diken, med dikesbotten 0,25m under terrass. Vägdagvattnet pumpas och släpps i diket på södra sidan av E22, öster om ägovägen. 21 (25)
7.1.9 Rävshultsvägen, 23/190 Rävshultsvägen är en enskild väg som korsar E22 via en bro. Norr om E22 ligger vägen på bank. Ingen uppsamling av vägdagvatten görs utan vägdagvattnet översilas och infiltreras på slänterna och omgivande mark. Söder om E22 ligger vägen delvis i skärning och delvis på bank. Där vägen går i skärning samlas vatten upp i diken med dikesbotten 0,3m under terrass. Där vägen övergår i bank släpps det uppsamlade vattnet ut till omgivande mark. 7.1.10 Ägoväg, 23/580 Ägovägen sänks i profil för att gå under E22. Lägsta punkt ligger under E22. Vägen anläggs med grunda diken, med dikesbotten 0,25m under terrass. Vägdagvattnet pumpas och släpps i diket på södra sidan av E22, väster om ägovägen. 7.1.11 Ägoväg, 24/090 Ägovägen sänks i profil för att gå under E22. Lägsta punkt ligger under E22. Vägen anläggs med grunda diken, med dikesbotten 0,25m under terrass. Vägdagvattnet pumpas och släpps i diket på södra sidan av E22, väster om ägovägen. 7.1.12 Väg 1998, Tullsåkravägen, 25/240 Tullsåkravägen är en allmän väg som korsar under E22. Profilen sänks och lägsta punkt ligger under E22. Vägen anläggs med dike där dikesbotten ligger minst 0,3m under terrass. Vägdagvattnet avleds genom pumpning till dike på södra sidan av E22 öster om Tullsåkravägen. Från diket leds vattnet till ett fördröjningsmagasin innan det når recipienten Tullsåkra-Tullsbo dikningsföretag. 7.1.13 Banvallen, 26/490 Den befintliga gamla banvallen som idag är GC-väg korsar E22 via en bro. Högsta punkt för banvallen hamnar över E22. Banvallen ligger på bank och vägdagvatten samlas ej upp utan infiltrerar på omkringliggande mark. 7.1.14 Väg 1999, Nöbbelövsvägen, 27/350 Nöbbelövsvägen är en allmän väg som korsar under E22. Lägsta punkt hamnar strax söder om E22. Vägen anläggs med dike där dikesbotten ligger minst 0,3m under terrass. Vägdagvattnet avleds genom pumpning till dike på södra sidan av E22, öster om Nöbbelövsvägen. Vattnet från diket leds till ett fördröjningsmagasin innan det når recipienten, Nöbbelövs dikningsföretag. 7.1.15 Ägoväg, 28/110 Ägovägen sänks i profil för att gå under E22. Lägsta punkt ligger under E22. Vägen anläggs med grunda diken, med dikesbotten 0,25m under terrass. Vägdagvattnet pumpas och släpps i diket på södra sidan av E22, öster om ägovägen. 7.1.16 Ägoväg, 28/870 Ägovägen korsar E22 via en bro. Vägen ligger på bank utom kortare sträckor på både södra och norra sidan av E22. Där vägen går i skärning samlas vatten upp i diken med dikesbotten 0,25m under terrass. Där vägen övergår i bank släpps det uppsamlade vattnet ut till omgivande mark. 22 (25)
7.1.17 Väg 1655, Sigridslundsvägen, 30/970 Sigrislundsvägen är en allmänväg som korsar E22 via en bro. Både på södra och norra sidan av E22 ligger vägen delvis i skärning och delvis på bank. Där vägen ligger i skärning samlas vatten upp i diken med dikesbotten 0,3m under terrass. Där vägen övergår i bank får vägdagvattnet översila vägslänten och infiltrera ner i marken. 7.1.18 TPL Nöbbelöv, 31/300 Trafikplats Nöbbelöv består av två avfartsramper och två påfartsramper som korsar E22 via en bro. Samtliga ramper avvattnas genom att vägdagvatten samlas upp i diken med dikesbotten minst 0,3m under terrass. Även där vägen går i bank samlas vägdagvatten upp i diken. Samtliga diken är täta diken för grundvattenskydd. Vägdagvattnet leds till vägdiket på norra sidan av E22, vilket mynnar i ett fördröjningsmagasin med Rambrobäcken som recipient. 8 Omgrävning av befintliga vattendrag Underlag för dimensionering av broar gällande bäckar och diken (ej Vramsån) är hämtat från SMHI:s vattenweb. Vattenstånd i bäckarna har modellerats med programmet HEC-RAS. Flödesuppgifter och vattenstånd för mindre diken och biflöden till bäckar är inte kända. Flödet i biflödet till Ryabäcken har uppskattats med hjälp av en avrinningsanalys gjord i GIS och flödet i övriga korsande diken har enbart uppskattats och rimlighetsbedömts efter de förutsättningar som är kända. 8.1 Spångarpsbäcken Ny E22 kommer delvis gå över Spångarpsbäckens sträckning och bäcken kommer därför behöva grävas om. Den nya bäckfåran anläggs mellan ny och befintlig E22. Se illustrationskarta 100TIK02. Om etapp 1 av ny E22 förbi Linderöd byggts, kommer bäcken redan vara omgrävd. Då kommer man istället behöva avlägsna en kulvertering som anlagts p.g.a. en anslutning som behövts i första etappen. 8.2 Mossabäcken Mossabäcken kommer i framtiden att korsas av ny E22 vid 7/630. Bäcken kommer att vara recipient till en liten andel vägdagvatten. Mossabäcken mynnar ut i Vramsån. Idag korsar befintlig E22 Mossabäcken och bäcken rinner igenom en trumma med innerdiameter 1,8 m. Efter hydrauliska beräkningar gjorda av Sweco föreslås att en ny valvbro med en fri öppning på 3,6 meter anläggs vid korsning mellan ny E22 och Mossabäcken. 8.3 Vildsvinsbäcken En bäck (Vildsvinsbäcken) korsar ny E22 vid 8/030. Bäcken kommer att grävas om en sträcka på 660 meter. Den nya omgrävda bäcken korsar ny E22 vid 7/740 genom trumma dimension 1000 mm. Bäcken grävs om genom skogsmark både på södra och norra sidan om ny E22 och löper parallellt med befintliga E22 vägdike innan den ansluter till befintlig bäckfåra. 23 (25)