1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att avropa reserverade medel från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har reserverat 5 miljoner kronor för utveckling av psykosvården inom psykiatrin i Halland. Utveckling ska ske i enlighet med de Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknade tillstånd. Driftnämnden Psykiatri kan avropa dessa medel när beslut fattats om vilket behov av utveckling och personalförstärkning som finns inom denna verksamhet i Halland. Ett förslag har nu arbetats fram inom förvaltningen som innebär ett behov av personalförstärkning med 8,75 tjänster. Resurser behövs också för utveckling av de olika arbetsmetoder med hög evidens som anges i de nationella riktlinjerna. Bakgrund Nationella Riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ska vara vägledande för utvecklingen av vård och stödinsatser för personer som tillhör denna målgrupp. De nationella riktlinjerna gäller både psykiatriska specialistinsatser, socialpsykiatriska insatser från psykiatrin och kommunen och samverkansformer som behöver utvecklas. För att bedöma hur specialistinsatserna inom Psykiatrin Halland behöver utvecklas tillsattes en styrgrupp bestående av förvaltningschef Eva Osvald Gustafsson, verksamhetscheferna Kristina Öberg och Aslak Iversen och utvecklare Ylva Berger. Synpunkter har inhämtats från berörda verksamheter inom Psykiatrin Halland. Hur ser det ut inom psykosvården i Halland idag Inom öppenvården finns speciella psykosteam i Halmstad och i Varberg som ingår i de allmänpsykiatriska mottagningarna, som är olika organiserade. Inom övriga öppenvårdsmottagningar är psykosvården en del av allmänpsykiatrin. Inom heldygnsvården finns sedan länge en länsövergripande vårdavdelning med 16 vårdplatser i Varberg. Från december 2013 har tillkommit 4 vårdplatser för patienter med psykossjukdom vid kliniken i Halmstad inom avdelning 26. 1
2(8) Patientbesök inom öppenvården 2013 (Invånare över 18 år: Norra länsdelen 140 151, Södra länsdelen 102 758.) Vårdkonsumtionen är baserad på patientens mantalsskrivningskommun. Tabell 1 Hemkommun patienter patienter norr/söder Patienter/ 1000 invånare >18 år vårdkontakter Vårdkontakter norra/södra Vårdkontakter/ 1000 inv. >18 år Kungsbacka 118 371 2,5 1 100 3 930 28 Varberg 143 2 261 Falkenberg 110 569 Halmstad 272 348 3,6 4 840 5 696 55 Laholm 52 527 Hylte 26 329 Övriga landet 24 98 Totalt 745 9 724 Tabell 1: Öppenvården i Halland under 2013 för patienter med diagnoserna schizofreni eller övriga psykoser. Redovisningen innehåller antalet patienter som besökt de olika öppenvårdsmottagningarna i länet och hur många kontakter dessa patienter haft. Fördelning har sedan gjorts efter om patienterna varit mantalsskrivna i norra eller södra länsdelen och hur vårdkonsumtionen sett ut per 1 000 invånare. Patienter med diagnosen schizofreni eller övriga psykoser är ungefär 8,6 % av alla patienter som besöker öppenvårdspsykiatrin i Halland. Av vårdkontakterna gäller 12 % patienter med dessa diagnoser. Vårdkonsumtion i heldygnsvård 2013 Vårdkonsumtionen är baserad på patientens mantalsskrivningskommun Tabell 2 Hemkommun patienter patienter norra/södra Per 1 000 invån. >18 år vårdkontakter Vårddagar Vårddagar norra/söd ra Per 1 000 invån. >18 år Kungsbacka 39 103 0,73 61 1 827 7 408 52,9 Varberg 31 64 4 355 Falkenberg 33 47 1 226 Halmstad 85 103 1,00 134 6 371 6 584 64,1 Laholm 9 14 106 Hylte 9 15 107 Övriga landet 12 7 92 Totalt 218 342 14 584 Tabell 2: Heldygnsvåren i Halland under 2013 för patienter med diagnoserna schizofreni eller övriga psykoser. 2
3(8) Redovisningen innehåller antal patienter som vårdats inom klinikerna i Varberg och Halmstad, hur många kontakter dessa patienter haft med heldygnsvården och antal vårddagar. Fördelning har sedan gjorts efter om patienterna varit mantalsskrivna i norra eller södra länsdelen och hur vårdkonsumtionen sett ut per 1 000 invånare. Av samtliga patienter som vårdats inom heldygnsvården i Halland under 2013 utgjordes cirka 16 % av patienter med schizofreni eller övriga psykoser. Missbruk utgjorde jämförelsevis 24 % och övriga förstämningssyndrom 18 %. Patienter med schizofreni och övriga psykoser kom först på tredje plats antalsmässigt. Tittar man istället på antal vårddagar konsumerade patienter med schizofreni över 45 % av det totala antalet vårddagar. Som nummer två kom patienter med övriga förstämningssjukdomar med 13 %, bipolära syndrom cirka 7 % och missbruk kom först på fjärde plats med cirka 5 % av det totala antalet vårddagar. Vårdtillfällen domineras av patienter med missbruk med 21 % av samtliga vårdtillfällen. Patienter med schizofreni eller övriga psykoser kommer på andra plats med cirka 16 % av vårdtillfällena. Patienter med schizofreni eller övriga psykoser är inte en dominerande målgrupp antalsmässigt inom heldygnsvården däremot konsumerar de nästan hälften av vårddagarna. GAP analys utifrån rekommendationerna i de nationella riktlinjerna (En GAP-analys är ett verktyg för att undersöka och beskriva vad en organisation åstadkommer jämfört med en ideal situation.) En GAP-analys gjordes hösten 2013 där man jämförde rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och liknande psykoser och hur utbudet såg ut inom Psykiatrin Halland. Analysen visade att det fanns många insatser i rekommendationerna som saknades inom psykiatri i Halland. Några åtgärder fanns delvis eller inom vissa mottagningar i länet. GAP analysen lyfte också fram åtgärder som funnits men inte längre fanns. Det finns ett stort behov av utvecklingsarbete inom Psykiatrin Halland utifrån de nationella riktlinjerna. Så här ser personalen på utvecklingen av psykosvården i Halland En fråga har gått ut till alla avdelningar och mottagningar inom psykiatrin i Halland där styrgruppen ville ha in synpunkter utifrån följande frågeställning: 3
4(8) Vad anser ni skulle det behövas för förstärkning inom psykiatrin och hur skulle ni vilja att vården skulle utvecklas och organiseras för att kunna möta dessa patientgruppens behov av öppenvård på ett fullgott sätt? Fem väl genomtänkta svar lämnades in från verksamheterna. Det finns önskemål om att kunna arbeta mer strukturerat utifrån de nationella riktlinjerna och därmed kunna förbättra de insatser som görs för denna patientgrupp inom psykiatrin. Behov av personalförstärkning finns inom öppenvården, för att kunna utveckla dessa arbetsmetoder. Det finns en stor vilja att utveckla öppenvården för att undvika inläggningar inom heldygnsvården. Att kunna arbeta med hälsofrämjande insatser, motiverande samtal och stöd till anhöriga är andra viktiga frågor som lyfts upp. Kompetensutveckling är en annan fråga. Om någon patient är inlagd vill man ha möjlighet och tid för ett tätare samarbete med heldygnsvården för gemensam vårdplanering. En annan fråga som alla lyfte fram var behovet av utökad samverkan med kommunerna och utveckling av integrerade arbetsformer. Viktigt var också att kommunerna å sin sida kan erbjuda insatser så att personerna fick en stabil social situation. Ibland tappar öppenvårdspsykiatrin kontakten med de svårast sjuka, särskilt de som bor i särskilda boenden. Dessa patienter har samma rätt till insatser från psykiatrin som övriga patienter. Möjligheten att kunna göra hembesök lyftes fram som ett önskemål. Någon önskade att det skulle finnas någon form av mellanvård utanför sjukhuset. Det behövs tid för utveckling av samarbetet med kommunen och gemensam utbildning för att utveckla arbetet med samordnade planer, SIP, som en patient har rätt till om man behöver insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag Organisation Styrgruppen har i sina överväganden utgått från att det i länet måste skapas en organisation för den öppenvårdsbaserade psykosvården som får förutsättningar att bygga upp en hög kompetens utifrån de riktlinjer som finns i de nationella riktlinjerna. Organisationen ska också få förutsättningar för att vara hållbar över tid och kunna utveckla ett bra samarbete med kommunerna runt de svårast sjuka patienterna. Förslaget är därför att det ska finnas en medicinskt ledningsansvarig läkare, MLA, för öppenvårdsverksamheten i norra länsdelen och en MLA för verksamheten i södra länsdelen. MLA ansvarar för att patienterna får rätt vård och behandling utifrån varje patients unika situation och tillstånd. Personalen som arbetar riktat mot denna patientgrupp ska organisatoriskt tillhöra respektive öppenvårdsmottagning men vara underställd MLA i det direkta patientarbetet. En viktig bit i arbete är att utveckla samar- 4
5(8) betsformer med övrig personal inom öppenvårdspsykiatrin och kommunens olika verksamheter, vilket underlättas genom att personalen som arbetar inom psykosvården har en lokal förankring. Behov av resursförstärkning inom öppenvårdspsykiatrin Idag finns 10,45 tjänster som riktar sig mot målgruppen i norra länsdelen och 6.5 tjänster i södra länsdelen. För att klara de ökade krav som de nationella riktlinjerna för med sig behövs en resursförstärkning motsvarande 4,25 tjänst i norra länsdelen och 4, 5 tjänster i södra länsdelen. Detta skulle innebära en utökning med 8,75 tjänster inom psykosvården i Halland. Förstärkningen gäller framförallt personalkategorier som saknas inom psykosvården idag men som är nödvändiga om man ska kunna utveckla verksamheten utifrån de nationella riktlinjerna. Det är personalkategorier som kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och sekreterare. Verksamhetschefen får i uppdrag att fördela de tillskommande resurserna mellan mottagningarna inom respektive länsdel i samråd med avdelningscheferna. Personalkostnader för förstärkningen beräknas till cirka 4,6 miljoner kronor. Personalkategorier inom psykosvården Tjänster idag Behov av tjänster efter Tjänster idag Behov av tjänster efter Tjänster idag Behov av Totalt antal tjänster efter Norra länsdelen Södra länsdelen Hela Halland Sjuksköt 7,0 0 7,0 5,0 0 5,0 12,0 0 12,0 Skötare 0 0 0 0,5 0 0 0,5 0 0 Kurator 1,0 1,5 2,5 0 1,5 1,5 1,0 3,0 4,0 Läkare 1,5 0 1,5 0,75 0,25 1,0 2,25 0,25 2,5 Arbetsterap 0,75 0,75 1,5 0 1,0 1,0 0,75 1,75 2,5 Sjukgymnast 0 0,6 0,6 0 0,5 0,5 0 1,1 1,1 Psykolog 0,2 0,4 0,6 0 0,5 0,5 0,2 0,9 1,1 Sekreterare 0 1,0 1,0 0,25 0,75 1,0 0,25 1,75 2,0 Totalt 10,45 4,25 14,7 6,5 4,5 10,5 16,95 8,75 25,2 5
6(8) Andra områden som behöver utvecklas utifrån de nationella riktlinjerna De nationella riktlinjerna innehåller många insatser till målgruppen som har en hög prioritet att utveckla exempel på sådana områden är: - Delat beslutsfattande - KBT och kognitiv träning - Familjeintervention - Patient och anhörigutbildning - Stöd till anhöriga, både barn och andra anhöriga - Satsning på hälsofrämjande insatser för att minska somatiska sjukdomar hos målgruppen. En annan viktig fråga är utveckling av samarbetsformer med kommunerna och övriga vårdgrannar där individanpassat stöd har högsta prioritet. Verksamheten ska vara öppenvårdsbaserad Ett mål i utvecklingen av psykosvården inom Psykiatrin Halland är att mer av vården av patienter med psykosdiagnos ska ske i öppna vårdformer och att vårdtillfällen och vårddagar inom heldygnsvården ska minska. Öppenvården ska ha ett tydligt ansvar för patienten även när man får behandling inom heldygnsvården. Detta innebär att öppenvården, som beställare av heldygnsvård, måste vara aktiva även under detta skede av patientens behandling. Öppenvården ska ta en aktiv del i vårdplaneringen inom heldygnsvården, redan i samband med inläggningen. Behöver patienten insatser från kommunen efter utskrivning ska öppenvården initiera en samordnad vårdplanering under tiden som patienten vårdas inom heldygnsvården. Samordnad individuell plan, SIP enligt 3f HSL och 2 kap 7 Sol Inom psykiatrin är det öppenvården som ansvarar för att ett möte för samordnad vårdplanering kommer tillstånd, så att en SIP-plan kan upprättas tillsammans med patienten och berörda vårdgrannar. Detta gäller även om patienten befinner sig inom heldygnsvården. Kommunen eller patienten själv kan också ta initiativ till att ett SIPmöte kommer tillstånd. Det är patienten som avgör vilka personer som ska delta. En SIP-plan ska innehålla vilka mål patienten vill uppnå, vilka insatser man kommer överens om behövs, vem som ansvarar för vad och tid för uppföljning. En gemensam SIP-blankett kommer inom kort. Skillnaden mellan SIP och SVP Heldygnsvården ska alltid göra en SVP-anmälan via Meddix till kommunen, enligt den rutin som fastställts i Halland, om man bedömer att en patient har behov av omhändertagande från kommunen, öppenvårdspsykiatrin eller primärvården direkt efter en utskrivning. I denna anmäla kan man från heldygnsvården ange att patienten har 6
7(8) behov av SIP för gemensam planering av mer långsiktiga vård och stödinsatser, men det är sedan kommunen eller öppenvården som kallar till ett SIP-möte i samråd med patienten. LPT/ÖPT eller LRV/ÖRV SVP vid tvångsvård enligt LPT/ÖPT eller LRV/ÖRV har ett mer långsiktigt perspektiv som också innehåller tidpunkter för när uppföljning ska ske, och är att jämföra med en SIP. När tvångsvården upphör kan det ändå finnas behov av en SIP. Många av patienterna som vårdats under tvång behöver mer långsiktiga vård- och stödinsatser både från öppenvårdspsykiatrin och från kommunen för att kunna nå sina personliga mål. Rätt vårdinsatser, ett bra boende, boendestöd och en meningsfull sysselsättning/arbete är viktiga insatser för denna målgrupp. Integrerade arbetsformer FACT en PRIO-satsning i Halland Taktiska gruppen inom psykiatriområdet vill inom ramen för PRIO satsa på utveckling av integrerade arbetsformer mellan socialtjänsten och psykiatrin enligt FACT. FACT är en arbetsmodell som beskrivs i de Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni. Modellen kommer från Holland och SKL stödjer ett utvecklingsarbete i Sverige tillsammans med Västra Götaland och Kristianstad kommun. Modellen går ut på att man arbetar tillsammans runt en patient och ger nödvändiga vård- och stödåtgärder utifrån patientens aktuella situation. Insatserna anpassas med utgångspunkt från patientens behov och kan variera över tiden. Insatserna kan öka eller minska utifrån aktuellt behov. Arbetsmodelen passar inte enbart patienter med psykossjukdom utan är lika tillämpbar för PRIO-målgruppen personer med allvarlig eller komplicerad psykiatrisk problematik. En förstudieledare kommer att engageras för att utveckla en modell för hur vi skulle kunna arbeta enligt FACT i Halland. Taktiska gruppen planerar också en utbildning i vård och stödsamordning på 7,5 poäng för personal inom kommunerna och psykiatrin, som stödjer ett sådant arbetssätt. Det planeras också en inspirationsdag i anhörigstöd till hösten 2014 samt utbildning i metoder för att bedriva ett hälsofrämjande arbetsätt i vardagen. Helhetssyn på satsningarna Genom både de insatser som planeras inom öppenvårdspsykiatrin och de insatser som planeras tillsammans med kommunerna tror styrgruppen att det på sikt kan åstadkommas en bra psykiatrisk behandling i kombination med samordnade vårdoch stödinsatser i enlighet med de Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande sjukdomar. Arbetssättet kommer också att kunna gynna de patienter med allvarlig eller komplicerad psykiatrisk problematik som ingår i målgruppen för regeringens PRIO-satsning. 7
8(8) Ett annat resultat som kan förväntas är att de nya arbetsformerna som kommer att utvecklas under 2014 och 2015 ska leda till en minskning av konsumtionen av heldygnsvård och minskad risk för återinläggningar. Detta i sin tur bör leda till ett minskat behov av vårdplatser för dessa patienter. Utvecklingen och förändringarna kommer att kunna följas genom att Psykiatrin Halland medverkar i ett projekt som drivs i Västra Götalandsregionen kopplat till psykosr registret. Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef 8