Välkommen till Tällberg 2013-09-30 Ekonomisk förening version 1.7. Rapport. Förstudie Gästavgift för besökare i Tällberg

Välkommen till Tällberg 2013-09-30 Ekonomisk förening version 1.7 Rapport Förstudie Gästavgift för besökare i Tällberg

Förord "" # " %& " ' %

Sammanfattning ( " # ) & ") * % +,-.& +,,.& /... 00 0&0 # 12 " & & " & 0 0 03 0 /4 " 56... +6... & 3 7 3 /..52

Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 2 1.2 Rapportens disposition... 2 1.3 Avgränsningar... 2 1.4 Definitioner... 2 2. Metod... 3 3. Bakgrund... 4 3.1 Lokalt... 4 3.2 Regionalt... 4 3.3 Nationellt, Sverige och Norden... 4 3.4 Internationellt, Europa... 7 4. Resultat... 8 4.1 Gästavgiftens benämning... 8 4.2 Målgrupper för erläggande av gästavgift... 8 4.3 Avgiftens betalningsform... 8 4.4 Gästavgiftens storlek... 9 4.5 Vad som ska avgiftsbeläggas... 9 4.6 Information och incitament att erlägga avgiften... 9 4.7 Gästanläggningens hantering av avgiften... 10 4.8 Redovisning och fakturering av avgiften... 10 4.9 Användning av medlen från avgiften... 10 4.10 Hantering och utanordningen av medlen... 11 5. Slutsatser och reflektioner... 12 Referenser... 13 Bilaga 1 Sammanställning, Enkät och intervjuer. Bilaga 2 Fellesgodefinansiering (Kurtax) i Lierne. Bilaga 3 Exempel på text till anslag om gästavgift. Bilaga 4 Rapport (Turistavgifter och skatter. En studieresa till Tyskland, Schweiz och Österrike).

1. Inledning 8+,..&9 # # 2/.+/ ( # & " # & /6... + & : " # ; ; 3 " " " " # + <= ;8=;9 +

1.1 Syfte # & # & = " & > # "? ( @ 2 @ 2 @ 2 @ 2 @ 2 @ 1.2 Rapportens disposition # " " A " 1.3 Avgränsningar ; " " # & 1.4 Definitioner 7 B C 7 /

2. Metod 3 D " " " = " -

3. Bakgrund 3.1 Lokalt = ; "/...& " " " " / 3.2 Regionalt +,..& %008 9 1 % +,-+ - 3.3 Nationellt, Sverige och Norden +,,.& # & /../ E /..5 6 /../A 8 ; (F9 7 0 0 G D # 0 0 /. 8/.+-9 /.+-; ; 5 & # & # / +H " - % # /.+/I # E 7/../J.-?E+G 6 I=/..5?-/ G I=/..5?-/ 5 +H " E

D 7 3 % A /..- A 0 % 0 K ( 3 81 2 " 129 & L I " K 8/.+/9 1 =& & " A 00, > 0 0 +. > %M# ) 0 0 03 0 & ) ++ /.+/0 0 ) +6.. /.& # ' ) 3 )? = # L : &>/.+/&++&+., FFF"8) %M# 9 +. N>% A/.+/&.+&-+ ++ /H3 8 9) 6

" = > # # ;& # ' &# " ; ) ) # ) # & 6.. A% # 6..A%: /4 + 4./64.+4 <;& +6.A% " +.. A% ; 0 0 # 0 0 O; ; & ) 3 8 & 9 0 0 ( A & 8(A9A & (( P A &; M &; G

) " +/ 0 0 > " & ) # # "> " & & " # 3 " # ' A 3.4 Internationellt, Europa A # +- & "'( ) % ' +E " & & # # # & +/ * *3 )/.+/ +- 7 #&7 /.++ +E H% 8 D #FQ : 9 5

4. Resultat "3 & 4.1 Gästavgiftens benämning # A? + + +,,, " " + A,, 4.2 Målgrupper för erläggande av gästavgift 7 & # +... +6 +6... +G ; +.4 +5 4.3 Avgiftens betalningsform ; # H " # +6 " < +G =;H" D +5 % ;/.., L

4.4 Gästavgiftens storlek # 2 8/.+/9+6. +L ; & /.+/G-,EE +,,G... /. </.++G-G- /+ +4&/4 56... +6... 6. 4 +. 6... 6.4 ) -.&6.4 7 # #" 64 // 6. /- 4.5 Vad som ska avgiftsbeläggas " " 7 " & " R 4.6 Information och incitament att erlägga avgiften # " # /E +L +, <2G-+ /.?+6 /+ > #/.++&+.&/- // /.+.8 9 /- /.+/; 8<29 /E -H,

# " " " " /6 4.7 Gästanläggningens hantering av avgiften & # /G ; 4.8 Redovisning och fakturering av avgiften ' & 2 3 4.9 Användning av medlen från avgiften # ) 3 "? =H # /6 -H /G +H " +.

= =# &# 7 "# ## & ( ( & 7 " & " # = 27 " A# ( FF" #" # 4.10 Hantering och utanordningen av medlen 7 # # ++

5. Slutsatser och reflektioner & D 00D A # & 3 # A & 2 # # "" & ( " F& 89 " # ' & # & " & - - " +/

Referenser < # 8<9 = ; % %8I=9 ; 7# # FFF"8?/.+-&.L&.+9 & "(";1 : &> ) 3 ; 8A9 "A )8A9 % ; 8?/.+-&.5&+69 FFF& 8?/.+-&.5&+69 FFF& 8?/.+-&.5&+69 FFF 8?/.+-&.5&+69 FFF 8?/.+-&.5&+69 FFF&8?/.+-&.5&+69 FFF8?/.+-&.5&+69 FFF 8?/.+-&.5&+69 FFFF 8?/.+-&.L&.+9 <3 ";&' 8<29 2';8<29 22 S 8 9 2%7 #A3 8;9 >AA%8 9 ;7 8;9 %7 T8 9 &3> 8<29 &' 8<29 ;' U 8;9 U ' 8 9 S8;9 +-

Välkommen till Tällberg 2013-12-30 Ekonomisk förening Sammanställning Enkät gjord med hotellcheferna i Tällberg och intervjuer avseende administrativ hantering och inlämnad riksdagsmotion Gästavgift för besökare i Tällberg Bilaga 1

Enkät och intervjuer 1. Enkät genomförd med hotellcheferna i Tällberg... 1 2. Frågor ställda till representant för Rebnis Hotel Systems AB, för att kartlägga den administrativa hanteringen i kassasystemen, vid införandet av en frivillig gästavgift... 4 3. Intervju med riksdagsledamot Anders Ahlgren, med anledning av en inlämnad riksdagsmotion om gästavgifter/bäddpeng... 5

1. Enkät genomförd med hotellcheferna i Tällberg Sammanställning av enkäter avseende hotellens syn på en frivillig gästavgift i Tällberg. Förstudien har till uppgift att även undersöka och belysa vad de företag som mest berörs tycker om systemet med frivillig gästavgift. Följande frågor har lyfts fram med ansvariga på de berörda företagen. Erfarenheter och värderingar från andra besöksdestinationer som infört liknande avgift. Effekter och acceptans för en frivillig gästavgift hos besöksnäringen i Tällberg. Möjligheter till administrativa system för inbetalning och redovisning av avgiften. Möjligheter till information och marknadsföring för att åstadkomma positiv respons hos gästerna. Frågorna har tagits upp vid ett informationsmöte och vid individuella samtal med cheferna samt i den frågeenkät som besvarats av samtliga sju aktiva hotell. Här nedan finns de aktuella frågeställningarna från enkäten, med en sammanfattning av samtligas svar. 1. Har du själv varit med om att betala gästavgift vid utlandsbesök och hur reagerade du då? a. De flesta minns inte eller har inte varit med om att betala gästavgift på sina resor. Några har dock varit med om detta vid ett flertal tillfällen under sina utlandsresor. b. De som varit medvetna om att de betalat avgift, upplevde det positivt då de fick reda på att pengarna gick till ett gott syfte t.ex. byns bevarande. c. De som betalt avgift har de flesta fall blivit informerade vid utcheckningen. Någon blev informerad redan vid bokningstillfället och någon av ägaren själv. d. De som betalt har känt att de betalt en rimlig avgift. Några anser att det känt det som acceptabelt att betala 10-20 kr per person och dygn. e. De som varit medvetna om gästavgiften har sett informationsblad i receptionsområdet som berättat vad avgiften används till. 1

2. Hur tror du att dina gäster skulle reagera på en frivillig gästavgift? a. De flesta ser det som enklast att få förståelse för en gästavgift från sina stamgäster. Några tror att gästerna kan uppfatta det negativt med en avgift, medan andra anser att frivilligheten medför att man troligtvis inte blir negativ. Någon anser att det till och med kan ge positiva reaktioner. b. För förstagångsbesökarna, framhäver alla att informationen är avgörande för hur gästen uppfattar avgiften. Man måste tydligt informera om ändamålet som pengarna går till. Alla hotellcheferna är dock oroliga för eventuell negativ publicitet. c. Det som kan motivera gäster att frivilligt betala en gästavgift är ändamål som syftar till att bevara och utveckla Tällberg by. Ändamål som man anser motiverande, är t.ex. spår och leder för olika friluftsaktiviteter. d. Alla anser att informationsblad är det viktigaste sättet att informera gästen. e. Sakligt, detaljerat med tydliga användningsområden är det som främst krävs av informationen. Även resultatredovisning, till gäster och allmänhet, av hur pengarna används är viktigt. 2. Hur skulle det fungera med en gästavgift på ditt hotell? a. De som är positiva till gästavgift anser att den ska betalas vid utcheckning. b. Bästa sättet att frivilligt betala en gästavgift vore genom ett extra påslag på räkningen. Någon anser att en bössa vid receptionen skulle öka valmöjligheten men medger att de flesta idag betalar sitt rum med kort. c. Inbetalning till kassan/fonden bör ske månadsvis från hotellen. d. Hinder som kan uppstå är Skatteverkets syn på avgiften. Skall den ingå i hotellen omsättning eller inte. Någon ser det även som en nackdel att hotellet ska behöva ta på sig ansvaret att ta in pengar på detta sätt. En annan anser däremot att tillfället ger möjlighet till att erbjuda rabatterade återbesök. 2

3. Vad anser du att intäkterna från gästavgiften kan användas till? a. För att utveckla byn lyfter de flesta fram spår och leder för vandring, skidor, cykel och häst samt skötsel av gemensamma aktivitetsområden som t.ex. stranden och idrottsplatsen. Någon nämner även miljövänliga transporter i byn och annan infrastruktur som gör det lätt att vara gäst i Tällberg. b. För att bevara byn vill de flesta se att bymiljön och traditionerna vårdas. Några nämner öppnare landskap genom betning och trädfällning. Sammanfattning De hotellchefer som varit med om gästavgifter utomlands är positiva till systemet och hur det kan användas. Flertalet av hotellcheferna anser att informationen till gästerna är avgörande för hur gästavgiften uppfattas och motiverar dem att betala. Flertalet av hotellcheferna ser möjligheten att ta en frivillig avgift i samband med utcheckning. Myndigheterna syn på avgiften är viktig för att undanröja eventuell oro för administreringen. Flertalet av hotellcheferna tycker att kostnader som uppkommer vid finansiering av gemensamma insatser och projekt kan lösas med en gästavgift. 3

2. Frågor ställda till representant för Rebnis Hotel Systems AB 1, för att kartlägga den administrativa hanteringen i kassasystemen, vid införandet av en frivillig gästavgift Kan en separat artikel för Gästavgift vara procentuell på räkningens eller fakturans summa (på alla eller vissa artiklar)? En särskild artikel kan läggas upp för att användas vid utcheckning och ge ett pålägg baserat på räkningens eller fakturans brutto- eller nettobelopp. Kan en separat artikel för Gästavgift vara kopplad till antalet för en annan artikel (dygn, personer etc)? En särskild artikel kan läggas upp för att användas vid utcheckning och ge ett pålägg baserat på antalet personer, övernattningar etc. Kan en momsfri artikel för Gästavgift läggas upp? Alla tänkbara momssatser och nollmoms kan läggas in i systemet. Går det tekniskt att - vid registreringstillfället - separera delar av kreditkortstransaktionen till olika BG/PG-konton i Babs/Paylinksystemet - så att delar av beloppet går till hotellet och andra till ett annat företag/organisation? Det går att separera men måste göras som ett separat utsökningsprogram, d.v.s. hela processen måste ske i samband med utcheckningen eller vid varje nattkörning. 1 Rebnis Hotel Systems AB tillhandahåller kassa- och bokningssystem för flertalet hotell i Tällberg. 4

3. Intervju med riksdagsledamot Anders Ahlgren, med anledning av en inlämnad riksdagsmotion om gästavgifter/bäddpeng Hur ser du på konkurrenssituation globalt när det gäller besöksnäringen? Resandet både i arbetet och på fritiden ökar samtidigt som den globala konkurrensen mellan regioner och platser blir hårdare. Detta gäller konkurrensen om både etableringar och om besökare. Konkurrensen inom besöksnäringen spelar en central roll i den ekonomiska tillväxten samt är en viktig strategisk faktor till den framtida samhällsutvecklingen och de nya arbetena. Ur ett sysselsättningsperspektiv utgör besöksnäringen en basnäring som skapar ett stort antal arbetstillfällen, inte sällan på landsbygden. En satsning på besöksnäringen ger en positiv samhällseffekt. Besöksnäringen är tjänsteintensiv och på varje omsatt miljon skapas ett arbetstillfälle. Utländska turister spenderar över 100 miljarder kronor per år i Sverige. Det innebär att turismen står för nästan 6 % av Sveriges totala export. Turistbranschen svarar för drygt 160 000 årsarbetare. Allt enligt Tillväxtverket. FN:s vision är att globala turistresor ska öka med 45 % under de närmaste 7 åren och nästan dubbleras fram till 2030. Detta innebär goda förutsättningar för att starka destinationer kommer att ha en fortsatt stark utveckling. Vad ser du för möjligheter för att Sverige ska kunna hävda sig i konkurrensen? För att Sverige skall kunna hävda sig i en allt hårdare konkurrens om turisterna behövs ökad marknadsföring och resurser till att utveckla attraktiva reseanledningar och platser i hela landet. Nya lösningar måste få prövas, för att därigenom stimulera utveckling av befintliga destinationer och underlätta för nya besöksnäringsföretag att etablera sig. Med denna personalintensiva tjänstesektors behov av arbetskraft innebär en expansion med säkerhet nya arbetstillfällen, vilket inte alltid är fallet i andra branscher. Den regionalpolitiska betydelsen väger tungt, då besöksnäringen är en mycket viktig växande del av tjänstesektorn, också för landsbygden. Ofta lyfts det fram från besöksnäringsbranschen att Sverige ger mindre medel än övriga länder i vår närhet till marknadsföring. Bäddpeng, gästavgift eller annat avgiftsuttag som tillämpas i många länder både inom EU och i andra delar av världen, har aldrig prövats i Sverige. 5

Vilka positiva effekter ser du med att införa en gästavgift i Sverige? Avsikten med en bäddpeng/gästavgift är att det på besöksnäringens utbud av boende ska läggas en avgift på några kronor för lokal/regional marknadsföring, försäljning, utveckling och underhåll av reseanledningar/produkter, exportmognad, resurspersoner o dyl. Idag sker delar av finansieringen av destinationers marknadskommunikation genom kommunalt och regionalt skattefinansierade insatser. Ett system som fungerar ungefär likadant över hela världen. Men detta system gör att turistiskt intressanta destinationer får ett ekonomiskt stöd som bygger på antalet innevånare i en ort/region och inte attraktiviteten av själva destinationen. Som exempel får Dalarna stöd utifrån en befolkning på 276 000 innevånare och inte på antalet kommersiella övernattningar som uppgår till 4 800 000. I förlängningen ger det nuvarande systemet en konkurrensfördel till de stora befolkningscentra runt våra tre storstäder som kommer att ha muskler stora nog att konkurrera om besökaren på en helt annan nivå än reseanledningar som lockar besökare till landsbygden. Vilka förslag ser du som möjliga för att kunna ta ut en gästavgift? Hur en bäddpeng kan beräknas eller administreras finns det sedan tidigare förslag på. Pengen kan vara antingen obligatorisk eller frivillig, kommunal eller statlig. Redan vid låga belopp skapas det stora resurser för lokal/regional utveckling. Om vi tar Dalarna, som är Sveriges tredje största besöksnäringslän som exempel, så skedde där 4 863 000 övernattningar under 2012. Med en bäddpeng på 10 kr/natt skulle detta upplägg tillföra besöksnäringen i Dalarna drygt 48 mkr/år. Pengar som kunde användas för att ytterligare utveckla destinationernas attraktivitet. Tar vi Västerbotten som ett annat exempel så gjordes 1 540 000 övernattningar, vilket skulle tillföra över 15 mkr/år för destinationsutveckling. Vad kan göras i dagsläget? Nu är det dags att, som andra länder i Europa och i världen, våga tänka nytt och finna nya möjligheter till utveckling och finansiering. Erfarenheter vid resa både inom EU och i övriga världen är att bäddpeng upplevs som en del av priset. Låt oss ge besöksnäringen i Sverige nya resurser som rätt använda kommer att stärka vårt land som attraktivt för utländska turister att besöka. Men för att detta skall bli möjligt krävs det att vi hjälps åt för att påverka beslutsfattarna. Låt oss forma en strategi för hur detta skall gå till. 6

"##" %& %%% % ' (# (%% ) (( ) % % * Hva er fellesgodefinansiering/kurtax: Kurtax er en form for en frivillig avgift på reiseliv og andre tjenester i kommunen som skal gå til å drifte fellesfunksjoner/fellesgoder i Lierne. Dvs. funksjoner, tilbud og goder som vi alle vil ha og bruker, og som vi ønsker å tilby turister og besøkende, men som i seg selv er ulønnsomme som bare fellesskapet kan løse som ingen betaler for i dag som ikke er organisert i dag som kan gi store ringvirkninger Prinsippet er enkelt de som har glede av godene skal være med å betale dem (turister, hytteeiere, fastboende, bedrifter og kommunen) Fellesgodefinansiering (kurtax) er en form for avgift som er lovpålagt i en del andre europeiske land, men ikke i Norge. Noen destinasjoner har innført, eller er i ferd med å innføre ordningen, som f.eks Geilo, Valdres, Vestre Slidre, Lofoten, Narvik, Stryn og Røyrvik (Visit Børgefjell). Alle ordninger i Norge er foreløpig frivillige. Fellesgodefinansiering er i utgangspunktet en frivillig avgift som kan legges på prisen på varen/tjenesten vi selger. Avgiften kreves inn av hver enkelt bedrift/organisasjon som blir med i ordningen. Pengene videreføres til destinasjonen. Hvilke felles arbeidsoppgaver kan løses gjennom kurtax? Vedlikehold, preparering og merking av skiløypetraseer Tilrettelegging, vedlikehold og merking av turstier og vandringsruter Kartlegging, tilrettelegging og merking av sykkelruter Opparbeiding, vedlikehold og snørydding av parkeringsplasser ved utfartssteder Vedlikehold av rasteplasser (som ikke vegvesenet har ansvaret for) Beplantning, pynting og forskjønning av fellesarealer og utfartsområder, som ingen har noe ansvar for i dag Turistinformasjon (utvidelse av dagens turistinformasjon) Fjerning av søppel der dette hoper seg opp. Arbeide for en avfallsløsning for hytteeiere og turister Informasjonsskilt ved utfartssteder og langs turstier og vandringsruter Guiding og opplæring av guider Lage informasjon om kommunen og om, severdigheter, vandrings-/sykkelruter, aktiviteter og tilbud i kommunen Drive aktiv markedsføring av Lierne som reisemål for turister Etablere samarbeid mellom reiselivsaktørene i kommunen og lage ferdige pakketilbud til turister og gjennomreisende Bidra til utvikling av Lierne Fritids hjemmeside, bl.a bookingløsninger Legge til rette for fellesaktiviteter som skaper trivsel, bolyst og god Lierne-reklame. De fleste av disse arbeidsoppgavene utføres i dag på dugnad, og slik vil det nok til dels også fortsette i fremtiden. Men målet med fellesgodefinansieringen er at vi skal kunne ansatte folk til å løse en del av ovenstående oppgaver. På sikt håper vi at en god del av den enorme dugnadsjobben som gjøres i dag kan bli betalt arbeid. Kurtax er en måte å finansiere dette arbeidet på. Avgiften betales av våre besøkende og fastboende, og innkreves av næringslivet/organisasjoner. Alle tiltakene/oppgavene er med på å legge til rette for at turistene/hytteeierne våre vil trives og bruke enda mer tid Lierne. Dette fører igjen til at de legger igjen mer penger til næringslivet, som igjen vil bidra til enda flere goder og tilbud for oss som bor her fast. Vi vil etter hvert alle nyte godt av oppkjørte skiløyper, brøytede parkeringsplasser, merkede stier og sykkelløyper og fine/ryddige uteområder.

FOR GJESTENE ER PRODUKTET DEN TOTALE OPPLEVELSEN AV TILBUDENE OG AKTIVITETENE DE DELTAR PÅ MENS DE OPPHOLDER SEG I LIERNE EN GOD INFRASTRUKTUR FOR REISELIVET ER OGSÅ EN GOD KOMMUNAL OG LOKAL INFRASTRUKTUR Problemstillinger: - Gratispassasjerproblemet (frivillighet): Alle vil ha det, men ikke betale for det - Prioriteringsproblemet: Hva skal pengene brukes til, hvordan prioritere oppgavene, hvem avgjør dette? Veiledende finansieringssatser i Lierne (% av nettoomsetning): - Overnatting (utleie rom, leiligheter, hytter, lavvo etc) 2 % - Servering (kafé, restaurant, kro, catering, bar) 1 % - Opplevelser/Aktiviteter (hest, foto, guiding, museum etc) 1 % - Dagligvare og bensinstasjon 0,25 % - Annen detaljhandel (blomster, kunst, garn, skifer, lokal mat) 1 % - Håndverkere: (bygg, VVS, el, verksted) 0,25 % - Andre tjenester (jakt og fisk, fot/hudpleie, renhold) 1 % - Billettinntekter, inngangspenger og startkontigenter 3 % - Lokal transport (buss, taxi, varetransport) 1 % - Hytteeiere kr 500,- (fast årlig beløp) - Liernes egne innbyggere kr 500,- (fast årlig beløp) - Andre frivillige (private, bedrifter, lag og organisasjoner) kr?,- (fast årlig beløp) - Kommunen 0,1% av driftsinntektene NB Denne avgiften erstatter den tidligere løype-lisensen til Lierne Ski/Lierne Fritid der man kunne kjøpe oblat på verdi 200, 500 eller 1000 kroner. Innkreving: Det inngås en skriftlig partnerskapsavtale mellom destinasjonsselskapet Lierne Fritid og bedriften/organisasjonen. Man blir her enig om avgiftssats eller et fast årlig beløp. Alle avtaler gjelder kun for et år av gangen i oppstartsfasen. For å få med flest mulig tidlig i prosessen og for å finne den beste løsningen på lengre sikt vil det bli lagt vekt på tilpassninger til hver enkelt bedrift. Ut fra erfaringer fra første driftsår vil man kunne finne den løsningen som gjør ordningen mest mulig rettferdig for alle parter. Kurtax kreves inn av hver enkelt bedrift/organisasjon som blir med i ordningen. Avgiften anbefales å legges på den ordinære prisen slik at det er kunden som betale avgiften og ikke bedriften. For noen bedrifter kan det være en løsning å betale kurtax uten å legge på prisene. I noen tilfeller kan begge variantene være en utfordring, men da kan det gjøres en egen avtale slik at man finner en mest mulig rettferdig løsning. I Lierne vil det være Lierne Fritid som administrerer ordningen. Netto omsetning eller innkrevd avgift meldes inn til Lierne Fritid på tilsendt skjema. Lierne Fritid utsteder faktura med merverdiavgift (på hele beløpet) til de næringsdrivende to ganger årlig. De næringsdrivende vil da ha fradragsrett for inngående avgift på vanlig måte, under forutsetning av at de er avgiftspliktige. Kurtax som kreves inn av kundene skal det ikke beregnes merverdiavgift av. Ovenstående er avklart skriftlig med skattejurist hos Skatt Midt-Norge 9/12-10. Noen vil nok oppleve dette problematisk i forhold til kassasystem, regnskapssystem og informasjon til kunden. Vi anbefaler dere å kontakte deres regnskapsfører/revisor og kassaleverandør for å finne den løsningen som passer din bedrift best. Målet er at dette skal være en enkel ordning som i utgangspunktet ikke skal skape unødig mye ekstraarbeid for den som krever inn avgiften. Når løsningene er på plass i hver enkelt bedrift skal i grunn dette systemet drifte seg selv uten for mye administrasjon. Det vil bli laget et informasjonsskriv som alle medlemsbedriftene/organisasjonene i ordningen får. Skrivet er ment som en informasjon til bedriftens ansatte og til kundene som vil vite mer om ordningen. Her vil det finnes informasjon om hva kurtax er, hva pengene brukes til og hva kunden selv har å tjene på dette. Erfaringer fra bl.a Visit Børgefjell viser at det er veldig få av kundene som reagerer eller spør om ordningen når de betaler. Avgiften må gjerne spesifiseres på fakturaen og kvitteringen, men dette er ikke et krav. Forvaltning: Lierne Fritid forvalter pengene som kommer inn gjennom fellesgodeordningen. Pengene settes på egen bankkonto og det føres eget regnskap over bruken av pengene. En gang i halvåret blir alle bedriftene som er med i ordningen kalt inn til et fellesmøte der ordningen evalueres og arbeidsoppgavene for neste halvår prioriteres. Styret i Lierne Fritid har den endelige beslutningsmyndigheten når det gjelder bruken av pengene.

Exempel på text till anslag om gästavgift " " ))*+ " " " " " " " " &" " '''( Exempel på text för gästavgiftskupong " " # " % &" " '''(

Välkommen till Tällberg 2013-08-08 Ekonomisk förening Hans Jensen Rapport Turistavgifter och skatter En studieresa till Tyskland, Schweiz och Österrike i juli 2013

Sammanfattning " ##"% & '( ')* + ')*, -'.'/&( 0 1 ' '* " 2 3 0 - ' ' '(

Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 2 1.2 Avgränsning... 2 1.3 Definitioner... 2 2. Bakgrundsmaterial... 3 2.1 Tyskland... 3 2.2 Schweiz... 5 2.3 Österrike... 5 3. Metod... 6 4. Resultat... 7 4.1 Saas-Fee (Sydvästra Schweiz)... 7 4.2 Rust (Sydvästra Tyskland)... 8 4.3 Saas-Grund (Sydvästra Schweiz)... 9 4.4 Tyrolen, St Anton och Innsbruck (Österrike)... 9 4.5 Finkenberg (Zillertal i Tyrolen, Österrike)... 9 4.6 Mayrhofen (Zillertal i Tyrolen, Österrike)... 10 4.7 Zell am See (Salzburg, Österrike)... 10 4.8 Salzburg (Österrike)... 10 4.9 Deggendorf (Sydöstra Tyskland)... 10 4.10 Weimar (Östra Tyskland)... 10 5. Slutsats och reflektioner... 12 Referenslista... 13 Bilagor... 1 Bilaga 1 Bürgerpass, Saas-Fee, Schweiz... 1 Bilaga 2 Gästkort och förmånshäfte, Rust, Tyskland... 2

1. Inledning ' ' & 5 6( 7 6 ' 8 8 '(3' ' 9 - :;4<;=:;:> '-?"@-? @'.?')*@ '(?')*@(?')*@'/?,@&?,@(?,@ 0?,@ 1 '?,@'*?,@"? @ 2? @-? @ ' A;4B 4

1.1 Syfte ' 3 C D E D E DE DE D E 77 E % E 1.2 Avgränsning / ' 1.3 Definitioner &' 66 0 & F5 G5 5 5 F * H 5. 5 C :

2. Bakgrundsmaterial 2.1 Tyskland & I6?@66? @ " 4 :;4; 4>J =J+:;4; 5 " 5 "4:;4;F6 6 K " AJ F? @ " "DG./6 6&D/6 6 & :;44 0 L :A; M " ) 0 L?# 0 L@ G 0 L "? @ &/ N D #L :;4:& :;44 66 <

H C Stad "#" " # %" & &"" ' "( )# * Gästskatter 'AJ?@ 'AJ?@ -4M<;MO <;M:MO4;;M<M 'AJ?@ 'AJ?@ -4MA;MO A;M:MO4;;M<M 'AJ?@ 'AJ?@ 'O4M O 4A;M< O:;;M 'AJ?@ '4M 'O;A;MO 4;;M O :;;M< O <;;M 'AJ?@ -C4M:A>>>MO :MA;M ':;;M -4O ;:AM4;MO :;;M44;MO A;;M -O4M>O :MA; Tabell 1 Översikt gästskatter i tyska städer

2.2 Schweiz &')* 6?@ 6?@ C5# 2.3 Österrike, PP ',' 6 6'?@ ;4AM :4BM?<;;M@ H,C Delstat Skattens benämning Städer och huvudorter # * +" F,#" H 5 (-# * 0 2 H '*11 ". *.* /0 &F*L#* )" & &#* * 2 1. 5 * Tabell 2 Översikt turistskatter i Österrike A

3. Metod ( 7 & 7 & " + Q

4. Resultat 4.1 Saas-Fee (Sydvästra Schweiz) "2 &'( 4>>Q 6 " #6 6?@ ;:A;RD( 4>>Q "? @ ')* '.L ')* O&/5 6BRD(S " 6 '(? @? @0 5:A;RD( / %#"2 '(6" 6?@ " :;;;;;;RD(" 0 '(SD4;RD( ;BA RD( 5 ;Q; RD( " # Q RD( ( OA;;RD(<;;;RD(+ B;; "2 66 6" % 0 '( 6" =

& "')* 6&6"?&@ 66 6& RD( "A;;;;;;RD( 5 ) / '( 4:;;;;; 4A;;;;; >;J " B '( 44;;; 6&6'( 4.2 Rust (Sydvästra Tyskland) '- F5 :;4: F5 4;M " 4:"F5 - ' '- B;;;;; 4:A Q;;;;; M. "?&&@ &?&&@ T 3 "5 B

5 &'/ ", " 4.3 Saas-Grund (Sydvästra Schweiz) '. ' 6 '(' /' 4.4 Tyrolen, St Anton och Innsbruck (Österrike) & 6 6' :;;< / ;AA M <;; M 4A & < <;;;;;; M &'// G5 44;M 4B;M' &' &'/ :;4: 4B4=BB >=>>;< ' <4=; 444B:Q:;4: 44;;;;;M 4.5 Finkenberg (Zillertal i Tyrolen, Österrike) &( 6F56 4A;M.. >

4.6 Mayrhofen (Zillertal i Tyrolen, Österrike) & 0 ( 4.7 Zell am See (Salzburg, Österrike) &1' 6'6 4A 4;A M ;>A M & ;;A M 6 6?( @ D & F 44;M 4.8 Salzburg (Österrike) &'*6'6? @;; M44;M (4 44;M + O 4: '& ' 6" % "6" '* ( 4.9 Deggendorf (Sydöstra Tyskland) & " 'G2 4.10 Weimar (Östra Tyskland) '2 4>>> :;;A 66 4;

4B4;;M;=AM 3 A; O:;;M4A; M' A;;;;;M 44

5. Slutsats och reflektioner & " 5S& ' ". " 5 ')* / BRD( 7 A;; ')*, * "?@ <;A;J + & DS 4:

Referenslista? C:;4<;=4A@ )))? C:;4<;=4A@ )))? C:;4<;=4A@ )))? C:;4<;=4A@ )))? C:;4<;=4A@ )))? C:;4<;=4A@ )))? C:;4<;=4A@ )))? C:;4<;=4A@ ))))? C:;4<;B;4@ R(&/'.?RD@ D.'/?RD@ DDF '1"?"@ D-0 H(?/@ 3H'H-?"@ &'F/0?/@ -0 'L?"@ '(3'?RD@ '.?RD@ '/.2?/@ 2.?"@ 1'?/@ 4<

Bilagor Bilaga I Bürgerpass, Saas-Fee, Schweiz

Bilaga II Gästkort och förmånshäfte, Rust, Tyskland