B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE

B O K S L U T VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 1 1

1. VERKSAMHETBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 1. 1. Allmänt Enligt 68 i kommunallagen omfattar bokslutet balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är en del av bokslutet och både bokslutet och verksamhetsberättelsen är medel för att säkerställa att den som läser bokslutet får en riktig och tillräcklig bild av samkommunens resultat och ekonomiska ställning. Innehållet i verksamhetsberättelsen regleras i kommunallagen. Anvisningen föreslår att i verksamhetsberättelsen intas kommunledningens redogörelse för den interna tillsynens ställning i kommunen och de väsentligaste utvecklingsbehoven. Vid upprättandet av kommunens bokslut iakttas bestämmelserna i kommunallagen och i tillämpliga delar bestämmelserna i bokföringslagen och förordningen (KomL 68 ). Kommunallagen är en speciallag i förhållande till bokföringslagen. 1.2 Samkommunens organisation Samkommunen har alltid haft en modern och låg organisation både vad gäller den förtroendevalda ledningen och tjänstemannaledningen. Sättet att producera samkommunens utbildningstjänster har rationaliserats och dessa produceras från 1.1.2009 inom ramen för en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. 1.2.1 Samkommunstämmor Under verksamhetsåret har samkommunstämman sammanträtt två gånger. Samkommunstämman har fattat beslut gällande bokslutet för år 2010, fastställt budget och ekonomiplanen för åren 2012 2014. Samkommunstämmans protokoll har kontinuerligt publicerats bland yrkesinstitutets websidor (http://www.inveon.fi/fvbesluten.htm). 1.2.2. Revisionsnämnd Enligt samkommunens revisionsstadga har samkommunen en revisionsnämnd som består av ordförande, viceordförande samt två andra ledamöter. Revisionsnämndens uppgifter stadgas i kommunallagen och revisionsstadgan. Till samkommunens revisionsnämnd för hör: Ordinarie Stefan Sveholm, ordförande Bengt Dahlqvist, viceordförande Camilla Antas Janica Sundbäck Ersättare Linda Blomander Matti Nuutti Hans Hellner Ann Lis Udd Nämnden har sammanträtt två gånger för revisionen av 2011 års förvaltning och räkenskaper. Samkommunstämman har enhälligt utsett Audiator Ab att omhänderha lagenlig revision i samkommunen under åren 2009 2012. Audiator har utsett OFR Dan Lindroos för det egentliga revisionsarbetet. 1.2.3 Styrelsen Styrelsen har under året sammanträtt 12 gånger och berett de ärenden samkommunstämman behandlat och avgjort frågor gällande samkommunens och yrkesinstitutets verksamhet och ekonomi. Styrelsen för samkommunen består av sju medlemmar med lika många personliga ersättare. Styrelsens mandatperiod är två år. Vid valet av styrelse bör man sträva efter en regionalt och språkligt rättvis sammansättning men Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 2

så att den motsvarar de röstandelar vilka de i medlemskommunernas fullmäktige representerade grupperna erhållit vid senaste kommunalval. Styrelsen har för verksamhetsåren 2011 2012 följande sammansättning: Ordinarie Magnus Björklund, ordförande Torolf Bergström, viceordförande Kari Hagfors Nancy Lökfors Petra Paakkanen Stefan Sandström Elisabeth Svaetichin Ersättare Kristel Pynnönen Nikolas Elomaa Ritva Suomalainen Leif Eriksson Gunnel Laukas Johan Isaksson Thomas Antas Gunilla Träskelin beviljades ansökt avsked från styrelsen och efterträddes av Elisabeth Svaetichin från 17 november 2011. Beredningen av planerna för nya enhetliga och tidsenliga utrymmen för samkommunens utbildningar i Kungsporten väntar fortfarande på beslut av Borgå stad att reservera en tomt för Campuset i Kungsporten. Styrelsens protokoll har kontinuerligt publicerats bland yrkesinstitutets websidor (http://www.inveon.fi/fvbesluten.htm). 1.3. Översikt av utvecklingen och väsentliga händelser År 2011 var det sjuttonde verksamhetsåret för Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland. Samkommunen är utbildningsanordnare med tillstånd att anordna yrkesutbildning inom fyra olika utbildningsområden för sammanlagt högst 450 studerande. Organisationsreform som förverkligades 1.1.2009 innebär att samkommunens grundläggande yrkesutbildning ges inom ramen för en sammanslagen läroanstalt; Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Samkommunen utgår från att det nya sättet att producera utbildningstjänsterna skall ge ökad bärkraft för samkommunens utbildning. Det fortsatt goda ekonomiska resultatet och de framtidsutsikter Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland uppvisar för egen del ger goda förutsättningar och också tillräckligt med tid för samkommunens ägare att planera den optimala lösningen med tanke på yrkesutbildningens centrala roll för landskapets näringsliv och dess utvecklingsförutsättningar. Samkommunerna har tillsvidare haft en undanskymd roll i detta av Borgå stad ledda utredningsarbete. Med tanke på arbetsmotivation, utvecklingsarbete och speciellt utmaningarna i fråga om samkommunens utrymmeslösningar är de nödvändiga besluten redan kraftigt försenade. 1.4. Granskning av ekonomin som helhet Samkommunens ekonomi har 2011 fortsättningsvis utvecklats i en gynnsam riktning. Orsakerna till detta står att finna i en god budgetdisciplin samt i en överskridning av de enhetsprisenliga ersättningarna i huvudsak beroende på en obudgeterad resultatbaserad finansieringsandel uppgående till 0,4 M. Samkommunens kassamedel och goda likviditet möjliggör en storsatsning inför framtiden för Östra Nylands yrkesinstitut Inveon. Således har utredningsarbetet för ett finlandssvenskt campus med Inveon som huvudaktör inletts under år 2010 och väntar fortfarande på tomtreserveringsbeslutet av Borgå stad. 1.5 Samkommunens personal För år 2011 ingår i noterna till bokslutet en kortfattad personalrapport över samkommunens personal. Sammanfattningsvis kan noteras att medelåldern är 48,25 år (48,2 år 2010) och att den genomsnittliga anställningstiden i Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 3

samkommunen är 9,18 år (9,2 år 2010). En knapp tredjedel av personalen kommer att pensioneras de närmaste åren. 1.5.1 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna De mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna som påverkar utvecklingen samkommunens verksamhet är operativa risker, finansieringsrisker och skaderisker. De största operativa riskerna hänför sig till tillgången på behöriga lärare. Till övriga delar är personalens kompetens och tillgången till personal, datasystemens funktion, konjunkturväxlingar och ändringar i lagstiftningen under kontroll. Undervisningsministeriets rekommendation att samkommunen borde privatiseras och slås i hop med metropolområdets yrkesutbildningsaktiebolag kan ses som en operativ risk för samkommunen. Också den konsultutredning som Borgå stad låtit utföra innehåller alternativ vilka kan ses som operativa risker för samkommunens verksamhet och om dessa alternativ förverkligas avslutas samkommunens verksamhet. Finansieringsriskerna har samkommunen egentligen inte då placeringar av likvida medel har skötts med betoning på säkerhet på bekostnad av avkastning. Samkommunens lån är bundna till fast ränta vilket har liknande effekter. Samkommunens egendom är försäkrad till sitt fulla värde. 1.5.2 Miljöfaktorer Samkommunen skall som utbildningsanordnare beakta hållbar utveckling och därmed också fungera enligt de principer som man undervisar. I och med den 2007 fullbordade saneringen av uppvärmningen att fungera med havsvattenvärme och naturgas har ett betydande steg tagits till förmån för miljön. Miljöfaktorer som kan ha ekonomiska konsekvenser är eventuella fukt och mögelproblem liksom vatten och avloppsnätets skick i Haikoenheten. 1.6. Ledningens utlåtande om den interna tillsynen Styrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats i samkommunen, huruvida man observerat brister i tillsynen under den avslutade räkenskapsperioden och på vilket sätt man har för avsikt att utveckla den interna tillsynen under gällande ekonomiplaneringsperiod. Styrelsen konstaterar att den interna tillsynen ingår i de ledande tjänstemännens ansvarsområden. Den interna tillsynen skall säkerställa att samkommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att de uppgifter som ligger till grund för besluten är tillräckliga och tillförlitliga och att man följer bestämmelserna i lag, myndighetsföreskrifter och de olika organens beslut samt att tillgångar och resurser tryggas. Den interna tillsynen ska genomföras i samkommunens lednings, planerings och styrningspraxis. Styrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. Därtill ansvarar alla de organ och tjänsteinnehavare, som beviljats behörighet att disponera över kommunens tillgångar och som fungerar som myndigheter för genomförandet av den interna tillsynen. Den interna tillsynen har ej observerat brister i samkommunens verksamhet. 1.7 Behandling av resultatet och balansering av ekonomin Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens överskott för år 2011 570 404,61 ackumuleras på ett vinst och förlustkonto i balansräkningen. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 4

1.8 Grundkapitalet Samkommunens medlemskommuner och deras andel i samkommunens grundkapital framgår ur tabellen nedan. Grundkapitalet har under räkenskapsåret utökats med kommunernas betalningar för samkommunens lån. Samkommunens grundkapital och dess fördelning 31.12.2011 Kommun Andel 31.12.2010 Grundkapital 31.12.2010 Ökningar 2011 Grundkapital 31.12.2011 Borgå 54,08 % 2 146 948,97 65 713,00 2 212 661,97 Sibbo 16,33 % 648 166,44 19 838,00 668 004,44 Lovisa 25,51 % 1 012 638,17 30 996,00 1 043 634,17 Lappträsk 3,06 % 121 516,92 3 720,00 125 236,92 Mörskom 1,02 % 40 505,30 1 240,00 41 745,30 Summa 100,00 % 3 969 775,80 121 507,00 4 091 282,80 Samkommunens grundkapital har under räkenskapsåret ökats med de betalningar som medlemskommunerna gjort för amorteringen av samkommunens lån till kulturenhetens utrymmeslösning, Lundagatan 8. 1.9. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen Från år 2002 har ett system med resultatbaserad finansiering varit i bruk inom yrkesutbildningen. Detta betyder att en del av finansieringen till utbildningsanordnarna kommer att beviljas på basen av fastställda resultatparametrar. Samkommunens resultatbaserade finansiering uppgår för år 2011 till 404 656 vilket märkbart förbättrar samkommunens ekonomiska resultat för året. Kriterierna för den resultatbaserade finansieringen har ändrats från år 2011 och samkommunstämman har beslutit att de parametrar som samkommunen följer upp är de samma som ingår i den förnyade modellen. Resultatbaserad finansiering inom yrkesutbildningen från 2011 Priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Sålunda har 3 % av statens totala finansiering avskilts till en resultatbaserad del. Samkommunen följer upp de nya parametrar som från år 2011 är en del av den resultatbaserade finansieringen. En genomslagskraftsmätare mäter studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, genomströmning och avbrott i studierna. Vid beräkningen av resultatindexet utgör genomslagskraftsmätaren 90 procent, lärarbehörighetsmätaren 7 procent och personalutvecklingsmätaren 3 procent. De fyra bästa femtedelar av de utbildningsanordnarna som ingår i resultatindexberäkningen får resultatbaserad tilläggsfinansiering på basen resultatindexet. Grunden för beräkningen av genomslagskraftsmätaren är de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen hos en enskild utbildningsanordnare. Antalet studerande under det år som ligger fem år tillbaka i tiden jämfört med det år då finansieringsbeslutet fattas utgör bas. Värdet för mätaren för en enskild utbildningsanordnare baserar sig på de studerandes situation under en uppföljningsperiod på tre och ett halvt år. I samband med beräkningen av genomslagskraftsmätaren indelas de studerande vid uppföljningsperiodens slut i följande fem kategorier: Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 5

1) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, sysselsatt), 2) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen och som under uppföljningsperioden bedriver studier för högskoleexamen eller har avlagt högskoleexamen (utexaminerad, fortsättningsstuderande), 3) studerande som har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden och inte bedriver studier med sikte på högskoleexamen eller har avlagd högskoleexamen och inte heller har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av uppföljningsperioden (utexaminerad, har inte arbete och är inte fortsättningsstuderande), 4) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen under uppföljningsperioden, men alltjämt bedriver studier som leder till yrkesinriktad grundexamen eller annan examen eller som är sysselsatta vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete men är studerande), 5) studerande som inte har avlagt yrkesinriktad grundexamen eller någon annan examen under uppföljningsperioden och som inte bedriver studier med sikte på annan examen och inte har arbete vid tidpunkten för den sista veckan av granskningsperioden (outexaminerad, har inte arbete och är inte heller studerande). Vid beräkningen av genomslagskraftsmätaren räknar man ut ett parametervärde, som uttrycker utbildningsanordnarens självständiga påverkan på hur de studerande har placerat sig i respektive grupp. När parametervärdena räknas ut till delas de av utbildningsanordnaren oberoende bakgrundsfaktorerna ett konstant värde. De egenskaper som beaktas som bakgrundsfaktorer har att göra med de studerandenas ålder, modersmål, kön, familjetyp, medeltalet på grundskolans avgångsbetyg samt utbildning som getts i form av specialundervisning. Ändringen gjordes retroaktivt också för år 2011. Utexaminerade och sysselsatta: UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING 2011 69 % 71 % 58 % Utexaminerade fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING 2011 2,4 % 4 % 3 % Utexaminerad, inte sysselsatt och inte fortsättningsstuderande UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING 2011 14,3 % 12 % 24 % Outexaminerad men studerar eller är sysselsatt UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING 2011 11,6 % 10 % 11 % Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 6

Outexaminerad som varken studerar eller arbetar UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING 2011 2,7 % 2 % 4 % Utbildningspersonalens formella behörighet Parametern beskriver hur stor del av lärarna (timlärare i bisyssla inte medräknade) som enligt förordning har formell behörighet att verka som lärare vid yrkesläroanstalter. UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING 2011 55,8 % 60 % 52,5 % Uppdatering av personalens yrkeskunskap Denna parameter innebär att de kostnader som föranleds av uppdatering av personalens yrkeskunskap ställs i relation till alla personalkostnader inom samkommunen (dock inte personalkostnader för läroavtal). Kostnaderna för uppdatering av personalens yrkeskunskap inbegriper alla kostnader som uppstår p.g.a. denna verksamhet, såsom lönekostnader för personer som deltar i utbildning, deltagaravgifter, rese och inkvarteringskostnader, dagtraktamenten. Dessutom inkluderas kostnader för lärarnas arbetslivskontakter och kostnader för upprätthållande av arbetsförmågan. UTVÄRDERING 2010 MÅLSÄTTNING 2011 UTVÄRDERING 2011 1,6 % 2 % 1,5 % Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 7

2. SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 2011 2.1 Förvaltning Till den allmänna förvaltningen hör styrelsen och revisionsnämnden som förtroendevalda organ. Beslutsrätten och delegeringsnivån hölls i stort sätt på tidigare nivå trots den nya, tydligare organisationen, det nya rationellare sättet att organisera utbildningen och de nya resurserna inom utvecklingsarbete, kvalitetssäkring, vuxenutbildning, läroavtalsutbildning och internationell verksamhet. Samkommunen leds av en direktör som har det övergripande ansvaret för samkommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi. Till direktörens direkta ansvarsområde har enligt organisationsschemat hört utrymmestjänsterna, den interna servicen, ekonomiförvaltningen och prognostiseringen. För den grundläggande utbildningsverksamhetens verksamhet och ekonomi ansvarar institutets rektor. Rektor har i organisationen det odelade pedagogiska ansvaret gentemot styrelsen. 2.2 Vuxen och läroavtalsutbildning och interna utbildningstjänster (Gunilla Träskelin) Resultatenheten har arbetat för förverkligandet av yrkesinstitutstrategins övergripande målsättningar genom att stärka studerandes förutsättningar för livslångt lärande, bemöta individuella kompetensbehov, förhindra marginalisering, trygga utbildningens tillgänglighet samt stärka förutsättningarna för service och utvecklingsverksamhet för arbetslivet. Resultatenheten har samarbetat med olika aktörer för att främja vuxenutbildningens utveckling. Yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning Samkommunen ordnar tilläggsutbildning och fortbildningskurser i enlighet med vad utbildningstillståndet medger. Samkommunen har deltagit i projektet Läroporten i östra Nyland. Projektet upprätthåller Ohjauspiste i Borgå centrum. Via det har samkommunen kunnat marknadsföra sin verksamhet. I oktober deltog samkommunen i ett två dagars evenemang, Öppna kunskapens port, som riktade sig såväl till företag som till allmänheten. Projektet är tvåspråkigt. Service och utbildningsuppgifter för arbetslivet och för små och medelstora företag Enheten ordnar kurser som tillgodoser arbetslivets och ungdomsutbildningens behov. Under hösten inleddes arbetet med att kartlägga behovet av yrkesförarkompetensutbildning i regionen. I samarbete med några företag gjordes en kursplan upp för våren 2012. Under verksamhetsåret ordnades kurser i heta arbeten, arbetssäkerhet, första hjälp samt livsmedelshygien. Läroavtalsutbildning Under verksamhetsåret har läroavtal gjorts mellan lämpliga arbetsgivare, studerande och samkommunen då utbildningsformen varit ändamålsenlig för samtliga parter. Under 2011 fick en läroavtalsstuderande sitt avgångsbetyg. Internationell verksamhet Avgående studerande har gjort studieresor inom norden. Internationalism har tagits upp i den dagliga undervisningen. Resultatenheten har bistått vid arrangemang kring studerandes kontakter till utlandet. Kulturenheten har inlett ett samarbete med Střední uměleckoprůmyslová škola i Jihlava Helenín i Tjeckien. Projektet International Center for Art i Borgå gamla tullhus har avslutats. 2.3 Kvalitetssäkring och internt utvecklingsarbete (Frank Backman) Strategiarbete Till den av samkommunstämman i april 2009 godkända strategin för samkommunen och Inveon gjordes inga uppdateringar under år 2011. I och med att det verkade uppenbart att samkommunen kommer att upplösas och att upprätthållaren utbyts från och med 1.1.2013, bordlades utvecklingsarbetet av strategin. Detta betyder att samkommunens verksamhet kommer att styras av gällande strategi till slutet av år 2012. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 8

Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen under år 2011 fokuserades på vidareutvecklandet av rutiner och god praxis beträffande studerandeadministrationen. Det viktigaste var implementeringen av studerandeadministrationsprogrammet Wilmas funktioner i det vardagliga arbetet. Det skapades bl. a. blanketter som är enhetliga för Inveon och på så sätt åstadkom man ett enhetligt, korrekt och logiskt sätt att föra in det nya materialet i studerandeadministrationsprogrammet. Detta utmynnar senare i bl. a. utskrifter, statistik mm. I slutet av år 2011 fattades ett beslut om att gå med i ett av Utbildningsstyrelsen finansierat projekt, där målet är att stödja utbildningsanordnare som befinner sig i det inledande skedet av arbetet med att etablera ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla kvalitetsledningen. Syftet är att förstärka den regionala nätverksbildningen vid utvecklingen av kvalitetsledningen. Med hjälp av nätverken strävar man bl.a. efter att identifiera och sprida goda förfaranden inom kvalitetsledningen samt att öka kunskapen om de nationella och europeiska riktlinjerna i fråga om kvalitetsledningen samt personalens kvalitetskompetens. Samkommunen deltar i ett regionalt nätverksprojekt (LARK Laatua ammatillisen koulutuksen arkeen) tillsammans med de flesta utbildningsanordnare i metropolområdet. Projekttiden är 2012. Utvärdering Största delen av de större utvärderingarna under år 2011 gjordes på våren. Utbildningsstyrelsen genomförde en självvärdering av utbildningsanordnare beträffande inlärningsresultat i examina inom byggnadsbranschen 2008 2011. Denna självvärdering kompletterade den information om inlärningsresultat som samlats tidigare in för en nationell utvärdering. Självvärderingen gjordes av en mångsidig grupp, i vilken ingick lärare, arbetsplatshandledare, studerande från det tredje läsåret samt företrädare för ledningen. Följande av Utbildningsstyrelsen anordnad enkät var riktad till anordnare av grundläggande yrkesutbildning om stödåtgärder för de studerande samt genomförandet av specialundervisning. Enkäten var riktad till anordnare som inte anvisats särskild utbildningsuppgift inom specialundervisning. Frågorna gällde stödåtgärder och förfaranden som är i bruk för alla studerande i behov av stöd samt för studerande som får specialundervisning. Internt utförde Inveon två enkäter. På våren gjordes till studeranden en omfattande jämställdhets, likabehandlings och trivselenkät, i vilken man ville utreda bl. a. hur väl jämställdhet mellan könen förverkligats vid Inveon samt hur man trivs att studera vid Inveon. Ytterligare riktades en enkät till personalen, där man utredde vilka informationskanaler personalen föredrog att använda. Resultaten från dessa enkäter kommer att fungera som bakgrundsmaterial i samband med planeringen av kommande läsår. 3. ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 2011 (Solveig Mickels) Samkommunens utbildning för yrkesinriktad grundexamen har sedan 1.1.2009 varit samlad i en enda läroanstalt, Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, vilken utgör ett av samkommunens två resultatområden. Resultatområdets kvalitativa och kvantitativa målsättningar för verksamhetens följer dem som uppgjorts för samkommunen. Yrkesinstitutet är fortfarande en ung organisation och även om de centrala funktionerna som garanterar studerandes och personalens rättsskydd har utarbetats, återstår mycket utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet försvåras av att beslut om den kommande upprätthållarstrukturen ännu inte har fattats. De utvecklingsområden som lider mest av den ovissa situationen är personalutvecklingen, förbättrandet av undervisningen till den del arbetet sammanhänger med undervisningsutrymmena (de nuvarande lokalerna stöder inte en modern pedagogik och försvårar en ökning av den yrkesinriktade specialundervisningen) samt möjligheterna till nytänkande inom studerandevården. Yrkesinstitutets kärnverksamhet är undervisning för yrkesinriktade grundexamina, samt till denna hörande stödfunktioner. Utvecklingsarbetet och den konkreta verksamheten styrs aktivt i enlighet med samkommunens strategi och dess målbeskrivning i samarbetet med resultatenheten 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING. I gemensam ansökning 2011 annonserades 165 studieplatser. Styrelsen antog, på basis av ansökningens resultat, 145 studerande. Det var väntat att alla platser inte skulle fyllas eftersom yrkesinstitutet satsat på ett brett utbud av studieplatser som gav ungdomarna en reell möjlighet att välja sitt studieområde och motverkade att någon skulle bli helt utan studieplats. Till yrkesstarten antogs 8 studerande. Som under tidigare år förändrades antag Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 9

ningsresultatet under sommarmånaderna så att en del antagna föll bort medan nya sökande kunde antas till existerande grupper. Undervisning inom orienterande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, den s.k. Yrkesstarten, började hösten 2011 inom ett projekt. En person är anställd för undervisning och planering. Dessutom har en del av yrkesinstitutets övriga lärare timläraruppdrag inom yrkesstarten. Yrkesstarten alla studieplatser är alla fyllda. Folkakademins beslut att inte ta in studerande till s.k. 10:e klassen kunde märkas vid antagningen till yrkesstarten och bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet. En befattning som skolgångsbiträde/studiecoach inrättades. En person är anställd för ett år och till arbetsuppgifterna hör också utvärdering av behovet och planering av den fortsatta verksamheten. Målet är att kunna erbjuda studerande med särskilda behov ett ökat stöd som handleder dem i att utveckla strategier för att självstyrande klara av studier, elevhemsboende och övergång till arbetslivet. Ett ökande behov av extra stöd är tydligt märkbart. Yrkesinstitutets verksamhet är uppdelad i sex resultatenheter (kostnadsställen) enligt indelningen nedan. 200 GEMENSAMMA KOSTNADER Till resultatenheten hör rektor och institutets lärare i studier som kompletterar yrkeskompetensen (tidigare gemensamma studier). Inom kostnadsstället sköts också andra funktioner som är gemensamma för alla resultatenheter, t.ex. studiehandledning. Undervisningsteknologi Yrkesinstitutets pedagogisk tekniska utrustning för undervisning har uppdateras med flera datorer. Övriga konkreta möjligheter är begränsade i nuvarande lokaler. Ny IKT teknik i undervisningen koordineras med behovet av datorutrustning för användningen av studerandeadministrationsprogrammet Primus och kommunikationsprogrammet Wilma. En viktig del i utvecklingsarbetet är uppdateringen av lärarnas kompetens inom nätundervisning, vilket i första hand sker inom Gynsam projektet. Kompetenshöjningen har inte kunnat genomföras i den utsträckning som ursprungligen planerades. Orsaken kan ligga i att nuvarande utrustning inte motiverar till eller underlättar ibruktagande av nya pedagogiska metoder. Inlärning i arbete Inlärning i arbete är sedan hösten 2009 24 studieveckor (sv) eller 4 sv längre än det minimum lagen stadgar om. Antalet veckor är anpassat till yrkesinstitutets periodindelning och borde genomgå en utvärdering. Att i detta skede göra en omfattande läroplansändring är ändå inte ändamålsenligt, eftersom en koordinering av läroplanerna i den nya upprätthållarstrukturen ändå förväntas vara nödvändig. Enligt principerna för personliga studiestigar kan en studerande individuellt ha mera inlärning i arbete och 9 studerande har under året avlagt 32 40 sv ute i arbetslivet. Inlärning i arbete är den mest konkreta formen för samarbetet med arbetslivet. Yrkesteam och yrkesprov Under hösten tillsattes fyra yrkesteam för mandatperioden 1.8.2011 31.7.2013. Yrkesteamens uppgift är att övervaka yrkesprovens planering, genomförande och bedömning, att fatta beslut i ärenden som baseras på studerandes anhållan om rättelse av bedömning, samt att fungera som ett diskussionsforum för utbildning och arbetsliv. För utvecklingsarbetet har yrkesinstitutet beviljats ett separat statsunderstöd via utbildningsstyrelsen. Gruppindelning och schemaläggning Enligt verksamhetsplanen skall strukturen ses över men har begränsats till smärre förbättringar. En genomgripande förändring är avhängig av beslut om lokaler och upprätthållarstruktur. 201 INVEON KULTUR Resultatenheten Inveon kultur omfattar artesanutbildning (hantverk och konstindustri: miljöplanering och byggande; planering och tillverkning av föremål/mode) samt bildartesanutbildning (visuell framställning: grafisk Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 10

planering; skulptur/smyckekonst) i Inveons lokaler vid Lundagatan 8, i centrum av Borgå. Utbildningen inom miljöplanering och byggande förverkligas som ett försök med utvidgad inlärning i arbete (40 70 studieveckor enligt individuell plan). Antagningen till programmet skedde 2011 i samverkan med husbyggnad inom en ny antagningsenhet, byggnadsteknik. Förhoppningen var att förbättra rekryteringen till studierna i miljöplanering och byggande eftersom utbildningen bedöms vara viktig i och med regionens exceptionellt stora byggnadsbestånd som är kulturhistoriskt betydelsefullt. Tyvärr gav försöket inte det önskade resultatet. Som orsak till att man inte ville välja miljöbyggande och planering uppgav studerande i påfallande stor utsträckning lokaliteterna i Lundagatan 8 samt resorna mellan centrum och Haiko. 202 INVEON TEKNIK Resultatenheten Inveon teknik omfattar utbildningarna inom bilbranschen, logistik samt maskin och metallbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildning för kombinationsfordonsförare har inletts hösten 2010 och samarbetet med samkommunens vuxenutbildning inom ramen för kompetens/kunskapscentrum för yrkeschaufförer fördjupas. En bilskolförståndartjänst inrättades och besattes ordinarie från 1.8.2011. 203 INVEON HUSTEKNIK Resultatenheten Inveon husteknik omfattar utbildningarna inom husbyggnad, el och automation, datateknik och datakommunikation samt husteknik/vvs i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Utbildningen till ICT montör inleddes hösten 2010 med ny läroplan och till utbildningen antogs studerande också hösten 2011. Grupperna är i detta nu små och förutsätter specialarrangemang. Arbetet på passivenergihuset har framskridit så att huset vid årets slut var så gott som färdigt. Antagningen till grundexamen för husbyggare skedde koordinerat med artesanutbildningen i en gemensam antagningsenhet. Under två perioder studerade alla antagna enligt samma läroplan varefter de valde inriktning. Vid valet befäste utbildningen i husbyggnad sin ställning som yrkesinstitutets populäraste utbildning, då så gott som alla antagna valde att utbilda sig till husbyggare. 204 INVEON SERVICE Resultatenheten Inveon service omfattar utbildningarna inom hotell, restaurang och cateringbranschen samt hårbranschen i Inveons lokaler vid Edelfeltsstigen 1. Antagning till frisörutbildning görs vart tredje år och på hösten inledde 16 ungdomar sina studier. Tyngdpunkterna inom kockutbildningen var matproduktion, kundbetjäning, kvalitet, samarbete och ansvar. Frisörutbildningen arbetade marknadsföring, kundbetjäning och trivsel med den avgående gruppen medan grundstudierna var viktigast under höstterminen. Vardera utbildningen erbjuder undervisning i praktiska arbetsuppgifter vilka också är genuina produktions och kundbetjäningstillfällen riktade till studerande, personal och utomstående kunder. 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER Det övergripande målet för studerandevården i yrkesinstitutet har varit att vidareutveckla det nätverk av stödtjänster som behövs för att erbjuda alla studerande en trygg och likvärdig studiemiljö och därmed öka trivseln och förebygga studieavbrott. I studerandevårdsteamet ingår kurator (ordförande), rektor, studiehandledare, speciallärare och hälsovårdare. En viktig roll i stödet för studeranden spelar grupphandledaren, vilken är en aktiv länk mellan studerande och studerandevårdsteamet. Studerandevården för ungdomar under 18 år sker i nära samarbete med hemmen. Studerandehälsovården handhas av Borgå stad. Under verksamhetsåret fick studerandevårdsteamet tillgång till arbetshandledning i grupp. Teamets medlemmar deltog i ett flertal utbildningar ordnade av regionförvaltningen, utbildningsstyrelsen och social och hälsovårdsbranschens organisationer. Samarbetet med vårdnadshavarna stöds av informations och temakvällar samt utvecklandet av det elektroniska kommunikationssystemet Wilma. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 11

Under verksamhetsåret kunde en ökad oro bland yrkesinstitutets studerande märkas, vilket i sin tur ledde till ett större behov av snabba ingripande i akuta situationer. Behovet av ökat stöd i yrkesstudier konstaterades också. Eftersom personresurserna i yrkesinstitutet inte räcker till registrerades inte alla studerande med behov av stöd formellt som specialstuderande. Studerandevården är ett krävande, mångprofessionellt arbete där risken för felbedömningar har vuxit under de senaste åren. Inveon kunde trots detta förverkliga studerandevården i gott samarbete med studerande och vårdnadshavare så, att inget behov av rättelse uppstod. 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET Förutom det fortsatta utvecklingsarbete som karakteriserar yrkesinstitutets verksamhet finns specialområden som kräver extra satsningar. Detta utvecklingsarbete görs ofta i form av externt finansierade projekt. Den egna finansieringen i projekten varierar mellan 8 och 30 %. Under verksamhetsåret har Inveon haft två personer med tidsbundna avtal anställda inom projektverksamheten. 206.1 Flexteam Öst och Gynsam Flexteam Öst erbjöd de konkreta ramarna för studerandes lagstadgade rätt att välja utbildning från mera än en upprätthållares utbud. En del av de utvecklingsuppgifter för vilka det ännu inte funnits resurser, har överförts till det nya projektet Gynsam. Projektet Gynsam utvecklar utbudet och kompetensen inom nätbaserade studier. Målet är att kunna erbjuda studerande möjlighet till två kompletta examina på fyra år, samt att ge studerande som studerar för en examen möjligheter till individuella, fördjupande eller specialiserade studier. Samkommunens styrelse godkände på hösten ett samarbetsavtal enligt vilket gymnasiestuderande kan avlägga bildartesanexamen och yrkesinstitutets studerande ett komplett gymnasiebetyg fr.o.m. 2012. Undervisningen förutsätter, när den förverkligas, utvecklande av 16 nätbaserade studieveckor inom grafisk planering, vilka också yrkesinstitutets ordinarie studerande kan dra nytta av. Projektet Gynsam har extern finansiering och administreras av Lovisa stad, medan Flexteam Öst helt finansieras av de deltagande utbildningsanordnarna. 206.2 Utbildningsunionen Utbildningsunionen är ett samarbets och utvecklingsprojekt där samkommunen varit projektägare. Den externa finansieringen har upphört. Under året har inte funnits behov av att sammankalla utbildningsunionen till sammanträde. 206.3 Utvecklande av yrkesprov I och med att de nya examensgrunderna har tagits i bruk i alla examina har betydelsen av yrkesprov som utvärderingsmetod ökat. I Inveon är utvecklingsarbetet starkt knutet till utvecklandet av yrkesteamens arbete. Projektet har tillverkat handledningsmaterial och ordnat utbildningar för arbetsplatshandledare samt utvecklat yrkesteamens arbetssätt och rutiner. Projektet har beviljats extern finansiering till slutet av 2012. 206.4 Framgångsrik ung företagare Enligt de nya examensgrunderna skall varje studerande undervisas i entreprenörskap och företagsamhet, minst 5 sv. Dessutom skall erbjudas möjlighet till fördjupade studier genom företagsverksamhet. Projektet lämnade in sin slutrapport vid årsskiftet och erfarenheterna från projektet integreras i undervisningen 2012. 206.5 Försök med utvidgad inlärning i arbete Inveon inledde 2009 ett försök med utvidgad inlärning i arbete. Projektet, som ingår som en del i ett nationellt projekt, finansieras med särskilt statsunderstöd. Projektets mål är att utveckla en modell för yrkesinstitutet som erbjuder studerande personliga studiestigar i enlighet med undervisningsministeriets yrkesinstitutmodell, samt erbjuder arbetslivet ett lokalt anpassat utbildningsutbud. Projektet har beviljats fortsatt finansiering till hösten 2012. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 12

4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS I verksamhetsberättelsen har ovan beskrivits de omständigheter och händelser som inverkat på räkenskapsperiodens resultat och samkommunens ekonomiska ställning. I resultaträkningen nedan beskrivs räkenskapsperiodens resultat och i finansieringsanalysen hur verksamheten har finansierats. Vardera tillsammans med de nyckeltal som beräknas utgående från dem utvisar att samkommunens finansiering har varit tillräcklig. Ur finansieringsanalysen redovisas dessutom för hur investeringar, placeringar och amorteringar på lån finansieras i övrigt, utöver de internt tillförda medlen. Resultaträkning Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Verksamhetens intäkter 5 017 092 4 769 250 5 507 176,87 115,5 Verksamhetens kostnader 4 369 665 4 883 904 4 540 644,07 93,0 VERKSAMHETSBIDRAG 647 427 114 654 966 532,80 843,0 ÅRSBIDRAG 678 857 100 954 975 657,08 966,4 Avskrivningar enligt plan 413 241 412 000 405 252,47 98,4 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 265 615 512 954 570 404,61 111,2 Resultaträkningens nyckeltal: Resultaträkningens nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 121,3 114,8 119,9 116,1 103,3 Årsbidrag / Avskrivningar, % 240,8 164,3 213,2 168,3 30,7 5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringskalkylen och dess nyckeltal framgår nedan. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamhetens finansiering är tryggad och att årsbidraget täcker de årliga investeringarna och att likviditeten är god. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 13

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Finansieringskalkyl Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Bruksgrad 2011 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel 678 856,71 100 954 975 657,08 966,4 Årsbidrag 678 856,71 100 954 975 657,08 966,4 Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar 319 695,26 510 000 43 338,95 8,5 Byggnadsinvesteringar 125 597,87 200 000 306 428,87 153,2 Passivenergihuset/Nytt eget projekt (Netto) 110 000 131 263,50 119,3 Anskaffning av maskiner och utrustning 194 097,39 200 000 131 826,42 65,9 Nettokassaflöde 359 161,45 610 954 1 018 996,03 166,8 Finansieringens kassaflöde 29 149,41 198 815,07 Förändringar i lånen 272 405,43 281 995,32 Minskning av långfristiga lån 277 919,03 226 699 291 467,18 Minskning av kortfristiga lån 5 513,60 9 471,86 Förändring i eget kapital, kommunal betalningsan 226 699,00 226 699 121 507,00 Övriga förändringar i likviditeten 16 557,02 38 326,75 Förändring i förvaltat kapital och förvaltade me Förändring i omsättningstillgångar 8 849,32 297 762,26 Förändring i fordringar 44 713,03 262 561,73 Förändring i räntefria skulder 36 645,33 3 126,22 Förändring av kassamedel, verksamheten 330 012,04 610 954 820 180,96 134,2 Förändring av kassamedel Kassamedel 01.01 2 151 222,52 1 231 250 2 481 234,56 Kassamedel 31.12 2 481 234,56 926 045 3 301 415,52 Förändring av kassamedel 330 012,04 305 205 820 180,96 Finansieringskalkylens nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 Intern finansiering av investeringar, % 370,9 212,3 297,2 328,8 46,7 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 175,9 113,7 158,8 143,7 24,1 Låneskötselbidrag 25,9 1,9 2,2 2,2 0,6 Kassamedel 31.12.2010 (M ) 3,3 2,50 2,15 1,48 0,69 Kassabetalningar 2010 (M ) 4,8 4,7 4,89 4,44 4,36 Likviditet (kassadagar) 249 194,4 158,4 122 58 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 14

6. BALANSRÄKNINGEN OCH DESS NYCKELTAL B A L A N S R Ä K N I N G 31.12.2011 31.12.2010 B A L A N S R Ä K N I N G 31.12.2011 31.12.2010 AKTIVA 10 366 998,11 9 960 139 PASSIVA 10 366 998,11 9 960 139 A BESTÅENDE AKTIVA 6 527 419,56 6 976 011 A EGET KAPITAL 8 487 914,34 7 796 003 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 16 081,88 12 048 I Grundkapital 4 091 282,80 3 480 666 II MATERIELLA TILLGÅNGAR 3 262 391,42 3 710 983 II Över /underskott från tidigar 3 826 226,93 2 770 123 III PLACERINGAR 3 248 946,26 3 248 946 III Räkenskapsperiodens resulta 570 404,61 263 506 B FÖRVALTADE MEDEL 12 762,23 12 693 D FÖRVALTAT KAPITAL 12 762,23 12 693 C RÖRLIGA AKTIVA 3 826 816,32 2 971 435 E FRÄMMANDE KAPITAL 1 866 321,54 2 151 443 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 372 587,03 74 825 I Långfristigt 616 671,61 908 139 II FORDRINGAR 152 813,77 415 376 II Kortfristigt 1 249 649,93 1 243 304 IV KASSA OCH BANK 3 301 415,52 2 481 235 Balansräkningens nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007 Soliditetsgrad, % 82,6 84,1 77,0 73,9 69,8 Relativ skuldsättningsgrad, % 31,7 31,7 41,9 50,3 66,3 Lånestock 31.12.2008 (M ) 0,9 1,20 1,46 1,73 1,98 7. BUDGETENS FÖRVERKLIGANDE ENLIGT RESULTATOMRÅDE Verksamheten, dess målsättningar och resultat har beskrivits i textdelen ovan. Verksamhetens inkomster och utgifter framgår ur tabellen nedan. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 15

VERKSAMHETSUTGIFTER Budget 2011 Bokslut 2011 Bruksgrad 2011 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING 29 600 25 236,83 85,3 102 INTERN FÖRVALTNING 198 454 166 565,02 83,9 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER 112 785 94 759,51 84,0 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING 83 565 78 421,11 93,8 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER 278 740 241 080,21 86,5 106 FASTIGHETSFUNKTIONER 830 474 878 397,26 105,8 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 9 000 2 415,24 26,8 SAMMANLAGT 1 542 618 1 486 875,18 96,4 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER 676 321 583 292,02 86,2 201 INVEON KULTUR 434 530 347 408,33 80,0 202 INVEON TEKNIK 590 852 537 259,84 90,9 203 INVEON HUSTEKNIK 797 166 728 646,85 91,4 204 INVEON SERVICE 239 767 253 977,42 105,9 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER 556 921 458 395,15 82,3 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET 81 500 144 789,28 177,7 SAMMANLAGT 3 377 056 3 053 768,89 90,4 VERKSAMHET SAMMANLAGT 4 919 674 4 540 644,07 92,3 8. INVESTERINGAR Samkommunens investeringar under år 2011 i form av anskaffning av maskiner och utrustning uppgick till 131 826. Inveon bygger i egen regi ett passivenergihus för försäljning. 9. AVSLUTNING Bokslutet för år 2011 utgör en god grund för det utvecklingsarbete som har inletts och ställer inga ekonomiska hinder för en kontinuerlig utveckling av verksamheten inom Östra Nylands yrkesinstitut Inveon enligt uppdragna riktlinjer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 16

Förteckning över bokföringsböcker Bokföringsböcker som använts Dagbok Huvudbok Som bokföringsprogram har använts Datronics för kommunal bokföring utarbetade program vilket kompletterats så att det motsvarar affärsbokföring enligt bokföringslagen. VÄRDERINGSPRINCIPER Alla omsättningstillgångar är värderade till direkt anskaffningspris. Alla aktier och andelar har i balansen upptagits till sitt anskaffningspris. Reserveringar har inte gjorts. Principerna för avskrivningar enligt plan har följt tidigare fastställda principer. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 17

10 DATERING OCH UNDERSKRIFT Styrelsen har behandlat och godkänt bokslutet i Borgå den 28 februari 2012. Magnus Björklund Torolf Bergström Petra Paakkanen Nancy Lökfors Stefan Sandström Ritva Suomalainen Elisabeth Svaetichin Johan Söderberg Bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed. Över utförd revision har getts revisionsberättelse. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 18

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Resultaträkning Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Verksamhetens intäkter 5 017 092 4 769 250 5 507 177 115,5 Försäljningsintäkter 172 018 133 750 134 690 100,7 Personalintäkter (FPA etc) 41 900 Avgiftsintäkter 57 333 50 000 45 447 90,9 Övriga verksamhetsintäkter 135 129 79 000 194 870 246,7 Bidrag 6 500 Bruksgrad 2011 Ersättningar för prestationer 4 652 612 4 500 000 5 090 270 113,1 Verksamhetens kostnader 4 369 665 4 883 904 4 540 644 93,0 Löner 2 443 870 2 761 492 2 437 969 88,3 Personalbikostnader 699 771 872 582 716 812 82,1 Köp av tjänster 300 537 472 500 425 078 90,0 Material, förnödenheter 723 257 634 900 712 695 112,3 Hyror 69 426 64 000 74 778 116,8 Övriga kostnader 132 804 78 430 173 311 221,0 VERKSAMHETSBIDRAG 647 427 114 654 966 533 843,0 Finansiella intäkter och kostnader 31 430 13 700 9 124 66,6 Ränteintäkter och övriga finansieringsintäkter 30 943 12 500 8 679 69,4 Räntekostnader och övriga finansieringskostna 48 774 50 462 39 115 77,5 Kommunernas betalningsandel för ränta 49 261 49 262 39 561 80,3 ÅRSBIDRAG 678 857 100 954 975 657 966,4 Extraordinära inkomster Avskrivningar enligt plan 413 241 412 000 405 252 98,4 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 265 615 512 954 570 405 111,2 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 19

B A L A N S R Ä K N I N G 31.12.2011 31.12.2010 B A L A N S R Ä K N I N G 31.12.2011 31.12.2010 AKTIVA 10 366 998,11 9 960 138,93 PASSIVA 10 366 998,11 9 960 138,93 A BESTÅENDE AKTIVA 6 527 419,56 6 976 010,98 A EGET KAPITAL 8 487 914,34 7 796 002,73 I IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 16 081,88 16 081,88 1Programvara 16 081,88 16 081,88 I Grundkapital 4 091 282,80 3 969 775,80 II MATERIELLA TILLGÅNGAR 3 262 391,42 3 710 982,84 II Över /underskott från tidigare å 3 826 226,93 3 560 611,49 1Mark och vattenområden 77 770,67 77 770,67 III Räkenskapsperiodens resultat 570 404,61 265 615,44 2 Byggnader 2 655 935,00 2 893 747,31 D FÖRVALTAT KAPITAL 12 762,23 12 693,12 3Maskiner och inventarier 528 685,75 564 299,49 1 Donationsfondernas kapital 12 762,23 12 693,12 4Halvfärdiga byggnader 0,00 175 165,37 2Övrigt förvaltat kapital 0,00 0,00 III PLACERINGAR 3 248 946,26 3 248 946,26 E FRÄMMANDE KAPITAL 1 866 321,54 2 151 443,08 1Aktier och andelar 35 972,77 35 972,77 I Långfristigt 616 671,61 908 138,79 2 Stiftelsekapital 10 091,28 10 091,28 2 Annuitetslån Nordea 616 671,61 908 138,79 3Fastighets Ab Lundagatan 8 3 202 882,21 3 202 882,21 II Kortfristigt 1 249 649,93 1 243 304,29 B FÖRVALTADE MEDEL 12 762,23 12 693,12 1 Annuitetslån Nordea 290 979,36 281 507,50 1Egna stipendiefonder 480,68 479,48 2Skulder till leverantörer 62 795,72 62 565,52 2Donationsfonder 12 281,55 12 213,64 3Övriga skulder 273 608,02 134 918,46 C RÖRLIGA AKTIVA 3 826 816,32 2 971 434,83 4 Resultatregleringar 622 266,83 764 312,81 I OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 372 587,03 74 824,77 1Centrallager 64 335,85 70 174,36 2Handlager 1 822,31 4 650,41 3Halvfärdiga omsättningstillg. 306 428,87 0,00 II FORDRINGAR 152 813,77 415 375,50 Kortfristiga fordringar 152 813,77 415 375,50 1 Kundfordringar 18 043,32 308 450,33 2 Resultatregleringar 134 770,45 106 925,17 IV KASSA OCH BANK 3 301 415,52 2 481 234,56 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 20

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland Finansieringskalkyl Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Bruksgrad 2011 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel 678 857 100 954 975 657 966,4 Årsbidrag 678 857 100 954 975 657 966,4 Extraordinära poster Extraordinära poster, Korrigeringsposter Investeringar 319 695 510 000 43 339 8,5 Byggnadsinvesteringar 125 598 200 000 306 429 153,2 Passivenergihuset/Nytt eget projekt (Netto) 110 000 131 264 119,3 Anskaffning av maskiner och utrustning 194 097 200 000 131 826 65,9 Nettokassaflöde 359 161 610 954 1 018 996 166,8 Finansieringens kassaflöde 29 149 198 815 Förändringar i lånen 272 405 281 995 Minskning av långfristiga lån 277 919 226 699 291 467 Minskning av kortfristiga lån 5 514 9 472 Förändring i eget kapital, kommunal betalningsan 226 699 226 699 121 507 Övriga förändringar i likviditeten 16 557 38 327 Förändring i förvaltat kapital och förvaltade me Förändring i omsättningstillgångar 8 849 297 762 Förändring i fordringar 44 713 262 562 Förändring i räntefria skulder 36 645 3 126 Förändring av kassamedel, verksamheten 330 012 610 954 820 181 134,2 Förändring av kassamedel Kassamedel 01.01 2 151 223 1 231 250 2 481 235 Kassamedel 31.12 2 481 235 926 045 3 301 416 Förändring av kassamedel 330 012 305 205 820 181 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 21

Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland VERKSAMHETSUTGIFTER VERKSAMHETSINKOMSTER Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 Bruksgrad 2011 Bokslut 2010 Budget 2011 Bokslut 2011 1 SAMKOMMUNENS FÖRVALTNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER 101 ALLMÄN FÖRVALTNING 19 677 29 600 25 237 85,3 102 INTERN FÖRVALTNING 148 462 198 454 166 565 83,9 27 496 20 000 79 514 103 VUXEN LÄROAVTALS OCH INTERNA UTBILDNINGSTJÄNSTER 107 662 112 785 94 760 84,0 31 516 19 000 13 308 104 UTVECKLING OCH KVALITETSSÄKRING 68 279 83 565 78 421 93,8 105 INTERNA SERVICEFUNKTIONER 233 235 278 740 241 080 86,5 8 588 2 800 7 036 106 FASTIGHETSFUNKTIONER 734 855 830 474 878 397 105,8 65 294 52 800 47 252 107 ÖVRIGA SERVICEFUNKTIONER 2 726 9 000 2 415 26,8 1 000 SAMMANLAGT 1 314 896 1 542 618 1 486 875 96,4 132 894 95 600 147 110 2 ÖSTRA NYLANDS YRKESINSTITUT INVEON 200 GEMENSAMMA KOSTNADER 615 071 676 321 583 292 86,2 1 578 12 100 2 752 201 INVEON KULTUR 375 258 434 530 347 408 80,0 6 521 2 000 4 934 202 INVEON TEKNIK 518 233 590 852 537 260 90,9 19 303 19 700 18 078 203 INVEON HUSTEKNIK 744 452 797 166 728 647 91,4 23 740 25 050 19 231 204 INVEON SERVICE 268 942 239 767 253 977 105,9 42 549 36 550 38 119 205 INVEON STUDIESOCIALA FUNKTIONER 472 319 556 921 458 395 82,3 70 224 44 750 55 404 206 INVEON PROJEKTVERKSAMHET 83 992 81 500 144 789 177,7 91 167 81 000 131 279 SAMMANLAGT 3 078 265 3 377 056 3 053 769 90,4 255 082 221 150 269 797 VERKSAMHET SAMMANLAGT 4 393 161 4 919 674 4 540 644 92,3 387 976 316 750 416 907 Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 22

NOTER TILL BOKSLUTET ÅR 2011 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon BYGG NADSÅR ÅLDER 31.12. 05 Fastighetsförteckning YTA, M² VOLYM. M³ BALANSVÄRDE 31.12.2010 GRUDFÖR BÄTTRINGAR 2011 PLANENLIG AVSKRIVNING ÅR 2011 BALANSVÄRDE 31.12.2011 HUVUDBYGGNAD Skolbyggnad, elevhem 1956 49 2 239 7 340 Flygelbyggnad 1962 43 1 232 4 250 Elavdelningen 1988 17 Administrationsflygel 1976 29 975 2 560 Auditorium 1990 15 Totalt 16 4 446 14 150 399 714,70 29 251,98 370 462,72 MATSALSBYGGNAD 1963 42 885 2 500 Sanering, tillbyggnad 1989 16 890 3 600 Totalt 16 1 775 6 100 57 142,86 7 142,86 50 000,00 BILAVDELNING 1969 36 1 713 6 433 88 683,60 0,00 88 683,60 BYGGNADSAVDELNING 1987 18 1 405 6 710 356 962,47 59 493,75 297 468,72 IDROTTSHALL 1990 15 907 6 120 677 883,65 75 320,41 602 563,24 POJKELEVHEM 1964 41 816 2 300 184 000,00 1 200,00 182 800,00 FLICKELEVHEM 1970 35 1 223 3 215 75 500,00 900,00 74 600,00 MASKIN&METALLTEKNIK 1996 9 915 844,65 61 056,31 854 788,34 REKTORSBOSTAD 1962 43 194 510 10 000,00 10 000,00 LÄRARBOSTÄDER 1956 49 197 685 10 000,00 10 000,00 GÅRDSKARLSBOSTÄDER 1956 49 197 685 10 000,00 10 000,00 VVS HALL 2009 108 015,39 3 447,00 104 568,39 SAMMANLAGT 12 873 46 908 2 893 747,31 0,00 237 812,31 2 655 935,00 SAMMANDRAG 2011 IB ÖKNING AVSKRIVNING UB IMMATERIELLA RÄTTIGHETER 16 081,88 0,00 0,00 16 081,88 JORD OCH VATTENOMRÅDEN 77 770,67 0,00 0,00 77 770,67 BYGGNADER 2 893 747,31 0,00 237 812,31 2 655 935,00 HALVFÄRDIGA BYGGNADER 175 165,37 175 165,37 0,00 0,00 MASKINER OCH INVENTARIER 564 299,49 131 826,42 167 440,16 528 685,75 3 710 982,84 43 338,95 3 262 391,42 AVSKRIVNING, BYGGNADER 237 812,31 AVSKRIVNING, MASKINER&INVENTARIER 167 440,16 405 252,47 Grunderna för avskrivningar enligt plan och fastighetsförteckning Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar har fastställts i planen för planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna har beraknats enligt den ekonomiska brukstid som uppskattats utgående från anskaffningsutgiften för anläggningstillgangen och anläggningstillgångens karaktär: Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter och avskrivningsmetoder: Byggnader 30 år / 3,3 % Maskiner och inventarier 5 år / 20 % JORD OCH VATTENOMRÅDEN Dessa består av fastigheten Villa Skandinavien och Lekis i Haiko i Borgå. RNr 1,48 i kvarter 402. Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland 23