Nationella läkemedelsstrategin Handlingsplan 2011 2015 Statussammanställning av handlingsplanens punkter till och med hösten 2015
Förord CBL-kansliet Hösten 2015 CBL-kansliet har, inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin, (NLS) sammanställt statusrapporter från handlingsplanens 42 punkter inför högnivåmötet november 2015. Statusrapporterna har begärts in från de huvudansvariga aktörerna med information om vad som skett sedan den tidigare rapporteringen våren 2015. Rapporterna är sammanställda i den form de inkommit till kansliet. Av de 42 ingående projekten/delprojekten bedöms 27 vara avslutade/avrapporterade och där de i vissa fall övergått till praktisk linjeverksamhet. Status avslutade/avrapporterade aktiviteter 2014/2015: Aktiviteter slutrapporterade december 2014/2015 Myndighet/organisation 1.1 Elektronisk rapportering av biverkningar Läkemedelsverket 1.2 Möjliggör generisk förskrivning Läkemedelsverket 1.8 Oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept Läkemedelsverket 2.1 Effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar Socialstyrelsen 2.3 Kompetenshöjande utbildningsinsatser för hemtjänstpersonal SKL 2.5 Indikatorer för god patientsäkerhet på apotek Läkemedelsverket 2.6 Strukturerade läkemedelssamtal på apotek Läkemedelsverket 3.3 Förstärka läkares kunskaper om läkemedelsanvändning under specialistutbildning Socialstyrelsen 3.4 Utveckla webbaserad utvecklingsmodul för AT-läkares kunskap om äldre och läkemedel Socialstyrelsen 3.5 Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn CeHis 4.5 Minskad antibiotikaförskrivning genom ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer Landstingen 5.1 Prissättning och hantering av originalläkemedel utan generisk konkurrens Socialdepartementet 5.3 Landstingens upphandlingar av rekvisitionsläkemedel SKL 5.4 TLV utvärderar utvalda slutenvårdsläkemedel TLV 6.1 Upprätta en nationell process mellan myndigheter, landsting och industri rörande ordnat införande av nya läkemedel SKL 6.6 Stegvist godkännande och införande av nya läkemedel Läkemedelsverket Sedan regeringsskiftet har det beslutats att arbetet med den nationella läkemedelsstrategin är av värde och ska fortgå. Vid högnivågruppens möte i januari 2015 beslutades att en revidering av handlingsplanen därför ska genomföras i syfte att uppdatera, tydliggöra och i vissa fall effektivisera det nuvarande arbetet. Vårens och höstens arbete har ägnats åt revideringsprocess av strategi och handlingsplan NLS 2016. Arbetet har löpt planenligt och nästa möte i högnivågruppen planeras till november 2015 där förslag till ny strategi och handlingsplan avses presenteras. Arbetet med den nationella läkemedelsstrategin har mellan berörda aktörer inom NLS präglats av ett framåtsträvande samverkansklimat där en samsyn finns att med gemensam kraft fokusera inom angelägna läkemedelsområden. Statusrapporter NLS publiceras på webbsidan för den nationella läkemedelsstrategin (www.mpa.se/nationellalakemedelsstrategin)
1 Skapa bättre och säkrare ordinationsprocess och lägga grunden för generisk förskrivning genom nationellt samordnade IT-system 1.1. Möjliggör elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar Huvudansvarig: Läkemedelsverket Utdrag ur handlingsplanen: Utredning av möjliggörande av elektronisk biverkningsrapportering från hela hälso- och sjukvården. Innefattar vidareutveckling vad gäller återkoppling av biverkningsrapporter till sjukvården och diskussion medläkemedelsindustrin för att undersöka hur denna förändring kan förbättra företagens farmakovigilansarbete. Nyckelaktörer: SKL, Sjukvårdshuvudmän. Status hösten 2011: Internt utredningsarbete i projektet började 11-09-09. Utredning med externa kontakter under 2012. Under 2012 beräknas det nya biverkningssystemet att vara på plats och då är det möjligt att starta ett pilotprojekt med rapportering från sjukvården. Status våren 2012: Förstudie pågår. Inom e-rapportering har det tillkommit ett behov för hantering av fullständiga personuppgifter inklusive personnummer som kommer att införas i den nya databasen. Detta är nödvändigt när hela rikets biverkningshantering centraliseras till Läkemedelsverket, bland annat för att säkerställa att myndigheten får exakta och kontrollerbara uppgifter vid uppföljning/återkoppling av biverkningsrapporter. Lanseringsdatum för den nya biverkningsdatabasen har blivit förflyttad till 31/1 2013 för humandelen. En ny databas för biverkningar ligger utanför projektet men är en viktig förutsättning för direktrapportering från sjukvårdens journalsystem. Externa kontakter byggs upp: projektledaren har besökt två regionala biverkningscentra och inlett samarbete med Sveriges kommuner och landsting (CeHis, Centrum för e-hälsa i samverkan). Nätverksbyggande fortsätter och samråd planeras med representanter från sjukvården inklusive apoteksområdet. Intressenter för samråd på olika nivåer är representanter från ledning, klinik och förvaltning av vårdsystem/apotekssystem. Som ett exempel på övriga källor till biverkningsrapporter fortsätter enheten arbetet med att inhämta biverkningsrapporter från kvalitetsregistret ARTIS och diskuterar en utvidgning till andra kvalitetsregister. Det har inte tillkommit några oväntade kostnader. Utgifter i samband med aktuellt projekt ska redovisas i detalj och följas upp. Förstudien skall levereras till Socialdepartementet senast 30/6. Status hösten 2012: Förstudien skickades till Socialdepartementet enligt plan den 20/6. I förstudien rekommenderade Läkemedelsverket att man skall använda den befintliga infrastrukturen i den nationella tjänsteplattformen för kommunikationen kring biverkningsrapporter mellan sjukvårdens rapportörer och Läkemedelsverket. Ett pilotprojekt med Landstinget i Uppsala län planeras. Ett första möte angående detta, då representanter från Landstinget i Uppsala och Läkemedelsverket deltar, är inbokat i september. Kopplingen mellan Läkemedelsverkets system och tjänsteplattformen skall undersökas och förberedas med berörda aktörer; här i första hand CeHis och Inera AB. Status våren 2013: Landstinget i Uppsala län har accepterat att vara med i pilotprojektet i samråd med kundgrupp Cosmic (som består av användarrepresentanter från sju landsting och Capio samt Cambio Healthcare Systems). Detta pilotprojekt skall pågå under hela 2013 och tidplanen är starkt beroende av hur snabbt Cambio kan leverera de ändringar i systemet som krävs i projektet. Parallellt med pilotprojektet undersöks kopplingen mellan Läkemedelsverkets system och den nationella tjänsteplattformen i samråd med CeHis och Inera AB. Det är för tidigt att presentera några resultat för 2013. Status hösten 2013: Läkemedelsverket har fått ett regeringsuppdrag att utveckla och tillgängliggöra ett system som möjliggör elektronisk biverkningsrapportering för hela hälso- och sjukvården (S2013/2702/FS) som delredovisas den 30 november och redovisas den första oktober 2014. Som en del i denna aktivitet inom NLS har ett samrådsbrev skickats till CeHis strategiska råd där alla landsting och regioner är representerade. Under hösten tas en kravprofil fram för inrapportering av biverkningar och återkoppling till rapportör. Status våren 2014: Systemet som ska möjliggöra elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar har fått ett namn, Sebra sjukvårdens elektroniska biverkningsrapportering. En referensgrupp inom hälso- och sjukvården ska ge kommentarer till förslaget som under våren tas fram utifrån kravspecifikationen. Därefter ska utvecklingsarbetet börja. Projektet fortsätter enligt plan. 1
Status hösten 2014: Som en del av kravarbetet har en prototyp tagits fram för den nya elektroniska biverkningsrapporten. En referensgrupp med representanter från tio olika relevanta verksamheter identifierades inom hälso- och sjukvården och prototypen demonstrerades. Dessa personer intervjuades och synpunkterna beaktades i arbetet med prototypen. Läkemedelsverket har utvecklat den delen av lösningen som ska ta emot biverkningsinformation på Läkemedelsverket. I tidiga tester har Läkemedelsverket lyckats att ta emot rapporter elektroniskt och automatiskt mellan två IT-system. Dessutom är lösningsförslag och kravspecifikation under bearbetning för den del av utveckling som ska utföras utanför Läkemedelsverket. Status våren 2015: Regeringsuppdraget slutredovisades till Socialdepartementet 20/12 2014 (Elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar, Rapport från Läkemedelsverket). Under uppdraget har grunden lagts för ett system med en modern elektronisk rapportering och återkoppling av läkemedelsbiverkningar för hela hälso- och sjukvården. För att sjukvården ska kunna utveckla sin del av rapporteringsfunktionaliteten i sina system, behövs det ytterligare samarbetsprojekt. Bland annat behöver den nationella tjänsteplattformen utvecklas så att den kan hantera biverkningsinformation mellan hälso- och sjukvården och Läkemedelsverket. Läkemedelsverkets kravspecifikation, lösningsförslag och prototyp behöver implementeras på alla nivåer. Den tekniska helhetslösningen behöver testas mot ett pilotlandsting för att sedan kunna införas nationellt. Läkemedelsverket måste ingå i ett sådant samverkansprojekt för att vara de aktörer behjälpliga som kommer att införa den nya biverkningsrapporteringen i sina egna system. I slutredovisningen rekommenderas att ett sådant samverkansprojekt startas. Status hösten 2015: Såsom det beskrevs i slutredovisningen av regeringsuppdraget i december 2014 kommer det att behövas ett samarbetsprojekt mellan alla intressenter/aktörer för att lyckas med utveckling och nationellt införande. Läkemedelsverket har fortsatt att föra diskussioner med Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting samt övriga aktörer för att förbereda för detta. 1.2. Möjliggör generisk förskrivning Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas oktober november 2012 Utdrag ur handlingsplanen: Utredning kring ett framtida substansregisters utformning, teknisk plattform samt finansiering. Utvärdering av vilka ändringar i lagstiftningen som kan komma att bli aktuella samt vilken anpassning av IT-system som kommer att behöva ske för att möjliggöra generisk förskrivning. Uppdraget: Utredning av förutsättningar för införande av frivillig generisk förskrivning, inklusive analys av författningsändringar, utbildningsbehov samt utformning av IT-stöd. Nyckelaktörer: Datainspektionen (DI), Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Apotekens Service AB, Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt representanter för journalförskrivarsystem och apoteksaktörer. Status hösten 2011: Interna resurser för att delta i projektet har precis börjat samlas. Plan för hur utredningen ska göras internt påbörjad. Samråd med berörda externa aktörer kommer att genomföras. Substansregister under bearbetning, beräknas vara klart hösten 2012. Status våren 2012: Upphandling av externa IT-konsulter klar mitten av jan. De utreder fram till 30 april behovet av nationell standard av uppgifter (utöver substansnamn) som måste överföras och hur aktuella IT-stöd för vården och apoteken ska utformas. Internt på Läkemedelsverket utreds vilka författningsändringar som krävs, kriterier för substansurval och vilka utbildningsinsatser som behövs för framför allt förskrivare och apotekspersonal (och patienter/kunder). Uppdraget delrapporterades muntligt hos departementet den 28 februari 2012. Datum för slutredovisning flyttades fram till 30 november 2012. Genomförda möten/samråd inom IT-området: Inera SIL, Pascal, Apotekens Service NOD, Receptdepån, Apotekens Service VARA, CeHis, TLV FLIS, Visma Pharma Suite, Receptum MAXX, Logica Pharma Logica, LV Substansregistret. Tiden för slutredovisningen har förlängts till den 30 november 2012 Status hösten 2012: Under våren och sommaren har samrådsmöten genomförts med TLV, SLS, NEPI, SoS, LIF/FGL/Läkemedelshandlarna och CeHis. Remiss skickades ut den 21 aug med önskat svar till den 28 sep. Remissens huvudsakliga frågeställningar gäller urval av vad som ska kunna förskrivas generisk, behov av författningsändringar, utbildning och information, konsekvenser för resp. organisation (inkl kostnader) samt rimlig tid för införande av generisk förskrivning. I remissförslaget förordar LV en modell för generisk förskrivning där nuvarande bedömningar avseende utbytbarhet utnyttjas. Status våren 2013: Utredningen är avslutad i och med slutredovisningen till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 29 november I rapporten föreslår Läkemedelsverket - att verket genom beslut som samordnas med utbytbarhetsbesluten får möjlighet att avgöra vilka substanser (i kombination
med läkemedelsform och styrka) som får förskrivas generiskt. En genomgång av det befintliga läkemedelssortimentet behöver göras inför att generisk förskrivning möjliggörs, sedan kan besluten fattas löpande. Läkemedelsverket finner att läkemedel såväl inom som utom läkemedelsförmånen ska kunna omfattas och även oavsett om läkemedlet omfattas av patent. - att befintliga läkemedel bör vara möjliga att förskrivas generiskt. Dock måste patienterna även om generisk förskrivning införs kunna tillförsäkras möjlighet att av medicinska skäl få ett visst läkemedel förskrivet. Det innebär att såväl förskrivarstöd, receptexpeditionssystem och nationell infrastruktur kunna hantera generisk förskrivning parallellt med produktförskrivning. - att generisk förskrivning endast får ske via uppdaterade elektroniska system. Skälet till detta är huvudsakligen att säkerställa att förskrivarna har tillgång till uppdaterad information om vilka substanser som får förskrivas samt att det underlättar ett strukturerat införande av generisk förskrivning. Under utredningen har det framgått att dagens e- receptformat inte är möjligt att vidareutveckla för att göra de anpassningar som behövs för att hantera generisk förskrivning. NOD (Nationell Ordinationsdatabas) blir därför en förutsättning för att införa de förändringar som behövs för generisk förskrivning. - att apoteken åläggs att komplettera apoteksetiketten med tydlig uppgift om vilken aktiv substans ett expedierat läkemedel innehåller. Vid införande av generisk förskrivning vore det önskvärt att läkemedelsförpackningarnas layout förändras så att den aktiva substansen framhävs men sådant krav kan inte ställas nationellt. - att vårdens läkemedelslistor och tjänsten mina sparade recept struktureras så att det tydligt framgår vilken aktiv substans förskrivna läkemedel innehåller samt att det bör övervägas att gruppera läkemedlen på så sätt att det framgår vilka läkemedel som innehåller samma aktiva substans. - att förslagen ovan innebär att lagstiftningsändringar måste till. Därutöver behöver vissa myndighetsföreskrifter justeras. Rapporten bereds under 2013 inom Socialdepartementet. Status våren 2014: Läkemedelsverket redovisade ett regeringsuppdrag om generisk förskrivning 2012-11-17. Det pågår för närvarande en diskussion mellan Socialdepartementet och Läkemedelsverket kring ett uppföljningsuppdrag kring generisk förskrivning. Nytt regeringsuppdrag våren 2014 1.2. Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Huvudansvarig: Läkemedelsverket regeringsuppdrag, redovisas 30 maj 2015 Utdrag ur handlingsplanen: Regeringen uppdrar till Läkemedelsverket att utreda och tydliggöra vinsterna med att införa generisk förskrivning i förhållande till andra åtgärder som också syftar till att åstadkomma förbättringar i patientsäkerhetshänseende. Nyckelaktörer: Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Sveriges Apoteksförening, Apotekarsocieteten, E-hälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Datainspektionen, Farmaciförbundet/Unionen, Sveriges farmaceuter, Handikappförbunden, Pensionärsorganisationer, Sveriges läkarförbund med underorganisation, Svenska Läkaresällskapet med underorganisation, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Nätverk för Sveriges läkemedelskommittéer (LOK), Nätverk för läkemedelsepidemiologi (NEPI), Inera, Föreningen för generiska läkemedel (FGL), Läkemedelsindustri föreningen (LIF), Patientnämnden, Svensk sjuksköterskeförening, Distriktssköterskeföreningen, Sveriges tandläkarförbund samt Vårdförbundet. Status hösten 2014: Internt utredningsarbete i projektet börjades 2014-05-28. Avstämningsmöte om tolkning och genomförandet av uppdraget hölls med Socialdepartementet i oktober. Litteraturgenomgång påbörjad. Samråd med externa kontakter enligt ovan planeras att genomföras. Status våren 2015: Externa IT-konsulter har upphandlats för att uppdatera LVs lösningsförslag för generisk förskrivning från 2012 och för att, baserat på lösningsförslaget, ta fram ett kostnadsestimat för införandet av generisk förskrivning. En webenkät med frågor om erfarenheter av generiskt utbyte och generisk förskrivning sändes ut i december till Läkemedelsverkets nämaste motsvarigheter och till nationella läkar-, sjuksköterske- och farmaceutorganisationer i Norge, Danmark, Finland, Nederländerna och Storbritannien. Resultaten från denna är nu sammanställd. Samråd i form av intressentseminarier och andra avstämningsmöten är avslutade och sammanställda. Litteraturgenomgången är avslutad. Ett informationsmöte om utredningens slutsatser och förslag hölls med tf GD och därefter med Socialdepartementet i februari. Rapporten kommer att gå ut på remiss i mars. Status hösten 2015: RU uppdraget Insatser för att förbättra patientsäkerheten vi generiskt utbyte är avslutat rapport inlämnad till Socialdepartementet den 29 maj. Länkar till rapport med bilagor:
https://lvdok.loginmpa.mpa.se/lvdok/drl/objectid/09001be680a0c9c7&versionlabel=current https://lvdok.loginmpa.mpa.se/lvdok/drl/objectid/09001be680a0c9c9&versionlabel=current 1.3. Möjliggör elektronisk makulering av e-recept Huvudansvarig: Landstingen Utdrag ur handlingsplanen: Möjliggöra för förskrivaren att via sitt vårdsystem kunna makulera recept, både sådana man själv förskrivit men även e-recept förskrivet av andra. I praktiken kommer i regel endast de e-recept som finns tillgängliga i aktuellt vårdsystem kunna makuleras. Nyckelaktör: Apoteket Service AB. Status hösten 2011: Piloten, ett vårdsystem som körts i två landsting har godkänts av projektets styrgrupp. Övriga landsting som använder detta vårdsystem har nu möjlighet att rulla ut makuleringsfunktionen. Det innebär inte att samtliga förskrivare i Sverige har möjlighet till elektronisk makulering. Landstingen/regionerna i Sverige måste alltså kravställa mot sina vårdsystemleverantörer att de vill få in funktionaliteten i sina system. Process beträffande denna insats pågår i Apotekens Service regi och något behov för Socialdepartementet att göra ngt synes inte föreligga i nuläget. Status våren 2012: Vad gäller makulering av e-recept uppger Apotekens Service AB att alla vårdgivare som har journalsystemet SYSTeam CROSS 4.13.461 har möjlighet att elektroniskt makulera e-recept. Statistiken från februari månad vittnar om att inget av de andra landstingen (alltså utöver Sörmland och Västernorrland) börjat använda tjänsten. SYSTeam CROSS 4.13.461 finns inom följande fem landsting: Landstinget Blekinge Landstinget Sörmland Landstinget Västernorrland Västerbottens läns landsting Örebro läns landsting Status hösten 2012: ---------------- Status våren 2013: Landstingen har nu möjlighet att lägga beställning hos sina IT-leverantörer för anpassningar som möjliggör makulering av e- recept. I vilken takt och om så sker är en prioritering för varje enskilt landsting. Sannolikt avvaktar många landsting istället det framtida införandet av NOD som innehåller makuleringsfunktion. Möjlighet till makulering finns idag genom att ringa till lokalt apotek. Status hösten 2013: Landstingen har nu möjlighet att lägga beställning hos sina IT-leverantörer för anpassningar som möjliggör makulering av e- recept. I vilken takt och om så sker är en prioritering för varje enskilt landsting. Landstingens prioritering påverkas av beställning av integration journalsystem med NOD. Detta då makuleringsfunktionen av tidigare ordinationer/förskrivningar kommer att vara en av flera nya funktioner som ingår i integrationen med NOD. Aktiviteten avslutad 2013 1.4. Skapa nationellt dosregister Huvudansvarig: Socialdepartementet Utdrag ur handlingsplanen: Färdigställande av IT-plattform för nationellt dosregister och överföring av information ifrån dosregistren. Nyckelaktör: Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Den 23 april 2012 (datum framflyttat från 30 nov 2011) ska flytten av dosrecepten från de regionala dosregistren till ett nationellt dosregister vara klar. I dag är det bara de apotek som fortfarande använder den så kallade övergångslösningen, baserad på Apoteket AB:s ATSsystem, som kan expediera dosrecept via receptexpedieringssystemet. De apotek som använder nya IT-system måste i stället använda en särskild webbapplikation för detta. Status våren 2012: Tidplan för fortsatt flytt av dosreceptinformation framtagen. Ett beslut om justerad tidplan för fortsatt flytt av dosreceptinformation har nu fattats. Flytten av dosreceptinformation kommer att påbörjas den 18 maj och kommer vara fullt genomförd den 11 juni. Dosapoteken kommer att beröras av flytten i följande ordning: 18 20 maj Göteborg och Vänersborg 25 27 maj Örebro och Umeå 1 3 juni Malmö 8 10 juni Solna och Uppsala
Beslutet har fattats gemensamt av Apoteket, CeHis/Inera och Apotekens Service efter hänsynstagande till de beroenden som de olika organisationerna har kunnat identifiera. Tidplanen ger tid för den kvalitetssäkring som krävs innan en fullskalig dosmigrering kan genomföras. För öppenvårdsapoteken innebär detta att: - Det är främst apotek i Västra Götalandsregionen som kommer att märka av den första flytten av dosrecept. Övriga dosrecept hanteras som tidigare via e-dos apotek. - Successivt kommer dock fler apotek beröras när fler och fler dosrecept flyttas. Överflyttningen av dosrecepten kommer att fortsätta region för region tills samtliga dosrecept är överflyttade till Apotekens Services nationella register. - Efter överflyttningen går de flyttade recepten inte att komma åt via e-dos. Detta innebär att personal på öppenvårdsapotek behöver uppmärksammas på att nya rutiner gäller. Apoteken får åtkomst till de överförda recepten direkt via receptexpeditionssystemen. Status hösten 2012: Överflyttningen av patientinformationen från Apoteket AB till Apotekens Service AB var initialt planerad att ske hösten/vintern 2011 men man tvingades att senarelägga migreringen till att ske under ett antal etapper maj/juni 2012. Specifikationer till kommunikationsgränssnitten för att dosproducenten ska ha elektronisk tillgång till dosrecepten (underlag för expediering och dosdispensering), hos Apotekens Service AB, var framtagna och klara 2011. Det var dock först efter att migreringen av patientinformationen som kommunikationskedjan blev testad i full skala. Tidigare ansvarade, utvecklade och förvaltades hela IT-systemet för dos av en och samma organisation, Apoteket AB. Apoteket AB ägde då alla tre delar d.v.s. ordinationsverktyget för ordinatören, dosregistren och IT-systemet för produktion av dospåsarna. I och med omregleringen och förberedelsen inför konkurrensutsättningen delades dessa delar upp på olika aktörer. Landstingen ansvarar nu för ordinationsverktyget (Pascal), Apotekens Service AB ansvarar för nationella dosregistret (lagringen av data) och Apoteket AB/ny dosproducent ansvarar för dosproduktionssystemet (se bild). Framtagandet och anpassningar av ett nytt ordinationsverktyg för dosläkemedel och utvecklingen av ett nytt nationellt dosreceptregister har drivits i ett gemensamt projekt med flera inblandade parter: Center för ehälsa i samverkan (CeHis), Inera AB, Apoteket AB och Apotekens Service AB. Ca 40 000 unika användare inom vård och omsorg har använt det nya dossystemet sedan migreringen. Hälften av användarna är läkare och hälften är sjuksköterskor inom vård och omsorg. Nästan 6 miljoner transaktioner har gjort sedan starten av systemet (i och med migreringen). Det handlar om transaktioner som tex att hämta upp och titta på tidigare ordination, skapa ny ordination, förnya och makulera tidigare ordination samt skriva ut läkemedelslista (se bild användningsstruktur över arbetsvecka). Status våren 2013:
Status hösten 2013: Under juni 2013 tog Svensk dos över dosdispenseringstjänsten från Apoteket AB för Region Skåne. Apotekstjänst tog över dosdispenseringstjänsten i Halland och Västra Götaland. Därmed har total ca 60 000 dospatienter flyttas från Apoteket AB till nya leverantörer. Apotekens Service AB produktionssatte under våren 2013 nya sortiments och leveranstjänster (SOL) för vården och de nya dosaktörerna. Apoteket AB kommer i framtiden gå över till de tjänster som Apotekens Service utvecklat men under en övergångsperiod får vården i kontakten med Apoteket AB nyttja de sedan tidigare utvecklade sortiments och leveranstjänsterna (IOR). Under hösten kommer Apotekstjänst att ta över dosdispensering för sju landsting, Sju-klövern. Planerad migreringsstart är oktober 2013. I samband med detta är det även aktuellt att utveckla en ny SOL-tjänst som medför att en dosaktör kan hantera olika dossortiment. Aktiviteten avslutad 2013 1.5. Skapa ordinationsdatabas inom ramen för nuvarande lagstiftning Huvudansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: CeHis som uppdragsgivare och formulerare av krav. Utförare är Inera respektive Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Vid årsskiftet fattade CeHis strategiskt beslut om att, i avvaktan på lagstiftningsförändringar, omfokusera utvecklingslinjen till att bygga en lösning som ryms inom nuvarande patientdatalag. Det innebär i korthet att uppgifterna i NOD ses som journaluppgifter för resp. förskrivare som görs möjliga att utväxla enligt ordinarie regler för sammanhållen journalföring. Det är inte en långsiktigt optimal hantering, men kommer att medföra ökad patientsäkerhet under en 3 5-årig mellanperiod. Steg 1 - Utveckling av NOD infrastrukturen påbörjades under våren 2011 och var färdig den 30juni 2011. Vid denna tidpunkt innehöll NOD ingen information (data). 1 juli började NOD att fyllas med ordinationer från de erecept som skickas från vården till Apotekens Service AB. Under vintern 2011 har arbetet fokuserat på att förbereda arbetar med att analysera och identifiera en logisk struktur för både NOD och kopplingarna mot NOD. Detta inbegriper informationsmodell, teknisk struktur samt anpassning till gällande säkerhets-, autentiserings-, samtyckes och spärrkrav. Status våren 2012: Syftet med en nationell ordinationsdatabas är att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet i läkemedelsanvändningen. Det ska göras genom att med hjälp av en nationell ordinationsdatabas som ger vårdgivare tillgång till korrekt information om patientens läkemedelsanvändning (en gemensam läkemedelslista). Nationell ordinationsdatabas är en nationell informationskälla med alla ordinationer, från öppen- och slutenvård, dosordinationer samt även utlämnade läkemedel. Projektet inleddes med en förstudie under 2011. Förstudien gav svar på hur projektet går att genomföras, om tid och kostnader för att genomföra projektet är i linje med de förväntade utfallet. Efter förstudien påbörjades utvecklingen av NOD. Detta skedde i faser där första fasen var en utvecklingsfas av databasstrukturen och dess infrastruktur med tekniska gränssnitt. Efter utvecklingsfasen började databasen fyllas med erecept, vilket pågått i snart ett års tid. Syfte är att när NOD introduceras ska den gemensamma läkemedelslistan innehålla 15 månaders historik. Projektet har även utrett och fasställt arkitektur för hur dosordinationer kan hanteras och lagras i NOD samt hur informationen ska göras åtkomlig och gallras med hänsyn tagen till gällande lagstiftning. Projektet har ett starkt beroende till den infrastrukturella förändringen som krävs för en omreglering av dosmarknaden dvs. möjliggörare för fler producenter av dostjänsten. Detta innebär konkret att alla dosrecept, som idag finns lagrat hos Apoteket AB, ska migreras till nationella dosregistret hos Apotekens Service AB. För projektet är det nationella dosregistret förstadiet för NOD. CeHis har även tagit strategiska beslutet att ersätta dagens ordinationsverktyg för dosordinationer, edos från Apoteket AB, med ett nytt webbaserat ordinationsverktyg, kallat Pascal ordinationsverktyg. Ordinationsverktyget kommer i den första versionen vara en ersättare för edos och användas till att ordinera dosdispenserade läkemedel. I nästa fas ska verktyget även kunna användas för alla öppenvårdsordinationer. Applikationen sätts i drift i samband med migrering av dosrecepten till Apotekens Service AB. Migreringarna av dosrecepten, som berör 187 000 patienter, är planerade att vara avslutade till mitten av april 2012. Projektet gör kontinuerliga analyser hur informationstillgång, kommunikationsgränssnitt och funktioner ska utvecklas för att förhålla sig till gällande lagar och regelverk. Patientdatalagen och SOSFS 2008:14 Vårdgivarnas hantering av öppenvårdsordinationer sker enligt PdL och SOSFS 2008:14, bl.a. med iakttagelse av: - Journalföringsplikten, bevarandetider - Inre sekretess (bl.a. spärrmöjlighet) - Behörighetsstyrning och åtkomstkontroll
- Sammanhållen journalföring (bl.a. information, spärrmöjlighet, samtycke vid åtkomst) - Varje vårdgivare/myndighet i landsting eller kommun personuppgiftsansvarig för sin hantering av uppgifter - Apotekens Service AB som personuppgiftsbiträde Receptregisterlagen (dospatienter) - Direktåtkomst till dosrecept för legitimerad personal enligt 11 Lagen om Läkemedelsförteckningen - Direktåtkomst till uppgifter sker med samtycke enligt förutsättningarna i 3 och 7 Status hösten 2012: Arbetet med att introducera NOD fortsätter och målsättning är att första version av databasen ska vara åtkomlig för Pascal ordinationsverktyg i december 2012. NOD kommer vid introduceringen innehålla öppenvårdsordinationer samt även visa expedieringar från Läkemedelsförteckningen. Vidareutvecklingen av Pascal ordinationsverktyg för öppenvårdsordinationer pågår parallellt med utvecklingen av databasstrukturen för NOD. I och med att övervägande majoriteten av ordinationer i vården sker i journalsystemens läkemedelsmoduler är förberedelser och framtagande av integrationspaket, journalsystem/nod, högt prioriterat. Åtkomst till informationen i NOD kommer vara från journalsystemens läkemedelsmoduler, Pascal ordinationsverktyg (för de förskrivare som inte har åtkomst till journalsystemets läkemedelsmodul) och via NPÖ (se bild). Status våren 2013: Målsättningen att introducera informationskällan NOD i december 2012 har inte kunnat uppfyllas då stora resurser har tvingats att fokusera på arbete med att stabilisera infrastrukturen och kommunikationskedjan i samband med migreringen av dosrecepten till Apotekens Service AB. Arbetet har även inbegripit funktionella förbättringar av Pascal Dos som bedömdes inte kunde avvakta. Under november och december har avgörande förbättringar gjorts vilket innebär att svarstider, prestanda och funktioner bedöms som acceptabla. Under januari och februari 2013 har arbetet med att utveckla tjänstekontrakt för kommunikation till NOD intensifierats. Målsättning är att NOD ska introduceras under Q2 2013 och under september kommer Pascal som första applikation att testas skarpt av en avgränsad grupp ordinatörer. Därefter kommer Pascal med öppenvårdsfunktion att erbjudas för ordinatörer som inte har ett journalsystem med läkemedelsmodul. Målsättning är att NOD ska vara en gemensam informationskälla för vården, som journalsystem har integrerats mot. Under våren kommer integrationspaket att sammanställas med information om specifikationer, tjänstekontrakt, tester och godkännande process. Tidsplan för när journalsystem integrerar mot NOD är beslutar respektive landsting/kundgrupp för journalsystem. Status hösten 2013: Målsättningen är att produktionssätta informationskällan/databasen NOD under hösten 2013. Därefter kommer en pilot med ett antal utvalda förskrivare/ordinatörer ske. Syfte med piloten är att dels testa de tekniska kommunikationsvägarna och tjänstekontrakten, men även att få erfarenheter hur tillgång till patientens samlade läkemedelslista påverkar rutiner, processer samt hur information bör presenteras/visas på bästa sätt. Vårdens åtkomst till den samlade läkemedelslista i NOD styrs av regelverket i patientdatalagen vilket bl.a. innebär krav på att vårdgivaren implementerat säkerhetstjänster (SITHS, HSA),
information till patienten ges om innebörden av den samlade läkemedelslistan samt att samtycke inhämtas av patienten för att få åtkomst till den samlade listan. Tjänstekontraktsbeskrivningar (specifikationer hur IT-stöd, t.ex. journalsystem, integrerar med NOD) finns nu att ta del av via www.cehis.se. Där finns även ett stort antal FAQ:er med verksamhetsrelaterade frågor och svar. Center för ehälsa i samverkan (CeHis) har utarbetat ett avtal för att tydliggöra ansvar och roller för CeHis och landstingen i arbetet med vårdsystemens integration med Nationell ordinationsdatabas (NOD). Samarbetsavtalet är också en viktig avsiktsförklaring som visar respektive landstings ambitioner att planera och genomföra integrationen. Socialdepartementet har velat understryka hur central integrationen med NOD är för det gemensamma e-hälsoarbetet i landstingen. Därför har undertecknandet av samarbetsavtalet med CeHis satts som grundkrav för att landstingen ska få ta del av medlen för förbättrad läkemedelsanvändning i 2013 års överenskommelse för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Den sammanlagda summan är 300 miljoner kronor, och för att få ta del av dessa medel krävs att samarbetsavtalet undertecknas av respektive landsting före den 30 september 2013. Socialdepartementets krav omfattar också att samarbetsavtalet ska kompletteras med en beskrivning av genomförandet Status våren 2014: Utvecklingsarbetet av databasen och tjänstekontrakt NOD pågår. Omvärldsfaktorer samt behovet av avancerade och djupgående tester av prestanda och svarstider har påverkat tidsplanen. I enlighet med utvecklingsplanen för 2014 kommer databasen produktionssättas i testmiljö under våren 2014. Under våren kommer testpilot genomföras med applikationen Pascal integrerad med NOD databasen. Efter testpiloten kommer tjänstekontrakt och databasstrukturen ytterligare anpassas/vidareutvecklas. Plan är att NOD och dess tjänstekontrakt ska produktionsättas i produktionsmiljö innan årsskiftet för att därefter startar en skarp pilot. I den skarpa piloten kommer ordinatörer via Pascal applikationen kunna hitta, titta, ändra och skapa ordinationer i NOD. Status hösten 2014: I utvecklingsplanen för 2014 2016 kommer databasen NOD, hos ehälsomyndigheten, sättas i produktionsmiljö Q4 2014. I planen ingår att under 2015 ska piloter genomföras för att få verksamhetsutvärdering av åtkomst till samlad läkemedelslista. Detta kommer ske genom applikationen Pascal. Fokus för 2016 är att utveckla och implementera integrationer mellan journalsystemens läkemedelsmoduler och den samlade läkemedelslistan i NOD. En ny modell för hur ansvaret för läkemedelsordinationer och för patientens samlade läkemedelsbehandling bäst hanteras i olika situationer har tagits fram av Läkarförbundet och LOK (Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer). Syfte med modellen är att informera läkare om hur ansvaret för läkemedelslistan kan hanteras. Dokumentet ska fungera som ett stöd och förtydligande för läkare i sitt arbete med den samlade läkemedelslistan. Status våren 2015: Arbetet med den samlade läkemedelslistan pågår enligt utvecklingsplanen för 2014-2016. Ordinationsdatabasen (NOD) sattes i produktion december 2014 av E-hälsomyndigheten, vilket är ett viktigt steg och komponent för en samlad läkemedelslista per patient. Därtill pågår arbete med att utveckla den referensapplikation som blir först med att integreras mot de register (NOD, receptdepån och Läkemedelsförteckningen) som ger vårdpersonal, patient och apotek tillgång till samma information om patientens läkemedelsbehandling. Under 2015 planeras två pilotstudier genomföras; dock ligger utmaningen i att hantera de juridiska begränsningarna kring utlämnande av patientinformation från receptdepån. Att få tillgång till information om patientens erecept i receptdepån gör att vårdpersonal kan uppdatera och anpassa tidigare ordinerade erecept utifrån patientens aktuella hälsotillstånd. På grund av de juridiska begränsningarna kommer, under den första pilotstudiens genomförande, samtycke för utlämnande av patientens uppgifter från Receptdepån att hanteras manuellt. Samtidigt pågår arbete med syfte att få till stånd en harmoniserad lagstiftning för åtkomst till information från alla ingående register för en samlad läkemedelslista. Målsättningen är att informationen om patientens läkemedelsbehandling ska vara densamma oavsett var patienten sökt vård, oavsett apotek samt oavsett distributionsform av läkemedel. Status hösten 2015: Samlad läkemedelslista - Att vården har tillgång till patienten samlad läkemedelslista är avgörande för att vi i Sverige ska uppnå målsättning med medicinska resultat i världsklass, jämlik vård och en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning (nuvarande målsättningar i Nationella Läkemedelsstrategin). En samlad läkemedelslista är också viktig för att förbättra patientsäkerheten. Inera har tillsammans med ehälsomyndigheten drivit utvecklingen av den nationella ordinationsdatabasen (NOD) samt en logisk koppling till övriga register som behövs för en samlad läkemedelslista. Våren 2015 togs beslut om att det tekniska utvecklingsarbetet inom Inera och ehälsomyndigheten behöver invänta övriga utvecklingsdelar samt förändrad lagstiftning. Inera och SKL har i detta sammanhang gjort en gemensam skrivelse till Socialdepartementet, med önskemål om att regeringen tar initiativ till skyndsam ändring av receptregisterlagen. Ambitionen att leverera den nationella ordinationsdatabasen kvarstår. Inera prövar löpande vilka olika möjligheter som nu står till buds för att driva utvecklingen framåt.
Arbete pågår inom Regeringskansliet utifrån de två skrivelser som inkommit dels från SKL och Inera och dels från ehälsomyndigheten. Integritets kontra patientsäkerhetsaspekter viktiga. 1.6. Inrätta en sammanhållen process för beredning och beslut om utveckling av nationella basfunktioner för ordinationsstöd Huvudansvarig: Socialstyrelsen Utvecklas inom ramen för Nationell ehälsa. Nyckelaktörer: Socialdepartementet, Socialstyrelsen SKL (CeHis), Apotekens Service AB. Status hösten 2011: Arbete som ska utföras i denna fas är: - Framtagande av delrapport om hur befintliga kunskapsdatabaser samt pågående och planerade projekt har beroenden och kan användas med inriktning att kunna dokumentera ordinationsorsak. - En juridisk analys av register och tjänster inom läkemedelsområdet - Framtagande av ett underlag för formulering av en målbild för samspelet mellan införande av ordinationsorsak och övriga kunskapsstöd - Identifiering av framtida insatser från Socialstyrelsen Status våren 2012: Frågan hanteras i huvudsak via Styrgruppen för IT och Läkemedel. Gruppen, som leddes av Socialdepartementet och var gemensam mellan departementet och SKL, inrättades i juni 2011 med två uppgifter, att fördela medel under 2011 för att snabba på pågående insatser och att utarbeta en handlingsplan för insatser och leveranser under åren 2012 2014. Gruppen kommer att finnas kvar som en referensgrupp men medel till insatser i handlingsplanen kommer att beslutas av regeringen. Beslut om medel 2011, som avrapporteras 31/3 - Styrgruppen hade 25 mkr att fördela under 2011, varav 5 mkr var öronmärkta för projektet med en nationell ordinationsdatabas (NOD). - Socialdepartementet och SKL beslutade, med styrgruppen bakom sig, att fördela medlen till tre projekt. 1. Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2 mkr) Socialstyrelsen ansvarar för projektet som ska utgå från förslagen i den tidigare förstudien om ordinationsorsak (januari 2011). Syftet är att ta vid från förstudien, relatera ordinationsorsak till andra pågående projekt m.m. Målet är att insatsen ska leda till en samlad bild och projektplan för framtida arbete samt förslag till sammanhållet uppdrag kring ordinationsorsak. Detta redovisas 31/3 och är sedan tänkt att följas av ett nytt regeringsuppdrag till Socialstyrelsen som ska samordna det fortsatta arbetet. Delrapporteringen den 8/3 pekade på komplexiteten i frågorna men samtidigt på vikten av att börja någonstans för att sedan successivt bygga ut och utveckla den struktur för dokumentation av ordinationsorsak som behövs. Status hösten 2012: Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2 mkr) Socialstyrelsens uppdrag Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (se ovan) avrapporterades till Socialdepartementet den 31 mars 2012. I leveransen ingick en omfattande rapport som har tagits fram på uppdrag av Socialstyrelsen, under överseende av en aktiv styrgrupp där bl.a. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ingick. Ett särskilt PM om Socialstyrelsens eventuella framtida insatser inom detta område skickades också med. I april kompletterades den officiella leveransen med en executive summary från den styrgrupp som varit knuten till projektet. Detta dokument sammanfattar de andra två dokumenten. Här finns också rekommendationer om vad som kan göras i nästa fas. Den 19 juni 2012 fick Socialstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag om att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem för ordinationer. Uppdraget avser ordinationer från såväl öppen som sluten vård. I uppdraget ingår att analysera och lämna förslag till hur en sådan källa kan och bör införas i hälso- och sjukvården. Utgångspunkten för uppdraget är de bedömningar och förslag som finns i myndighetens rapport Projekt för dokumentation av ordinationsorsak och analys av samspel med närliggande kunskapsstöd (2012-03-31). Uppdraget har fördelats till myndighetens avdelning för regler och tillstånd (enheten för fackspråk och informatik). Uppdraget består av två delar och ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) genom en lägesrapport senast den 12 december 2012 samt genom en slutrapport senast den 1 juli 2013. För uppdraget fick Socialstyrelsen 7 mnkr under 2012 (medel från äldresatsningen). Uppdraget finns i sin helhet på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/60/72/88ed131b.pdf Deluppdrag 1: CeHis på uppdrag av Socialstyrelsen (redovisning i lägesrapporten) Anpassning av ordinationsverktyget Pascal så att ett fält förstrukturerad dokumentation av ordinationsorsak skapas. Förberedelse av lagringsmöjlighet i NOD:s databasstruktur förstrukturerad information av ordinationsorsak. Deluppdrag 2: Socialstyrelsen (redovisning i slutrapporten) Framtagande av ett strukturerat kodsystem för ordinationer inom såväl öppen som sluten vård. Kodsystemet ska utgå från substanser och indikationer. Det ska därför baseras på det substansregister som Läkemedelsverket har regeringens uppdrag att ta fram. Framtagande av en enhetlig terminologi och en informationsstrukturför ordinationsorsak och angränsande begrepp.
Uppdraget ska bygga på Socialstyrelsens pågående uppdrag om nationellt fackspråk vilket inkluderar synkronisering av de aktuella begreppen mot termbanken och Snomed CT. I uppdraget ingår också att Socialstyrelsen ska göra en analys av hur informationsmodellen för ordinationsprocessen är kopplad till nationell informationsstruktur (NI), som är en mer generell beskrivning av kärnprocessen i vård och omsorg. En projektgrupp har formerats och en extern referensgrupp, med representation från bl.a. Läkemedelsverket, har knutits till projektet. Socialstyrelsen får för detta ändamål använda 7 miljoner kronor under 2012. Regeringen avser att avsätta ytterligare tre miljoner kronor för uppdragets genomförande under 2013. Status våren 2013 (Socialstyrelsen): 1. Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Under hösten/vintern 2012 formerades projektgrupper för de olika ingående aktiviteterna i uppdraget, och en referensgrupp tillsattes. Referensgruppen består av representanter från två landsting, Läkemedelsverket, NEPI samt delprojektledare från CeHis och Socialstyrelsen. TLV adjungeras vid behov. Referensgruppen har haft fem möten under hösten/vintern. Styrgruppens sammansättning har formaliserats och utgörs av tre representanter från Socialstyrelsen. Enligt ändringsbeslut från regeringen den 30 november 2012 ska båda delprojekten inom uppdraget slutrapporteras den 1 juli 2013. Dessutom ska en lägesrapport lämnas senast den 29 mars. TLV adjungeras vid behov samt att CeHis delprojektledare ingår liksom (givetvis) representanter från SoS. Deluppdrag 1: CeHis på uppdrag av Socialstyrelsen CeHis har utsett en projektledare för att leda delprojekt 1: Anpassning av Pascal och NOD för strukturerad dokumentation av uppgift om ordinationsorsak. Arbetet görs inom ramen för Ineras och Apotekens Service AB:s pågående arbete med NOD och Pascal. Under våren kommer delprojekt 1 att: Utveckla och testa/utvärdera en ordinationsorsaksprototyp för Pascals användargränssnitt utifrån de framtida användarnas informationsbehov och krav på processtöd (t.ex. via CeHis Medicinska råd). Utarbeta anpassade versioner av informationsmodell, tjänstekontrakt och databasstruktur för NOD med utgångspunkt i det kodsystem och den terminologi och informationsstruktur som Socialstyrelsen utvecklar i delprojekt 2 samt baserat på ovan nämnda utvärderingar/tester. Beskriva vilken funktionalitet som en implementering av kodsystemet för ordinationsorsaker skulle innebära för en kommande release (eller kommande releaser) av NOD, Pascal för NOD samt NOD-tjänsterna (dvs. integration mot övriga vårdsystem). Uppskatta när en sådan release (sådana releaser) skulle kunna tillgängliggöras och vilka ytterligare resurser som krävs för detta. Deluppdrag 2: Socialstyrelsen Arbetet med att ta fram ett strukturerat kodsystem för ordinationsorsak pågår. Ordinationsorsakerna tas fram utifrån de godkända indikationerna. Styrgruppen har gjort en prioritering av ATC-grupper som ska hanteras under projekttiden, som innefattar C (hjärta och kretslopp), J (infektionssjukdomar) och N (nervsystemet). Under våren kommer ordinationsorsakerna att granskas av medicinska specialister som utsetts av Svenska läkaresällskapets sektioner för allmänmedicin, infektionssjukdomar, kardiologi, neurologi och psykiatri. Framtagna ordinationsorsaker stäms också av med Läkemedelsverket. För att möjliggöra en strukturerad dokumentation av ordinationsorsaker som kan lagras och överföras elektroniskt behöver varje ordinationsorsak ha en unik numerisk kod. Uppdraget föreskriver att Socialstyrelsen ska använda koder ur begreppssystemet Snomed CT för detta ändamål. Under våren kommer de ordinationsorsaker som tas fram att förses med Snomed CT-koder. Parallellt med ordinationsorsakerna tas ändamålstexter fram, som anges på receptet och därmed riktar sig till patienten. Kvalitetssäkring av ändamålstexter kommer bland annat att göras genom jämförelser med utdrag ur Apotekens Service AB:s ändamålsstatistik. I uppdraget ingår även att utforma en enhetlig terminologi och en informationsstruktur för ordinationsorsak och angränsande begrepp. Terminologiarbete pågår i en projektgrupp med sakkunniga och terminolog. Totalt ses 15 begrepp över, varav de mest centrala är indikation, ordinationsorsak och behandlingsändamål. Framtagna termer och definitioner kommer att skickas på bred remiss under våren 2013 för att sedan publiceras i Socialstyrelsens termbank. Arbetet med att beskriva hur begreppen och informationsmodellen för ordinationsorsak förhåller sig till den nationella informationsstrukturen påbörjades i januari. Under våren 2013 kommer delprojekt 2 att ta fram en plan för förvaltning av kodsystemet samt ge förslag på hur det kan och bör införas i vården och omsorgen.
Status hösten 2013: (Socialstyrelsen) 2. Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak Uppdraget slutrapporterades till regeringen den 1 juli 2013. Slutrapporten kan nås på denna länk: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-32 Socialstyrelsen har enligt uppdrag tagit fram ett kodsystem för ordinationsorsaker och ändamålstexter för tre ATC-grupper tydliggjort och ensat terminologin inom området tagit fram ett förslag till införande i vården och ett förslag till drift och förvaltning samt vidareutveckling av kodsystemet. CeHis har på Socialstyrelsens uppdrag anpassat Nationell ordinationsdatabas (NOD) till den strukturerade lagringen av uppgifter om ordinationsorsak tagit fram en körbar prototyp i Pascal ordinationsverktygs användargränssnitt som kan demonstrera möjlig användning av kodsystemet. Kodsystemet består av en databas som innehåller läkemedel, ordinationsorsaker och ändamålstexter för ATC-grupperna C (hjärta och kretslopp), J (infektionssjukdomar) och N (nervsystemet). Totalt har knappt 500 ordinationsorsaker tagits fram. Både ordinationsorsaker och ändamålstexter har kvalitetsgranskats av medicinska specialister som utsetts av Svenska läkaresällskapet. Databasen innehåller kopplingar till både läkemedelsprodukter och substanser (via utbytbarhetsgrupper). Kodsystemet har en öppen struktur, vilket innebär att det kan kompletteras med exempelvis andra ordinationsorsaker och kopplingar till icke-farmakologiska ordinationer. Det är inte låst till användning i Pascal och NOD, utan kan användas av andra aktörer, till exempel journalsystemsleverantörer eller leverantörer av beslutsstödssystem. Systemet är i sin nuvarande form utformat för att stödja en ordinationsprocess som utgår från att ordinatören först väljer ett läkemedel och därefter dokumenterar en eller flera ordinationsorsaker och ändamålstexter för den givna läkemedelsordinationen. Det ska även vara möjligt att välja ordinationsorsak fritt ur hela lexikonet. De övergripande begrepp (t.ex. indikation, ordinationsorsak, behandlingsändamål) som definierats inom uppdraget publicerades i Socialstyrelsens termbank i juli. I slutrapporten rekommenderar Socialstyrelsen att regeringen uppdrar åt den organisation som utses som ansvarig för den innehållsmässiga förvaltningen att färdigställa kodsystemet med avseende på läkemedel och godkända indikationer (alla ATC-grupper) sätta upp riktlinjer och krav för användningen av kodsystemet med särskilt beaktande av aspekterna informations- och patientsäkerhet, integritet och användarnytta i samråd med företrädare för hälso- och sjukvården och specialistföreningar undersöka vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (med avseende på ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet i samråd med företrädare för hälso- och sjukvården och specialistföreningar undersöka hur ett sådant utvecklat och utökat innehåll i kodsystemet bör förvaltas i samråd med berörda organisationer utreda hur olika system som hanterar indikationer och ordinationsorsaker kan harmoniseras. Socialstyrelsen föreslår i slutrapporten att det övergripande ansvaret för kodsystemets innehåll läggs på Socialstyrelsen, och att ansvaret för den tekniska förvaltningen placeras hos den framtida Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur (nuvarande Apotekens Service AB). Status våren 2014 (Socialstyrelsen) Sedan uppdraget avslutades 1 juli 2013 har projektet varit ofinansierat. Ett nytt uppdrag för 2014 är på väg in, och enligt det ska Socialstyrelsen färdigställa kodsystemet för ordinationsorsak (inklusive ändamålstexter) med avseende på läkemedelsbehandling och godkända indikationer samt uppdatera den delen av kodsystemet som redan skapats i samråd med Läkemedelsverket och företrädare för hälso- och sjukvården och specialistföreningar påbörja en undersökning av vilken ytterligare utveckling av innehållet i kodsystemet (med avseende på ordinationsorsaker utanför godkänd indikation samt ordinationsorsaker som inte enbart rör läkemedelsbehandlingar) som är nödvändig för att uppnå syftet att skapa nytta för såväl patienter som ordinatörer, och minska risken för felaktig användning av kodsystemet undersöka hur ett sådant utvecklat och utökat innehåll i kodsystemet bör förvaltas och i möjligaste mån planera för förvaltning av kodsystemet som helhet. Status hösten 2014 (Socialstyrelsen): Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak