Learning Study År 1 VT 2015
Lärande objekt Val mellan: - kunskapskrav år 3 - vad kännetecknar en text? - vad kännetecknar en mening? Vilket blev det: Lärandeobjekt - att eleverna får utveckla förståelsen av texters uppbyggnad med mellanrum mellan ord, och kan använda det när de skriver egna texter. o Varför? I varje grupp fanns det elever som fortfarande skrev alla bokstäver samt ord i en följd.
Kritiska aspekter Förändring från: handstil kontra dataskriven text höra/skriva kontra läsa/skriva mellanrummets storlek motorik & energiåtgång Tidsaspekt Förändring till: vanliga uttryck: Hur mår du? (eget lärandeobjekt?, då det endast för-och eftertestades men inte undervisades i) att förstå hur stort ett mellan bör vara höra/skriva kontra läsa/skriva
Förtest Diktering: två meningar som eleverna skulle skriva för hand. Handskriven text kontra datorskriven text Där eleverna skulle markera mest lik en riktig text eller mest lik en text i en bok. Skriva en text till en bild. Efterföljande intervjuer av ca. 3 barn/grupp.
Lektion 1 Kritiska aspekter (hinder för lärandet): - att förstå hur stort ett mellan bör vara Variationsmönster: - höra/skriva kontra läsa/skriva Form: Lektionslängd: Aktiviteter: - samma text med/utan mellanrum - EPA - ca.40min 1. två skrivna texter på tavlan diskutera genom EPA 2. bygga meningar i grupper om två 3. klistra upp meningar på papper 4. helklassdikussioner med elevexempel 5. varför är den här bättre än den där.
Lektion 2 Förändring av den kritiska aspekten: att förstå vad ett mellanrum är och hur stort det bör vara Varför: I lektion undervisades det mer i klipp och klistra för att bygga meningar, inte i den kritiska aspekten hur stort ett mellanrum bör vara. Ej heller i höra/skriva kontra läsa/skriva. Form: samma som innan Avgörande förändringar för resultaten: 1. Diskussioner genom EPA: - Lätt att läsa, varför/varför inte? - Vad är ett mellanrum? - Hur stort bör ett mellanrum vara? 2. Skriv om den här texten så att den blir lätt att läsa. 3. Utvärdering med hjälp av exit-uppgift där eleverna skulle värdera sin egen text utifrån kategorierna: text som i en bok, ibland, inget mellanrum.
Lektion 3 Förändring av den kritiska aspekten: att förstå hur stort ett mellanrum bör vara och kunna använda det i egen text. Form: samma som innan Avgörande förändringar för resultaten: förtydligande av exit-uppgiften från text som i en bok till text med mellanrum
Förändring i Elevresultat För- till eftertest: - Ny bild på eftertesten. För att undvika att det skulle bli samma saga. Men hade det spelat någon roll egentligen? - Felkälla: Svårt att bedöma elevernas egna text om det är ett mellanrum eller inte. Mer synbart för oss mentorer men inte för handledarna i studien. Lektioner emellan: - Störst förändring mellan lektion 1 och lektion 2. - från klippa och klistra egna meningar till att analysera elevtexter för att skriva om dem till en text med mellanrum.
- pga. förändringen i undervisningen kopplat till eftertesten - testade av det som vi faktiskt hade undervisat i. - förståelsen för vad är ett mellanrum är - förståelsen för varför man ska använda ett mellanrum - att till viss del kunna använda mellanrum Förändring i Resultat: Elevresultat Fråga 3 förtest Fråga 3 eftertest Fråga 4 förtest Fråga 4 eftertest Lektion 1 77 % 86 % 64 % 73 % Lektion 2 75 % 95 % 70 % 90 % Lektion 3 71 % 79 % 54 % 71 % Varför blev resultaten som de blev?:
Reflektioner under studien Svårigheter - svårigheten med att avgränsa sig till ett lärandeobjekt - smalna av både i planeringen och vid diskussionerna - svårt att bedöma elevers text om det faktiskt är ett mellanrum eller inte Möjligheter - elevtexters möjligheter i undervisningen - EPA - avgränsa ett lärandeobjekt för att verkligen grotta ner sig i det - att eleverna snabbt får utvärdera sitt egna lärande - att vi får syn på deras tankar om deras eget lärande
Pedagogresultat Lärdomar: - användning av variationsmönster i undervisningen - kontrasteringar - modellera men också låta eleverna prova - använda elevtexter - genom intervjuer få syn på elevers tankar - kollegialt lärande genom samtal