Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK

Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för BEHRINGER BT108 BASSPACK. Du hittar svar på alla dina frågor i BEHRINGER BT108 BASSPACK instruktionsbok (information, specifikationer, säkerhetsanvisningar, tillbehör etc). Detaljerade användarinstruktioner finns i bruksanvisningen Instruktionsbok BEHRINGER BT108 BASSPACK Manual BEHRINGER BT108 BASSPACK Bruksanvisning BEHRINGER BT108 BASSPACK Användarguide BEHRINGER BT108 BASSPACK Bruksanvisningar BEHRINGER BT108 BASSPACK Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK http://sv.yourpdfguides.com/dref/2299767

Utdrag ur manual:.. 5 STÄMMA BASEN... 5 Elektronisk stämmare

... 5 Relativ stämmetod... 6 Tangentinstrument...... 6 SPELTEKNIKER.

. 7 Plektrer...... 7 Slå på strängarna med plektret..

. 7 Slå på strängarna med fingrarna..... 7 Slapbasteknik...... 8 NOTERING..

9 Greppdiagram 9 Tabulatur

... 9 MUSIKEXEMPEL. 10 Blues

... 10 Snabb rock.... 10 Shuffle Blues..... 10 Slap Blues...

. 10 Walking Bass... 11 RYTMIK

... 11 Notvärden.... 11 Punkterad not.... 11 Rytmikövning 1..

12 Trioler.. 12 Rytmikövning 2...

... 12 Pauser.... 13 Rytmikövning 3.. 13 Shuffle...

.. 14 SKALOR... 14 Intervaller

. 14 Dur och moll..... 14 Dur-tonstegen...

15 Moll-tonstegen... 15 Dur-pentatoniken.... 15 Moll-pentatoniken...

15 Den kromatiska tonstegen... 15 Hållningen av den vänstra handen. 15 Skalövning 1

. 16 Skalövning 2..... 16 D-dur-tonstegen..... 16 G-moll-tonstegen...

16 Skalövning 3. 16 Skalövning 4...

.. 16 ACKORD... 17 C-dur (C).. 18 D-moll (Dm)...

... 18 E-moll (Em).. 18 F-dur (F)...

... 18 G-dur (G).. 18 A-moll (Am)...... 18 Förminskat H-moll (Hm-5).

... 18 VÅRD OCH UNDERHÅLL.. 19 Rengöring av basen...

19 Försiktighetsåtgärder.. 19 Byta strängar...... 19 3 ULTRABASS BASS GUITAR PACK BASENS DELAR Det spelar ingen roll, vilken basgitarr du spelar på, de grundläggande delarna är alltid desamma. Följande bild upplyser dig om deras beteckningar. Ge dig tid till att göra dig förtrogen med dem! 4 ULTRABASS BASS GUITAR PACK INLEDNING Välkommen i BEHRINGER familjen! I denna nybörjarbok för basgitarrer får du veta hur kul det kan vara, att spela ett musikinstrument. Först vill vi göra dig förtrogen med de viktiga principerna som beträffar ditt instrument, med olika speltekniker och lite mera. Därefter visar vi dig olika exempel på musik, rytmikövningar och skalor, vilka ska underlätta steget in i basspelandet. Låt dig inte skrämmas av denna mängd information, även om det verkar mycket till en början. Koppla av när du övar och du märker snabbt, att du gör framsteg. Lycka till! Vänster hand (griphand) Fingrarna på den vänstra handen är numrerade från 1 till 4, med början med pekfingret. Tryck alltid ner strängarna med fingerspetsarna. Råd: Det går betydligt lättare med korta fingernaglar. Hålla basen rätt Placera basen på ditt högra lår och kläm fast den mellan bröstet och den högra armen. Du måste absolut vara avspänd! Stabilisera basens läge med din kropp och inte med dina händer. Basens hals ska luta lätt uppåt. När du korsar benen, kan du hålla halsen högre och det går lättare att spela. Några allmänna råd: * * * Kontrollera regelbundet din kroppshållning liksom dina

armar och ben, för att undvika kramper. Experimentera med din kroppshållning, tills det känns skönt. Försök att hålla huvudet rakt, annars spänner du ryggraden. När basen hänger för djupt när du spelar stående, så kan din vänstra hand spännas onödit plektrum och använder de tjockare, när de har förbättrat sin spelteknik. Slå på strängarna med plektret Här ser man hur plektret ska beröra strängarna. Koppla av och tänk inte hela tiden över vad du just håller på med. Det hjälper dig att känna dig avspänd när du spelar. Du kan slå på strängarna på två sätt med plektret: uppifrån och ner (slag nedåt) och underifrån och upp (slag uppåt). Försök helt enkelt att slå regelbundet på en sträng omväxlande uppifrån ner och tvärtom (Alternate Picking). Här är en metronom till stor hjälp, för att kunna uppnå en konstant rytm och en regelbundenhet. Börja först med ett mycket långsamt tempo och slå på strängarna i takt med metronomen (för varje slag ett slag). När du sedan känner dig säker med detta tempo, kan du börja att öka hastigheten stegvist. Slå på strängarna med fingrarna Många basister föredrar att slå på strängarna med fingrarna. För detta ska du använda den högra handens pekfinger och långfinger och omväxlande slå på strängen med dem. För detta, lägg tummen som stöd på basens E-sträng (översta strängen) och slå med pekfingrets spets på A-strängen som ligger därunder så, att pekfingret sedan vilar på E-strängen som ligger ovanför. Slå nu på samma vis på A-strängen med långfingret. Så snart som långfingret vilar på E-strängen, lyft pekfingret igen och slå åter på A-strängen osv. Försök på detta vis att slå på basens fyra strängar och använd, när möjligt, även en metronom för att uppnå en konstant rytm. Tänk bara på att ta bort tummen från E-strängen, när du vill slå på den. Då får du stöda tummen på lådan. 7 ULTRABASS BASS GUITAR PACK Slapbasteknik En av spelteknikerna som sedan länge har etablerats vid basspelning är att slappa. På det spelsättet slås basens strängar enbart med tummen. Detta sker ofta omväxlande med den så kallade rivningen (pop) av en högre liggande sträng. Så börjar man t.ex. med att först slå på E-strängen med tummen (slap) och sedan riva D-strängen med pekfingret eller långfingret (pop). Sträck sedan ut tummen och slå på den översta E-strängen med tumleden, ungefär i höjd med änden på greppbrädet. De andra fingrarna ligger ihopvikta i närheten av den understa G-strängen. Lillfingret kan användas för att stöda handen på lådan. Slå sedan på en av de båda undre strängarna (aldrig på båda samtidigt!) med pekfingret eller långfingret, genom att skjuta in fingertoppen under G- eller D-strängen och sedan riva strängen uppåt med en så liten bit av fingertoppen som möjligt och med inte alltför mycket kraft. Observera: Om du går till väga alltför häftigt, så kan strängen gå sönder. Vid den här speltekniken, ge akt på att handledens rörelser ska utföras avslappnat. Armen ska ligga så orörlig som möjlig på baslådan. 8 ULTRABASS BASS GUITAR PACK NOTERING Greppdiagram Greppdiagrammet visar dig vilka noter som spelas och vilka strängar som slås. Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK http://sv.yourpdfguides.com/dref/2299767

Följande bild visar dig exakt hur greppdiagrammet avbildar greppbrädet på basen. Tabulatur Det finns olika sätt att skriva ner musik, t.ex. notskrift, vilken kräver en viss övning för att sedan kunna hitta de nedskrivna tonerna på greppbrädet. Ett annat problem med notskriften i sammanhang med spelandet på ett stränginstrument är att man ofta kan spela en och samma ton i olika positioner och på olika strängar. Det utgår inte entydigt från notskriften var tonen nu verkligen ska tas. Detta måste då markeras dessutom. För att notera följande övningar (utom de rytmiska övningarna i kapitlet RYTMIK) använder vi i denna bok det så kallade tabulaturskrivsättet. För basen består det av fyra linjer, där den understa linjen föreställer E-strängen och de däröver liggande A-, D- och G-strängen. Liksom greppdiagrammet innehåller även tabulaturen en bild på greppbrädet. För att visa den kronologiska följden uppdelas tabulaturen liksom notskriften i takter. Tonerna i en takt avbildas med hjälp av tal, som befinner på den sträng som ska spelas. Talen anger det band i vilket den beträffade strängen ska tas. De olika tonernas längd markeras dessutom, så som vid notskrift (se kap. Notvärden). 9 ULTRABASS BASS GUITAR PACK MUSIKEXEMPEL I detta kapitel finner du några exempel på olika musikstilar. Vi använder till detta tabulaturskrivsättet, eftersom det är lättare när man börjar. Bäst vore det att använda en metronom för att uppnå en jämn rytm. Ge akt på att gripa tonerna ordentligt utan att din vänstra hand är spänd och belastas i onödan. Blues Detta standard bluesschema består av 16 takter och uteslutande av fjärdedelsnoter. Snabb rock Detta exempel innehåller endast åttondelsnoter och därmed åtta slag per takt. Därför är slaget dubbelt så snabbt som i föregående blues. Sänk tempot, om du i början skulle ha problem med hastigheten. Shuffle Blues Det här är en blues med ternär rytm. För närmare upplysningar, läs igenom kapitlet RYTMIK. Börja även här med ett långsamt tempo, för att uppnå en konstant rytm och för att vänja dig vid sättet att spela shuffle. Om det inte skulle lyckas meddetsamma, spela det här stycket i helt normala åttondelstrioler utan paus. Så snart du behärskar detta säkert, kan du försöka att utelämna den andra noten i varje triol. Slap Blues Följande blues i E-dur spelas med slaptekniken, där de djupa noterna på E- och A-strängen slås med tummen (slap) och de höga tonerna på D- och G-strängen rivs (pop). 10 ULTRABASS BASS GUITAR PACK Walking Bass Detta exempel är ett typiskt sätt att spela blues-, rhythm & blues- och jazz. Liksom första exemplet består även denna enbart av fjärdedelsnoter. @@@@@@@@@@Det mest kända är väl här 4/4-takten. @@Därför heter det också 4/4-takt. @@@@@@@@@@Så motsvarar längden på en fjärdedelsnot t.ex. samma längd som två åttondelsnoter. @@@@Så har t.ex. @@= e + x l x. @@@@@@@@@@@@@@@@Du kan naturligtvis även öva dig på de andra strängarna också: Trioler När man inte delar ett notvärde i två lika stora delar (t.ex. en fjärdedelsnot i två åttondelsnoter) utan i tre delar, så uppstår de så kallade triolerna. På bilden på noten eller i tabulaturen markeras dessa med siffran 3 som står över eller under noten. Om man inte delar en helnot i två utan i tre halvnoter, så får man de så kallades halva triolerna. Enligt detta skulle en 4/4-takt uppvisa en halv triol (eller tre enstaka halvnoter): När man delar upp en halvnot i tre fjärdedelsnoter, så får man fjärdedelstrioler. En 4/4-takt skulle i så fall innehålla två fjärdedelstrioler (eller sex enstaka fjärdedelsnoter). Om man inte delar upp fjärdedelsnoten i två, utan i tre åttondelsnoter, så får man åttondelstrioler. En 4/4-takt skulle då uppvisa fyra åttondelstrioler, alltså tolv enstaka åttondelsnoter: Enligt samma princip går det att dela upp åttondelsnoterna i tre sextondelsnoter, sextondelstriolerna. I detta fall skulle en 4/4-takt innehålla åtta sextondelstrioler (24 enstaka sextondelsnoter): 12 ULTRABASS BASS GUITAR PACK Rytmikövning 2: Den här övningen kombinerar nu över åtta 4/4-takter de olika typerna av trioler. Försök att lära dig dem på samma vis som första övningen. Det kan hända, att det verkar lite svårt i början, att få en känsla för sättet att spela med trioler. Försök därför att öva långsamt, takt för takt, och att hålla samma avstånd mellan de olika triolerna. Pauser I musiken finns det naturligtvis också spelpauser, vars betydelse man inte ska underskatta. Även pauserna måste spelas på rätt sätt. När det sätts in på rätt ställe, bildar de ett viktigt stilmedel för effektfulla grooves och rytmiska figurer. Liksom för notvärdena finns det här även helpausen (motsvarar längden på en hel not): halvpausen (motsvarar längden på en halvnot): fjärdedelspausen (motsvarar längden på en fjärdedelsnot): åttondelspausen (motsvarar längden på en åttondelsnot): och sextondelspausen (motsvarar längden på en sextondelsnot): i= w = h r= q ä= e = x Det finns naturligtvis ännu kortare pauser, på samma vis som det även finns ännu kortare notvärden. Men i den här basskolan vill vi inte gå in på detta, eftersom de används i ett fantastiskt speltempo och eventuellt skulle vara för komplicerat för en början. Rytmikövning 3: Som avslutning ännu en övning, som förbinder de båda föregående exemplen och som dessutom använder några pauser. Här blir kontrasten mellan de olika rytmerna särskilt tydlig. Se till att du också verkligen stannar av strängarna under pauserna. Tonerna som uppstår får inte tona av på dessa ställen. 13 ULTRABASS BASS GUITAR PACK Shuffle När du spelar ett musikstycke med trioler (t. Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK http://sv.yourpdfguides.com/dref/2299767

ex. i åttondelstrioler) och för varje triol utelämnar den andra noten (t.ex. åttondelspaus), så uppstår en livlig, levande rytm en så kallad ternär rytm eller även Shuffle. Den icke trioliska, binära rytmen låter i jämförelse till denna mer statisk och svänger mindre. Rytmikexemplet 3 uppvisar detta sätt att spela på några ställen och i kapitlet MUSIKEXEMPEL finner du en shuffle-blues. SKALOR Skalor är helt enkelt en följd av enstaka toner, som (mestadels) kan tillordnas en bestämd tonart. Med dem kan man följa musikstycken, som spelas i den beträffade tonarten. Den mest bekanta skalorna är väl de så kallade dur-tonstegarna och molltonstegarna. Skillnaden mellan dessa skalor består av anordningen av de halva och hela tonstegen, varigenom skalornas individuella karaktärer uppstår. Till förklaring: Ett halvt tonsteg motsvarar bytet från ett band till nästa högre (eller nästa lägre) band: t.ex. bytet från E (andra bandet, D-strängen) till F (tredje bandet, D-strängen) eller tvärtom. Detta tonavstånd (intervall) kallar man liten sekund. Däremot beskriver ett helt tonsteg bytet från ett band till nästnästa högre (eller nästnästa lägre) band. t.ex. bytet från F (tredje bandet, D-strängen) till G (femte bandet, D-strängen) eller tvärtom. Detta tonavstånd (intervall) kallar man stor sekund. Intervaller Här vill vi gärna kort förklara vad intervaller är, så att du inte får svårigheter med vissa begrepp i följande kapitel. Ett intervall betecknar avståndet på tonhöjden mellan två noter. Det finns många olika, eftersom det också finns många olika noter. På följande bild visas alltid de olika noternas avståndet till grundtonen C (Tonika). Vad är egentligen skillnaden mellan en dur- och en molltonstege? Av betydelse är här avståndet (intervall) mellan den första tonen (grundton) och den tredje tonen (ters) på skalan. Om detta intervall omfattar fyra halva tonsteg (eller två hela tonsteg), så rör det sig om en stor ters. Detta är betecknande för en dur-tonstege, som i regel har ett ljusare, gladare uttryck. Men om detta intervall består av bara tre halva tonsteg (eller ett halvt tonsteg och ett helt tonsteg), så rör det sig om en liten ters, som är betecknande för en molltonstege. Moll-tonstegarna låter vanligtvis mer melankoliskt och tristare än dur-tonstegarna. Dur och moll Dur-tonstegen Följande bild visar dig greppdiagrammet för C-dur-tonstegen. Den består av sju toner som följer direkt efter varandra och där den åttonde tonen (C) börjar tonstegen på nytt, men en oktav högre. C - D - E - F - G - A - H - (C). Karakteristiskt för dur-tonstegen är att det finns halva tonsteg som befinner sig mellan det tredje och det fjärde steget (från E till F) och mellan det sjunde och det åttonde steget (från H till (C)). De romerska talen på alla greppdiagram som följer tjänar till för att hitta rätt och betecknar det band, som du befinner dig i. I följande exempel har det sjunde bandet angivits (VII). 14 ULTRABASS BASS GUITAR PACK Bilden visar dig A-moll-tonstegen. Det består också av sju toner som följer direkt efter varandra. Även här påbörjar den åttonde noten (A) tonstegen en oktav högre på nytt A - H - C - D - E - F - G - (A). Skillnaden mot dur-tonstegen består i att de halva tonstegen befinner sig på andra steg: mellan det andra och det tredje steget (från H till C) och mellan det femte och det sjätte steget (från E till F). Den här skalan börjar i femte bandet (V). Moll-tonstegen Du har säkert märkt, att A-moll-tonstegen består i princip av samma toner som C-dur-tonstegen. På samma vis ligger de halva tonstegen också på samma toner (från H till C och från E till F). Skalorna börjar egentligen bara på olika toner, varigenom de halva tonstegen förskjuts till andra steg. Man säger att A-moll är parallelltonarten till C-dur. Dur-pentatoniken Penta är grekiska och betyder fem och tonik står för ton. Pentatoniska tonstegar består av fem toner per oktav. Vid durpentatoniken handlar det om en dur-tonstege utan den fjärde och den sjunde noten, som gör att den inte innehåller något halvt tonsteg. Bilden visar C-dur-pentatoniken med följande noter: C - D - E - G - A - (C). När du jämför dessa noter med C-durtonstegen, kan du fastställa, att här fattas tonerna F och H. Den sjätte tonen (C) innebär även här att skalan börjar om på nytt men en oktav högre. Moll-pentatoniken A-moll-pentatoniken består också av fem toner och kan härledas ur A-moll-tonstegen, genom att man tar bort den andra (H) och den sjätte tonen (F): A - C - D - E - G - (A). Vid den sjätte tonen (A) börjar skalan om på nytt, men en oktav högre. Använd tonerna från dur- och moll-pentatoniken för att spela t.ex. enkla löpningar. Den kromatiska tonstegen Den kromatiska tonstegen består uteslutande av halva tonsteg och innehåller sålunda alla tolv tonerna: C - C# - D - D# - E - F - F# G - G# - A - A# - H - (C). Från den trettonde tonen (C) börjar även denna tonstege om på nytt, men en oktav högre. Då denna tonstege uppvisar endast halva tonsteg, kan den inte tillordnas någon tonart (dur eller moll) och låter inte så harmoniskt. Hållningen av den vänstra handen Med undantag av den kromatiska skalan, befinner sig skalornas olika toner inom ett område på fyra band. Se till att var och en av fingrarna på din vänstra hand är ansvarig för ett av dessa band. Detta betyder för C-dur-tonstegen/C-dur-pentatoniken (sjunde höjdläget): 7. Band (VII): första fingret (pekfinger) 8. Band (VIII): andra fingret (långfinger) 9. Band (IX): tredje fingret (ringfinger) 10. Band (X): fjärde fingret (lillfinger)...och för A-moll-tonstegen/A-moll-pentatoniken (femte höjdläget): 5. Band (V): 6. Band (VI): första fingret (pekfinger) andra fingret (långfinger) 7. Band (VII): tredje fingret (ringfinger) 8. Band (VIII): fjärde fingret (lillfinger) 15 ULTRABASS BASS GUITAR PACK Här utgör den kromatiska skalan ett undantag. Så snart som du byter till nästa sträng när du spelar, måste du förskjuta höjdläget med ett band. Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK http://sv.yourpdfguides.com/dref/2299767

På D-strängen befinner sig dessutom inte fyra men fem toner, varav de två båda sista tonerna greppas med lillfingret. För att kunna utföra detta, måste du vid slutet av skalan rutscha med lillfingret från det nionde bandet (IX) till det tionde bandet (X) (Slide). När du börjar skalan med tonen C, ser det ut så här: E- strängen: D-strängen: första fingret (VIII) andra fingret (IX) tredje fingret (X) fjärde fingret (XI) första fingret (VI) andra fingret (VII) tredje fingret (VIII) fjärde fingret (IX) fjärde fingret (X) A-strängen: första fingret (VII) andra fingret (VIII) tredje fingret (IX) fjärde fingret (X) När du spelar, håll fingrarna så raka som möjligt och försök att förbli avspänd och stressa dig inte. Skalövning 1: Försök att spela alla skalorna uppåt och nedåt i det tempo som du tycker är skönt (helst med hjälp av en metronom). Om du använder ett plektrum, försök att använda växelslaget som nämndes i början (Alternate Picking), genom att du börjar med att slå den första tonen nedåt och sedan växelvis får de andra tonerna att ljuda med ett slag uppåt och ett slag nedåt. Ge ovillkorligen akt på att konstant växla mellan ett slag uppåt och ett slag nedåt och på att hålla ett konstant tempo, för att uppnå ett jämnt spel. Försök även att börja skalorna omvänt med ett slag uppåt. På så vis kan du lära din högra hand att bli självständig. Skalövning 2: Förskjut skalorna på greppbrädet, så att de börjar med andra toner. På så vis lär du dig att säkert spela skalorna i olika tonhöjder. Så snart som du byter tonhöjd och därmed grundton, ändrar sig även tonarten. Om du förskjuter t.ex. C-dur-tonstegen uppåt med två band, så ligger skalans första ton på E-strängens tionde band (D). Därmed blir skalan en D-dur-tonstege. Om du förskjuter t.ex. A-moll-tonstegen nedåt med två band, så ligger den första tonen på E-strängens tredje band (G) och skalan blir en G-moll-tonstege, osv. D-dur-tonstegen G-moll-tonstegen Skalövning 3: Följande bild visar dig ännu en gång C-dur-tonstegen. Men i detta fall spelas den över två oktaver och sträcker sig över tio band. Detta ska hjälpa dig att bli medveten om, att det är möjligt att spela tonerna på en skala över hela greppbrädet. Skalövning 4: Följande bild visar dig, hur tonerna till C-dur- (eller A-moll-) tonstegen är fördelade över hela greppbrädet. Från det tolvte bandet (XII) har varje strängs oktav uppnåtts och greppbrädet börjar i praktiken om från början igen. Försök att lägga dessa följder på minnet och att utveckla egna löpningar, melodier och riffs, som innehåller dessa toner. Försök även att spela skalan med att börja med andra toner i olika tonhöjder (t. ex. i andra tonhöjden från G). På vis uppstår en mängd nya skalor, som baserar sig på C-durskalan. 16 ULTRABASS BASS GUITAR PACK Om du nu skulle utesluta alla H och alla F från översikten, så skulle tonerna till C-dur- (eller A-moll-) pentatoniken bli kvar och fördela sig över hela greppbrädet. Öva denna på samma vis som C-durskalan. ACKORD Trots att basisten mer sällan kommer i beröring med ackord än till exempel gitarristen, så vill vi ändå ge dig en kort överblick över varav ackorden består och vilka olika ackord som finns. Ett ackord består alltid av åtminstone tre olika toner: Tonikan (grundton), tersen (tonstegens tredje ton) och kvinten (tonstegens femte ton). Man kallar detta även att stapla terser, enligt vilken det ligger ett avstånd (intervall) på en ters mellan var och en av de tre tonerna. Denna typ av ackord bestäms av hur de olika terserna (stor och liten ters) har anordnats. Om ett ackord innehåller först en stor och en sedan en liten ters, så rör det sig om ett durackord. Om ackordet har en liten ters i början och sedan en stor ters, så är det ett mollackord. Ur detta får vi följande sammansättningar för dur- och mollackord: Durackord: Mollackord: Tonika, stor ters, kvint Tonika, liten ters, kvint I det som följer tar vi den kända C-dur-tonstegen och försöker att bilda ett ackord på var och en av de sjunde tonerna. Vi startar med C som Tonika. När vi i tonstegens övriga toner nu söker efter tersen till Tonikan, så stöter vi på E, den tredje tonen på skalan. Här rör det sig om en stor ters (4 halva tonsteg). Med E som utgångspunkt, söker vi nu efter nästa ters. Den befinner sig en halvton och en helton över E (liten ters) vid G och är kvinten till Tonikan C. Det framgår av tersernas anordning först en stor ters, sedan en liten ters att det rör sig om ett durackord. Därmed har vi alla tre tonerna till C-dur-ackordet (C, E, G). @@@@Förkortningen för detta ackord är Dm. @@@@Alla andra ackord har rena kvinter, som består av en stor och en liten ters. 17 ULTRABASS BASS GUITAR PACK I det som följer ser du sju greppdiagram, vilka var och en visar en möjlighet hur dessa ackord kan spelas. C-dur (C) D-moll (Dm) E-moll (Em) F-dur (F) G-dur (G) A-moll (Am) Förminskat H-moll (Hm-5) 18 ULTRABASS BASS GUITAR PACK VÅRD OCH UNDERHÅLL Rengöring av basen Efter varje spelning, rengör strängarna med en mjuk, torr trasa. Handsvets kan orsaka rost på strängarna! En regelbunden rengöring förlänger strängarnas livstid.. Polera din bas då och då med en högvärdig instrumentpolityr, som innehåller en liten andel silikonfri vax. För att vårda greppbrädet, kan du gnida in trät med citronolja på en trasa. Detta förhindrar att trät torkar. Försiktighetsåtgärder Luta inte basen mot en vägg någon skulle kunna knuffa till den, så att den trillar omkull. Låt inte basen ligga på golvet eller på sängen någon skulle kunna trampa på den eller sätta sig på den och skada den. Låt inte basen ligga kvar i bilens bagageutrymme när det är extremt varmt eller kallt. Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK http://sv.yourpdfguides.com/dref/2299767

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) Vid extrema temperaturer kan ett instrument deformeras! Om basen skulle ligga en längre tid i bilen, lossa strängarnas spänning och vänta sedan tills instrumentet har anpassat sig till omgivningstemperaturen innan du stämmer det igen. Byta strängar Bassträngar finns att få i alla musikaffärer. Där får du även detaljerade upplysningar om hur du drar på de nya strängarna. Förnya strängarna regelbundet, eftersom deras klang med tiden förlorar sin klarhet. Hur ofta du måste byta ut dem beror även på strängarnas typ och tjocklek. Tumregel: När basen låter dämpat, så är det dags för nya strängar. Tekniska ändringar och ändringar av utseendet förbehålles. Alla uppgifter var aktuella vid tryckning. De här avbildade eller nämnda namn på andra företag, institutioner eller publikationer och deras respektive logotyper är registrerade varumärken och tillhör dess innehavare. Med användningen av dessa hävdar BEHRINGER inget anspråk på de registrerade varumärken eller något existerande samband mellan varumärkesinnehavaren och BEHRINGER. BEHRINGER garanterar ej för att beskrivningar, illustrationer och uppgifter är rätt och fullständiga. Avbildade färger och specifikationer kan avvika obetydligt från produkten. BEHRINGER produkter kan enbart köpas hos auktoriserade återförsäljare. Distributörer och återförsäljare är inte några befullmäktigade ombud till BEHRINGER och saknar behörighet att på något sätt binda BEHRINGER rättsligt vare sig det handlar om en uttrycklig eller konkludent handling. Denna bruksanvisning är skyddad av upphovsrätten. Varje duplicering resp. Nytryck, även av utdrag och varje återgivning av illustrationer, även i förändrat skick, får endast göras med BEHRINGER International GmbH skriftliga tillåtelse. BEHRINGER är ett registrerat varumärke. ALLA RÄTTIGHETER FÖRBEHÅLLS 2006 BEHRINGER International GmbH. BEHRINGER International GmbH, Hanns-Martin-Schleyer-Str. 36-38, 47877 Willich-Münchheide II, Tyskland. Tel. +49 2154 9206 0, Fax +49 2154 9206 4903 19. Din manual BEHRINGER BT108 BASSPACK http://sv.yourpdfguides.com/dref/2299767