Krönika Utan en bra lagstiftning i botten blir kollektivavtalen tandlösa!

MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE DALA DISTRIKT NR. 2 2013 Ordförande har ordet Bruksorterna måste leva! Stefan Löfven Vi vet att det finns en stark växtkraft på svensk landsbygd Krönika Utan en bra lagstiftning i botten blir kollektivavtalen tandlösa! 1

ORDFÖRANDE HAR ORDET LARS GÖRAN JOHANSSON Bruksorterna måste leva! D en tradi onella svenska basnäringen, grundad på järnet, stålet, skogen och massa pappersindustrin är trots allt tal om industrisamhällets död for arande den ojämförligt största ne oexportören, och bidrar posi vt ll Sveriges handelsbalans på e sä som inga andra branscher kan konkurrera med. Industrins andel av BNP ökar. Pappers och massabruken, sågverken, stålverken och gruvorna ligger med få undantag i små eller medelstora bruksorter. Dessa orter har under en följd av år drabbats av allt större försämringar, skolor läggs ned, vägar och järnvägar saknar nödvändigt underhåll, kollek vtrafiken försämras, vård och omsorg får allt svårare a fungera på dessa orter. Samhällsservicen i stort försvinner stegvis. Hårda personalneddragningar inom basindustrin slår mot mindre kommuners ekonomi, på e sä som gör a bruksorterna sakta men säkert blir oa rak va platser a leva och verka i. Basnäringens problem är inte bara vikande e erfrågan på grund av den starka kronan, eller låglönekonkurrens från andra länder, utan också ll stor del en följd av bristande tydlighet i energipoli ken, bristande infrastruktur och bristen på industripoli k värd namnet. Industri och näringspoli ken, regionalpoli ken och energipoli ken är väsentlig för a dessa för Sveriges totalekonomi så vik ga delar skall överleva, men de senaste årens poli k inom dessa områden har tyvärr inriktats på de så kallade llväxtregionerna. När det gäller industripoli k och regionalpoli k, är det tveksamt om man överhuvudtaget kan se någon linje i Alliansregeringens agerande. Möjligen är den röda tråden i agerandet a inte agera alls. Bruksorter behandlas mer som något ka en släpat in i finrummen, än som en vik g resurs för a hela Sverige ska leva. När man lyssnar på närings och regionministern Lööv, får man lä uppfa ningen a allt utanför de tre storstadsregionerna är a betrakta som landsbygd, som i fram den ska leva på småskalig verksamhet och entreprenörskap, i pi oreska röda stugor i det öppna landskapet. Regeringen väljer a blunda, när företag läggs ner eller fly ar utomlands, och har inga som helst lösningar a leverera. Inför valet 2014 är det därför mycket vik gt, a de poli ska frågorna inte enbart handlar om storstadsfrågor, där par erna jagar de lä rörliga väljarna inom en rela vt välbeställd medelklass. Pelle på IT företaget i Stockholm, har med största sannolikhet mor och far, mor och farföräldrar och andra äldre släk ngar, som bor i något mindre samhälle i landsorten. Det kommer a vara minst lika vik gt för honom a dessa kan ha en dräglig llvaro där de bor, som a han själv kan förkorta res den ll jobbet med 10 minuter, genom miljardsatsningar i storstaden. Brukssamhällens problem kan inte lösas enbart genom kommunalpoli ken, utan det krävs en poli k på riksnivå, som stöder och underlä ar verksamheter utanför storstadsregionerna. Landsortskommunerna tyngs dessutom av ökade kostnader på grund av den obefintliga och ojämlika socialpoli ken, som vältrar över statens kostnader för arbetslöshet och ohälsa på kommunernas sociala budgetar, vilket slår särskilt hårt i landsorten och i de mindre brukssamhällena. Som representant för Pappersindustriarbetareförbundet Pappers, kan man i den dagliga verksamheten se effekterna av regeringspoli ken på många orter där Pappers är verksamma. Våra arbetsplatser finns o ast på små orter, med en enda dominerande industri. Denna industri är i sin tur förutsä ningen för många kringverksamheter i form av småföretag och annan service. Nedrustningen av samhällsservicen är påtaglig, infrastrukturen runt orterna förfaller, frustra on 2

en bland invånarna är stor. Tyvärr riktas o a ilskan mot lokalsamhället, mot kommunalpoli ker av olika valörer, mot lokala företagsledaren, när ilskan borde riktas mot den förda regeringspoli ken. Alliansregeringen har tydligt visat, a man inte klarar av a vara en regering för hela landet, och de ska esänkningar man genomför, drabbar på sikt industriorter och landsorten hårt. Det saknas pengar i statsbudgeten för a göra nödvändiga satsningar, som skulle underlä a en fortsa utveckling på bruksorter och mindre samhällen. På lite längre sikt kommer de a a vara förödande för Sverige som industrina on och välfärdsstat. En röst på allianspar erna i valet 2014, är en röst för fortsa nedrustning av basindustrin och landsorten riskerar a utarmas än mer. FRÅN FÖRBUNDET JAN HENRIK SANDBERG D en 11 april i år blev Pappers nya kollek vavtal med Skogsindustrierna klart. Det blev e treårigt avtal med årliga löneökningar. E ersom avtalet sträcker sig över tre år dröjer det innan förberedelserna inför nästa avtalsrörelse tar fart ordentligt. Det innebär dock inte a vi si er sysslolösa på förbundskontoret. Avtalet resulterade även i arbetsgrupper som där Pappers och Skogsindustrierna llsammans ska ta fram förslag på lösningar av olika problem. En arbetsgrupp undersöker vad som behöver göras för a Pappers medlemmar ska orka arbeta fram ll pensionen vid 65 år. Det handlar dels om förbä ringar av arbetsförhållandena, dels hur medlemmarna kan förbä ra sin livsföring för a orka. Denna arbetsgrupp jobbar inom ramen för pappers och massabranschens samverkansorgan SIRIUS. Gå gärna in på www.industrisirius.se och läs senaste numret av SIRIUS dningen. En annan arbetsgrupp tar fram förslag på hur Pappers medlemmars pensionssystem kan komple eras så a de får bä re möjlighet a gå i delpension. Även de a är vik gt för a orka jobba fram ll 65 år. I en tredje arbetsgrupp försöker vi bli överens om hur lokala lönesystem bör vara beskaffade för a fungera både rä vist och s mulerande. Inom SIRIUS kommer vi under första kvartalet 2014 a hålla tre ledarkonferenser. Det handlar om möten mellan lokala fackliga företrädare och chefer av olika slag på pappers och massabruken. Tanken är a ge inspira on ll lokal samverkan mellan fack och företag överallt. Jag hoppas a Pappers i Hallstavik anmäler många deltagare ll SIRIUS ledarkonferenser. Hösten 2014 håller Pappers kongress. Det är då medlemmarnas valda ombud beslutar om vad Pappers ska göra i fram den. Kongressen väljer också vilka personer som ska leda Pappers. En förbundsstyrelse ska väljas. Det är alltså då det avgörs om jag får förtroendet a fortsä a som förbundsordförande eller om ni medlemmar hi ar någon annan som ni tycker skulle passa bä re. Jag hoppas förstås på a få fortsä a, för det finns mycket kvar a ta itu med. Inför kongressen pågår en utredning som ska ta fram förslag på hur vi i Pappers kan anpassa vårt förbund för a kunna fortsä a a stå starka i fram den. Utredningen går nu in i slutspurten. Vilka förändringar kommer den a föreslå? Ska förbundsstyrelsens storlek ändras? Ska distriktskartan ritas om? Ska nya funk oner inrä as på förbundskontoret? Det är förändringar som i längden kommer a påverka dig som medlem i Pappers. Vi väntar med spänning på utredningens slutrapport. 3

AVDELNING 2 SKUTSKÄR N är vi på det senaste distriktsmötet kom ll punkten distrikts dningen så kände vi nog alla. A nu har vi su t i 2 dar och pratat neddragningar uppsägningar MBL förhandlingar LASförhandlingar a det måste finnas något posi vt (eller mindre nega vt) som händer/hänt på våra respek ve bruk/orter. E förslag kom a vi åtminstone skulle försöka skriva någon ng med en posi vare inriktning som ll exempel ak viter medlemsförmåner eller posi va saker som hänt på bruket. Sagt och gjort nu si er jag här och försöker hi a något posi vt a skriva om och som ni märker så går det så där. Det faktum a jag är inne på det andra stycket och inte kommit med något än säger nog en del. Men jag ger inte upp och är i grunden en posi v person så jag fortsä er. Vi har fak skt ha en förhandling i höst med en posi v inriktning företaget kallade ll en MBLinfo som handlade om förändringar på vår räddningstjänst. Vilket som alla vet har legat på Securi tas sedan e antal år llbaka. När vi blir kallade ll en MBL info så funderar man ju en del men i de a fall så hade vi svårt a komma på vad förändringen skulle kunna vara. Men ll vår förvåning så meddelade företaget a man har för avsikt a avbryta samarbetet med Securitas (när det gäller räddningstjänsten) och ta in räddningstjänsten i företaget. En insourcing ll skillnad från outsourcing som varit så på tapeten de senaste åren. Även om det inte är så stor förändring så är det i grunden posi vt a företaget ser en vinst i a ha egen personal mot a ha det på en firma. När det gäller det gäller ak viterer och medlemsförmåner så är det svårt och förslag mo ages tacksamt. Vi har tandklubb sedan e antal år llbaka och även kulturbidrag där medlemar kan få 30% llbaka på bilje priset om man varit på bio, konserter, ishockey eller annat evenemang erbjudandet gäller max 8 bilje er/år eller 1000 kr/ år. Min erfarenhet är a det är hyffsat populärt det har hängt med under e antal år i olika former. Här nedan kan ni se bilder på den serie teckningar som hänger på väggen utanför vår expedi on i fabriken (p huset). Det är inte så många som ser dessa men när man ar på dem så säger de en hel del. Mvh Mikael Ybert ordförande avd 2 Skutskär 4

Serie teckningar som hänger på väggen utanför vår expedi on 5

AVDELNING 3 KARSKÄR 6

7

KRÖNIKA PAULA THUNBERG BERTOLONE IF METALL D et spelar roll hur många som är med i facket. Det är inte bara en floskel när man säger a alla ska med. Det är organisa onsgraden som ll syvende och sist avgör vilka avtal som kan förhandlas fram med arbetsgivarna. Det är antalet medlemmar som gör a vi kan sä a tryck bakom våra krav. Hur skulle våra kollek vavtal se ut om organisa onsgraden var under 30 procent som i Storbritannien eller 12 procent som i USA istället för de 70 procent vi for arande har i Sverige? Och hur skulle våra kollek vavtal ha se ut om vi hade ha en organisa onsgrad på 90 procent eller ll och med 100 procent? En hög organisa onsgrad är vik gt för a fackföreningsrörelsen ska kunna förhandla fram starka kollek vavtal. Men sam digt är det kanske ännu vik gare a vi använder oss av våra medlemmars kunskaper i arbetet med a formulera innehållet i avtalen. Vad som är en stark organisa on bestäms inte bara genom a räkna huvuden, utan också genom a använda det som finns i dessa huvuden. Vad har Fredrik Reinfeldt med våra kollek vavtal a göra? Kort sagt, det är han och andra poli ker som genom arbetsmarknadslags ningen lägger golvet som vi sedan ska bygga vidare på i avtalsförhandlingarna. När den borgerliga regeringen försämrar grundförutsä ningarna, försämrar de också våra möjligheter a förhandla fram bra avtal. Utan en bra lags ning i bo en blir kollek vavtalen tandlösa. Arbetsgivarna har ställt avtalskrav om a försämra reglerna exempelvis för viss ds 8

anställning. Det kan de göra på grund av a den borgerliga regeringen har försämrat lags ningen. En lags ning som innebär a vi idag har daglönare. Arbetsgivarna har en framgångsrik samverkan med den moderatledda regeringen. Villkoren på arbetsmarknaden är inte bara beroende av arbetsmarknadens parter. Våra medlemmars krav handlar o a om förbä rade villkor som trygga anställningar, säkrare arbetsmiljö och en a kassa som man kan leva på om olyckan är framme. Det här är krav som är beroende av poli ska beslut. Det är i riksdagen som dessa frågor avgörs. Det är därför vik gt med facklig poli sk samverkan. Det är den som ger oss möjlighet a driva medlemmarnas krav även i poli ken. Det spelar roll vilka som si er i de poli ska församlingarna. Inte bara vilket par de llhör, utan vilka de fak skt är. Precis som a det är vik gt a våra medlemmar påverkar kollek vavtalen är det också vik gt a de ak vt påverkar poli ken. Den facklig poli ska samverkan får aldrig reduceras ll a handla om ekonomiska bidrag. Det måste också handla om a vi har fackliga ak vister i Europaparlamentet, riksdagen, i lands ngsfullmäk ge och i kommunfullmäk ge. Och e er valet 2014 på statsministerposten. BOKRECENSION D et är inte givet a den man, pappa, son eller bror som går ll jobbet på morgonen kommer llbaka hem e er arbetsdagens slut. Ca 50 personer om året, en i veckan, omkommer på jobbet. I huvudsak är det män. Långt många fler skadar sig i arbetet. I Arbetsmiljöverkets rapport över arbetsskadorna 2012 kan man läsa: För år 2012 har det ll och med första kvartalet 2013 rapporterats och registrerats 112 000 arbetsskador och merparten av dessa är arbetsolyckor. Under år 2012 ökade alla typer av arbetsskador utom färdolyckor, alltså olyckor på väg ll och från arbetet. Under året anmäldes 31 000 arbetsskador med sjukfrånvaro. Arbetsskador som inte orsa kade sjukfrånvaro ökade markant från 53 000 år 2011 ll 58 000 år 2012. Även anmälda arbetssjukdomar ökade från 9 800 år 2011 ll 10 300 år 2012. Bakom varje siffra finns en människa. I boken Döden på jobbet med under teln en berä else om det nya arbetslivet berä ar reportern Elinor Torp om en av dessa olyckor. Olyckan på Nordkalk i Luleå i november 2011 där sju personer brännskadades i samband med en explosion i en kalkugn. Johan, 23 år, avlider e er e tag på grund av sina skador, Gustaf, 19 år, överlever med omfa ande brännskador. Boken är indelad i fyra avsni Olyckan, Bro et, Den osynliga döden och Kort om arbetsmiljö. Även om boken skildrar olyckan och rä sprocessen så är den starkaste berä elsen den om de drabbade ungdomarna Gustaf och Johan och deras närstående. Boken har blivit en av höstens mest uppmärksammade och resulterade bl. a. i a socialdemokraterna krävde a riksdagen skulle hålla en särskild riksdagsdeba ägnad dödsolyckorna i arbetet. Boken är utgiven av förbunds dningen Dagens Arbete i samarbete med dningen Arbetarskydd och kan beställas på www.da.se Roger Berglund, Hallstavik 9

AVDELNING 4 FORS växa i Sverige. D en 19 december blir e vik gt startsko för en bred samverkan. En samverkan med en gemensam mission kring a ge basindustrin kra a När vi fick om besked om nerdragningarna här i Fors så kontaktade vi Lars Isacsson kommunalråd i Avesta och gemensamt kläcktes då iden a föra upp frågan på e högre plan. Det är Avesta kommun och LO facken på Stora Enso Fors och Outokumpu Avesta som bjuder in ll bred basindustriell konferens 19 december. Konferensen är inte målet, utan starten på något ny. Vi behöver göra e omtag i Sverige för samverkan mellan fack, näringsliv och poli k, Sveriges lösning vad gäller arbets llfällen handlar inte enbart om fler småföretag. Småföretag behöver också uppdragsgivare, ll exempel basindustrin i Sverige. Till konferensen kommer bland andra Magdalena Andersson, ekonomisk poli sk talesperson (S). Inbjudna är Pappers förbundsordförande Jan Henrik Sandberg, vår ekonom Christer Larsson, IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe, LO:s ordförande Karl Pe er Thorwaldsson, Jernkontoret, näringslivsorganisa oner. I skrivandes stund så är inte all klart än men inom kort får vi reda på vilka övriga poli ker och representanter från näringslivet som kommer. Vi hoppas a den här konferensen kan vara e startsko för a belysa basindustrins betydelse för Sverige nu och i fram den och a vi kommer ut i media för en fortsa deba. Janne Westman Vad gör dom på facket e er tre eller varför ska man vara med i facket? A lla som är, eller varit förtroendevalda i en fackklubb har säkerligen få den frågan många gånger. Vad får man för de där hundralapparna som dras på lönen varje månad? Är det värt det? A vara många är en styrka när det blåser hårt på arbetsmarknaden. Men många har uppfa ningen a facket har rä ll veto ll arbetsgivarens alla beslut och förändringar. Så är det givetvis inte, ll syvende och sist är det ju arbetsköparen som bestämmer om si företag. Men facket kan och skall all d utny ja de lagliga möjligheter a skydda sina medlemmar och stå på den lilla människan sida. Endast llsammans är vi starka!! Men mer då, det där låter ju väl flummigt för 80 och 90 talisterna som från modersmjölken få sig imatat a man skall satsa på sig själv och ensam är stark.. Vad mer kan facket ge medlemmarna, mer än trygghet via förhandlingar, försäkringar och arbetslagar? Det här var diskussioner vi i Avd 4 förde för e par år sedan. Vi var många som var nya i styrelsen och kände för a ta nya tag i avdelningen. Några eldsjälar bildade då Ak vitetsgruppen e er a vi på e årsmöte få ja av medlemmarna. Vi diskuterade mycket om vad som kunde vara e fackligt mervärde för våra medlemmar, dvs konkreta saker som medlemmarna kunde utny ja och känna a de fick för sina medlemsavgi er. E ersom vi är en avdelning som är stadd vid kassa ansåg vi a alterna vet ll a sänka avgi en med några kronor per månad var a försöka få ll de a mervärde för medlemmarna 10

Det första vi beslutade a göra var a undersöka möjligheten a bilda Tandklubb. E er Studiebesök hos Hallstavikarna och lite research hos andra klubbar som hade liknande sa e vi igång 2009. 504 kronor i medlemsavgi per år och rä en ll a få llbaka 50% på tandfakturan, gjorde a medlemmarna strömmade in. Hi lls har Tandklubben i stort se varit självfinansierande trots a vi som startkapital beslutade sä a in en buffert på 100 000 kronor från avdelningens pengar. Ideérna och diskussionerna i Ak vitetsgruppen var många, en del genomförbara och en del väl vilda! Släpkärror för gra s utny jande var en senare genomförd ide. Vi köpte in en med täckkåpa och en utan. Vi fick okey ll a Securitas, som sköter inpasseringsfunk onen på Bruket, också kunde sköta vår släpkärrebokning, både via telefon och intranätet. Och det är inte många dagar dessa kärror står outny jade på sina parkeringsplatser. Vi ordnar också diverse resor och llställningar där vi sponsrar en del av bilje och resekostnaden för våra medlemmar. Ullared, Hockeyresor och musikkonserter är några av de llfällen vi ordnat. Tillsammans med de övriga tre facken på Bruket ordnar vi varje år en sommarresa för alla anställda. Vi har åkt ll Eskilstuna, Stockholm och Furuvik de senaste åren. Vi har då varit upp ll 10 fullpackade bussar på varje resa. En högt uppska ad ak vitet! Biobilje er för 50 kronor styck som sedan kan utny jas på biograf i Avesta, Hedemora och Sala. De är då värda ca 80 90 kronor beroende på biografens bilje pris. Det har blivit en mycket utny jad och uppska ad förmån för inte minst våra medlemmar med barn. Man märker direkt när någon populär barnfilm har premiär, då går biobilje erna åt som smör i solsken. Det börjar snart bli dags a få fram nästa genera on Ak vitetsgrupp för a hi a nya fräscha ideer. För man skall aldrig si a för länge i en sådan grupp. Det gäller a hela den få in ny blod och nya ideer. Men komihåg. Tillsammans är vi starka.på alla områden!! Lilian Haas 11

AVDELNING 50 KVARNSVEDEN Dags för tandvården a ingå fullt ut i den allmänna sjukvården. S edan september 1997 har vi i avdelning 50 ha en tandvårdsklubb och under den den har ca 6,5 miljoner betalats ut i tandvårdsersä ning ll medlemmarna. Således är behovet stort a få denna hjälp och med tanke på de som inte har möjligheten a ingå i en tandvårdsklubb så bör tandvården ingå i den allmänna sjukvården för alla medborgare. Visserligen har e statligt tandvårdsstöd införts för e antal år sedan men det räcker inte på sikt, kostnaderna ökar för tandvården men tandvårdsstödet ligger for arande på 150: per år. J a då kom den domen från Arbetsdomstolen. Så meddelas det a Pappers inte får rä mot StoraEnso Kvarnsveden. Frågan som AD hade a ta ställning ll var om Kvarnsvedens pappersbruk hade gjort fel då de nyanställt sju personer som operatörer då vår medlem hade företrädesrä enligt 25 LAS. Frågan gällde om vår medlem hade llräckliga kvalifika oner för dessa arbeten då han inte hade genomgå högskola. Arbetsdomstolen som inte var enig i si utslag konstaterade a, visst, arbetsgivaren kan ställa krav på e ergymnasial utbildning i form av högskola, och a det slår undan llräckliga kvalifika oner som a man har erfarenhet av maskiner och arbetsplats. I vårt tycke e mycket märkligt domstolsutslag. Vad AD egentligen gör är a de stadfäster begreppet a leda och fördela arbetet och fri anställa. Det visar hur djupt denna orä visa rä si er i kvar i svensk arbetsmarknad. Arbetsledningsrä en verkar vara av Gud given ll arbetsköparen, och vi arbetare får vackert se på när denna arbetsgivarmakt utövas. Denna makt ska numera också utövas när det gäller a bedöma om vem som har llräckliga kvalifika oner. Det är någon som sagt a LAS ser ut som Schweizerost, full med hål, och det är bara a instämma. LAS har framstå som arbetarens sista hopp i uppsägningssitua oner med företräde llbaka ll lediga jobb. Men ju längre d som går, så framstår LAS alltmer som en schweizerost. När vi från fackligt håll ifrågasä er arbetsledningsrä en så a ackeras vi stenhårt av kapitalägare och högern, arbetsledningsrä en ska lämnas orörd, e ersom de som har pengar och kapital också fullt ut ska bestämma, leda och fördela. Vad vi behöver göra är a stärka arbetarnas posi oner, genom a driva krav på bä re regler i 12

LAS, bä re kollek vavtal som stärker den enskilde medlemmens rä gheter på svensk arbetsmarknad. Det blir en paradox när arbetsgivarna hela den ropar på moderna avtal och lagar, men när det gäller arbetsledningsrä en så är den inte det minsta omodern enligt deras uppfa ning. Även om vi vet a arbetsledningsrä en är lika gammal som inlandsisen som drog sig llbaka från de a land, så ska den inte alls moderniseras. Utan den ska vara lika. Arbetsledningsrä en ska lämnas oinskränkt är arbetsgivarorganisa onernas paroll. Just därför så måste vi försöka mobilisera oss för a kräva en modernare arbetsledningsrä, som svarar emot dagens samhälle. Som förbund och medlemmar i Pappers så skulle vi mobilisera kring a ge oss inflytande över vår vardag, alltså skapa rä ll inflytande över arbets der, arbetsuppgi er, möjligheter ll utbildning. A garantera en löneutveckling som är så objek v som möjligt och ger oss arbetare en rä vis andel över produk onsresultatet. A skapa bestämmelser som gör a vi arbetare får reella möjligheter a påverka arbetsmiljön, a stärka fri och rä gheter på arbetsplatsen, a stärka jämställdheten. En fackförening måste ha krav som är möjliga a förverkliga i fram den, en fackföreningsrörelse som bara försvarar uppnådda posi oner är ingen rörelse som långsik gt kan värva nya medlemmar eller driva en förändring. För a driva krav på förändringar så krävs det visioner om en ny och bä re fram d, om den ska bli verklighet. Så därför ska vi inte nedslås av a vi inte fick rä i Kvarnsveden, utan nu gäller det a formulera och ställa kraven, forma en vision och sedan går vi framåt! 13

STEFAN LÖFVENS TANKAR OM BRUKSSAMHÄLLEN S verige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det är vårt besked. Då behövs fler jobb i hela landet. Hela Sverige måste bidra. Vi vet a det finns en stark växtkra på svensk landsbygd, om vi kan ta llvara den. Reinfeldt misslyckades med a behålla Sveriges låga avgi i förhandlingarna om EU:s lång dsbudget. Sveriges landsbygd fick betala. Sverige mister 500 miljoner från landsbygdsprogrammet. Det är dåliga nyheter för landsbygden. Nedskärningarna innebär stora problem för många lant bruksföretags lönsamhet, för Sveriges möjlighet a klara miljömålen och för produk onen av bra mat i Sverige. Vi socialdemokrater väljer därför, i vårt förslag ll budget, a kompensera för hela bor allet under 2014. Vi llför 371 miljoner mer än regeringen ll landsbygdsprogrammet. Vi ska utveckla landsbygdens näringsliv och säkra jobben. Det handlar om a ge bä re förutsä ningar för landsbygdsföretag. A investera i en grundläggande service för näringsidkare i hela landet. Om en bensinmack eller en livsmedelsbu k kan hållas öppen så ger det möjlighet ll a hämta ut såväl paket som varor från apotek och Systembolag, betala räkningar och u öra andra tjänster. En basservice gör en bygd mer a rak v 14

för fri dsboende och turister, vilket skapar y erligare grund för jobb och företagande. I vårt förslag ryms anslag ll utbyggnad av bredband. För a landsbygden ska utvecklas och bidra ll svensk llväxt måste llgången ll ITinfrastruktur, inte minst bredband, förbä ras. Vi vill också modernisera landsbygdsprogrammet ll förmån för fler innova oner på landsbygden. Investeringsstöd ska leda ll mer konkurrenskra iga företag. Landsbygdsprogrammet är därutöver e vik gt redskap för a vi ska nå Sveriges miljömål. Regeringen misslyckas med 14 av 16 miljömål. A investera i landsbygdsprogrammet är därför en vik g åtgärd för a klara fler av miljömålen. Vi sä er också höga ambi oner för det ekologiska jordbruket, Vi gör det av miljöskäl men också för a stärka konkurrenskra en. E erfrågan på ekologiskt ökar och om inte svensk produk on hänger med ökar importen istället. Vi hävdar a ekologiskt jordbruk kan vara en specialisering som är lösningen för en del av det svenska jordbruket. Det visar inte minst den ekologiska mjölkproduk onen som ökat kra igt i Sverige. Människor har rä ll mat av hög kvalitet. Svensk mat har o a högre kvalitet då den är producerad e er höga miljökrav och med go djurskydd. Vi vill bygga vidare på just de a som är grunden ll a köpa just svensk mat, Vår satsning på landsbygdsprogrammet är inte bara större än regeringens det är också en omprioritering ll något ny, modernt och konkurrenskra igt. Hela Sverige kan leva med rä förutsä ningar! Stefan Löfven 15

AVDELNING 68 HALLSTAVIK T illbakagång har vi hållit på med i Hallstavik i många år. Med en nedlagd Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Socialkontor, en mödravård under lupp. Hopplösheten bredde ut sig över samhället. Som lök på laxen började vi 2008 också förlora jobb i stor skala när bruket lade e varsel omfa ande 260 anställda. De ledande kommunpoli kerna togs på sängen, vana vid a det stora starka pappersbruket tog hand om ruljangsen i Hallstavik men nu knäade den store, tyngd av branschens bristande lönsamhet. De ekonomiska musklerna krampade, fyllda med finansiell mjölksyra. Kramperna och knäståendet har fortsa och resulterat i nya varsel 2010 och 2012. En avmagrad organisa on håller igång fabriken. På sängkanten si er poli kerna kvar, yrvaket, tryckandes på snooze knappen. Summa 600 arbets llfällen färre! Självklart e oerhört hårt slag för den lilla orten Hallstavik! Men i hopplöshetens spillror syntes små rörelser formera sig de ideella kra erna, några som for arande trodde på samhällets möjligheter, de som betraktade utmaningarna som utmanande. Pappers ordförande var en av två ini a vtagarna ll det som sedermera skulle bli ll det opoli ska Hallstaviksnätverket. Hallstaviksnätverket hade tre huvudmål: Jobbskapande, trivsel och trygghet. Nätverket s mulerade även bildandet av Hallstaviks Invest AB, som är e investmentbolag med uppgi en a investera i och utveckla företag för a skapa sysselsä ning i Hallstaviksområdet. De a har så här långt resulterat i e 30 tal nya jobb. Finns då något mer Pappers lokalt kan göra när samhällsservicen avrustas? Det Avd 68 försöker göra är a påverka genom a vara med och på där vi kan påverka! Medlemmar, medborgare, poli ker, organisa oner, företag etc. De a sker bl.a. genom a sjösä a olika ak viteter. En modern tradi on har de blivit manifesta onerna som Pappers och Facken i poli ken arrangerar. Det är torgmöten på Hallstaviks centrum, eller på annan medarrangörsort, med olika teman och talare, Demokra för allas lika värde!, För e levande Hallstavik, Manifesta on för arbete. Nu senast i kombina on med e manifesta onståg. För a u rycka a Hallstavik ska utvecklas i en annan, mer posi v riktning, med bra skolor, bra busskommunika oner, e levande föreningsliv, bra äldreboenden, hög servicegrad, bra förutsä ningar för företag a etablera sig och möjligheter ll kultur och bra samlingslokaler o.s.v. gjordes manifesta onen llsammans med alla andra som ville ge u ryck för a de vill bo i e levande och ak vt samhälle. Fram dsdagen är en jobbmässa som arrangerats varje år sedan 2010. Närvarande arbetsgivare söker förmågor inom flera olika branscher. En del för anställning nu, andra för fram da behov. Arbetsgivare och arbetssökande får möjlighet a mötas öga mot öga vilket är mycket uppska at. Den som funderar på a starta företag har möjlighet a ställa frågor ll Nyföretagarcentrum, Coompanion i Roslagen och Roslagens Sparbank som är med och ger råd och ps om hur det är a starta och driva eget. Dessutom ges informa on om lokala yrkesutbildningar av Carl Wahrens gymnasium I Hallstavik och Norrtälje kommunala vuxenutbildning. Men Pappers undersöker också möjligheterna för en egen vuxenutbildning i Hallstavik. Som något y erligare för Pappers medlemmar. Med långa anställnings der och lång erfarenhet av arbetet inom processindustrin med alla dess ski ande arbetsuppgi er och med många olika kunskaper, men inte all d 16

Paneldeba en om Hallstaviks fram d med betygen. Skulle det gå a använda de kunskaperna inom en ny bransch? Svaret är säkert ja om man fyller på med mer av de speciallistkunskaper som behövs i den nya branschen eller yrket. Vi tror a det är möjligt på rela vt kort d då man under sin prak k träffar företag och nya poten ella arbetsgivare och får llfällen a visa upp si kunnande. Är en konvertering ll t.ex. rörmokare eller frisör möjlig för a få jobb snabbt? Det här vill vi försöka göra möjligt. Pappers har ini erat diskussionen med några olika samarbetspartners. Vår förhoppning är a utbildningen ska kunna komma igång våren 2014. Men alltmedan de sängsi ande gnider törnrosasömnen ur ögonen, den knästående lurar över nästa 5:2 diet håller något på a hända: E engagemang på bred front! I e fullständigt fullsa Folkets Hus väntade över 300 Hallstabor! Uppslutningen var enorm. Trasiga stolar från bra a haförrådet fick kånkas fram för a fler skulle få si a. En paneldeba väntade. Folket skulle få möjlighet a träffa dem som bestämmer om vilken fram d som vår bygd går ll mötes! Kommunens ledande poli ker blev troligen helt tagna på sängen över bygdens uppslutning. Vilka svar hade poli kerna i panelen a ge? Egentligen inget visade det sig. Intet ny för de nordliga utposterna! Men de a var troligen jobbigt även för poli kerna så många frågor, så många som ville ha svar, men inga svar a ge. En sak visade sig tydligt: Medborgarna har lämnat öronlappsfåtöljerna och vill ha svar för a de vill något med samhället och dess fram d! I november arrangerar Pappers en uppföljningsdeba. Alla poli ker kommer och kanske har de snört på sig skorna den här gången, insiktsfulla om läget? Deba erna kommer a fortsä a med ca sex månaders mellanrum ända lls ve ga svar finns. Kampen för medlemmarna och samhället fortsä er. Diskussion om vuxenutbildning 17

AVDELNING 111 GRYCKSBO Och utanför grindarna då? P appers i Grycksbo har sedan en rad av år en policy, a då olika grupper, organisa oner eller föreningar ansöker om bidrag ll olika ak viteter, så ställer vi krav på a dessa ak viteter skall vara ll för våra medlemmar på e eller annat sä. Man kan ha en ganska vid defini on på de a, men allmänna bidrag utan koppling ll orten, eller utan tydlig inriktning beviljas inte. Det är trots allt våra medlemmars pengar det handlar om, och dessa skall man inte hantera hur som helst. Sam digt kan man inte blunda för a på bruksorterna, är fackföreningen en av de vik gaste organisa onerna, inte bara innanför grindarna ll bruket, utan också ute i samhället i stort. För a exemplifiera de a så kommer vi här a redovisa några av de ak viteter vi deltagit i på e eller annat sä under det senaste året. Först och främst, lägger vi varje år pengar på en familjedag, där våra medlemmar och deras familjer bjuds in ll ädelfiske i en sjö nära bruket, och där vi serverar enklare förtäring, pspromenad och utlo ning av fina priser. De a har pågå i mera än 25 år, och är for arande mycket uppska at. Fri fiske för medlemmarna och deras anhöriga i en vecka, utöver själva familjedagen. Wolf FM Summer Jamboree, en förenings och musikfest i två dagar i Grycksboparken, där översko et llfaller föreningarna i byn, sponsras av oss genom utlo ning av bilje er vi bekostar ll denna allt större fest i Grycksbos Folkets Park. Den festen besöks av många medlemmar och deras familjer, och håller dessutom liv i både folkpark och föreningsliv. Familjedagen 18

Även om festen har en tydlig rockabilly profil, besöks den varje år av både äldre och yngre, musikaliska allätare. (Wolf FM är en lokal radiosta on, som helt bygger på frivilliga insatser). S elsen Tandådalsstugorna, där anställda kan hyra både sommar som vinter, bro as med ekonomiska bekymmer, varför vi bidrar ll porslin och köksgeråd i stugorna, allt e ersom det behöver fyllas på. Tandådalsstugorna PRO har många av våra pensionerade medlemmar inom sin organisa on. Vi bidrar varje år ll en hemlig resa för +80 medlemmar, och som är otroligt uppska ad. Bussresa ll hemligt mål, kaffe, lunch och trevligt umgänge. Annonsstöd ll Grycksbo IF, genom a vi annonserar i programblad och matchblad. Vi ser det som vik gt a det finns en ak v idro sförening på orten, inte minst för våra medlemmars barn. En del av föreningarna i samhället utny jar också det faktum, a vi har skriv och kopieringsmöjligheter, och vi brukar inte säga nej, utan hjälpa ll så go vi kan. Skulle även föreningslivet i e litet brukssamhälle falla samman, upphör nästan samhället a finns ll. Därför kommer vi också i fortsä ningen a stödja lokala ini a v. Utöver sådant vi beslutar om själva, deltar vi e er bästa förmåga i företagets Kul Fri dsak viteter, som är allt från mo onsidro ll konstvernissager. 19

Robert Nyberg LAYOUT: Pappers Gävle Dala FRAMSIDA: Aleksandar Srndovic BAKSIDA: Robert Nyberg NÄSTA NR: mars2014 ANSVARIG UTGIVARE : Lars Göran Johansson REDAKTIONEN: Mikael Ybert Kjell Olsson Jan Westman Sonny Waern Aleksandar Srndovic Lars Göran Johansson 20 KONTAKT: Lars Göran Johansson Morbygden 106 791 52 Falun 023 440 98