Årsredovisning 2012 1
2
ÅRSREDOVISNING 2012 Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum tisdagen den 16 april 2013 kl. 18.30 i Sparbankens samlingsal. Tidaholms Sparbank 1
VD:s kommentar Under 2012 kunde vi se en allmän nedgång i världsekonomin. Detta inte bara i Sydeuropas länder, där budgetbesparingar dragit åt svångremmarna, utan även länder som Kina och Ryssland visade tydliga tecken på inbromsning. En av de få undantagen från detta var USA som under 2012 visade tendenser till tillväxt. Sverige som tidigare klarat sig relativt bra fick även känna av en minskad tillväxt. Framförallt för exportindustrin blev det ett kärvare läge, mycket beroende av en stark svensk krona. På arbetsmarknaden fick vi under 2012 se en kraftig ökning av varslen vilket påtagligt försämrat arbetsmarknadsläget. I en tid då bankkunder på olika sätt visar sitt missnöje mot banksektorn är det skönt att som liten aktör kunna sticka ut och inte gå samma upptrampade stigar som storbankerna. Varumärket Tidaholms Sparbank växer och får näring i takt med att storbankerna driver utvecklingen i en riktning och i ett tempo som inte bankkunderna hänger med i. Strömmen av kunder som väljer att lämna sin tidigare bankförbindelse och flytta sina affärer till Tidaholms Sparbank har aldrig varit större än nu. Under 2012 var nettoökningen av kunder fortsatt hög och antalet kunder i banken överstiger nu 23.000. 2012 är för Tidaholms Sparbank ett mycket bra år i sin helhet. Bankens affärsvolym uppgick per 31 december till 8.028.985 tkr vilket ger en ökning för 2012 på 9,2% att jämföra med 2011 då ökningen var 5%. Räntenettot som redan under 2011 förbättrats har för 2012 förbättrats ytterligare. Detta beroende dels på allmänna ränteläget dels på ökade volymer. Rörelseresultatet för 2012 slutar på 31.178 tkr vilket är en förbättring i jämförelse med 2011. Styrelsen kommer, i likhet med tidigare år, att föreslå stämman att överföra merparten av årets vinst till bankens reservfond. Så har vi gjort sedan 1902 och det är den enda möjligheten vi har för att öka vårt egna kapital. Vårt egna kapital uppgår då till 304.455 tkr. Ett ökat eget kapital är en förutsättning för att vi skall kunna följa och växa med våra kunder och vara det lokala bankalternativ där du kan känna dig trygg som kund. Jan Blennow VD 2
Redovisning för verksamhetsåret 2012 Styrelsen för Tidaholms Sparbank, organisationsnummer 567200-4883, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2012, bankens 110:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Tidaholms Sparbanks verksamhetsområde omfattar Tidaholms Kommun, Mullsjö Kommun, Brandstorps församling av Habo Kommun samt Fågelås församling av Hjo Kommun. Sparbankens rörelse skall avse främst nämnda verksamhetsområde. Vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och juridisk rådgivning till privatpersoner, företag, lantbruk och organisationer. Sparbankens ställning Tidaholms Sparbanks balansomslutning vid utgången av 2012 uppgick till 2.881.868 tkr, att jämföra med 2.534.962 tkr för 2011. Inlåning Inlåningen från allmänheten var vid årets slut 2.510.905 tkr jämfört med 2.205.618 tkr för 2011. Utanför den egna balansräkningen har sparbanken förmedlat placeringar till Robur och Robur Försäkring vars värde per 2012-12-31 sammanlagt uppgick till 1.342.045 tkr. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid utgången av år 2012 till 1.859.813 tkr jämfört med 1.673.351 tkr för 2011. Vidare har vi förmedlat lån till Swedbank Hypotek som vid utgången av år 2012 uppgick till 1.825.243 tkr. Kapitaltäckning Kapitalbasen uppgår till 254.267 tkr vid årets slut. Sparbankens kapitaltäckningskvot uppgår vid årsskiftet till 1,95 (1,72). Resultat Rörelseresultatet för 2012 uppgår till 31.178 tkr. Motsvarande resultat för 2011 uppgick till 29.945 tkr. Likviditet Sparbankens likviditet var på bokslutsdagen god. 329.602 tkr fanns insatta som kortfristiga dagslån och inneliggande kassa uppgick till 13.959 tkr. Vidare så finns värdepapper om nominellt 340.000 tkr som förfaller inom 3 månader. Personal Vid årets slut var 37 personer anställda i bankarbete, varav 23 kvinnor och 14 män. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa risker återfinns i not 3. 3
Utsikter inför 2012 I skrivandets stund har Riksbanken just meddelat att de på sitt styrelsemöte beslutat lämna reporäntan oförändrad, 1,0%. Prognosen är att räntan skall lämnas oförändrad under resterande del av året. Motiven är att man kan se tendenser till stabilisering i den svenska ekonomin och att konjunkturen förväntas stärkas under året. Avvägningen mellan att å ena sidan stimulera tillväxten genom räntesänkning och att å andra sidan motverka en bostadsbubbla genom att hålla uppe räntenivån har säkert stötts och blötts. Vad vi kan se är att marknaden förväntar sig en högre räntenivå i framtiden och räntan på längre bindningstider sedan slutet av 2012 har börjat röra sig uppåt. Regelverket för Europas banker har under en längre tid varit under översyn. Även om vi kan se huvuddragen så har de slutliga besluten dragit ut på tiden. De demokratiska kvarnarna mal ack så långsamt. Våra prognoser för bankens utveckling 2013 bygger på en fortsatt men dock något lägre tillväxt. Några tendenser som pekar på en minskad kundtillströmning har vi ännu inte kunnat se. Resultatutvecklingen förväntas fortsätta på en relativt hög nivå dock är prognosen för rörelseresultatet 2013 något lägre än utfallet för 2012. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 19 918 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 100 - överföring till reservfonden 19 818 Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,95 (föregående års kapitaltäckningskvot 1,72). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 4
Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym 2012 2011 2010 2009 2008 Affärsvolym ultimo, tkr 8 028 985 7 350 833 6 994 492 6 312 872 4 021 527 förändring under året, % 9,23 5,09 10,80 56,98-0,35 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (73,7% för 2011-2009 och 72% för 2008) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 10,87 10,62 10,77 10,92 13,36 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 1,95 1,72 1,77 1,81 2,28 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 1,73 1,58 1,59 1,65 2,28 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,16 2,27 1,80 1,86 2,87 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,12 1,15 0,97 1,16 1,45 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,40 0,42 0,18 0,40 0,25 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 8,07 8,68 3,65 7,15 3,48 K/I-tal före kreditförluster och nedskrivningar Summa kostnader exkl kreditförluster och nedskrivningar i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,61 0,62 0,81 0,62 0,51 K/I-tal efter kreditförluster och nedskrivningar Summa kostnader inkl kreditförluster och nedskrivningar i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,64 0,63 0,82 0,66 0,83 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 71,29 62,85 68,91 65,80 62,98 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 0,21 0,29 0,58 0,83 1,12 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditgarantier 0,16 0,09 0,07 0,28 1,43 Övriga uppgifter Medelantal anställda 32 31 31 31 24 Antal kontor 3 3 3 3 2 5
Resultat- och balansräkning Resultaträkning, tkr 2012 2011 2010 2009 2008 Räntenetto 58 311 54 924 39 206 33 776 42 225 Provisioner, netto 24 732 23 944 24 128 19 670 13 365 Nettoresultat av finansiella transaktioner 446 649-52 -829 321 Övriga intäkter 3 249 2 405 556 7 367 2 687 Summa intäkter 86 738 81 922 63 838 59 984 58 598 Allmänna administrationskostnader 37 727 35 326 35 128 29 748 25 483 Övriga rörelsekostnader 15 081 15 372 16 349 7 212 4 435 Kreditförluster 2 752 1 279 798 2 631 12 466 Nedskrivning finansiella tillgångar - - - - 6 051 Summa kostnader 55 560 51 977 52 275 39 591 48 435 Rörelseresultat 31 178 29 945 11 563 20 393 10 163 Bokslutsdispositioner -5 348 2 255 2 056-6 936-3 283 Skatter -5 912-8 052-4 027-1 711-3 194 Årets resultat 19 918 24 148 9 592 11 746 3 686 Balansräkning, tkr Kassa 13 959 12 579 16 033 11 982 10 972 Utlåning till kreditinstitut 329 602 176 973 256 823 776 661 386 100 Utlåning till allmänheten 1 866 709 1 677 309 1 456 430 1 152 292 933 214 Räntebärande värdepapper 564 363 572 097 480 087 51 055 112 801 Aktier och andelar 67 983 47 587 50 517 38 243 22 726 Immateriella tillgångar 12 054 20 563 29 072 40 062 - Materiella tillgångar 14 861 15 490 15 379 14 972 15 301 Övriga tillgångar 12 337 12 364 17 347 22 912 16 214 Summa tillgångar 2 881 868 2 534 962 2 321 688 2 108 179 1 497 328 Skulder till kreditinstitut 4 880 9 548 11 872 14 570 4 711 Inlåning från allmänheten 2 510 905 2 205 618 2 022 286 1 823 526 1 266 632 Övriga skulder 29 345 27 665 13 951 15 506 23 129 Avsättningar 965 1 306 1 411 1 660 1 858 Efterställda skulder 20 000 20 000 20 000 20 000 - Summa skulder och avsättningar 2 566 095 2 264 137 2 069 520 1 875 262 1 296 330 Obeskattade reserver 11 318 5 970 8 225 10 281 3 346 Eget kapital 304 455 264 855 243 943 222 636 197 652 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 881 868 2 534 962 2 321 688 2 108 179 1 497 328 6
Resultaträkning, tkr Not 2012 2011 Ränteintäkter 103 616 93 833 Räntekostnader 45 305 38 909 Räntenetto 4 58 311 54 924 Erhållna utdelningar 5 2 817 1 786 Provisionsintäkter 6 30 018 29 027 Provisionskostnader 7-5 286-5 083 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 446 649 Övriga rörelseintäkter 9 432 619 Summa rörelseintäkter 86 738 81 922 Allmänna administrationskostnader 10 37 727 35 326 Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 21, 22 9 635 9 646 Övriga rörelsekostnader 11 5 446 5 726 Summa kostnader före kreditförluster 52 808 50 698 Resultat före kreditförluster 33 930 31 224 Kreditförluster, netto 12-2 752-1 279 Rörelseresultat 31 178 29 945 Bokslutsdispositioner 13-5 348 2 255 Skatt på årets resultat 14-5 912-8 052 Årets resultat 19 918 24 148 Rapport över totalresultat, tkr 2012 2011 Årets resultat 19 918 24 148 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas - räntebärande värdepapper - -305 - aktier 19 782-2 911 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat - 80 Årets övrigt totalresultat 19 782-3 136 Årets totalresultat 39 700 21 012 7
Balansräkning, tkr Tillgångar Not 2012 2011 Kassa 13 959 12 579 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 15 339 611 174 688 Utlåning till kreditinstitut 16 329 602 176 973 Utlåning till allmänheten 17 1 859 813 1 673 351 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 6 896 3 958 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 224 752 397 409 Aktier och andelar 19 67 983 47 587 Immateriella anläggningstillgångar 20 12 054 20 563 Materiella tillgångar 21 14 861 15 490 - Inventarier 2 093 2 376 - Byggnader och mark 12 768 13 114 Övriga tillgångar 22 922 1 336 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 11 415 11 028 Summa tillgångar 2 881 868 2 534 962 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 24 4 880 9 548 Inlåning från allmänheten 25 2 510 905 2 205 618 Övriga skulder 26 20 179 17 907 Bankens skatteskuld 26 1 641 3 693 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 7 525 6 065 Avsättningar 28 965 1 306 - Uppskjuten skatteskuld 965 1 185 - Övriga avsättningar - 121 Efterställda skulder 29 20 000 20 000 Summa skulder och avsättningar 2 566 095 2 264 137 Obeskattade reserver 30 11 318 5 970 Eget kapital 31 Reservfond 242 968 218 920 Fond för verkligt värde 41 569 21 787 Årets resultat 19 918 24 148 Summa eget kapital 304 455 264 855 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 881 868 2 534 962 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 32 43 256 59 283 - Garantier 43 256 59 283 Åtaganden 33 160 160 176 230 - Övriga åtaganden 160 160 176 230 Ställda panter - - 8
Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond Fond för Årets Eget kapital verkligt värde resultat Ingående eget kapital 2011-01-01 209 428 24 923 9 592 243 943 Årets resultat - - 24 148 24 148 Årets övrigt totalresultat - -3 136 - -3 136 Årets totalresultat - -3 136 24 148 21 012 Vinstdisposition 9 492 - -9 492 - Anslag till allmännyttiga ändamål - - -100-100 Utgående eget kapital 2011-12-31 218 920 21 787 24 148 264 855 Ingående eget kapital 2012-01-01 218 920 21 787 24 148 264 855 Årets resultat - - 19 918 19 918 Årets övrigt totalresultat - 19 782-19 782 Årets totalresultat - 19 782 19 918 39 700 Vinstdisposition 24 048 - -24 048 - Anslag till allmännyttiga ändamål - - -100-100 Utgående eget kapital 2012-12-31 242 968 41 569 19 918 304 455 Kassaflödesanalys, tkr Den löpande verksamheten 2012 2011 Rörelseresultat 31 178 29 945 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto 293-303 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner 14-68 Av-/nedskrivningar 9 635 9 646 Kreditförluster 2 752 1 733 Inkomstskatt -5 912-8 052 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 37 960 32 901 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten -190 750-218 034 Ökning/minskning av värdepapper 247 856-412 279 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten 305 287 183 331 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut -4 668-2 324 Förändring av övriga tillgångar -152 2 742 Förändring av övriga skulder -1 188 11 478 Kassaflöde från den löpande verksamheten 356 385-435 086 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 256 19 Förvärv av materiella tillgångar -497-1 339 Kassaflöde från investeringsverksamheten -241-1 320 Finansieringsverksamheten Anslag 27-68 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27-68 Årets kassaflöde 394 131-403 573 Likvida medel vid årets början 289 041 692 614 Likvida medel vid årets slut 683 172 289 041 Följande ingår i likvida medel Kassa 13 959 12 579 Utlåning till kreditinstitut 329 602 176 973 Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 339 611 99 489 Summa enligt balansräkningen 683 172 289 041 Summa enligt kassaflödesanalysen 683 172 289 041 9
Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Tidaholms Sparbank (567200-4883) med säte i Tidaholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Torget 10, Tidaholm. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och FFFS 2011:54 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen 2013-02-27. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2013-04-16. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar är redovisade till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 10
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är dock begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar 11
Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, lokalkostnader, IT-kostnader m.m. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 12
Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Det samma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att förändring löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten enligt följande. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. 13
Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffnings värdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. 14
Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande händelser. - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, - beviljande av långivaren, som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, - det kommer att bli sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. 15
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 16
Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. Den beräknade nyttjandeperioden är 5 år. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning på fastigheter sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 50 år, mark skrivs inte av. Komponentavskrivning av fastigheter används inte då resultatpåverkan är marginell. Avskrivning på inventarier sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 5 år. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Ansvarsförbindelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 17
3. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/ eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist i huvudsak är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. 18
Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2012 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 32 269-32 269 32 269 - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 628 641 536 628 105 585 137 42 968 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 71 969-71 969 71 969 - Pantbrev i jordbruksfastigheter 395 702-395 702 395 444 258 Pantbrev i andra näringsfastigheter 196 790 3 776 193 014 160 878 32 136 Företagsinteckning 173 284 1 261 172 023 168 391 3 632 Övriga 5 370 982 4 251 366 731 92 648 274 083 Summa 1 869 637 9 824 1 859 813 1 506 736 353 077 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA 6 129 875-129 875-129 875 - AA 209 736-209 736-209 736 Summa 339 611-339 611-339 611 Andra emittenter - A+ 199 824-199 824-199 824 - A 15 020-15 020-15 020 - BBB 9 908-9 908-9 908 Summa 224 752-224 752-224 752 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 129 577 - - - - Utställda lånelöften 30 583 - - - - Utställda finansiella garantier 43 256 - - - - Summa 203 416 - - - - Total kreditriskexponering 2 637 416 9 824 2 424 176 1 506 736 917 440 Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2011 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 16 192-16 192 16 192 - Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 546 572 929 545 643 506 070 39 573 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 45 188-45 188 44 953 235 Pantbrev i jordbruksfastigheter 369 734-369 734 369 089 645 Pantbrev i andra näringsfastigheter 187 229-187 229 146 115 41 114 Företagsinteckning 174 930 2 968 171 962 170 523 1 439 Övriga 5 341 794 4 391 337 403 97 065 240 338 Summa 1 681 639 8 288 1 673 351 1 350 007 323 344 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AA+ 6 129 737-129 737-129 737 - utan rating 44 951-44 951-44 951 Summa 174 688-174 688-174 688 Andra emittenter - A+ 207 766-207 766-207 766 - A 25 041-25 041-25 041 - BBB+ 49 097-49 097-49 097 - Baa2 9 838-9 838-9 838 - utan rating 105 667-105 667-105 667 Summa 397 409-397 409-397 409 Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 138 590 - - - - Utställda lånelöften 37 640 - - - - Utställda finansiella garantier 59 283 - - - - Summa 235 513 - - - - Total kreditriskexponering 2 489 249 8 288 2 245 448 1 350 007 895 441 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkning exempelvis garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 Standard and Poor's eller Moodys rating 19
Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmentet. Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2012 2011 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr - - Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr - - Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr - - Fordringar förfallna > 360 dgr - - Summa - - Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - - - företagssektor 535 950 478 215 - hushållssektor 1 310 124 1 183 647 varav enskilda företagare 581 539 548 025 - övriga 23 563 19 777 Summa 1 869 637 1 681 639 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 6 563 3 902 - företagssektor 3 299 1 571 - hushållssektor 3 264 2 331 Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - - - hushållssektor - - Osäkra lånefordringar 13 780 13 188 - företagssektor 9 103 7 813 - hushållssektor 4 677 5 375 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 9 824 8 288 - företagssektor 5 429 3 828 - hushållssektor 4 395 4 460 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - - - företagssektor 530 521 474 387 - hushållssektor 1 305 826 1 179 285 varav enskilda företagare 580 430 546 712 - övriga 23 466 19 679 Summa 1 859 813 1 673 351 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsreserv får lägst uppgå till 10% av Inlåning från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av följande tabell. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 20