Tidaholms Sparbank. Årsredovisning Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum onsdagen den 25 april 2018 kl i Sparbankens samlingssal.

Transkript

1 Årsredovisning 2017

2 Tidaholms Sparbank Årsredovisning 2017 Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum onsdagen den 25 april 2018 kl i Sparbankens samlingssal.

3 VD:s kommentar En undersökning som gjordes under 2017 visade att företrädare inom handeln tror att kontanterna är borta om 5 år. I vad mån detta blir verklighet eller inte får framtiden avgöra. Vad som dock inte går att ta miste på är det ökade tempo storbankerna har i sin marsch mot ett banksystem byggt enbart på digital hantering av sina kunder. Bankkontor läggs ner på löpande band och på orter som man tycker borde ha underlag för ett kontor gapar skyltfönstren tomma. Falköping har på kort tid blivit av med både SE-banken och Nordea. I Habo har SE-banken sedan tidigare dragit ner och haft öppet två halvdagar i veckan och nu aviserar Swedbank att de under april kommer att lägga ner sitt kontor. Storbankernas agerande bygger på en ganska enkel matematik baserad på plus och minus och syftet är glasklart, att skapa de bästa förutsättningarna för att vara framgångsrika i en framtida banksektor. I den situation som uppstår när "min kontakt på banken" ersätts med en App eller med en telefonbank någonstans i världen uppstår utrymme för nya aktörer. Aktörer med ett helt annat agerande och helt andra kostnads- och intäkts strukturer som i grunden utmanar den traditionella bankverksamheten. Det är nödvändigt att en liten aktör som vi i Tidaholms Sparbank, i det läge som råder, funderar på vår situation. Vi är en del i ett finansiellt system som är under total förändring och den bank som tror att det går att komma undan förändringar är den som kommer att sitta med Svarte Petter. Riksbankens prognos är, i skrivandets stund, att vi efter snart 3 år med en negativ styrränta skall börja återtåget till ett normalt ränteläge. Första höjningen beräknas till mitten av Det är dock många som frågar sig hur ett återtåg kommer att se ut och vad som skall anses vara en normalränta. Vad man kan vara säker på är att det kommer att ta tid. För Tidaholms Sparbank har 2017 varit ett år av fortsatt tillväxt. Tillströmningen av kunder har fortsatt och bankens affärsvolym ökade under året med 9,77%. Det är också mycket tillfredsställande att kunna konstatera att årets resultat är det bästa i bankens historia och slutar på tkr. Det är flera faktorer som bidragit till detta. Som redan nämnts ökade bankens affärsvolymer vilket haft en mycket positiv effekt på resultatet. Vidare kan nämnas aktieutdelningen på vårt innehav av aktier i Swedbank som blev större än föregående år. Bankens styrelse kommer, i linje med tidigare år, föreslå stämman att överföra vinsten till bankens reservfond. Med detta har vi ett eget kapital på tkr och en kärnprimär/total kapitalrelation på 22,28% vilket är tillfredsställande i en tid då stabilitet är ett centralt begrepp inom finanssektor och kraven från myndigheterna ständigt ökande samtidigt som vi står inför nya utmaningar i en banksektor under förändring. Jan Blennow VD 2

4 Redovisning för verksamhetsåret 2017 Styrelsen för Tidaholms Sparbank, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2017, bankens 115:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Tidaholms Sparbanks verksamhetsområde omfattar Tidaholms Kommun, Mullsjö Kommun, Brandstorps församling av Habo Kommun samt Fågelås församling av Hjo Kommun. Sparbankens rörelse skall avse främst nämnda verksamhetsområde. Vi erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och juridisk rådgivning till privatpersoner, företag, lantbruk och organisationer. Miljöarbete Tidaholms Sparbanks miljöarbete är en del i skapandet av ett uthålligt samhälle där affärsnytta och miljönytta går hand i hand. Arbetet styrs genom vårt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO Systemet bygger bland annat på vår miljöpolicy och våra miljömål. Varje år granskas arbetet med Miljöledningssystemet av interna och externa revisorer. Sparbankens ställning Tidaholms Sparbanks balansomslutning vid utgången av 2017 uppgick till tkr, att jämföra med tkr för Inlåning Inlåningen från allmänheten var vid årets slut tkr jämfört med tkr för Utanför den egna balansräkningen har sparbanken förmedlat placeringar till Robur och Robur Försäkring vars värde per sammanlagt uppgick till tkr jämfört med tkr för Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid utgången av år 2017 till tkr jämfört med tkr för Vidare har vi förmedlat lån till Swedbank Hypotek som vid utgången av år 2017 uppgick till tkr jämfört med tkr för Kapitaltäckning Kapitalbasen uppgår till tkr vid årets slut. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår vid årsskiftet till 22,28% (19,01%). Resultat Rörelseresultatet för 2017 uppgår till tkr. Motsvarande resultat för 2016 uppgick till tkr. Likviditet Sparbankens likviditet var på bokslutsdagen god tkr fanns insatta som kortfristiga dagslån och inneliggande kassa uppgick till tkr. Vidare så finns värdepapper om nominellt tkr som förfaller inom 3 månader. Personal Vid årets slut var 38 personer anställda i bankarbete, varav 25 kvinnor och 13 män. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för olika risker. En närmare beskrivning av dessa risker återfinns i not 3. 3

5 Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Sparbankens totala kapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 22,28 % (föregående års totala kapitalrelation 19,01%). Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. Om inget annat anges redovisas beloppen i tkr. 4

6 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo förändring under året, % 9,77 9,49 7,64 8,18 8,62 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 12,52 12,84 12,43 12,82 11,96 Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation (ej år 5) Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 - Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 14,34 Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 22,28 19,01 18,42 17,92 16,75 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av medelomslutning 1,27 1,33 1,48 1,81 1,80 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 0,88 0,87 0,90 1,01 1,03 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,41 0,40 0,38 0,43 0,39 Avkastning på totala tillgångar Årets resultat i % av genomsnittlig balansomslutning 0,99 0,94 0,93 1,11 1,10 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,51 7,17 6,91 7,90 7,56 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,51 0,54 0,58 0,56 0,62 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,53 0,54 0,58 0,57 0,62 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 82,59 82,33 80,57 68,19 87,91 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 0,03 0,05 0,06 0,15 0,04 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditgarantier 0,06-0,01-0,03 0,05 0,00 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

7 Resultat- och balansräkning Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Efterställda skulder Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

8 Resultaträkning Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas - aktier räntebärande värdepapper skatt hänförlig till räntebärande värdepapper Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

9 Balansräkning Tillgångar Not Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

10 Rapport över förändringar i eget kapital Reservfond Fond för Årets Eget kapital verkligt värde resultat Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Kassaflödesanalys (indirekt metod) Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Av-/nedskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten Ökning/minskning av värdepapper Ökning/minskning av inlåning från allmänheten Förändring av övriga tillgångar Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inlösen av räntebärande värdepapper - 5 Anslag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Summa enligt balansräkningen Summa enligt kassaflödesanalysen

11 Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2017 och avser Tidaholms Sparbank ( ) med säte i Tidaholm. Adressen till huvudkontoret är Gamla Torget 10, Tidaholm. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar är redovisade till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde (se not 29) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare nedan. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. 10

12 Bedömda effekter av införandet av IFRS 9 När det gäller klassificering och värdering av utlåning har banken dragit slutsatsen att dessa tillgångar innehas i en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden, samt att dessa kassaflöden ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Detta innebär att banken även i fortsättningen kommer att redovisa och värdera utlåning till upplupet anskaffningsvärde. När det gäller klassificering och värdering av räntebärande värdepapper har banken också dragit slutsatsen att dessa tillgångar innehas i en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden, samt att dessa kassaflöden ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Detta innebär att banken kommer att redovisa och värdera bankens räntebärande värdepapper till upplupet anskaffningsvärde. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och som följaktligen värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas och värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Till skillnad mot IAS 39 så kommer någon omklassificering av tidigare orealiserade resultat från övrigt totalresultat till resultatet inte att göras i samband med en försäljning och realisation av tidigare orealiserat resultat. Vid försäljning kommer istället en omföring göras från fond för verkligt värde till balanserat resultat som en transaktion inom eget kapital. För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder så innebär IFRS 9 inte några förändringar jämfört med IAS 39. Förväntade kreditförluster De nya reglerna för nedskrivningar består i att förväntade och inte bara inträffade kreditförluster ska redovisas. De nya reglerna förväntas öka reserveringen för kreditförluster på utlåning jämfört med tidigare reservering. En allmän förväntan är att de nya reglerna också kan komma att medföra en större volatilitet i reserverna och därför också i resultatet. Ett arbete för att ta fram nya modeller har gjorts under 2017 för beräkning och reservering av förväntade kreditförluster. Skillnaderna mellan bankens nuvarande redovisningsprinciper för nedskrivningar och de principer som kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018 är bland annat att; - reserveringar för kreditförluster kommer inte längre bara att redovisas på utlåning utan också på räntebärande värdepapper - reserveringar för kreditförluster på utlåning inte längre bara kommer att redovisas för osäkra lån - i samband med att en ny kredit lämnas kommer en reserv motsvarande 12 månaders förväntad kreditförlust att redovisas - när det inträffat en betydande ökning av kreditrisk så kommer en kreditförlustreservering att göras motsvarande de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden inte bara på osäkra lån Säkringsredovisning Banken kommer inte att övergå till att redovisa säkringsredovisning enligt IFRS 9, utan kommer att fortsätta tillämpa samma redovisningsprinciper som tidigare. Upplysningar IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument. Ett arbete pågår med att anpassa system och rutiner för att uppfylla dessa krav. Effekter av införandet av IFRS 9 på öppningsbalansen De kvantitativa övergångseffekterna av IFRS 9 Körningar har gjorts i januari 2018 på bankens kreditstock för att beräkna förväntade kredtförluster enligt IFRS 9 och beräkning har gjorts för förväntade kreditförluster på finansiella instrument. Effekterna på bankens egna kapital när IFRS 9 börjar tillämpas 1/ framgår i följande tabell fördelat på förväntade kreditförluster samt klassificering och värdering där även skatteeffekter har beaktats. 11

13 Påverkan på eget kapital vid övergång till IFRS 9 Utgående balans 31/ Effekt av tillämpning av IFRS 9, förväntade kreditförluster Effekt av tillämpning av IFRS 9, klassificering och värdering Ingående balans 1/ Reservfond och årets resultat Fond för verkligt värde Eget kapital Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas enligt nominell ränta. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är dock begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. 12

14 Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som identifierats till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, lokalkostnader, IT-kostnader m.m. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 13

15 Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena från den finansiella tillgången upphör eller vid en överföring av den finansiella tillgången och företaget i samband med detta överför i allt väsentligt samtliga de risker och fördelar som är förknippade med ägande av den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att förändring löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten enligt följande. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. 14

16 Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. 15

17 Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande händelser. - betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, - ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, - beviljande av långivaren, som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, - det kommer att bli sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena gjorts. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. 16

18 Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 17

19 Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning på fastigheter sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 50 år, mark skrivs inte av. Komponentavskrivning av fastigheter används inte då resultatpåverkan är marginell. Avskrivning på inventarier sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod på 5 år. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 18

20 3. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policyer och instruktioner som styr verksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar i form av riskaptiter och risktoleranser (limiter) samt säkerställa att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande så att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta, anpassade till gällande lagar och förordningar samt täcker in produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga rutiner skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en oberoende funktion för riskkontroll vilken är direkt underställd verkställande direktören. Funktionens uppgift är att, utifrån av styrelsen fastslagen plan, analysera utvecklingen av risker samt vid behov lämna förslag på förändringar. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/ eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion, inom vissa ramar, delegerat ansvaret till olika funktioner. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist i huvudsak är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Större kreditengagemang omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i följande tabeller. 19

21 Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2017 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA AA Summa Andra emittenter - AAA AA A A BBB utan rating Summa Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering Kreditriskexponering, Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskbrutto och netto 2016 exponering (före Avsättning värde säkerheter exponering efter nedskrivning) avseende poster i avdrag för balansräkningen säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AAA AA utan rating Summa Andra emittenter - AAA A A BBB utan rating Summa Övrigt Outnyttjad del av beviljade kontokrediter Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering utanför balansräkning exempelvis garantier. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 Standard and Poor's eller Moodys rating 20

22 Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag- och privatsegmentet. Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre - - Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 2 - Fordringar förfallna > 90 dgr dgr - - Fordringar förfallna > 180 dgr dgr 2 - Fordringar förfallna > 360 dgr - - Summa - - Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Osäkra lånefordringar företagssektor hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar företagssektor hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor företagssektor hushållssektor varav enskilda företagare övriga Summa Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetstäckningsgrad (LCR) får, enligt styrelsens beslut, inte understiga 110%. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av följande tabell. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponeringen motsvarar likividtetsexponeringen. 21

23 Nominella kassaflöden 2017 Likviditetsexponering Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än Längre än 5 1 år men år högst 5 år Utan löptid Totalt redovisat värde På anfordran Högst 3 mån Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i vv på säkrat belopp Obl. och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder Total skillnad Nominella kassaflöden 2016 Likviditetsexponering Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än Längre än 5 1 år men år högst 5 år Utan löptid Totalt redovisat värde På anfordran Högst 3 mån Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i vv på säkrat belopp Obl. och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångsposter Summa tillgångar Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder Total skillnad Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken (prisrisk) den övervägande marknadsrisken. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. 22

24 Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten genom fastställande av riskaptit och risktoleranser. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Hanteringen av sparbankens ränteexponering handhas av sparbankens ekonomiavdelning. Enligt instruktionen Riskbegränsning och riskindikatorer får ränterisken inte överstiga 3,5% av kapitalbasen. Per den 31 december 2017 var ränterisken 2,3% av kapitalbasen. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2017 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på tkr ( tkr). Ränteswaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2017 till tkr ( tkr). Räntebindningstider 2017 för tillgångar och skulder Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i vv på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, rörlig ränta Räntederivat, fast ränta Kumulativ exponering Totalt 23

25 Räntebindningstider 2016 för tillgångar och skulder Högst 1 mån Längre än 1 Längre än mån men 3 mån men högst 3 mån högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i vv på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa Skulder Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, rörlig ränta Räntederivat, fast ränta Kumulativ exponering Totalt Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är inte utsatt för någon valutarisk. Övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta är valutasäkrade. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav utgörs till största delen av det näringsbetingade innehavet i Swedbank AB (publ). Förändringar i marknadsvärdet redovisas i övrigt totalresultat. Den ackumulerade skillnaden mellan redovisat anskaffningsvärde och marknadsvärde ( tkr) redovisas i fond för verkligt värde. En kursförändring på 10 % påverkar övrigt totalresultat med tkr. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Derivat och säkringsredovisning Derivat för verkligtvärdesäkringar Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Totalt Negativt marknadsvärde Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

26 4. Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten varav ränteintäkt från osäkra fordringar Räntebärande värdepapper Övriga 2 11 Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti Derivat säkringsredovisning Övriga 19 9 Summa Räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) 1,24 1,28 Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,27 1,33 Medelränta utlåning % 2,36 2,41 Medelränta inlåning % (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 0,13 0,17 5. Erhållna utdelningar mm Utdelning Swedbank AB Utdelning Sparbankernas Försäkrings AB Summa Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Nettoresultat av finansiella transaktioner Räntebärande värdepapper Swappar negativ värdeförändring Valutakursförändringar Summa Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa

27 10. Allmänna administrationskostnader Personalkostnader löner och arvoden sociala avgifter pensionskostnader avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon IT-kostnader revision m m hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa allmänna administrationskostnader Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Sparbankens ledning Övriga anställda Sparbankens ledning Övriga anställda Löner Sociala kostnader Summa Av sparbankens pensionskostnader avser 839 tkr (824 tkr) sparbankens VD. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön och pension. Ersättning till andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner, pension samt avsättning till vinstandelsstiftelse. Med andra ledande befattningshavare avses de 4 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Ersättning till verkställande direktören för 2017 har beslutats av styrelsen. Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2017 Grundlön / styrelsearvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandelsstiftelse Summa Lennart Granqvist, ordförande Mats Andersson, vice ordförande Susanne Sulander Michael Gustafsson Maria Jansson Myskowski Jörgen Ålebring Jan Blennow, VD Övr. bankledning (4 pers) Summa

28 Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2016 Grundlön / styrelsearvode Övriga förmåner Pensionskostnad Vinstandelsstiftelse Summa Maria Carlén (ordförande fram till stämma 2016) Lennart Granqvist, ordförande Mats Andersson, vice ordförande Susanne Sulander Michael Gustafsson Maria Jansson Myskowski Jörgen Ålebring Jan Blennow, VD Övr. bankledning (3 pers) Summa Vinstandelsstiftelse och övriga förmåner Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning, förutom VD, som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Övriga förmåner avser huvudsakligen ränteförmåner. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Beträffande ersättningspolicy hänvisas till bankens hemsida Pensioner m m till ledande befattningshavare VD och ställföreträdande VD - premier för pensionsförsäkring Summa Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. Pensionerna är förmånsbestämda enligt SPK-avtal. Avgångsvederlag För VD finns ett avtal som innebär att vid uppsägning från bankens sida utgår lön under uppsägningstiden som är 18 månader. Uppsägningstid från VD:s sida är 6 månader. Inga övriga avgångsvederlag finns. Vidare har VD rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Denna pension är avgiftsbestämd. Ledande befattningshavares lån i banken VD och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa Närståendetransaktioner Närståenderelation Företag närstående ledande befattningshavare - lån i banken inlåning i banken betalda räntor erhållna räntor Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Antal arbetade timmar Totalt i sparbanken Medelantalet anställda Sparbanken - antal kvinnor antal män Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor antal män 6 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor antal män

29 Arvode och kostnadsersättning till revisorer m m PwC Sweden AB (Marcus Robertsson) - revisionsuppdrag Ernst & Young AB (Damir Matesa) - revisionsuppdrag KPMG AB - andra uppdrag Compliance och Riskkontroll Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11. Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster Skatter Periodens skatt Uppskjuten skatt Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt % % Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 22,0% ,0% Ej avdragsgilla kostnader 0,3% 130 0,3% 110 Ej skattepliktiga intäkter -3,9% ,6% Temporära skillnader -0,1% -26-0,1% -27 Redovisad effektiv skatt 18,4% ,6% Skatt hänförlig till övrigt totaltresultat Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Finansiella tillgångar som kan säljas Övrigt totalresultat Redovisade uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skatteskulder hänför sig till följande: Materiella tillgångar Övriga finansiella anläggningstillgångar Skatteskulder

30 14. Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat värde värde värde värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - svenska kommuner multilateral utvecklingsbank Summa Varav: noterade värdepapper på börs Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Utlåning till kreditinstitut Svenska kreditinstitut - svensk valuta utländsk valuta Summa Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Summa Varav: osäkra fordringar individuell nedskrivning (se nedan) Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar för individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans Obligationer och andra räntebärande värdepapper Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat värde värde värde värde Obl. och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut övriga svenska emittenter Summa Varav: noterade värdepapper på börs Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

31 18. Aktier och andelar Finansiella tillgångar som kan säljas - kreditinstitut övriga Summa Varav: noterade värdepapper på börs onoterade värdepapper Företag Aktier Antal Börsvärde Redovisat värde - Swedbank AB A Sparbankernas Kort AB Sparbankernas Försäkrings AB Summa Materiella tillgångar Inventarier Byggnader Totalt Anskaffningsvärde och mark Ingående balans Förvärv Avyttring Utgående balans Ingående balans Förvärv Avyttring Utgående balans Uppskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående balans Ingående balans Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående balans Avskrivningar Ingående balans Avyttringar Årets avskrivningar Utgående balans Ingående balans Avyttringar Årets avskrivningar Utgående balans Redovisade värden Per Per Per Per

32 20. Övriga tillgångar Terminer positivt värde - 3 Aktuell skattefordran Skattekonto Övriga tillgångar Summa Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Inlåning från allmänheten - svensk valuta utländsk valuta Summa Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor varav enskilda företagare Övriga Summa Övriga skulder Negativt värde på derivat Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa Övriga avsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa Totalt redovisat värde vid periodens ingång Belopp som tagits i anspråk under perioden Skatt hänförlig till värdepapper till försäljning Totalt redovisat värde vid periodens utgång

33 26. Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Fond för verkligt värde Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Ingående redovisat värde Årets förändringar i verkligt värde på tillgångar som kan säljas Utgående redovisat värde Eventualförpliktelser Garantier - Garantiförbindelser, krediter Garantiförbindelser, övriga Summa Åtaganden Övriga åtaganden - Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa Finansiella tillgångar och skulder 2017 Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Övriga skulder Summa redovisat värde Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i vv på säkrat belopp i portföljsäkring Obl och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Summa Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa Finansiella tillgångar och skulder 2016 Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Övriga skulder Summa redovisat värde Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i vv på säkrat belopp i portföljsäkring Obl och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter Summa Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa Verkligt värde Verkligt värde 32

34 I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2017 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. AFS Obligationer och andra räntebärande värdepapper AFS Obligationer och andra räntebärande värdepapper HTM Aktier och andelar Derivat Summa tillgångar Derivat Summa skulder Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. AFS Obligationer och andra räntebärande värdepapper AFS Obligationer och andra räntebärande värdepapper HTM Aktier och andelar Derivat Summa tillgångar Derivat Summa skulder Öppningsbalans i nivå 3 uppgår till 869 tkr. Årets inköp är 24 tkr varefter utgående balans per uppgår till 893 tkr. Utdelningen under året uppgår till 44 tkr. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i föregående tabeller. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkning. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Innehavet i Sparbankernas Kort AB och Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. 30. Kassaflödesanalys Likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

35 31. Kapitaltäckning Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Uppföljning av bankens nuvarande och kommande kapitalbehov är en integrerad del i bankens verksamhet vilket säkerställer en tillräcklig kapitalnivå för den framtida verksamheten enligt av styrelsen fastställd verksamhetsplan. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap 4 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Kapitalbas Kärnprimärkapital Eget kapital Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition Fond för verkligt värde Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Lagstiftningsjusteringar Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn Värdejustering på grund av kraven på försiktig värdering Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Kärnprimärkapital Primärkapital Kapitalbas Kapitalrelationer, buffertar m.m. Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation 22,28% 19,01% Primärkapitalrelation 22,28% 19,01% Total kapitalrelation 22,28% 19,01% Legalt kapitalkrav 8,00% 8,00% Buffertkrav 4,50% 4,00% varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% varav kontracyklisk kapitalbuffert 2,00% 1,50% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 9,78% 7,01% Kapitalkrav enligt pelare

36 Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp Riskvägt exponeringsbelopp Riskvägt exponerings- Kapitalkrav Kapitalkrav belopp Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster Summa riskvägt belopp Operativa risker Basmetoden Summa exponeringsbelopp för operativ risk Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringrisk Totalt riskvägt belopp Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att sparbanken ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapital- och likviditetsutvärderingen genomförs årligen. 32. Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fondoch försäkringssparande till Robur Fond och Försäkring. Tidaholms Sparbank har per förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på tkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2017 på tkr som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Robur Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på tkr och försäkringssparande på tkr. För detta har Sparbanken erhållit tkr respektive tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen under övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 35

37 36

38 37

39 38

40 39