Språk- läs- och skrivutvecklare Västra Götaland.

Språk- läs- och skrivutvecklare 2016-02-02 Västra Götaland ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Frågor och önskemål från er Hur och vad utvärderar vi läslyftet med lärare, handledare och rektorer i slutet av läsåret? Läslyftet på förskolan? Samtal om texter, föreställningsvärldar? Själva handledningen hur man ställer frågor och organiserar så det blir kvalitet (och så man undviker frökenrollen )? Hur man får deltagarna att se varandra som resurser? Bra tips på fördjupande och eftertänksamma frågor? Tips på hur man kon organisera gruppen när man har en timme på sig och alla vill redovisa men jag vill komma på djupet? Vilket ansvar har man när rektor/förvaltningsledning är ointresserad/ny? Bör deltagare befrias av rektor utifrån andra uppgifter? Rektor fyller gruppen med alltför många nya lärare? Lärare med annat modersmål har svårt att hitta texter i anslutning till genomförandet vilket tar mer tid för handledaren? Vad gör man när lärare inte genomför arbetsuppgifterna?

Jag kommer dessutom att reflektera över Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor Formativ praktik Lite om eftertänksamma samtal och förskolelyftet Pedagogiska utgångspunkter lärarens lärarstilar vid planering Rollen som utvecklare kontra andra roller

Lärande sker i interaktion Att förstå är att se ett mönster Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap i Lund Språk och begrepp sätter handtag på verkligheten Åke Edfeldt, professor emeritus i läsforskning, Stockholms universitet Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle John Dewey, professor emeritus USA, progressiv pedagogisk tänkare Vi lär oss genom samspel med andra och med kontexten Lev Vygotskij, utvecklingspsykolog i Sovjet t. 1930, progressiv pedagogisk tänkare

Samtal har olika intentioner Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära)

Eftertänksam dialog Fokus på samtalskultur OCH intellektuellt utforskande

Skillnaden mellan värderingar och idéer En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både fördelar och nackdelar. Synen (värderingen) på idén kan växla över tid och mellan samhällen. En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

Arbete Aristokrati Artighet Astronomi Definition Demokrati Dialektik Djur Dom Dygd & last Dröm & verklighet Eftertänksamhet Element En & många Erfarenhet Evighet Evolution Familj Filosofi Form Framsteg Frihet Fysik Förnuft Förändring Gott & ont Gud Historia Hypotes Idé Jämlikhet Konst Konstitution Krig & fred Mänsklighetens idéer Kultur Kunskap Kvalitet Kvantitet Känsla Kärlek Lag Lek Lika & olika Liv & död Logik Lycka Makt Matematik Materia Medborgare Medicin Medkänsla Medvetande Mekanik Metafysik Minne & fantasi Mod Monarki Motstånd Måttlighet Människa Natur Njutning & smärta Nödvändighet & tänkbarhet Odödlighet Oligarki Orsak Oändlighet Plikt Poesi Princip Profetia Proportion Påverkan Regering&styre Relation Religion Renhet Resonemang Respekt Retorik Revolution Rymd Rättvisa Sanning Skönhet Sedvänja & konvention Själ Slaveri Slump Slutledning Språk Stat Straff Styrka Synd Tal Tecken & symbol Teologi Tid Tro Tyranni & despotism Universell & särskild Uppskattning Utbildning & lärande Uthållighet Vana Varande Vetenskap Vilja Vishet Välstånd Vänskap Värld Åsikt Åtrå Ängel Ära Öde

Mortimer J. Adlers six great ideas Truth Goodness Beauty Liberty Equality Justice Sanning Godhet Skönhet Frihet Jämlikhet Rättvisa

Frågorna är avgörande Faktafrågor är sällan användbara Svaret på raderna Tolkningsfrågor uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka Svaret mellan raderna Värderingsfrågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning Svaret bortanför raderna

En god tolkningsfråga Bottnar i egen tveksamhet Har betydelse Går att diskutera Är klart formulerad Är väl avgränsad

Analysoch tolkningsfrågor Förtydliga Undersök antaganden Undersök skäl bevis, orsak Undersök synvinklar Undersök förutsättningar Ifrågasätt Tolka Vad menar du? Vad är huvudpoängen? Vad antar du/det undersökta? Vad kan vi anta istället? Vilket antagande ligger bakom? Vilka är dina skäl för att säga så? Har du några bevis? Vad ledde fram till detta? Varför valdes den ståndpunkten? Kan någon annan se det på ett annat sätt? På vilket sätt är lika/olika? Vilken är skillnaden mellan och? Vad är underförstått? Vilka konsekvenser skulle det få? Vad händer om förutsättningar försvinner? Hur kan vi veta/ta reda på? Hur kan vi utvärdera detta? Hur kan vi tolka? Vad menas med? Vad betyder.?

Välja Hur/vad/vem skulle du välja? Om det var du, hur/vad/vem skulle du göra? Välj den del/mening. som du anser viktigast? Värderingsfrågor Värdera Jämföra Uppleva Gissa och önska Hur skulle du döpa om texten/bilden/låten/? Vad skulle du vara beredd att göra för att? Under vilka förutsättningar skulle du? Vem/vilka av alternativen skulle du vilja? Vilka anser du är mest lika/olika//sanna/osanna? Håller du med om? Skulle det göra skillnad om? Vad är/vem har mest rätt/fel av? Har du själv varit med om något liknande? Vilken känsla är starkast här? Vad skulle du tycka/känna om? Vad tror du/skulle du vilja händer? Vad skulle du helst vilja undvika?

Leda samtalet Avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar Värna om att samtalsreglerna följs Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker rätt idéer Ställ i stort sett endast frågor Anpassa din ledning efter gruppens kompetens

Metakognitiva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbättra Liknar det något du stött på tidigare? Är detta en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiften? Vilket angreppssätt är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret? Hur gjorde du/gick du tillväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har ditt tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bättre nästa gång?

Mitt sätt att leda utvecklingsgrupper: Följ en dagordning, exempelvis: Någon person per gång får fördjupa sin analys och presentation och övriga får lägga till eller komplettera utifrån sina observationer. Diskussion av litteratur Genomgång av nytt stoff Ställ metakognitiva frågor. Be övriga att granska och kommentera (two stars and a wish) Tidsätt varje moment och håll tiden.

Alf Ahlbergs goda råd Vilja få ämnet utrett Strävan efter att hålla sig strängt till sak Strävan efter logisk reda Tillräcklig förberedelse Tillträde förbjudet för: Rena pratmakare Alla som INTE vill ha frågan utredd Historieberättare Fanatiker och dogmatiker Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen Ordryttare och sofister

Delar i Läsa och skriva i förskolan Högläsning (Ann S. Pihlgren) Samtala om texter (Ann S. Pihlgren) Berätta en saga (Ann S. Pihlgren) Leka och dramatisera berättelser (Ann S. Pihlgren) Förskolan som läsande förebild (Frances Hultgren) Läsmiljöer på förskolan (Frances Hultgren, Monica Johansson) Samarbete med föräldrar kring barns skriftspråksutveckling (Carina Fast) Skriva i förskolan (Carina Fast)

Tankar om läsning med barn/elever och samtal Dela upp läsningen i flera olika steg: Introduktion Bildpromenad Läsning med lässtopp, diskussion om begrepp och frågor Dialogisk läsning Estetisk genomläsning utan avbrott Leka och dramatisera

Konsekvenser för undervisning: Formativ bedömning Bedömningen i syfte att lära Feedback/återkoppling Lärare elev Självbedömning Kamratbedömning Innehåll Vad ska uppnås? Vad kan jag nu? Hur kan jag minska avståndet till målet?

Formativ bedömning måste pågå ständigt Bedömningskompetens och tolkningsförmåga måste övas Kontinuerligt På olika sätt Genom olika källor Metakognition är ett aktivt och viktigt inslag i förmågan till självbedömning

Diskutera bedömning i klassen Analysera matris, kursplanemål och betygskriterier i smågrupper och i helklass Analysera (avidentifierade) elevarbeten i smågrupper och i helklass Vilka kvaliteter visar arbetet? Vad skulle kunna förbättras? Vilken bedömning skulle kunna göras i matrisen? Vad skulle vi skriva i ett skriftligt omdöme, som skulle kunna hjälpa den här eleven vidare? Finns det kommentarer som inte bör skrivas? Av vilka skäl? Vilket betyg skulle vi sätta?

Lärarens återkoppling genom Respons på arbeten Feedback och återkoppling under arbetets gång

Baka?!

KUNSKAPS- DIMENSION 1. Minnas 2. Förstå KOGNITIV PROCESSDIMENSION 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppsbaserad kunskap C. Processkunskap D. Metakognitiv kunskap

Fem olika undervisningsstilar identifierades Den allmänna undervisningsstilen Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) Den moralistiska undervisningsstilen Låt-gå-undervisningsstilen

Den allmänna undervisningsstilen Läraren inleder med introduktion Läraren presenterar ny kunskap Klassen/gruppen praktiserar och läraren korrigerar Läraren summerar (och ger eventuellt läxa)

Den barn/elevutforskande undervisningsstilen Oftast unga elever/förskolebarn eller i praktisk-estetiska aktiviteter Introducerar nytt material som kommer hjälpa barnen/eleverna att utvecklas på egen hand Eleverna/barnen utforskar sina egna intresseområden på det sätt de själva önskar

Den moralistiska undervisningsstilen Läraren verkar upptagen av någonting annat Lära barnen/eleverna att uppföra sig?

Låt-gå-undervisningsstilen Observerades på fritids och delvis i förskolan, inte i skolan Personalen verkar sakna pedagogiska intentioner Aktiviteterna saknar i stort sett planerat kunskapsinnehåll Beslut och aktivering lämnas till barnen/eleverna, som också tar störst talutrymme

Undervisningsstilen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching style) 1. Förvirring, perplexitet och utmaning genom a) Filosoferande b) Experiment 2. Analys: a) Vad kom vi fram till? Vad lärde vi oss? b) Vad vill vi lära oss/förstå nu? c) Tankeredskap och strategier 3. Ny kunskap a) Föreläsningar, film osv. b) Museer och annat i samhälle och natur c) Söka i böcker, på internet osv. 4. Generalisation och transfer a) Eftertänksam dialog b) Skapa motsatsen 5. Utvärdering av arbetet a) Vad lärde vi oss? b) Hur lärde vi oss?

Metakognitiva frågor Tidigare erfarenheter Förebilder Planera Under processen Utvärdera Utveckling Jämföra Förbättra Liknar det något du stött på tidigare? Är detta en av de där? Vilka goda förebilder finns på området? Varifrån kan du hämta idéer? Hur ska du genomföra uppgiften? Vilket angreppssätt är det bästa här? Vad förstår du så här långt? Behöver du ställa någon fråga? Är du på rätt spår/ fortfarande på spåret? Hur gjorde du/gick du tillväga? Vilka metoder och strategier använde du? Gick det som du planerat? Hur har ditt tänkande utvecklats? Vad tänkte du i början? Varför? Vad tänker du nu? Vad lärde du dig? Hur är din tanke lik/skiljer sig från någon annans? Varför? Vad/vem har påverkat ditt tänkande? Varför? Kan du lära från något misstag? Kan du göra något bättre nästa gång?

Kriterium Allmän Moralistisk Elev/barnaktiv Låt-gå Byggnadsställn. Lektionsplanering Eleven/barnet motiveras gm Från enklare till svårare i förutbestämda steg som läraren styr Korta pass med växling av innehåll och form Ordning först Därefter lärande Belöning eller hot om åtgärd Läraren introducerar material, eleven väljer fortsättning Att hen väljer utifrån sitt eget intresse Planering av aktivitet utan genomtänkt mål Att aktiviteten är lustfylld Från förvirring, via sortering och analys till generalisering genom fler olika moment med syfte att fördjupa Autentisk problemlösning i grupp Eleven/barn är undervisningsbara om Elevens/barnets basala fysiska behov är tillgodosedda Det är ordning Eleven/barnet är mogen och har full hjärnkapacitet Miljön är harmonisk Eleven/barnet gillar aktiviteten Problemet är utmanande/intressant Miljön är spännande och utmanande Lärarens frågor QRE : fråga, svar, utvärdering (Vad är 2+2?) Retoriska (Vad sa jag nyss? Lyssnar du?) Frågor om elevens/barnets inre motivation (Vad vill du göra? Hur mår du?) Inte i fokus Metakognitiva frågor om process (Hur kan man göra för att lösa detta?) Möblering Biosittning (ibland utifrån grupp) Förskola/fritids: ring Biosittning Matta på golvet Materialstationer Matta på golvet Inte i fokus Flexibel möblering beroende på lärandesituationer Läromedel Centralt i undervisningen Självrättande Centralt i undervisningen Självrättande Laborativt utformat material Tillrättalagda lekmaterial Autentiska underlag och problem Variation av tekniker Orsak till svårigheter i lärandet Lättja Otillfredsställda basala behov (sömn, trygghet, mat, kärlek) Lättja Otillfredsställda basala behov (sömn, trygghet, mat, kärlek) Ännu ej mogen alt. Neurologisk störning/brist Koncentrationssvårigheter Individuella svårigheter Oförmögen till samspel genom neurologisk diagnos Hantering av elever/barn med svårigheter Belöning eller hot om åtgärd (gå tidigare, kvarsittning) Enskild specialundervisning Tillsägelse Assistent Vänta Harmoni genom mindre grupp Tillsägelse Assistent Samspel i mindre grupp

Ändra lärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på barnens/elevers lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer

Undervisningsstilar förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Traditionell Byggnadsställningsbyggande (scaffolding) Starkt kognitivt innehåll

Vad behöver läraren kunna? Planera för elevens/barnets kognition snarare än fakta kräver Andra metoder än de traditionella Andra sätt att fråga Andra planeringsstrukturer Använda omgivningen för att sända produktiva budskap till eleven/barnet Läraren som förebild

Lärandets samspelsaspekter Social miljö Samspel Individuell kunskapsutveckling Lärande Fysisk miljö Pedagogisk miljö

Hur kan vi utvecklas? Social miljö Pedagogisk miljö Fysisk miljö Vad ser ni inom resp. område som hindrar lärande? Vad ser ni inom respektive område som möjliggör lärande? Lärandemål för enhet/lag/individ

Ändra lärares arbetssätt Svårt! De flesta traditionella metoder är ineffektiva Lärandemiljön är komplex Goda resultat med: Reflektioner i grupp Anknutet till praktiken Fokus på elevers lärande OCH lärares behov Starkt lokalt ledarskap och strukturer

Lära lärare Ett samspel mellan rektors styrning (som man ropar i skogen får man svar) och utvecklarens stöd Förflytta dem som stagnerat efter 3-5 år Skapa efterfrågan genom rektors granskning

3 starka faktorer http://igniteresearch.org/enhancing-teachers-understanding-of-how-to-develop-students-thinking/ Introducera obligatoriska uppgifter som ska testas med elevgruppen, och som presenteras med lärarkollegor, forskare och rektor närvarande för feedback och öppen, reflekterande dialog. Fostra och kräv intellektuellt arbete i presentationer, feedback och genom att läsa forskningslitteratur. Rektor eller biträdande rektor ger utvecklingsarbetet legitimitet och vikt.

Eleven ska hela tiden fundera över följande fråga/frågor: Steg 1 Lärandeinnehåll - Vad ska eleven lära sig, förstå och förmå? 1 a. Generativ fråga Varför är kunskapen viktig för människan i världen? 1 b. Läroplans- och kurs/ämnesplaneinnehåll 1 c. Förståelse Vad ska eleven förstå efteråt? Kursplanens centrala innehåll, syften: Läroplansmål (demokrati, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet,skapande, lek): Övergripande perspektiv (historiskt, miljö, internationellt, etiskt): Eleven ska förstå att: 1 d. Transfer Vilka förmågor utvecklar eleven? Eleverna ska oberoende av område ha förmåga att: Eleven ska kunna följande begrepp: 1 e. Kunskap Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven? Eleven ska kunna följande fakta: Steg 2 Bedömning - Hur vet vi att eleven lärt sig? Eleven ska kunna använda följande färdigheter/genomföra följande processer: 2 a. Kriterier Vad ska bedömas? 2 b. Bedömningsuppgifter - hur ska det bedömas? Kriterier och bedömningsnivåer (ev. i bifogad matris): Eleven och läraren vet att de nått resultaten genom följande bedömningsuppgifter: Elevernas förkunskaper utvärderas genom: Steg 3 Lektionsplan - Hur ska vi genomföra det? 3 a. Fördiagnos hur vet vi vad eleverna redan kan? 3 b. Lektionsaktiviteter 3 c. Lärandemiljö 3 d. Formativ feedback Följande aktiviteter genomförs: Lärmiljö och möblering används så här: Elev och lärare vet att eleven är på väg mot målet genom att: Följande material och teknik används:

Uppdrag Ett uppdrag består av En uppmaning En eller fler produkter En eller flera bedömningskriterier Undervisningen inriktas medvetet på att eleverna ska klara att utföra uppdraget Uppdraget lägger medvetet fokus på vad eleven åstadkommer.

Arbetsprocessen Stöka runt Miniuppgift 1 Miniuppgift 2 Uppdraget löses

Uppdrag: Skriva saga Efter att ha läst tre sagor i grupp, gjort en analys av en saga utifrån frågekartan och ritat en storyboard över din berättelse ska du skriva en egen saga som ska läsas upp för barnen på förskolan. Tänk på att: Använda din storyboard och frågekartan när du skriver sagan. Använda den feedback som du fått av kamraten på din storyboard. Lämna sagan till läraren för feedback och revidera. Öva att läsa sagan flera gånger innan du läser den för förskolebarnen.

Arbetsprocessen: Skriva saga Stöka runt : Läsa: Sagor Diskutera: Sagors struktur Föreläsningar: * Sagors struktur och språk * Sagans historia och funktion Workshops: * Analysera saga tillsammans * Hur man gör en storyboard *Hur man ger feedback/få feedback. Mini-uppgift 1: Analysera en saga utifrån en frågekarta: Personer: * Huvudperson * Hjälpare, stödjare * Skurk, falska hjälpare Språk: Början: Det var en gång Slut Och så levde de Eventuella upprepningars funktion. Historiens storyboard: * Början (problem/konflikt uppstår), kulmen (gåva och /tre/ prövningar), slut (problemets lösning, fiendens straff, huvudpersonens belöning) * Finns en röd tråd? Mini-uppgift 2: Gör en storyboard till din saga. Använd frågekartan som hjälp. Ge feedback och få feedback. Uppdraget löses (se tidigare bild)

Skriva uppdrag Efter att ha. Läst Lyssnat på Undersökt ska du. redovisa en text och/eller produkt. Se särskilt till att du. Presentera Ge Leda Delta Skapa Förklara Berätta Återberätta Spela upp Utveckla Konstruera Novell Tal Dikt Kapitel Föreläsning Faktatext Karta Musik (noter) Pjäs, drama Konstverk Tidslinje Laborationsrapport Processrapport Video/ film, dokumentär Politiskt dokument (skämtteckning, lag, policy) Manual Kostnadsberäkning Forskningsrapport Debatt Tal Utställning Muntlig presentation Demonstration Powerpointpresentation Intervju Förslag/marknadsföring Dokumentär (foto eller film) Modell i skala Tidslinje Illustration Kaligrafi Graf, skiss Musikaliskt verk Konstverk Beräkning Argumenterar för eller emot Motstridiga idéer Ge exempel på Dra slutsatser, ta fram förslag på Resonera om källornas trovärdighet Peka på svagheter, felaktigheter eller obesvarade frågor Följande stilistiska drag eller illustrationer finns med Följande tekniker används Att ha med (bibliografi, citat, referenser) Osv.

Pedagogisk profession http://igniteresearch.org/sv/svenskapedagogisk-profession-ettutvecklingsmaterial-for-rektors-ochforskolechefs-observationermedarbetarsamtal-och-lonesamtal-medlarare-forskollarare-fritidslararepedagogeroch-barnskotare/

Styrsystem och stödsystem NÄMND Förvaltningschef Rektor Lärare Läs- och skrivutvecklaren Handledaren

Besvärliga lägen undviks eller underlättas av en tydlig överenskommelse Vad vill rektor ska ha hänt när arbetet är klart? Vilket innehåll/vilka processer är viktiga att få med? Vilken återkoppling önskar rektor? Vilka krav ställer du på rektors deltagande för att lyckas med uppdraget? På tid?

Styrsystemet Politiskt system Medborgarens röst Lekmannakompetens Ideologisk styrning Partipolitisk förankring Tjänstemannasystem Professionalitet Kompetens Integritet Opartiskhet

MÅL PROCESS RESULTAT Vad ska uppnås? Hur ska det uppnås? Nådde vi målet?

Balansakten Uppdraget Lärargruppens förtroende

Nämndens behov Vad ska ha hänt när arbetet är klart? Vilken återkoppling önskar nämnden och när? På vilket sätt kan nämndsledamöterna stödja projektet?