Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta. hydrofoba och elektrostatiska krafter

Relevanta dokument
KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

Virussjukdomar symptom och diagnostik

Kunskapsveckan ht 2018

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Antivirala läkemedel. Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi Antiviral läkemedel. Vilka virus?

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Kompendium i virologi. för optikerutbildningen

System Metod/ Mätprincip Utrustning Enhet undersökning Rubellavirus Anti-Rubella IgG. Blod Antikropps-bestämning (IgG)

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi

Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet

Seminarie: orala (virus) infektioner

Ackrediteringens omfattning

Virus. Inledning. Ett antal exempel på virusgenoms typ och storlek kan ses i tabell 9.1. Virus har en mellanställning mellan levande organismer

Icke-produktiva virusinfektioner

Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Allmänt om bakterier

Virusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

HBsAg-positiv och sen då?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Ett liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Ackrediteringens omfattning Unilabs AB, Laboratoriemedicin, molekylärbiologi 1329

Bakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007

Fakta om virus, hiv och aids

Ett liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010

Virusinfektioner i munhålan

Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten

ORDLISTA HEPATIT C (HCV)

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU CFU >100 CFU. - Växt/ Ingen växt - Kalmar

Växt/ Ingen växt Respektive Bakterier/ Ej. bakterier - CFU <15 CFU CFU >100 CFU. - CFU/mL 1x10 3-1x10 4 1x10 4-1x10 5 >1x10 5

Ackrediteringens omfattning, klinisk mikrobiologi

Prislista Klinisk mikrobiologi

Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Kurskod: MC016G Kursansvarig: Birgitta Olsen

Henrik Brändén. bioscience explained Vol 3 No 1. Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd. Vetenskapsrådet Stockholm Sverige

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork

lokaler, kroppsvätskor, främmande kroppar, kateterspetsar, ögonsekret mm Bakterier och jästsvamp Blod, blodpåsar 0173 Allmän odling Växt/Ingen växt

dricksvattenberedningen

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

Tentamen i Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi del II, Kurskod MC1402 (prov 0900)

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Virus struktur och förökning"

Hur HIV-1 värjer sig från neutraliserande antikroppar:

Fortsättningen av Bi2

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

Datum: 17 maj 2006 Riksdagen, Skandiasalen. Innehållsförteckning/ Föredrag...Sid. Bakgrund...1

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Komponent/Undersökning System/Provtyp Metod/Mätprincip Utrustning Enhet

Regeringens proposition 2008/09:212

Ackrediteringens omfattning

Cancer som en ämnesomsättningssjukdom del 1

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Virus vi inte vill vara utan

Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Svårigheter med att ta fram ett vaccin mot HIV-1

Hygienombudsmöte December 2018

Hur smittar vi varandra - är handhygien bara nys?

Flervalsfrågorna 1-10 är värda 0,5 poäng var

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

En sax för gener kan få Nobelpris

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi

Calicivirus och andra virus. Kjell-Olof Hedlund Enheten för Speciell Diagnostik Smittskyddsinstitutet

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Ackrediterade analyser klinisk mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Fakta om spridd bröstcancer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 63,5

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.

Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation

Vanliga smittor Streptokocker MRSA

Lars-Ingvar Karlsson Rapport Åtvidaberg Utgåva 2. Grundläggande virologi, 5 p Ht 2006 Hälsouniversitetet Linköping

Pedagogisk planering Elev år 5

Multiple choice frågor

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen

Prislista 2014 Klinisk mikrobiologi för invånarna i Blekinge och Kronoberg

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Urdjur mm. Läs sidorna: (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) (bakterier) (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2008

Ackrediteringens omfattning Klinisk mikrobiologi och imunologi

Transkript:

Allmän virologi -definition av virus -klassificering av virus -Generell virus uppbyggnad -Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) -DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper -Höljeförsedda virus egenskaper -Nakna virus egenskaper -Virusets tillväxt/replikationscykel, några exempel -Behandlingsprinciper - Några exempel på virus VAP (viral attachment proteion) - Några exempel på målcellers receptorer dit virus binder vid infektion -Olika exempel på hur virus kan utbyta genetiskt information och skapa virus med nya egenskaper

definition av virus

Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta hydrofoba och elektrostatiska krafter

klassificering av virus Olika saker man tagit hänsyn till då man Klassificerat och namngett virus kappa Indelning efter nukleinsyra och hölje/naket Insekter=arthropoder körtel tarm

Generell virus uppbyggnad

Ikosahedral Helikal Nukleokapsidens olika former Virus inre proteinskal (kapsiden) består av flera protein underenheter, Som bildar regelbundna symmetriska strukturer. Kapsiden kan delas in i; Helikala (spiralformade) och ikosahedrala (tjugo) Skalet på ett helikalt virus bildar en symmetrisk spiral, Vissa långa helikala viruspartiklar kan vara mycket böjliga, vilket delvis skyddar deras kapsid från skador. Helikala virus ex. bakteriofager, influensa, påssjuke-, mässlings-, och rabiesvirus..

Nukleokapsidens olika former flera protein underenheter, Som bildar regelbundna symmetriska strukturer

Nukleokapsidens/kapsidens olika former (ikosahedral)

Nukleokapsidens olika former helical ikosahedral Sfär = rund helical Sfär = rund helcal Ikosahedral höljeförsett Bullet shaped helical tegel shaped höljeförsett Sfär =rund helical

Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) smittkoppsvirus HSV 1 HSV 2 HZV (VZV) EBV CMV Hepatit B Papilloma Adenovirus Många olika serotyper Parvo B19 femte sjukan

Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) * Hep. A Coxackie * En Calicivirus familje medlem är ex. Norovirus Norwalk är namn på ett norovirus rubella Hep.C Coronav. SARS rabies Rotavirus Influensa Parainfluensa, RS virus HIV

Arvsmassa (DNA) smittkoppor ( ) Polyoma viridae Papilloma viridae lika

Arvsmassa (DNA, cirkulär, linjär) polyoma papiloma

Arvsmassa (RNA) Mässling Påssjuka RSV Hemorragisk febe Hemorragisk feber HTLV HIV Polio Coxsackie Rödahund Gulafebern dengue * En Calicivirus familje medlem är ex. Norovirus Norwalk är ett norovirus

Arvsmassa RNA; enkel (ss) eller dubbel (ds) + och eller Ibland segmenterad (flera bitar)

-DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper -Höljeförsedda virus egenskaper -Nakna virus egenskaper

Inte övergående eller instabilt

Instabilt och övergående

Infektionssjukdommar Immunförsvarets effekter är många gånger en del av symptombilden vid en infektion. Men vissa mikroorganismer ser också till att förvirra och överaktivera immunförvaret så att det reagerar ännu mer. angriparnas syfte! Virus * Fästa in till våra celler! * Bli kvar i kroppen! * Göra så mycket av sig själv som möjligt och spridas! Toxiner, enzymer och annat jox som skadar Bakterier

Alla virus måste; 1.)fästa in till något på våra celler 2.)gå in i någon av våra celler Virus 3.)ta hjälp av cellen för att göra mer virus 4.)ta sig ut för att spridas vidare Bakterier måste 1 och 4

Att fästa in är viktigt för många! 1.)fästa in till något på våra celler vinterkräksjukevirus Rödblodkropp med Malaria parasit Tarmcell

vinterkräksjukevirus Saknas Tarmcell hos en människa som inte får vinterkräksjukan

Tarmcell vinterkräksjukevirus som muterat så att det kan binda

2.)gå in i någon av våra celler 3.)ta hjälp av våra celler för att göra mer virus I båda dessa steg kan viruset behöva göra mer eller mindre stora förändringar av våra celler för att få våra celler att göra som det vill! Ibland måste virusets arvsmassa hoppa in i vår arvsmassa Dessa förändringar kan skada cellerna mycket på kort eller lång sikt!

Skada cellerna på lång sikt! En del virus kan transformera våra celler så att De blir så förändrade att de blir cancer celler Ex. Papilloma virus -> genitala vårtor -> cervix (livmoderhals) cancer Ex. Hepatit virus -> hepatit -> levercancer Ex. Epsteinbarr virus -> mononukleos-> lymfom, nasopharynxcancer

4.)ta sig ut för att spridas vidare 2 sätt! Avknoppas, tar då ofta en bit av våran cells membran och sätter runt sig höljeförsett virus Lyserar, dvs spränger våra celler Virus utan hölje klarar sig bra i ogästvänliga miljöer tex magen

Några sätt att undvika immunförsvaret Förändrar sina antigen tex influensaviruset Har antigen som liknar kroppens eget Gömmer sina antigen * Här H r tror man det finns koppling till autoimmunitet att ibland reagerar immunförsvaret tillslut mot inkräktaren Trots att den har antigen som liknar kroppens eget och dåd reagerar dessa antikroppar även mot det kroppsegna *Streptococcus pyogenes M-protein liknar ett protein som bla finns påp hjärtat, kan ge skada påp hjärtat och rematisk feber * Under ett sockerlager (kapsel) många bakterier ex Streptocker och Staffylokocker och många m andra * Genom att gåg in i våra v celler alla virus vissa bakterier

Picornavirus naket kapsidvirus med +RNA

Rhabdovirus höljeförsett,-rna ER membran med eget glycoprotein

Herpes simplex Höljeförsett DNA virus Med ER och kärnmembran

VIRUS GENETIK Hur kan genetiskt utbyte ske bland virus? REKOMBINATION REASSORTMENT TRANSCAPTIDATION MARKER RESCUE INDUCERADE OCH SPONTANA MUTATIONER SPONTANA MYCKET VANLIGA BLAND RNA VIRUS.

Influensa virus Neuraminidas (N, NA) är ett enzym som finns på virus yta och som klipper bort nybildat influensavirus från de infekterade cellerna, så att det kan spridas. Nya influensamediciner gör att neuramindaset inte verkar, och nybildat virus fastnar därmed på cellytan Ett fett hölje som bla innehåller fetter från Värdcellen (tex från en mänsklig lungepitelcell) Virusets arvsmassa är segmenterat består av 8 bitar RNA H N används vid frigöringsfasen Olika varianter och kombinationer av H och N ger olika virus stammar. Ex. H1N1 Och detta är en del av problemet med influensa

RNA är enkelsträngat och det gör att det är lite svårare att hålla koll på om förändringar mutationer sker (jämfört med dubbelsträngat DNA) Men det kanske mest intressanta är en process som kallas reassortment där RNA bitarna (8+8) från olika virus blandas ihop och ger en nya variant av virus 2 olika människovirus Infekterar en människa Och detta ger ett nytt människoinfluensavirus Ett människovirus infekterar en gris med svininfluensa Och detta ger ett nytt människosvininfluensavirus

En gris blir infekterad av människovirus och fågelinfluensavirus Och detta ge ett nytt människoinfluensavirus med fågel och människoegenskaper eventuellt Reassortment

Bild från 2005 Östra Rumänien där 1000-tals fjäderfän avlivades vid fågelinfluensautbrott

Student fråga om inkapslad Hepatit B (HBV) Överraskande nog har man kunnat påvisa HBV arvsmassa eller rättare sagt DNA i levern hos några patienterna 30 år efter utläkt HBV. Fyndet väcker frågor om hur HBV infektionens naturliga förlopp egentligen är. Möjligen är det så att infektionen kan kvarligga inkapslad trots att alla andra prover pekar på att infektionen borde vara utläkt.