Kallelse till sammanträde med humanistiska nämnden 2012-02-22 Tid: Tisdagen den 28 februari 2012 kl. 17.00 Plats: Häradsgården, Vagnhärad Gruppmöte: Oppositionen har gruppmöte kl 16.30 i Häradsgårdens samlingssal Dnr Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Individ och 2. Bokslut och verksamhetsberättelse 2011 HN 2012/16 Familj för individ- och familjeomsorgen Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag 3. Utförd internkontroll 2011, individ- och HN 2012/15 familjeomsorgen Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag 4. Information från individ- och familjeutskottet Barnomsorg 5. Bokslut och verksamhetsberättelse 2011 HN 2012/16 Utbildning för utbildning - barnomsorg 6. Utförd internkontroll 2011, utbildning - HN 2012/15 barnomsorg 7. Yttrande över ansökan om godkännande HN 2012/20 som huvudman för fristående gymnasieskola - Sveriges Ridgymnasium, Södertälje 8. Övrig information från skolkontoret Övrigt 9. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2011/1 10. Övriga anmälningsärenden HN 2011/2 11. Övriga frågor Helena Koch ordförande Maria Wastesson nämndsekreterare Anmärkning Utsända handlingar är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som vill ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta kanslienheten.
Tjänsteskrivelse Individ- och familjeutskottet Dnr 2012/16 2012-02-03 Socialkontoret Georg Hammertjärn Socialchef Bokslut 2011 Humanistiska nämnden föreslås besluta att godkänna individ- och familjeomsorgens bokslut för 2011 att överlämna det till kommunstyrelsen Ärendet Bokslutet för individ- och familjeomsorgen 2011 uppvisar ett utfall på 14 447 tkr. Avvikelsen mot budgeten är 8 494 tkr. Överskotten är: Socialkontor 7 069 tkr. Nämndens buffert 1 400 tkr, IoFutskottet 25 tkr. Individ- och familjeutskottets buffert om 1 400 tkr har inte tagits i anspråk. Humanistiska nämnden får här ta del av bokslutet från individ- och familjeomsorgen. Georg Hammertjärn Socialchef
Individ- och familjeutskottet Ordförande Ann Larsson Produktionschef Georg Hammertjärn Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring 2011 2011 mot budget 2010 10/11 Verksamhetens intäkter 4 783 4 881 98 4 387 11,26% Verksamhetens kostnader -27 724-19 328 8 396-19 827-2,52% Personal -8 486-8 465 21-7 877 Kapitalkostnader -49-23 26-26 Övriga kostnader -19 189-10 840 8 349-11 924 Nettoresultat -22 941-14 447 8 494-15 440-6,43% Verksamhetsområde Ekonomiskt bistånd Flyktingmottagning Vård och behandling Familjerådgivning Alkoholrådgivning Socialjour Ekonomisk analys Individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott gentemot budget med 8 494 tkr inklusive nämndens buffert om 1 400 tkr. Överskotten är: Socialkontor 7 069 tkr, Nämndens buffert 1 400 tkr samt IoF-utskottet 25 tkr. Verksamheten har uppvisat ett betydande överskott och bufferten har inte behövt tas i anspråk. Orsaken till överskottet har till största del berott på att höga placeringskostnader uteblivit. Mot bakgrund av vad ett placeringsdygn på HVBhem kostar får det minskade behovet stora effekter på utfallet. Bufferten motsvarar 1 års-placering på HVB-hem. Strukturella förändringar, offensiva satsningar för ungdomar, familjearbete och missbruksvård på hemmaplan samt åtgärder för personer med försörjningsstöd har medfört att kostnader för verksamheten successivt minskat. Ekonomiskt bistånd Kostnaderna för försörjningsstöd var budgeterat till 4 900 tkr. Kostnaden blev 3 498 tkr. (jmf 2010, 3 663 tkr). Andelen hushåll med försörjningsstöd har varit 137 hushåll (jmf 2010, 161 hushåll). Antalet bidragsmånader har i skrivande stund inte varit möjligt att redovisa. Skälet är ett programfel i datasystemet (jmf 2010, 3,7 månader). Medelbistånd per år och hushåll 26 032 kr. (jmf 2010, 22 749 kr). Kostnaden för arbetslösa utan ersättning var 1 091 tkr. (jmf 2010, 1 441 tkr.) Sammanlagt har 135 barn omfattats av försörjningsstöd (jmf 2010, 131 barn). Flyktingmottagning Under året har 1 vuxen och 4 barn mottagits. Det låga mottagandet beror på att efterfrågan på bosättning i Trosa varit låg. Introduktionsersättning har lämnats till 13 hushåll. Vård- och behandling Under året har det inkommit 238 anmälningar gällande barn som lett till 95 utredningar (jmf 2010, 238 anmälningar och 118 utredningar). Sammanlagda kostnaden för insatser Barn- och unga i form av Kontaktpersoner, Familjehem, Vårdnadsöverflyttningar, Förstärkta familjehem, Hem för vård och boende (HVB) och Statens institutionsstyrelse (SIS) uppgick till 1 134 tkr (jmf 2010, 2 395 tkr). Kostnadsminskningen beror på att de insatser som utförts i egen regi framgångsrikt har resulterat i att placeringar utanför det biologiska hemmet minskat ytterligare i förhållande till föregående år. Under året har 36 föräldrapar där 58 barn var berörda haft samarbetssamtal. Familjebehandling har genomförts till 23 familjer där 34 barn i olika åldrar har ingått i familjebehandlingen. Under året har en tonårsgrupp för barn till missbrukande föräldrar genomförts. Under året har kostnader för missbruksvård på institution uppgått till 1 131 tkr (jmf 2010, 1 069 tkr). Orsaken är ökat antal placeringar på institution. Öppenbehandling i egen regi är fortfarande den främsta insatsen. Familjerådgivning Trosa kommun har under året bedrivit egen familjerådgivning med 20 par (jmf 2010, 19 par) där 30 barn har berörts. I de fall särskilda skäl föreligger kan rådgivning ges genom avtal med Nyköpings kommun, vilket skett till 24 par där 14 barn berörts (jmf 2010, 1 par).
Orsaken till ökningen är att den kommunala rådgivningen har legat nere under juni-dec. Alkoholrådgivning Under året har 68 personer kommit till samtal (35 personer var nya). Av dessa har 43 (18 kvinnor och 25 män) haft egna alkoholproblem och 23 varit anhöriga. Socialjour Socialjour utanför kontorstid sker genom avtal med Södertälje kommun. Tidsåtgång och uppdrag redovisas kontinuerligt samt i samband med fakturering. Under året har verksamheten kostat 83 tkr och varit av god kvalitet. Årets viktigaste händelser Socialkontoret ingår i projektet Kunskap till praktik som är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att utveckla och förbättra den svenska missbruks- och beroendevården så att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Utgångspunkten är Socialstyrelsens nationella riktlinjer om vilka behandlingar och rehabiliteringsinsatser som har störst medicinsk, social och ekonomisk effekt. Socialkontoret har beviljats projektmedel från Samordningsförbundet RAR för att driva ett projekt, Ciceron, för ungdomar mellan 16-29 år som inte har fullgjord grundskola och/eller gymnasium, inte har etablerat sig på arbetsmarknaden, har psykisk ohälsa, har misstänkt eller konstaterat funktionshinder eller har fastnat i en långvarig bidragsförsörjning. Sedan projektstart har totalt 43 personer varit inskrivna i Ciceron. Två kommunpoliser verkar i Trosa kommun och avtal har skrivits. Kommunpolisens arbete ska ske genom kommunsamverkan, vilket bl.a. innebär fördjupat samarbete mellan de som arbetar med ungdomar och polisen. Kommunen har tecknat överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn. Överenskommelsen innebär att kommunen mottar 5 barn under ett år. Kommunen erhåller ersättning av Migrationsverket för de kostnader som överenskommelsen medför. Fyra barn i åldern 10-13 år har mottagits. Barnen bor i tre familjehem (två av barnen är syskon och bor i samma hem). Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård har tecknats. Syftet med dokumentet är att förtydliga och underlätta den lokala samverkan för missbruks- och beroendevården i Trosa kommun. Parter är socialtjänst, primärvård, kriminalvård och Beroendecentrum i Nyköping och avser vuxna (från 18 år). Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting å ena sidan och kommunerna i Sörmland och Sörmlands läns landsting å andra sidan om implementering av modeller för stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården under perioden 1 januari 2012 till den 31 december 2012 har tecknats. Socialkontoret har beviljats licens för BBiC (Barns Behov i Centrum) utredningar. Metoden har införts i samtliga utredningar inom barn och familjenheten vilket har ökat såväl kvalitet som struktur i utredningarna. För ungdomar erbjuds insatser i egen regi som Cannabisprogram, FöräldraKomet (ett föräldrastödsprogram för föräldrar till ungdomar 12-18 år) och ART (Aggression Replacement Training) som framför allt är avsedd för ungdomar som har problem med aggressivitet. Nyanlända som slutfört sin introduktion har svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. Personalförstärkning inom budgetram har skett för att intensifiera insatserna. Den 1 december 2010 trädde den nya etableringsreformen i kraft. Reformen har inneburit att kommunens huvudansvar för nyanlända har övergått till ett statligt huvudansvar. Framtiden Ungdomsarbetslösheten kommer sannolikt att ligga på en relativt hög nivå. I samverkan med Arbetsmarknadsenheten (AME) kommer socialkontoret därför att medverka till finansiering för att skapa ett antal kommunala arbetstillfällen vid behov. Genom relevant fortbildning och översyn av gamla rutiner och riktliner bedöms verksamheten kunna utvecklas ytterligare. Vi kommer bl. a. att fortsätta vårt arbete med riktlinjer för barn- och familjeärenden samt missbruk. En ny metod, funktionell familjeterapi (FFT), som är en evidensbaserad familjebehandlingsmetod för insatser till föräldrar och barn 12-18 år kommer att kunna erbjudas kommuninvånarna. Detta kan ske då de två nyanställda familjebehandlarna är FFTlicensierade.
Avstämning mot nämndens mål Ge ekonomisk och social trygghet för dem som är i behov av bistånd. Centrala begrepp i detta arbete är; att försörjningsstödet skall vara tillfälligt, socialtjänsten skall motverka passivt bidragsberoende och försörjningsstödet skall vara sista utvägen när det gäller försörjning. Målet har uppnåtts. Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat jämfört med föregående år. Åtgärder som att personer med försörjningsstöd har fått hjälp med praktik/arbete via kommunens arbetsmarknadsenhet, projektet Ciceron och tidig rehabilitering i samverkan (TRIS) har varit några av åtgärderna. Arbetet med familjer skall bygga på förebyggande och tidiga insatser. Socialtjänsten skall i arbetet med individer och familjer verka för att de kan leva och fungera tillsammans med ansvar för sin och sina barns situation. Målet har uppnåtts. Antalet placerade barn och vårddygn i hem för vård och boende (HVB) har minskat ytterligare jämfört med föregående år. Tidiga insatser för ungdomar i riskzon, familjebehandling, råd, stöd och gruppverksamhet för barn har gett förväntat resultat. Socialtjänsten skall prioritera barnens intressen. Målet har uppnåtts. Utredningsmetoden BBiC innebär barnet synliggörs vid utredningar. Samrådsgruppen för barn som utsatts för övergrepp (BUP, vuxenpsyk, polis och socialtjänsten i Nyköping, Trosa och Gnesta) samlas så snart misstanke om övergrepp uppkommer. Barnperspektiv beaktas i samtliga ärenden. Arbetet med barn och ungdomar skall bygga på förebyggande och tidiga insatser, snabba åtgärder skall initieras när barn/ungdomar riskerar att hamna i kriminalitet/drogmissbruk. Målet har uppnåtts. Arbetet bedrivs utifrån Barnet i fokus. Samrådsgruppen för barn som utsatts för övergrepp (BUP, vuxenpsyk, polis och socialtjänsten i Nyköping, Trosa och Gnesta) samlas så snart misstanke om övergrepp uppkommer. Gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar syftar till att stärka och stötta barn där risk för hälsa och utveckling finns. Ungdomsinsatser i form av Cannabisprogram, FöräldraKomet och ART har varit framgångsrika åtgärder. Medling och Ungdomstjänst vid ungdomsbrott används som metod när så bedöms lämpligt. Socialtjänstens arbete med missbrukare skall inriktas på förebyggande insatser, tidig upptäckt och omedelbara åtgärder. Socialtjänsten skall verka för erforderlig behandling, i första hand inom kommunen. Målet har uppnåtts. Alkoholrådgivningen erbjuder öppen behandling av god kvalitet. Det sker i såväl grupp som individuellt samt som eftervård. Detta har inneburit att insatser i form av placering på hem för vård eller boende (HVB) endast skett i undantagsfall. En tvångsplacering (LVM) har skett då samtycke till vård inte medgivits. Nyckeltal Verksamhetsmått Redov Redov Redov 2011 2010 2009 Hushåll med 58 53 52 försörjningsstöd/mån Bidragstid per hushåll i * 3,7 3,7 genomsnitt Bistånd per hushåll i 6277 6138 5846 genomsnitt/mån Insatsdagar kontaktperson, 2401 2367 3891 barn Medelkostnad per dygn 83 92 94 Vårddygn i familjehem, barn 810 1439 2582 inkl. vårdnadsöverflyttning Medelkostnad per dygn 398 509 491 Vårdygn i förstärkt familjehem, 84 164 366 barn Medelkostnad per dygn 1753 1363 1320 Vårddygn i HVB, barn 7 140 324 Medelkostnad per dygn 3995 2517 3101 Vårddygn i SiS-hem, barn 15 32 20 Medelkostnad per dygn 3995 4400 3768 Vårddygn i HVB, vuxen 176 244 0 Medelkostnad per dygn 1994 1990 0 Vårddygn LVM 180 168 0 Medelkostnad per dygn 3554 3232 0 *Antalet bidragsmånader har i skrivande stund inte varit möjligt att redovisa. Skälet är ett programfel i datasystemet Personal Personal Budget Utfall Utfall 2011 2011 2010 Personalkostnader, tkr 8 486 8 465 7 877 Personalkostn/total kostnad 31% 44% 40% Investeringsuppföljning Inga investeringar har gjorts under året. Ekologisk utveckling Verksamheten liksom övriga förvaltningar har beslutat om en miljöledningsnivå (nivå 1) i vårt miljöledningssystem. Våra leasingbilar tankas med E 85-bränsle.
Tjänsteskrivelse Individ- och familjeutskottet Dnr 2012/15 2012-02-03 Socialkontoret Georg Hammertjärn Socialchef Redovisning av internkontrollarbetet enligt plan Humanistiska nämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna Ärendet Nedan är en redovisning av hur den aktuella situationen ser ut beträffande internkontroll 2011. Sammanträden Sammanträdesplan fastställs årsvis av nämnd. Denna rutin fungerar bra. Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista. Kallelser skickas till IU:s ledamöter och ersättare i regel 5 dagar före sammanträdet. Det fungerar för det mesta. Ibland har vi på grund av akuta ärenden dukat dessa vid sammanträdet. Verkställande av fattade beslut Den kontroll som görs är att fattade beslut om uppdrag återredovisas till nämnden. Meddelande/delgivning av fattade beslut samt besvärshänvisning Kontroll har gjorts och denna rutin fungerar bra. På varje beslut av humanistiska nämnden står till vilka beslutet skall skickas. Delegationsbeslut Delegationsbesluten meddelas kontinuerligt till nämndansvarig, som tar med dessa till kommande nämnd. Ekonomiska utbetalningar till klienter samt vårdfakturor Utbetalningar från socialkontoret sker via filöverföring till bank. Assistent eller socialsekreterare gör en körning där beslutade utbetalningar framgår på listor. Listorna kontrolleras av handläggarna och signeras. Innan utbetalning sker har ansvarig handläggare på Barn- och familjegruppen kontrollerat att det är rätt antal dagar och vårddygnsavgift på aktuell faktura. Assistent/socialsekreterare verkställer filöverföringen med säkerhetsdosa. Undertecknad eller ersättare kontrollerar summan och verkställer alla utbetalningar med säkerhetsdosa. En person är utsedd som ansvarig för avstämning, påfyllnad av medel m m. Håbo kommun skickar sammanställningar över löner/arvoden gällande familjehemmen. Det är assistent och enhetschef som kontrollerar dessa i efterskott varje månad. Kontroll av attester Ekonomikontoret har kontrollerat detta för 2011. Ingen anmärkning har framkommit.
Ärendehantering Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan. När det gäller arkivering i individärenden inom individ- och familjeomsorgen, så regleras detta i socialtjänstlagen. Sekretess All personal är bundna av socialtjänstsekretess genom sin anställning. Sekretesslöftet sker genom att alla får skriva på ett sekretesspapper där de intygar att information om sekretess har gjorts. Kontroll att alla skrivit under sin sekretess har skett. Personuppgiftslagen (PuL) Reglerna efterlevs. Arbetsområden verksamhetsplaner och riktlinjer De handlingar som nämns under rubrikerna finns. Ekonomisk uppföljning Uppföljning har gjorts under 2011 efter beslut av nämnden om vilka månader detta skall ske. Kvartalsuppföljning 0331 och delårsbokslut 0931. Dessutom följs insatser i form av Kontaktperson/familj, Familjehemsplaceringar och Institutionsplaceringar upp på detaljnivå månatligen. Uppföljningen redovisas på särskild blankett och delges Individ- och familjeutskottet och ekonomikontoret. Verksamhetsmässig uppföljning Kontroll gällande enskild persons förvaltade medel, beviljat bistånd och beviljade introduktionsersättningar har gjorts. Personal Inga rehabiliteringsutredningar har gjorts pga. långvariga sjukskrivningar. Vi har inte haft några sådana ärenden aktuella. Rimlighetsbedömningar av personalkostnader Kontroll görs varje månad. Genom egenrapporteringen via Håbo kommuns personalkontor ges idag bra förutsättningar att ha en kontroll av personalkostnader och löner. Undertecknad får varje månad en sammanställning över löner och arvoden. Undertecknad följer också personalsituationen genom listor på semester och kompsaldo. Avslutade anställningar Ingen löneutbetalning har gjorts när anställning slutat. Eftersom vi har så många uppdrag som familjehem och kontaktpersoner/familjer följer assistent upp via listor (sammanställningar) från Håbo kommun, så att det inte finns några felaktiga utbetalningar. Trosa 2012-02-03 Georg Hammertjärn Socialchef Bilaga Internkontrollplan 2011
Internkontrollplan Bilaga 1 Nämnd/förvaltning: Humanistiska nämnden/individ- och familjeomsorgen För tidsperiod: 2011-01-01--12-31 Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande och redovisas i samband med bokslut Nedanstående förkortningar används i internkontrollplanen: Förkortningar: KC Kommunchef JS= Johan Sandlund SC Socialchef GH= Georg Hammertjärn FE Förvaltningsekonom ASB= Ann-Sofie Blomqvist EC Ekonomichef MS= Margareta Smith PC Personalchef TU= Torbjörn Unnebäck Ksekr Kommunsekreterare Nsekr Nämndsekreterare MV= Maria Wastesson Psekr Personalsekreterare Arkivansvarig och PUL-ombud MÖ= Marie Östergren Rutin/ Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport Risk arbetsområde för kontroll till NÄMNDEN Kallelser till IU, Kallelser till IU skickas i regel senast 5 dagar före SC Komplett 1 gång/år Nsekr 1 Kontroll har genomförts/gh administration, arvode, sammanträdet till ledamöter och ersättare Ingen anmärkning/mw lokaler, information Internkontrollplan 2011_Godkänd 1
Rutin/ Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport Risk arbetsområde för kontroll till Verkställande av Meddelande/delgivning av fattade beslut samt besvärs- SC Stickprov 2 gång/år Nsekr 2 Kontroll har genomförts/gh fattade beslut (IU) hänvisning Ingen anmärkning/mw Delegation Delegationsordningen är aktuell och att återrapportering SC Stickprov 1 gång/år Nsekr 2 Kontroll har genomförts/gh sker. Ingen anmärkning/mw EKONOMI Attestrutin Kontroll av befintlig attestförteckning är aktuell. EC Genomgång 1 gång/år SC 2 Kontroll har genomförts/ms av attest- Ingen anmärkning/gh förteckning Attestrutin Kontroll av att attestlistor (undertecknade av arbetsledare). SC Komplett 1 gång/år FE 2 Kontroll har genomförts/gh Ingen anmärkning/asb Kontroll av fakturor Finns rätt underlag och sker betalning till rätt person/företag. SC Stickprov 4 ggr/år FE 3 Kontroll har genomförts/gh Finns beslut för faktura. Ingen anmärkning/asb ÄRENDE- HANTERING Arkivering och Aktuell dokumenthanteringsplan finns Arkivansvarig Komplett 1 gång/år SC, KC 2 Kontroll har genomförts/mö gallring Ingen anmärkning/gh Arkivering och Arkivering och gallring sker enligt fastställd Arkivansvarig Stickprov 1 gång/år SC, KC 2 Kontroll har genomförts/mö gallring dokumenthanteringsplan Ingen anmärkning/gh Sekretess Användare fått ge sekretesslöfte SC Stickprov 2 ggr/år PC 3 Kontroll har genomförts/gh Ingen anmärkning/tu Internkontrollplan 2011_Godkänd 2
Rutin/ Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport Risk arbetsområde för kontroll till Personuppgiftslagen Reglerna i personuppgiftslagen efterlevs. PuL-ombud Stickprov 1 gång/år KC 1 Kontroll har genomförts/mö Ingen anmärkning/js Riktlinjer Mål för verksamheten Nsekr Komplett 1 gång/år SC 1 Kontroll har genomförts/mw Arkivbeskrivning för kontroll av Ingen anmärkning/gh Riktlinjer missbruk- och beroendevård aktuella Riktlinjer ekonomiskt bistånd handlingar UPPFÖLJNING Ekonomisk uppföljning Genomgång av den aktuella ekonomiska situationen EC Komplett Kontroll KC 1 Kontroll har genomförts/ms och utifrån densamma skall en prognos sammanställas sker per Ingen anmärkning/js tertial Verksamhetsmässig Genomgång huruvida verksamhetsplaner efterlevs SC Komplett 1 gång/år Nsekr 2 Kontroll har genomförts/gh uppföljning Ingen anmärkning/mw Verksamhetsmässig Kontroll av förvaltning av enskild persons förvaltade medel Enhetschef Stickprov 4 ggr/år SC 2 Kontroll har genomförts/ee uppföljning Ingen anmärkning/gh Verksamhetsmässig Beviljade bistånd (ekonomiskt bistånd) Enhetschef Komplett 1 gång/år SC 2 Kontroll har genomförts/ee uppföljning Ingen anmärkning/gh Verksamhetsmässig Flyktingverksamheten (beviljade introduktionsersättningar) Enhetschef Komplett 1 gång/år SC 1 Kontroll har genomförts/ee uppföljning Ingen anmärkning/gh PERSONAL Rehabiliterings- Upprättande och uppföljning av planer Psekr Stickprov 1 gång/år PC/SC 2 Ingen rehabutredning utredning har genomförts/gh Internkontrollplan 2011_Godkänd 3
Rutin/ Kontrollmoment Ansvarig Metod Uppföljning Rapport Risk arbetsområde för kontroll till Personalkostnader Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. vht SC Stickprov 2 ggr/år PC 2 Kontroll har genomförts/gh Ingen anmärkning/tu Rätt lön Rätt lön till rätt person SC Stickprov 2 ggr/år PC 2 Kontroll har genomförts/gh Ingen anmärkning/tu Avslutade anställningar Ingen löneutbetalning när anställning slutat SC Stickprov När anst.upp PC 1 Kontroll har genomförts/gh Ingen anmärkning/tu Internkontrollplan 2011_Godkänd 4
Tjänsteskrivelse Humanistiska nämnden Dnr HN 2012/16 2012-02-17 Skolkontoret Tor-Erik Lillsebbas Tel. 0156-520 50 Mob. 072-730 63 19 tor-erik.lillsebbas@trosa.se Bokslut 2011 för Barnomsorg - Utbildning Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslås besluta att godkänna bokslutet för 2011 för Barnomsorg Utbildning att överlämna det till kommuntyrelsen Ärendet Härmed överlämnas bokslutet 2011 för Barnomsorg Utbildning, omfattande det centrala bokslutet samt bokslut för samtliga resultatenheter. Hela verksamhetsområdet visar ett underskott på 7 974 tkr. De största posterna i underskottet är hänförliga till resultatenheternas underskott på 2 852 tkr, centrala administrationens underskott på 2 933 tkr, skolskjutsarnas underskott som uppgår till 1 950 tkr samt gymnasiekostnader med ett underskott på 1 070. Humanistiska nämndens buffert bidrar med ett överskott på 1 800 tkr. Detaljer i bokslutet framgår av bilaga 1. Bilaga 1 - Bokslut 2011 för Barnomsorg Utbildning Mats Larsson Skolchef Tor-Erik Lillsebbas Utvecklingsledare
Humanistiska nämnden/ Barnomsorg - Utbildning Bokslut 2011 Innehåll Sammanställning 1 Barnomsorg - Utbildning 2 Resurscentrum 6 Vitalisskolan 7 Hedebyskolan 9 Tomtaklintskolan 12 Skärlagskolan & Tomtahill förskola 15 Kyrkskolan & Björke förskola 18 Tall- & Björkbacken 20 Tomtaklint & Tomtalund 22 Hasselbacken, Fageräng & Fagerhult 25 Postadress: 619 80 Trosa Besöksadress: Norrbackagatan 1 Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se 0
Sammanställning Barnomsorg - Utbildning Bokslut 2011 Bokslut Barnomsorg- Utbildning 2011 Objekt Benämning Budget 2011 Utfall 2011 Avvikelse Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto Intäkt Kostnad Netto 50000 Humanistisk nämnd 0 162-162 0 111-111 0-51 51 Buffert 0 1 800-1 800 0 0 0 0-1 800 1 800 Gemensam verksamhet 50012 Central administration 0 6 153-6 153 2 9 088-9 086 2 2 935-2 933 55002 Språksatsning 0 1 000-1 000 0 877-877 0-123 123 55003 Pedagogik i förskolan 0 500-500 0 500-500 0 0 0 55102 Skolskjutsar 0 5 773-5 773 0 7 723-7 723 0-1 950-1 950 55210 Hyrespeng 0 26 258-26 258 0 25 679-25 679 0-579 579 55209 Resurscentrum 2 187 14 190-12 003 2 334 15 712-13 378 147 1 522-1 375 Förskola-Skolbarnomsorg 61711 Barnomsorgskostnad 600 67 647-67 047 704 67 515-66 811 104-132 236 61910 Föräldraavgifter 9 100 0 9 100 8 803 0 8 803-297 0-297 61911 Stb maxtaxa, Bo-kval. 4 781 652 4 129 4 656 631 4 025-125 -21-104 61220 Nattbarnomsorg 0 0 0 0 104-104 0 104-104 55105 Vårdnadsbidrag 0 508-508 0 585-585 0 77-77 Utbildning 55200 Grundskolekostnad 1 550 68 721-67 171 2 043 69 528-67 485 493 807-314 55205 Modersmål, Sv 2 0 2 019-2 019 0 2 015-2 015 0-4 4 55310 Gymnasiekostnad 990 53 023-52 033 1 272 54 375-53 103 282 1 352-1 070 inkl IV 55410 Vuxenutbildning 800 2 081-1 281 922 1 442-520 122-639 761 55411 SFI 858 1 524-666 615 1 382-767 -243 142-101 55510 Särskolan 120 7 622-7 502 61 7 914-7 853-59 292-351 Resultatenheterna Reslutatöverföring 0 1 791-1 791 0 4 643-4 643 0 2 852-2 852 Totalt 20 986 261 424-240 438 21 412 269 824-248 412 426 8 400-7 974 Resultatenheterna Resultatenheter, tkr Resultat 2010 Resultat 2011 Vitalis 85-338 Skärlag/Tomtahill 616 67 Tomtaklintskolan 154 229 Hedeby -1 035-3 681 Kyrkskolan/Björke 237 25 Tomtalund/Tomtaklint fsk 441 192 Backarna 491 103 Vagnhärads förskolor 802 551 Totalt 1 791-2 852 1
Humanistiska nämnden/ Barnomsorg & Utbildning Ordförande Helena Koch Skolchef Mats Larsson Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring 2011 2011 mot budget 2010 1 Verksamhetens intäkter 19 605 20 418 813 21 166-3,53% Verksamhetens kostnader -260 043-268 830-8 787-259 952 3,42% Personal -131 726-141 430-9 704-132 935 Kapitalkostnader -2 290-2 282 8-1 917 Övriga kostnader -124 236-125 118 909-126 891 Resultatöverföring -1 791 0 1 791 1 791 Nettoresultat -240 438-248 412-7 974-238 786 4,03% Varav resultatenheterna -2 852 Verksamhetsområde Förskola Skolbarnsomsorg Grundskola Särskola Gymnasieutbildning Vuxenutbildning Ekonomisk analys Barnomsorg - utbildning redovisar ett underskott på -7 974 tkr för 2011. I detta resultat har resultatöverföring från tidigare års överskott medräknats. Underskottet består av följande poster: Humanistiska nämnden bidrar med ett överskott från sin buffert och verksamhet med 1 800 tkr. Det största underskottet är hänförligt till resultatenheterna, och uppgår totalt till -2 852 tkr, varav Hedebyskolans underskott uppgår till -3 681 tkr. Det samlade överskottet för övriga enheter uppgår till 829 tkr. Central administration har ett underskott på -2 933 tkr och där utgörs de största posterna av avgångsvederlag, omställningskostnader i samband med bygge av nya skollokaler, rekryteringskostnader, satsningar på grund av ny skollag inom förskola, skola och gymnasium Skolskjutsarna uppvisar ett underskott på -1 950 tkr, och beror i huvudsak på större geografisk spridning och ej budgeterade kostnadsökningar förorsakade av volymförändringar. Den förskjutna skolstarten i Vagnhärad och Trosa reducerade underskottet med 350 tkr under perioden september december och ger positiva effekter under kommande år. Elevhälsan och särskolan redovisar -1 726 tkr. Elevhälsans negativa resultat består i huvudsak av engångskostnader kopplat till en ny inkluderande organisation för ökad kvalitet i enlighet med utredningsförslag från 2010. Särskolans volym har ökat med 25 % utan motsvarande budgetjustering. Gymnasiets underskott uppgår till -1 070 tkr och förklaras av engångsposter för omdaning av IVprogrammet med anledning av nya skollagen och prishöjningar i våra samverkanskommuner. Vuxenutbildningen och barnomsorgen redovisar ett mindre överskott. Årets viktigaste händelser Nya bestämmelser En ny skollag började tillämpas från och med höstterminen 2011. Merparten av utbildningsinsatserna under året har haft sikte på att förbereda personal och elever på de nya läro- och kursplanerna. En av konsekvenserna av detta är att vi omstrukturerat IV-programmet och köper fler platser. Elevhälsa med datortek och skolsköterskor har omorganiserats som resultat av en utredning och ingår nu i en samlad enhet kallad Resurscentrum. En lokal elevvårdsorganisation, kopplat till respektive rektor och en lokal specialpedagog har byggts upp på skolorna för att följa den nya skollagens krav på elevhälsans funktion och uppdrag. Nattbarnsomsorg har införts, i form av nattbarnvårdare som går hem till de barn som behöver omsorg på obekväm arbetstid. 2
Särskolan har genomfört en omorganisation av sin verksamhet så att eleverna i högre utsträckning är inkluderade i den ordinarie skolverksamheten. Verksamhet finns idag i Kyrkskolan och på Tomtaklintskolan. Under visionen Alla elever skall nå sina mål i Trosa, så har ett arbete påbörjats med fyra strategier 1. Pedagogisk utveckling i enlighet med den nya skollagen. 2. Tidiga insatser 3. Kvalitetsstyrningssystem 4. Förbättrad vägledning och uppföljning Som stödverktyg har vi valt en omdömesdatabas Infomentor. I denna ges stöd för tydlig bedömning av elevernas resultat, en tydlig planering och en tydlig kommunikation med elever, föräldrar och för uppföljning och utveckling. Ett arbete med att tidigt följa upp och analysera gymnasieresultaten har påbörjats med syfte att fler skall avsluta gymnasiet på nominell tid och med högskolebehörighet. Organisationsförändringar Ny skolchef tillträdde den 1 mars 2011. Rektorsområdet för Kyrkskolan, Skärlagskolan, särskolan, Björke förskola och Tomtahill har delats i två rektorsområden, med anledning av att den nya skollagen ställer högre krav på rektors ansvar. Två nya rektorer, tillträdde i mars 2011. Från och med augusti har Hedebyskolan delats upp i två resultatenheter; Fornbyskolan år F-5 och Hedebyskolan år 6-9. IT utveckling Barnomsorg - Utbildning har, i syfte att öka kunskaperna och måluppfyllelsen i skolan, också 2011 fått 1 miljon kronor i ökade investeringsmedel för satsningar inom IT. Satsningen pågår tom 2012 med 1 miljon i investeringsmedel årligen. Nu är infrastrukturen klar. Trådlösa nätverk har installerats på alla skolor. Under året har en pilotklass fått en dator per elev och lärare och förskollärare har påbörjat PIM - utbildning för att kunna använda datorer i verksamheten. Övriga satsningar Den kommunala satsningen på 500 tkr för pedagogisk utveckling har bl.a. använts av förskolorna till PIM - utbildning inom data samt till en utbildning i pedagogisk dokumentation under via Reggio Emilia institutet. Språksatsningar för 1 miljon koronor har genomförts på samtliga grundskolor, och med utgångspunkt från lokala behov och lösningar. Dessutom har det genomförts en föreläsningsserie om pedagogisk dokumentation och kring barns inflytande. Grön flagg Samtliga förskolor och flera skolor har numera Grön flagg. Avstämning mot mål Målet att minst 50% av eleverna ska uppnå mer än godkänt i svenska, engelska och matematik har uppnåtts delvis: Ämne Måluppfyllelse Svenska 46% Engelska 56% Matematik 37% Resurscentrum bildades under våren 2011. Lokaler och renoveringar Alphyddan har renoverats för att vid årsskiftet kunna inrymma Björkbackens två förskoleavdelningar på bottenvåningen och elevhälsa och skolkontor på övervåningen. Hedebyskolans matsal har invigts under året. Björke förskola invigdes under året. Vitalisskolans renovering fortgår enligt plan och nya lokaler har tagits i anspråk under året. 4-månaders garantin Alla barn som placerats på förskolor eller fritidshem har fått sin plats inom garantitiden 4 månader. Målet att resultaten från de nationella proven i år 9 skall överensstämma med slutbetyget är uppnått. Framtiden Huvuduppdraget inom barnomsorg och skola är att uppnå högre måluppfyllelse för våra barn och elever, så att målet att Trosa kommun skall vara bland de 20 bästa skolkommunerna i Sverige uppfylls. Lagstiftning Här är allt fokus lagt på att implementera den nya skollagen under de närmsta åren. 3
Kvalitetsstyrning Kvalitetssystem och utbildning i kvalitetsstyrning har påbörjats och kommer att fortsätta de närmaste åren med att ta fram tydliga verktyg. Fortsatt IT -utveckling Även detta område utvecklas utifrån de nya kraven i nya skollagen. Den närmsta tiden kommer lärandet med hjälp av IT-utvecklingen att behöva omdefinieras. Nyckeltal Verksamhetsmått Redov Redov Redov Förskola Antal barn 2011 2010 2009 Förskola 1-2 år 155 187 197 Förskola 3-5 år 365 401 390 Enskild förskola 49 53 51 Barn i andra kommuner 3 2 1 Summa 572 643 639 Nettokostnad/barn 95 217 81 145 76 588 Skolbarnomsorg Antal barn Fritidshem 575 550 542 Enskild skolbarnomsorg 8 3 3 Särskolefritidshem 9 8 9 Barn i andra kommuner 2 2 4 Summa 594 563 558 Nettokostnad/barn 23 794 25 269 16 082 exkl särskolefritidshem Grundskola Antal elever Förskoleklass 146 143 151 År 1-5 725 718 689 År 6-9 546 586 622 Elever i specialskolor 4 8 4 Summa 1421 1455 1466 Nettokostnad/elev 77 004 75 900 67 507 Verksamhetsmått Redov Redov Redov 2011 2010 2009 Särskola Antal elever Obligatorisk särskola 13 11 9 Gymnasiesärskola 7 8 7 Summa 20 19 16 Nettokostnad/elev 483 798 549 159 447 631 Gymnasieskola Antal elever 533 555 523 Summa 533 555 523 Nettokostnad/elev 99 880 98 116 88 442 Vuxenutbildning antal elever Grundvux 4 3 3 Gymnasial vux 26 25 39 Yrkesvux 14 20 SFI 37 18 16 Summa 81 66 58 Nettokostnad/elev 24 602 24 754 28 652 Kommentar: Antal elever och barn är ett snitt beräknat på två mätpunkter under året, 15 februari och 15 september. Personal Personal Budget Utfall Utfall 2011 2011 2010 Personalkostnader, tkr 131 726 141 430 132 935 Personalkostnad/total kostnad 53% 53% 51% De ökade personalkostnaderna beror på ökad verksamhet inom särskolan, förstärkning inom resurscentrum och då framför allt inom skolhälsovården. Förskolan i Vagnhärad har förstärkt med personal på grund av det stora antal barn som finns i verksamheten. Vitalisskolan har även den behövt öka personalen i samband med renovering. Det har under året även varit höga kostnader för avveckling och rekrytering inom förvaltningen. exkl elever i specialskolor Antalet barn inom förskolan har minskat markant. Detta, tillsammans med längre vistelsetider, har gjort att kostnader per barn inom barnomsorgen har ökat väsentligt. Inom skolbarnomsorgen är resultatet det motsatta, fler barn i verksamheten har sänkt kostnad per barn. 4
Ekologisk utveckling Generellt Både barnomsorg och skola har en viktig roll för den ekologiska utvecklingen. Under barn- och ungdomsåren formas värderingar och handlingsmönster. Både förskolan och skolans läroplaner tar upp mål inom detta område: att barnen ska förstå sin egen delaktighet i naturens kretslopp (förskola) och att eleverna ska känna till förutsättningar för en god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang. Miljö hållbar utveckling är också ett av tre prioriterade områden inom Trosa kommuns förskola/skolverksamhet och måluppfyllelsen inom detta område följs upp årligen i årsredovisningarna. Förskolorna Barnen på förskolorna är i hög grad delaktiga i det vardagliga miljöarbetet med källsortering, kompostering och odling. Barnen får lära sig att plocka skräp, vara rädda om naturen och att vara energimedvetna. Utepedagogik tillämpas dagligen på förskolorna. Ekologiska produkter köps in i så stor utsträckning som möjligt. Investeringsuppföljning Årets investeringar omfattas av reinvesteringar och nyinvesteringar samt IT-miljonen. IT-miljonens investeringar har inriktats på att fullfölja infrastruktursatsningarna. Från och med årsskiftet har samtliga skolor trådlöst nätverk, och under året har också fler datorer och fler Smartboardskärmar tillförts skolorna. Skolkontoret har flyttat och där har kompletteringsinvesteringar gjorts i möbler. I och med färdigställande av Vitalisskolan så har investeringar gjorts i skolmöbler. Investeringar har gjorts redan 2011 men som var planerade till 2012. Alla förskolor har fått miljöutmärkelsen Grön Flagg. Utmärkelsen måste sökas årligen. Skolorna Alla våra fem skolor arbetar med Grön Flagg. Skolorna arbetar med sortering, energihushållning och hållbar utveckling men även hälsosamma kostvanor, motion, en trivsam skolmiljö och förebyggande av stress. 5
Humanistiska nämnden / Resurscentrum Chef Resurscentrum Karin Hellberg Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring 2011 2011 mot budget 2010 10/11 Verksamhetens intäkter 2 187 2 335 148 1 651 41,43% Verksamhetens kostnader -14 190-15 712-1 522-14 294 9,92% Personal -5 306-5 691-385 -4 133 Kapitalkostnader -65-50 15-58 Övriga kostnader -8 819-9 971-1 152-10 103 Nettoresultat -12 003-13 377-1 374-12 643 5,81% Ekonomisk analys Det ekonomiska underskottet för 2011 är minus 1 374 tkr. Anledningen till underskottet är densamma som under 2010, dvs utbetalningarna av BIBS-pengar. Det gamla systemet fasades ut under våren och från höst terminens början har ersättning betalts ut efter en ny modell. Det har bromsat den negativa effekten vilket innebar att underskottet blev 500 tkr lägre än vad det annars skulle blivit. Årets viktigaste händelser Utvecklingen och omställningen har fortgått. Skolorna har påbörjat anställningar av de specialpedagoger som RC finansierar i och med den förändrade BIBS-pengen. Beslut har tagits vad det gäller uppdragsutbildningar i specialpedagogik för Förskollärare och Läs och skriv för lärare F-3. Skoldatateket får utökade resurser och kommunlicenser beställs så att alla elever får tillgång till ett basutbud. Arbetet med att sammanställa och utveckla kommungemensamma arbetsmaterial för läs och skriv påbörjas, TRAS för förskolan och Språket lyfter för skolan skall bla användas som arbets- och observationsmaterial. Fortsatt utveckling Resurscentrum kommer under 2012 att utveckla arbetssätt för elever med olika typer av beteendeavvikelser och kommer att för ändamålet söka projektpengar. Utbildningsinsatser kommer att erbjudas förskolor och skolor för att möta deras behov av ytterligare kompetens. Resurscentrum kommer också att arbeta för att en särskolepeng med fyra nivåer kommer till stånd och att en intagningsgrupp för särskolan startas. Extra mycket tid och kraft kommer att satsas på förskolan då det ju är där all utveckling grundläggs och det finns tydlig evidens att tidiga insatser är det mest verkningsfulla för att hjälpa alla barn. RC kommer också att medverka till utvecklingen av hemspråksstöd i skola och förskola. Karin Hellberg Chef Resurscentrum 6
Humanistiskanämnden / Vitalisskolan Rektor Lena Agartsson Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring 2011 2011 mot budget 2010 10/11 Verksamhetens intäkter 28 658 29 826 1 168 27 222 9,57% Verksamhetens kostnader -28 743-30 249-1 506-27 048 11,83% Personal -20 157-21 128-971 -18 891 Kapitalkostnader -345-312 33-324 Övriga kostnader -8 241-8 809-568 -7 833 Resultatöverföring -85 0 85 89 Nettoresultat -85-423 -338 85-597,65% Verksamhetsområde Skola F-åk 6, elevantal 385 Fritidshem, barnantal 227 Antal anställda 56 Ekonomisk analys Resultat Elevantalet har ökat även i år, det är nu tre klasser i vardera åk 1 och 3. Detta medför att även antal barn som har fritidsplats är högt. Den första etappen av renoveringen avslutades i juni, vi flyttade då in i de helt nybyggda C, D och E-husen. Etapp 2, som gäller renovering av B- huset, påbörjades i juli. I B-huset finns matsal, klassrum, slöjdsalar och personalrum. Under renoveringen äter åk 2-6 i Folkets hus och F- åk 1 på fritidsavdelningarna. Slöjden bedrivs på Skärlagskolan. Situationen har fungerat tack vare personalförstärkningar, positiva pedagoger och glada barn. Den största delen av underskottet på 338 tkr gäller fritidshemsverksamheten. Underskottet har uppstått på grund av ett behov av flera små fritidsavdelningar (en konsekvens av renoveringen) vilket är mer personalkrävande och att det är barn som även under sin fritidstid behöver enskilt personstöd. En kostnad som fr.o.m höstterminen, när den extra barnomsorgspengen togs bort, enbart belastar enheten. Viktiga händelser hittills i år Etapp 1 av renoveringen blev klar till sommaren. Vi flyttade då in två helt nya byggnader. Det är fina, ändamålsenliga och mycket trivsamma lokaler. Både klassrummen och fritidsavdelningarna fungerar utmärkt. Det fristående fritidshuset används för de äldre fritidsbarnen och som öppnings- och stängningsavdelning för alla. Den nya Skollagen med ny läroplan och kursplaner trädde i kraft den 1 juli. Implementeringsarbetet startade redan under våren, skolan ligger väl i fas med detta. De Pedagogiska planeringarna görs nu utifrån de nya kursplanerna. Alla elever och föräldrar kan nu följa sin/sitt barns kunskapsprocess genom att ta del av de Pedagogiska planeringarna och uppföljningen av dessa. Förskoleklasserna och Fritidshemmen är också i gång med Pedagogiska planeringar, som planeras utifrån Läroplanens kapitel 1 och 2. Lärarnas utvecklingsarbete kring Kunskapssyn och bedömning har fortsatt under höstterminen. Arbetet med att göra formativa bedömningar är i gång, men även vårterminen behövs för att utveckla dem ytterligare innan det hela blir en formell del av det skriftliga omdömet. Vi har också ett pågående projektarbete som ska främja elevers språk-läs-skrivutveckling. Projektet drivs med stöd av Skolverket och med en koppling till forskare på Mälardalens högskola. Vitalisskolan har under år 2011 haft två pedagoger i klassrummet vid ett antal lektioner. Detta gäller för all engelska åk 3-6, SO åk 4-5, en hel del av lektionerna i svenska och matematik, alla årskurser. Vi ser redan att det höjer undervisningskvaliteten. Det innebär att klassläraren har möjlighet att fördjupa sin ämneskunskap samtidigt som eleverna får tillgång till två pedagoger under lektionen. En lärare har intensivtränat läsning och matematik med yngre barn, de flesta i åk 2-3. Detta ger barnen förutsättningar att nå målen i svenska och matematik. Resultatet av det pågående utvecklingsarbetet för fritidshemsverksamheten blir mer och mer synligt. Fritidsverksamheten är en viktig del av barns 7
utveckling. Inte bara för att det är en viktig förlängning av skoldagen, utan också för att få den röda tråden genom all verksamhet. På fritids kan t.ex. ett pågående Temaarbete fortsätta och läsningen fortsätta att utvecklas. På fritids är gruppen i fokus och leken är ett medel att träna samarbete, inflytande och ansvar, ett arbete som även gynnar tiden i klassrummet. Fritidspersonalen kan nu beskriva en strukturerad verksamhet med ett genomtänkt, kvalitativt innehåll som är planerat utifrån Läroplanens kap. 1 och 2. Alla lärare och hälften av fritidshemspersonalen har startat PIM, en datautbildning. Ungefär hälften är klara, de övriga blir klara till sommaren. Vitalisskolans Lokala elevhälsoteam startade till höstterminen. I teamet ingår specialpedagoger, speciallärare, skolsköterska och rektor. I gruppen diskuteras enskilda elevärenden och tillsammans med aktuell pedagog föreslås stödåtgärder för både elev och pedagog. Pedagogerna i teamet handleder både kollegor och arbetar direkt med elever. Framtiden Renoveringen fortgår under kommande vårtermin. Till sportlovet flyttar vi tillbaka in i B-huset och Etapp 3, renovering av A-huset startar direkt efter. Det är en liten renovering jämfört med de två första delarna. Det blir två klasser och två fritidshem som kommer att ha sin verksamhet i paviljongen. Alla övriga är i nya alt. renoverade lokaler. Implementeringen av den nya läroplanen fortsätter, med formativ bedömning i fokus. Vårens skriftliga omdömen kommer att vara formativa och hela IUP:n kommer att läggas in i Infomentor. Olika projekt med läsutveckling kommer att pågå under hela året. Målet är att också ha en grupp som möts kring matematik. Tanken är också att alla är klara med de tre stegen i PIM utbildningen vid vårterminens slut. renoveringen får ett tydligt genomslag i denna fråga. Arbetet för att alla barn skall nå alla mål är aktivt pågående. Ett tydligt samarbete med elever och föräldrar, elevledda utvecklingssamtal, aktiva och involverade elever, tidiga insatser, tydliga Pedagogiska planeringar, avstämningar (nuläges redovisning till rektor) i mitten av terminen och tydlig individuell uppföljning, är de medel som vi använder för att få alla elever att nå målen. Personal Det råder nu en generell brist på både lärare och fritidspedagoger/förskollärare. Det var mycket svårt att rekrytera lärare till höstterminen. Även om lärarbehörigheten finns på skolan, kommer det vara svårt att fylla kvoten med ma/no lärare när det nya behörighetskravet träder i kraft. Det är ett tydligt överskott på lärare med sv/so inriktning. På fritidshemsavdelningarna är nu 53% av pedagogerna högskoleutbildade, målet är 75%. Investeringsuppföljning De extra pengar som Vitalisskolan fått för investeringar i samband med inflyttning i nya lokaler har mestadels använts till klassrumsmöbler och förvaringsmöbler till fritidsavdelningar. Dessutom har vi använt enhetens investeringspengar till fler klassrumsprojektorer, bärbara elevdatorer och I-pads till elever. Investeringen av bärbara elevdatorer och projektorer kommer att fortsätta under år 2012. Ekologisk utveckling Under renoveringen är fokus på att hålla kvar den nivå på miljöarbetet som vi hittills uppnått. Sopsorteringen är väl fungerande. Det mesta av kommunikationen inom skolan och med föräldrar sker per mail. Vi har en aktiv elevgrupp Gröna gruppen som pratar miljöfrågor. Att höja nivån ytterligare blir inte aktuellt förrän renoveringen är helt genomförd. Avstämning mot mål Nationella prov genomfördes detta läsår endast i åk 3. Vad det gäller svenska så nådde 92% kravnivån, i matematik var det 82% som klarade den. Efter arbetet med att fylla enskilda elevers kunskapsluckor nådde 90% målet i matematik vid terminens slut. Klassens kvalitetsrapport genomfördes under våren. Kvalitetsindex har höjts för Trygghet och trivsel till 8.6, Inflytande till 8.4, Utveckling och lärande till 8.8. För Arbetsmiljön 6.0 är det en sänkning. Den ansträngda situationen kring Lena Agartson Rektor 8
Humanistiska nämnden / Hedebyskolan Tf rektor Stefan Ferm Totalt, tkr Budget Utfall Avvikelse Utfall Förändring 2011 2011 mot budget 2010 10/11 Verksamhetens intäkter 37 689 37 581-108 39 223-4,19% Verksamhetens kostnader -36 654-40 227-3 573-40 962-1,79% Personal -24 688-26 826-2 138-27 438 Kapitalkostnader -347-332 15-389 Övriga kostnader -11 619-13 069-1 450-13 135 Resultatöverföring 1 035 0-1 035-704 Nettoresultat 1 035-2 646-3 681-1 035 155,65% Ekonomisk analys Det negativa utfall vi hade i augusti har förstärkts under hösten. Rektor slutade sin tjänst mitt under terminen. Budgeten för 2011 var beräknad utifrån ett högre elevantal utfall. Under vårterminen 2011 har elevantalet fortsatt att minska med cirka 10 elever. Förskoleklassens och fritidshemmens intäkter och kostnader följer budget. Från och med hösten är Fornbyskolan och Hedebyskolan två skilda resultatenheter. Resultatenheterna följer en åtgärdsplan för att på tre års sikt få skolans ekonomi i balans. Årets viktigaste händelser Vi har under arbetat med verktyget Infomentor som är en omdömesdatabas. Här finns elevernas schema, frånvaro samt skrivschema, veckans planering och läxor. Under året har vi fått respons från föräldrar och åsikter kring vad som kan förbättras i systemet. Vi har under året fortsatt göra skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner, och ser många fördelar med systemet. Årets alla utvecklingssamtal genomfördes med hjälp av Infomentor. Den 1 juli började den nya skollagen gälla Lgr 11 och under hela året har arbetet varit intensivt för att anpassa organisation och till de nya reglerna Under läsåret 2011/2012 har delar av skolan ett läsprojekt som bland annat innebär att eleverna fyra dagar/veckan inleder dagen med att ha tyst läsning i klassrummet. Projektet är uppskattat av både elever och lärare. Matematiksatsningen har genomförts som två projekt. Ett för F-5 och ett för 6-9. Vi har satsat på mer laborativt materiel och har fortbildat alla matematiklärare. Lärarna i F-5 arbetade i en studiecirkel under ledning av vår matematikutvecklare. Antalet förskoleklasser reducerades från tre till två för att anpassas till elevunderlaget. Vi har också under några möten utvecklat samarbetet med förskolorna i Vagnhärad. Där arbetar vi med språkförståelse, matematik och naturvetenskap. Dessutom möts vi och förbereder och utvärderar övergångarna mellan förskola förskoleklass - fritids med mål att ha en röd tråd mellan förskola och skola. Under våren 2011 skuggade personal från förskolorna förskoleklass och fritids varandra för att ytterligare utöka samarbetet och bygga broar. Våra fem fritidshemsavdelningar har under året haft öppet hus på lite olika sätt där det skapande arbetet visats upp. Vi har nu utbildade pedagoger på samtliga avdelningar. Våra fritidsavdelningar genomförde i maj månad Fritidshemmets dag. Alla avdelningar samarbetar runt detta evenemang och när 200 barn genomför aktiviteter tillsammans ser vi en oerhörd glädje hos både personal och barn. Personalen på fritids satsade på friskvård under våren och tränade tillsammans en gång i veckan. Det har varit positivt med fem avdelningar och färre barn i grupperna. Fritidshemmen är med och arbetar mot våra övriga mål på skolan och deltar i ledningsgruppen. Flera av de personer som arbetar på våra fritidsavdelningar är också engagerade i förskoleklass och skola. En del av dem är med i vår lika - olika grupp och tränar eleverna i socialt samspel. 9
Under hösten har personalen mötts och diskuterat pedagogik en gång i månaden. I samrådsgruppen som består av socialtjänst, fritidsgård, polis och skola har vi samarbetat runt ett projekt med syfte att stärka ungdomars självkänsla. Under året har vi fortsatt att prioritera följande områden; Läsprocessen i alla ämnen Elever som inte får alla betyg Skillnad mellan flickors och pojkar måluppfyllelse Trygghet och trivsel. Revidering av vår likabehandlingsplan Vi har arbetat med att utveckla svenskämnet men också engelskan på ett något annorlunda sätt. Projektet för årskurs F-2 syftade till ökad läsförståelse och läsintresse och bestod av såväl kurser som litteratur. Årskurs 3-5 vidareutvecklade sitt läsprojekt med många nya titlar. Skolan profilerar sig mot entreprenöriellt lärande. Vi arbetar med arbetslivsorientering enligt en relativt ny modell a la Hedebyskolan som vi tror på. Eleverna i åk 6-9 har möjlighet att praktisera vissa dagar under läsåret. Den praktiken är alltid kopplad till arbetsuppgifter som rör anställning/företagande. I åk 8 genomför vi en arbetslivsorienteringsvecka med yrkesföredrag och då börjar våra åttor formulera sina mål för framtiden. Dessa vidareutvecklar eleverna sedan i åk 9 vilket förhoppningsvis gör att de väljer ett gymnasieprogram de trivs med. All personal på Hedebyskolan tillhör en av våra projektgrupper med ansvar för följande områden; Arbetslagsledare Lika-olika (värdegrundsfrågor) Miljö Gemensamma aktiviteter Dessa grupper möts var tredje vecka och har representanter från F-9. Från och med januari 2011 bedrivs SFI (Svenska för invandrare) i lokaler på Hedebyskolan. Trådlösa nätverk finns nu i alla lokaler i hela skolan och det möjliggör ett ökat användande av studier med digitala verktyg. Successivt ökar vi också antalet datorer och läsplattor. Vi har flera klassrum med interaktiva tavlor vilket gör att den stora världen tas direkt ner i rummet. Vi har lärare som utformar sina prov digitalt där bilder, internet och multimedia blir en naturlig del i undervisningen. Helt i enlighet med den nya läroplanen. För att sammanfatta några viktiga skolutvecklingsområden 2011 på årskurs 6-9-delen av Hedebyskolan: Språkprojekt Alla elever från Hedeby kunde så under vårterminen lägga titeln Londonresenär till sina CV. Alla ska läsa svenska bättre och mer. Schema och timplan läggs om för att alla klasser ska få tjugo minuters lästid varje morgon Ett speciellt bokrum har skapats Svenska som andraspråk har också utvecklats Datorer till åk 9 En pilotklass, 9A, får tillgång till egna datorer. Lärarna får också en egen bärbar dator. I de ämnen där man använder datorer börjar det blomstra med en gång. Uppgifter och redovisningar blir digitala. Framtiden Hur ska Hedebyskolan utvecklas i positiv riktning? Skolans ledningsgrupp har enats om att tydlighet, tidiga insatser och kompetens är områden som vi kan och måste förbättra Från 2012 finns både på Fornbyskolan och på Hedebyskolan specialpedagoger på halvtid. Det innebär förutsättningar för en ytterligare utveckling av vårt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med vår värdegrund är ett långsiktigt arbete och en process där alla parter ska involveras. Vår lika - olika grupp är ansvarig för arbetet. Arbetet med värdegrund är ett prioriterat område under 2012. Ekologisk utveckling Vi har erövrat vår gröna flagga utifrån temat hälsa och livsstil. Arbetet går in i nästa fas där vi arbetar vidare med mål att behålla grön flagg. Vi har två aktiva miljöråd som leds av personal och möts regelbundet, de försöker nu göra arbetet mer synligt. Vi satsar extra på att sprida miljötänkandet till att gälla alla på skolan. Vi gör enskilda miljöaktioner men satsar framförallt på ett mer långsiktigt arbete. Energioptimering, utökat användande av datorer och minskad pappersförbrukning, hälsoperspektiv, minskat matsvinn och en trivsam miljö inne och ute är delar av det vi försöker jobba vidare med. 10