SLUTRAPPORT OM ESF-PROJEKT

SLUTRAPPORT OM ESF-PROJEKT Programperioden 2007-2013 Myndigheternas anteckningar Ankomstdatum Diarienummer Handläggare Telefonnummer Projektkod S10467 Status Inlämnats för myndighetshandläggning 09.06.2011 1. GRUNDUPPGIFTER OM PROJEKTET Projektets namn Arbetslivskompetens Program Fastlandsfinlands ESF-program Programdel Programdelen för storområdet Västra Finland Prioriterat område 3 : Utveckla kompetens, innovations- och servicesystem som främjar arbetsmarknaden Typ av projekt Projektet omfattar personer Ansvarig myndighet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten Startdatum 01.02.2008 Slutdatum 31.03.2011 2. UPPGIFTER OM PROJEKTETS GENOMFÖRARE Genomförarens namn Svenska Österbottens förbund för utbildning o kultur/yrkesakademin i Österbotten (YA!) Projektansvariges namn Kenneth Heimdahl E-postadress kenneth.heimdahl@yrkesakademin.fi Telefonnummer 050-5523539 3. UPPGIFTER OM BLANKETTENS IFYLLARE Ifyllarens namn Harriet Norrback E-postadress harriet.norrback@yrkesakademi Telefonnummer 050-3368280 n.fi 4. PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKT, SYFTE OCH MÅLGRUPP Bakgrund Projektets verksamhet koncentreras till Yrkesakademin i Österbotten (tidigare Svenska yrkesinstitutet, Vocana och Korsnäs kurscenter) och Optima, vilka är de två svenskspråkiga utbildarna på andra stadiet i Österbotten som handhar grundläggande yrkesutbildning. Båda skolorna har redan länge aktivt använt arbetslivet som praktikplats och senare för inlärning i arbetet. Traditionen att ha en aktiv kontakt till arbetslivet inom utbildningen var därmed redan i projektets inledningsskede stark. Men arbetsplatserna hade olika erfarenhet och vana av att handleda studerande och därför fanns ett stort behov av utbildning och fortbildning gällande handledning av våra studerande. I och med ibruktagandet av de nya examensgrunderna var projektets utgångspunkt och mål mycket aktuella. De nya examensgrunderna betonar samarbetet mellan utbildning och arbetsliv. Eftersom vi vet att representanterna från arbetsplatserna inte alla gånger hinner komma till skolan, behöver skolan och lärarna komma ut till arbetsplatserna för att ytterligare förbättra på samarbetet med dem och för att hitta nya EURA 2007 1/16

arbetsplatser att samarbeta med. Genom att lärarna själva fysiskt var på de olika arbetsplatserna kunde de förutom att informera om utbildningen och dess genomförande, bygga på sin yrkeskunskap och kartlägga alternativa möjligheter till att involvera arbetslivet mer i genomförandet av utbildningen, också själva uppleva den inlärningsmiljö studerande kommer till på sin inlärning i arbetet period. De kunde samtidigt diskutera fram de bästa lösningarna för hur studerande tas emot och introduceras på just den arbetsplatsen, hur studerande med olika behov behöver handledas, möjligheter till att delar av utbildningen genomförs på arbetsplatsen mm. Att lärarna var verksamma och vistades på arbetsplatserna en tid upplever de själva som mycket upplyftande och givande. De fick nya idéer och uppslag som de kan använda sig av i undervisningen. Mål De nya examensgrunderna betonar samarbete mellan utbildning och arbetsliv. Detta gör att betydelsen av genomförandet av inlärning i arbetet och att studerande redan under utbildningen får ett bra fotfäste i arbetslivet, blir allt större. Projektet har två mål; att förbättra samarbetet mellan arbetsplatserna och de två medverkande skolorna samt att utbilda och fortbilda arbetsplatshandledare. Sättet att nå målen är att lärare och yrkesmän erbjuds möjligheter till att genomföra 1-8 veckors kartläggnings och utvecklingsarbete under sk utvecklingsperioder på en eller flera arbetsplatser enligt följande teman: 1. Utbilda nya arbetsplatshandledare och fortbilda erfarna arbetsplatshandledare och därmed utveckla yrkesutbildningen till att bli mer arbetslivsinriktad och ökar kvaliteten på handledningen i arbetslivet 2. Kartlägga och planera möjligheter till att fler delar eller helheter av den grundläggande yrkesutbildningen kan genomföras i arbetslivet 3. Uppdatera och öka lärarnas och yrkesmännens arbetslivskunnande och substanskunskap genom att de är aktörerna för utvecklings- och kartläggningsarbetet i företagen. Målgrupp I projektets inledningsskede var målgruppen blivande eller redan fungerande handledare främst på arbetsplatser inom teknik (maskin och metall, el, bil, logistik) i Österbotten. Efter halva tiden av projektets genomförande kunde vi konstatera att av de tre temana lärarna och yrkesmännen hade att välja mellan, var temat att utbilda/fortbilda arbetsplatshandledare det tema som intresserade dem minst. Detta ledde till att vi inte nådde upp till de fastställda målen gällande deltagare i projektet under åren 2008 och 2009. Därför ansökte vi om att få utvidga målgruppen till att också omfatta inlärningshandledare på skolorna och arbetsplatshandledare inom social & hälsovårdsbranschen under år 2010. Anhållan godkändes och därmed kunde vi också utbilda våra lärare och yrkesmän på skolorna samt rikta fortbildningen till handledare för våra närvårdarstuderande. De konkreta arbetsplatserna för de handledare som deltagit i utbildningen har varit företag, sjukhus eller hälsovårdscentral, daghem eller skola. Var och en lärare eller yrkesman som genomfört en utvecklingsperiod eller utbildat arbetsplatshandledare har själv valt de arbetsplatser och handledare som han/hon riktar information om möjligheterna åt. På detta sätt skedde ett visst urval, som baserades dels på vilka inlärning i arbetet platser redan fanns eller som kunde finnas. Inom social & hälsovårdsbranschen har efterfrågan på fortbildning varit så stor att lärarna endast svarat på målgruppens behov. EURA 2007 2/16

5. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE OCH SAMARBETET I projektets inledningsskede utnämndes en styrgrupp. Därefter har denna beroende på medlemmarnas tjänstledigheter, byten av arbetsplatser och arbetsuppgifter uppdaterats två gången. Ur bilagan framgår direktionens beslut om de olika sammansättningarna för styrgruppen (Bilaga 1). Styrgruppen har sammankommit ca 2 gånger per år och sammantaget till 7 protokollförda mötestillfällen under projektets genomförande (Bilaga 2). Finansiären har representerats av Marianne West-Ståhl/Länsstyrelsen i Västra Finlands län och Marko Muotio/ELY-centralen som sakkunniga. Övriga sakkunniga som också medverkat i styrgruppen är Disa Widell/Regionförvaltningsverket, Kjell Langels, Patrik Söderback, Kenneth Sundlin, Boris Ståhl, Stefan Myntti, Thomas Fant, Ann Christine Söderlund och Staffan Sunabacka. Alla dessa personer har arbetat inom projektet som koordinatorer, tekniksakkunnig eller annan sakkunnig och därför har de erbjudits möjlighet att delta i styrgruppens möten. Styrgruppens uppgifter har varit att godkänna de preciserade verksamhetsplanerna och projektets mål, övervaka och följa med hur projektet framskrider och hur medlen används, ställa sin sakkunskap till projektets disposition, verka som en länk till intressentgrupperna samt för sin del svara för projektets effektivitet och resultat. Styrgruppen sammansättning har enligt projektadministrationen varit god, gruppen har arbetat aktivt och verkligen tagit sin roll på allvar. Gruppen har kommit med bra synpunkter och bistått i projektets genomförande. Projektet genomförs utgående från tre regioncentra i Österbotten (Jakobstad, Vasa och Närpes) närmast med beaktande av den geografiska placeringen av den grundläggande yrkesutbildningen i Österbotten. I projektets inledningsskede medverkade fyra skolor i genomförandet; Svenska yrkesinstitutet, Vocana, Korsnäs Kurscenter och Optima. De tre förstnämnda sammanslogs sedan till en skola den 1.1.2009. I detta projekt är de två svenskspråkiga yrkesutbildarna på andra stadiet i Österbotten engagerade, vilket bidrar till förenhetligande metoder och modeller vid genomförande av arbetsplatshandledarutbildningar och utvecklingsperioder i regionen. Utbildningen och utvecklingsarbetet genomförs av Yrkesakademin i Österbotten och Optima. Eftersom projektet täcker ett stort geografiskt område har det utsetts lokala koordinatorer som ansvarar för det praktiska genomförandet på det området. I projektets inledningsskede gjordes en arbets- och ansvarsfördelning dels mellan de samarbetande organisationerna och dels mellan alla verksamma i projektet (Bilaga 3). Arbetsfördelningen inom projektet har i stort utgjorts av att projektledaren skötte de administrativa uppgifterna såsom koordinering med andra liknande projekt, rapportering, uppföljning av projektets ekonomi samt hållit kontakt till alla parter inom projektet. Koordinatorerna på respektive ort har koordinerat och deltagit i genomförandet av kartläggnings/utvecklingsperioderna och utbildningarna, fungerat som kontakt- och ansvarsperson inom den egna regionen samt rapporterat resultat till projektledaren. Utöver dessa har vi inom projektet utsett två personer till tekniksakkunniga vars uppgift var att fungera som stöd i frågor som berör kartläggning av det egna kompetensbehovet. För att koordinera arbetet mellan de olika regionerna och för att främja informationsöverföringen har vi EURA 2007 3/16

bildat en arbetsgrupp som består av alla verksamma i projektet. Vi har sammankommit enligt behov för att diskutera aktualiteter inom projektet, planer för genomförandet och erhållen feedback. I genomförandet av projektet har vi hållit fast vid dessa fördelningar och inte upplevt något slag av problem. Målen inom projektet nås genom att lärare och yrkesmän erbjuds möjligheter till att genomföra 1-8 veckors kartläggnings och utvecklingsarbete under sk utvecklingsperioder på en eller flera arbetsplatser enligt på förhand givna teman. Utgångspunkten för kartläggnings- och utvecklingsarbetet var att varje lärare/yrkesman skulle genomföra utvecklingsperioder omfattande 6 veckor. Vi har mycket goda erfarenheter av hur vi gett informationen om, inför och efter utvecklingsperioderna till läraren eller yrkesmannen. Utvecklingsperioderna erbjöds till alla lärare och yrkesmän inom el, maskin & metall och bil, både inom ungdoms- och vuxenutbildningen. I de flesta fall framgick det ganska snabbt att det inte skulle bli en dragkamp om veckorna, utan istället kom branscherna överens sinsemellan om vem som skulle få fara. Med ett par undantag, blev det också så att de personer som genast i början visade intresse för ett deltagande, genomförde en utvecklingsperiod. Koordinatorns uppgift har varit att sänka tröskeln för lärarna/yrkesmännen att bryta vardagsrutinerna genom regelbundna diskussioner, lobbning hos förmän och avdramatisering av formaliteter. Utifrån sin inriktning, kartläggning och egna önskemål, valde lärarna/yrkesmännen själva de arbetsplatser där de genomförde utvecklingsperioderna. Det var fritt fram för var och en att fördela veckorna på flera arbetsplatser, men rekommendationen var att läraren/yrkesmannen skulle vara på en plats åtminstone i 2 veckor. Närväl läraren/yrkesmannen diskuterat med sin förman om att han är intresserad och temat för utvecklingsperioden har klargjorts, har avdelningschefen kontaktat projektledaren eller koordinatorn. Då har projektledaren eller koordinatorn träffat läraren personligen för att introducera denna i dokumenteringen av utvecklingsperioden. Vi har tillsammans suttit och gått igenom målet med utvecklingsperioden, arbetsgången, vilka blanketter som skall fyllas i före, under och efter perioden. Vidare har vi vid detta tillfälle också kommit överens om hur och när vi håller kontakten under utvecklingsperioden (vanligtvis per e-post eller telefon) och när vi har vår uppföljningsträff. Inför utvecklingsperioderna arbetade koordinatorn, avdelningschefen och lärarna tillsammans fram planerna och avtalen, medan lärarna/yrkesmännen skötte diskussionerna med arbetsplatsen. Efter avslutad period följde koordinatorn eller projektledaren upp hur läraren/yrkesmannen upplevt perioden, hur det som han/hon lärt sig tas tillvara i genomförandet av utbildningen och hur erfarenheterna sprids vidare till kollegiet. Vidare har koordinatorn och projektledaren hjälpt enligt behov och önskemål med uppföljningar och rapporter. Vi har varit mycket tydliga med att rapporterna och timuppföljningarna skall lämnas in inom rimlig tid efter perioderna och först när samtliga dokument lämnats in har avdelningen ersatts för lärarens/yrkesmannens lön under perioden. EURA 2007 4/16

Att vi hållit en uppföljningsträff där vi gått igenom hur läraren upplevt perioden och hur väl målen med perioden uppnåtts (hur han ökat sin substanskunskap, utvecklat genomförandet av inlärning i arbetet och yrkesprov på arbetsplatsen mm) samt hur läraren kommer att använda sig av och sprida de erfarenheter, kunskaper och färdigheter han fått under perioden till sina kollegor, har också upplevts som mycket positivt, av både läraren och projektledaren/koordinatorn. Läraren har uppskattat att han får stöd med den slutliga dokumentationen av perioden. Projektledaren/koordinatorn har sett denna uppföljning, förutom som en kvalitetsgranskning och kontroll att perioden följs upp och dokumenteras på rätt sätt, också som en ypperlig möjlighet att få info om genomförandet och erfarenheterna utöver det som skrivs ner i rapporten. Nyckelorden i genomförandet av utvecklingsperioderna har från projektadministrationen varit rimliga krav, tydlighet, diskussion, tålamod, stöd och avdramatisering. Vi har försökt att vara så konkreta och jordnära som möjligt och detta ser vi som en stor faktor i att vi lyckats mycket bra med genomförandet av utvecklingsperioderna. Vi har nått våra mål för projektet gällande kartläggnings- och utvecklingsperioder och erfarenheterna är mycket goda. Samtliga involverade lärare har varit mycket nöjda med sina utvecklingsperioder. De har speciellt i sina rapporter påpekat att företagen upplever det som mycket positivt att läraren är ute och utvecklar/ökar sin kompetens och att de fått en bättre kontakt till utbildningen när de vet innehållet i utbildningen och ett ansikte på den lärare som genomför den. Vidare påpekar lärarna i sina rapporter på utvecklingsperiodernas möjligheten att kartlägga inlärning i arbetet och yrkesprovsuppgifter i företagen. Dessa kan vara uppgifter som företaget kanske inte själv tidigare uppfattat skulle kunna vara lämpliga uppgifter för våra studerande. De påpekar att de från utvecklingsperioden fått mycket bra erfarenheter och uppslag till hur de kan ändra och förbättra sin undervisning och handledning. För varje ut vecklingsperiod har läraren valt ett eller flera teman. Nedan följer en genomgång av temana och våra erfarenheter kring dem. Utbildning och fortbildning av arbetsplatshandledare I genomförandet av arbetsplatshandledarutbildningarna och fortbildningarna har vi under projektets gång prövat på olika modeller och metoder att genomföra utbildningarna. Vi har haft utbildningar på skolan, i företagens utrymmen, kombinerat dessa två, genomfört dem i grupp, enskilt, kombinerat genomförandet med bedömarutbildning inom fristående examenssystemet mm. Vårt mål har varit att arrangera genomförandet av utbildningarna flexibelt enligt målgruppens behov och möjligheter. Detta anser vi vara en av orsakerna till att vi nått våra mål med utbildningarna och fått bra respons av deltagarna. Innehållet i utbildningen baseras på Utbildningsstyrelsens dublikat 6/2004 och består av fyra delområden; yrkesutbildningen och arbetslivssamarbete, individuell handledning av den studerande på arbetsplatsen, genomförande av inlärning i arbetet och yrkesprov och bedömning av de studerande på arbetsplatsen (Bilaga EURA 2007 5/16

3). Modellen för fortbildningen av arbetsplatshandledare utgörs av en repetition av grundutbildningen med uppdateringar och fördjupningar (Bilaga 4). Rekryteringen av deltagare till utbildningarna har skett genom direkta kontakter eller som skriftliga inbjudningar. Inom de branscher där rekryteringen av deltagare har varit mycket framgångsrik har kontakten till arbetsplatserna främst skett via tips från lärare om arbetsplatser där man upplevt att det funnits ett behov av utbildning. Endera så att lärarna upplevt osäkerhet bland handledarna angående inlärning i arbetet och yrkesprov eller så att arbetsplatserna uttryckligen efterlyst utbildning. En annan bra rekryteringskanal har varit lärare och yrkesmän som genomför sin utvecklingsperiod. De har samtidigt som de är på arbetsplatsen passat på att erbjuda och berätta om utbildningarna. Bäst erfarenhet av intresse för och framgång i genomförandet har vi från de arbetsplatser som deltar i utbildningen inför eller samtidigt som en studerande genomför sin inlärning i arbetet period på ifrågavarande arbetsplats. Målen för utbildningarna har varit att konkret klargöra hur handledaren skall ta hand om studerande på inlärning i arbetet. Vid Optima ägde utbildningen rum i skolans utrymmen där deltagarna samlades till en större grupp. Vid genomförandet av utbildningarna har 2-4 personer kompletterat varandra på ett lugnt, ibland humoristiskt sätt, vilket har skapat en avslappnad stämning, där handledare vågat fråga, ifrågasätta och diskutera. Utbildningsmetoden har samtidigt gjort att saker och ting upprepats och förtydligats, utan att det blivit tjatigt. I genomförandet har 1-2 lärare från branschen deltagit. Vidare har blockets utbildningsledare, koordinatorn och chefen för studietorget (som har hand om kringservicen och pedagogisk utveckling) deltagit. Vid YA! har utbildningarna genomförts av 1-2 lärare eller inlärning i arbetet koordinatorn. Utbildningarna har hållits i skolans utrymmen, på arbetsplatsen eller genomförts som en kombination av de båda ovanstående. Deltagarnas önskemål har beaktas och utbildningen har verkställts som individuella studier eller smågruppsstudier enligt överenskommen tidtabell. I de utbildningar som genomfördes helt på deltagarens arbetsplats, uppskattades att deltagaren undvek att slösa sin dyrbara tid på resor och att få ta emot läraren på välbekant mark ingav arbetsplatshandledaren en viss trygghet. Genomförandet av utbildningarna har anpassats enligt deltagarnas personliga planer vilket möjliggjorde individuell inriktning för t ex arbetsplatshandledare som också fungerar som bedömare av fristående yrkesprov. Vi har inom social och hälsovårdsbranschen prövat på ett nytt sätt att kombinera en fortbildning för arbetsplatshandledare för den grundläggande (läroplansbaserade) yrkesutbildningen med bedömarutbildning inom fristående examen. Vi inledde med att göra en utbildningsmodell som vi sedan testade i praktiken. I genomförandet exemplifierades de två olika utbildningssystemen i form av två personer, en som representerade grundläggande yrkesutbildningen och en som representerade det fristående examenssystemet. För att ännu förtydliga de två personernas roller hade de varsin banderoll med respektive utbildningssystems namn. En sammanställning på erhållen respons bifogas rapporten (Bilaga 5). Eftersom lärarna och yrkesmännen hade en så gedigen erfarenhet skedde deras utbildning främst via tematräffar och handledningstillfällen medan fortbildningarna inom social & hälsovårdsbranschen hölls i EURA 2007 6/16

mindre grupper på deras egna arbetsplatser. Efter justeringen av projektplanen och förlängningen av projektet var de mål som ställts upp i projektet realistiska och kunde nås. Vi har erfarenhet av att arbetsplatshandledarna upplever utbildningen som välbehövd, att den är mycket viktig i ledet att handleda våra unga till att bli goda yrkesmän och kvinnor och deltagarna har gärna sett att de arrangeras kontinuerligt. Sätten hur vi genomfört utbildningarna har upplevts som arbetsplatsnära och därmed mycket givande. Exempel på att utbildningarna uppskattats är att ett företag valde att utbilda sin personal till arbetsplatshandledare på arbetstid, istället för att permittera dem. Vi har i innehållet fokuserat på de nya examensgrunderna och läroplanens upplägg, främst de praktiska yrkesstudierna för de olika årskurserna och kopplingen till inlärning i arbetet. Vi har gått igenom hur inlärningen i arbetet är upplagd, ansvarsfrågor, arbetarskydd, periodisering och bedömning. Vidare har vi tittat på arbetsfördelningen mellan skolan och näringslivet och genomförande av yrkesprov i samarbete. Vi har betonat arbetsplatshandledarens roll på arbetsplatsen och bedömning. Vid YA! har den information utbildarna fått och de överenskommelser de gjort med inlärning i arbetet platserna kunnat systematiseras i och med att vi med tidigare beviljade utvecklingsprojektmedel utvidgat ibruktagandet av funktionen inlärning i arbetet i skoladministrationsprogrammet Primus. Detta innebär i praktiken att info om inlärning i arbetet platser och utbildade arbetsplatshandledare kan noteras i programmet. Vidare har vi utvecklat utskriftsvänliga ramavtals-, utbildningsavtals- och utbildningsplanblanketter, alla baserade på UBS rekommendationer. Allt det material som arbetats fram, utbildningsprogrammet och rapporter är offentliga och kommer i sin slutgiltiga version att föras in på projektets hemsida. Kartlägga och planera möjligheter till att fler delar eller helheter av den grundläggande yrkesutbildningen kan genomföras i arbetslivet Detta tema har intresserat en del av lärarna och yrkesmännen. De har under sina utvecklingsperioder kartlagt och tillsammans med arbetsplatserna diskuterat inlärning i arbetet perioder, yrkesprovsuppgifter och kompetenskrav. Vidare har de också kartlagt möjligheter till och intresse för studiebesök, maskinuppvisning och vidare samarbete med arbetsplatserna t ex i form av kundarbeten eller effektivt användande av maskiner på skolan och i företagen. Lärarna upplever att de genom att de själv varit på de olika inlärningsplatserna kan bättre förbereda studerande inför inlärning i arbetet perioden. De har själva fått känna på de olika arbetsuppgifterna som studerande får på inlärning i arbetet platsen och vilka egenskaper arbetsplatserna uppskattar. Vidare upplever de att de nu kan göra mer konkreta och bättre utformade planer för inlärning i arbetet som kan leda till avläggande av yrkesprov och andra slag av prov (t ex svetsprov) på arbetsplatsen. Uppdatera och öka lärarnas och yrkesmännens arbetslivskunnande och substanskunskap De flesta lärare och yrkesmän har valt detta tema för sin utvecklingsperiod. De har tagit tillfället i akt att lära sig om dagens arbetsliv, nya arbetsmetoder och -tekniker, -material, -maskiner, företagande samt att få rutin i EURA 2007 7/16

det praktiska arbetet. Vidare har de passat på att kartlägga behovet av kompetens hos företagen i framtiden, för att sedan kunna dra nytta av informationen i planeringen av tillämpningar i läroplanen. Lärarna kommer att dra nytta av allt detta i planeringen och genomförandet av undervisningen. De upplever att de kan i sin undervisning ge mer praktiska exempel och åskådliggöra olika processer och metoder t ex med de fotografier som de tagit under utvecklingsperioden. Många lärare och yrkesmän har i sina rapporter påpekat att de fått ut mer än vad de i förväg hoppats på och haft roligt under sina utvecklingsperioder. De har träffat forna studerande och nu fått bekräftelse på att de gjort ett gott jobb och utbildat yrkeskunnig folk. 6. OFFENTLIGHET OCH KOMMUNIKATION Informationen om projektet, hur det genomförs och vad det åstadkommit har främst skett via direkta kontakter till de som utfört kartläggnings- och utvecklingsarbetet (lärare och yrkesmän) samt till deltagande handledare och deras arbetsplatser. Informationen om projektet och dess möjligheter och erfarenheter har getts till lärare, utbildare, kollegor, avdelningschefer, rektorer, styrgrupper mm. Dessutom har vi informerat externt om projektet och dess verksamhet när vi verksamma deltagit i seminarier, utbildningar och andra tillställningar. I projektets slutskede skickades ett tackbrev till alla medverkande företag och organisationer. Där presenterade vi resultaten från projektet och tackade för ett gott samarbete (Bilaga 8). För projektet har det gjorts upp en webbsida. Där finns allt det material som lärarna och yrkesmännen behöver inför sin utvecklingsperiod och material för genomförandet av arbetsplatshandledarutbildningen. Vidare har intresserade via sidan möjlighet att få allmän info om projektets mål, förverkligande, rapporter, material mm. Kontakten till arbetslivet har tagits personligen. I projektets inledningsskede använde vi som jobbade inom projektet oss av Svenska yrkesinstitutets kursportal som en plattform för information och aktuellt material. 6.1 Projektets eventuella webbadress www.yrkesakademin.fi/arbetslivskompetens 7. PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER Lärarna och yrkesmännen har nästan uteslutande valt bort temat att utbilda arbetsplatshandledare för sin utvecklingsperiod. Endast två av 21 lärare och yrkesmän utbildade varsin arbetsplatshandledare. Detta ledde till att vi i projektets inledningsskede inte kom upp till de årsvisa målen för antalet deltagare i projektet. Då valde vi att hösten 2009 också involvera lärare som fungerar som inlärning i arbetet koordinatorer och andra sakkunniga i genomförandet av arbetsplatshandledarutbildningen. Detta fortsatte under 2010 och har fortsättningsvis gett mycket bra resultat. Utbildningarnas genomförande har kunnat effektiveras märkbart i EURA 2007 8/16

och med att rekryteringen till utbildningarna kunnat genomföras samtidigt som koordinatorn eller läraren gör inlärning i arbetet besök. En annan utmaning vi stött på under genomförandet är brist på tid bland lärarna för allt sk extra arrangemang som arbetsplatshandledarutbildningar. Problemet ligger i att de är bokade med undervisning och då räcker inte dygnets timmar till. Samtidigt kan vi inte kringgå lärarna i handledarutbildningarna utan tvärtemot har vi mycket goda erfarenheter av att de är med, eftersom det är de som har branschkunskapen, kontakterna till arbetslivet och arbetar med inlärning i arbetet. Många undervisningstimmar leder till att lärarna inte prioriterar handledarutbildningar. De skuffar planerandet av genomförandet och rekryteringen på framtiden, vilket leder till att inbjudningarna till utbildningarna skickas ut för sent. Detta i sin tur minskar på deltagarantalet. En möjlig lösning på detta är det arrangemang som nämnts ovan, i de fall där skolan har en skild ansvarsperson eller koordinator för inlärning i arbetet. Problemet att få småföretagarna att frigöra sig från sitt arbete utan att det påverkar företaget ekonomi kan lösas genom att ordna utbildning kvällstid. En annan bra lösning är att utbildningen genomförs på arbetsplatserna har visat sig passa denna målgrupp bra. Att utbildningen genomförs på arbetsplatsen sparar företagarnas arbetstid och behovet av turare främst i kundbetjäning försvinner. Nackdelen med att utbildningen förläggs till arbetsplatsen är att det krävs mycket mer förarbete av utbildaren för att t ex avtala om lämpliga tidpunkter. En nackdel med att utbildningen genomförs på arbetsplatsen är svårigheterna med att helt kunna koncentrera sig på genomförandet i och med att verksamheten i företaget och där tillhörande kunder pågår hela tiden. Ofta hamnar man att boka om och återkomma vid ett senare tillfälle vilket gör att utbildningen blir tidsmässigt väldigt utdragen. Men visst kan de korta utbildningstillfällen vid arbetsplatserna också bli väldigt givande för man kan ju då rikta in sig på just deras situation och diskussionerna kan bli väldigt intressanta. För utbildaren är de utbildningar som genomförs på skolan tidsmässigt och ekonomiskt de mest effektiva utbildningarna. Då når vi ut till ett stort antal deltagare och alla får samma innehåll i utbildningen. Däremot kan det hända att de spontana diskussionerna faller bort när ett stort antal samlas. Samtidigt som deltagarna samlas i skolan så har vi möjlighet att presentera skolan, verkstäderna, och de arbetsutrymmen där den praktiska undervisningen sker. Det kanske allra bästa alternativet för genomförande av denna utbildning har upplevts som mindre grupper på en arbetsplats. Då kan utbildningen genomföras flexibelt enligt de önskemål som framkommit på arbetsplatserna. Att utbildningen genomförs på arbetsplatsen ger också skolan många fördelar. Läraren får ett bredare kontaktnät, kan bekanta sig grundligare med inlärning i arbetet platsen och får samtidigt kontrollera arbetsplatsens lämplighet för avläggande av de olika studiehelheterna i utbildningen. Vi har under projektet jobbat fram modeller och arbetssätt hur skolan kommer ut till arbetsplatserna. Alla lärare och yrkesmän påpekar i sina rapporter över utvecklingsperioderna är att de förbättrat samarbetet med både nya och gamla arbetsplatser avsevärt. Lärarna har fått ett ansikte på handledarna och arbetsplatserna har fått en personlig kanal till utbildningen. Detta är ett samarbete som vi som genomförare av utbildningen värdesätter mycket hög. Nästa utmanande steg i utvecklingen är att få arbetsplatserna in till skolan, för att se EURA 2007 9/16

från vilken miljö studerande kommer och vilka maskiner och metoder som används i skolan. Detta för att öka arbetsplatsernas förutsättningar att handleda var och en studerande på bästa sätt. Ett förslag till detta hur detta skulle kunna ske är att bjuda in de personer som fungerat som mentorer för lärarna under utvecklingsperioden till skolan. Innehållet i besöket kan utgöras av att bekanta sig med skolans utrymmen, kollegorna samt att informera om hur de kunskaper och erfarenheter läraren fått under sin utvecklingsperiod, vidareutvecklats och utnyttjas i genomförandet av utbildningen. För framtida utbildningar finns det en rekommendation som vi verkligen vill framföra. Utbildningen skall göras arbetsplatsnära, inte enbart utbildningsnära. Med detta menar vi att vi skall utbilda handledarna i det som rör deras verklighet som handledare, de behöver ha kunskap om utbildningen, dess innehåll och struktur. De behöver ha kunskap om handledning och om kravnivån. De behöver ha kunskap om det material som studerande har med sig när de kommer, de mål som en studerande skall jobba emot på arbetsplatsen och de behöver ha kunskap om bedömning. Utbildningen skall ske på deras språk och med deras arbetsverklighet som bas. En lyckad utbildning innebär att deltagaren känner att han/hon och utbildaren når varandra. 8. PROJEKTETS RESULTAT Målet att med projektet har nåtts och responsen från deltagarna har varit mycket god. Nedan följer en sammanställning av lärares och yrkesmäns utvecklingsperioder. Ur tabellen framgår från vilken bransch lärarna och yrkesmännen kommer, hur läge de varit på sina utvecklingsperioder och vilket eller vilka teman de valt för perioden. Tema 1 är att utbilda/ fortbilda arbetsplatshandledare. Tema 2 är att kartlägga och planera möjligheter till att fler delar eller helheter av den grundläggande yrkesutbildningen kan genomföras i arbetslivet och tema 3 är att uppdatera och öka arbetslivskunnandet och substanskunskapen. Som det framgår ur tabellen i den word-rapport som bifogas denna rapport har längderna på perioderna varierat från 3 dagar till 9 veckor. En del lärare har varit hela perioden på samma arbetsplats medan andra delat upp perioden på upp till 21 arbetsplatser, beroende på målet med perioden. 11 lärare och yrkesmän har valt ett tema för perioden, 9 har valt två teman och en lärare valde alla tre temana för sin utvecklingsperiod. I tabellen i samma word-rapport finns en sammanställning av antalet utbildade och fortbildade arbetsplatshandledare. Det som bör noteras är att social och hälsovårdsbranschen har inom projektets regi endast kunnat delta i fortbildningen för arbetsplatshandledare. Överlag kan vi konstatera att projektet lett till att samarbetet med arbetsplatserna ytterligare förstärkts i samband med utbildningen av handledarna. Vid de gemensamma utbildningstillfällena har gemensamma angelägenheter inom den egna branschen utmynnat i diskussioner och förtydliganden samt även i viss mån förbättringar. De som deltagit i utbildningen känner sig säkrare nu att ta hand om studerande som kommer på inlärning i arbetet och eventuellt ska genomföra yrkesprov där. Arbetsplatserna har blivit månare om studerande. De ser dem mera som blivande arbetskraft nu. Handledarna har insett vikten av att ta väl hand om studerande, att handleda och utbilda blivande arbetskamrater. Studerande väljer gärna inlärning i arbetet platser där de har utbildade handledare. På dessa platser upplever de att de får en bättre introduktion till arbetsplatsen och arbetsuppgifterna samt att de tas med som en medlem i arbetsteamet. Under utbildningens EURA 2007 10/16

gång har även framkommit önskemål om att fortbildning och uppdatering av arbetsplatshandledarna borde erbjudas kontinuerligt. 9. PROJEKTETS INNOVATIVITET I samband med att lärarna genomfört sina utvecklingsperioder på arbetsplatser har de kartlagt expertis och möjligheter att i högre grad utnyttja dem i undervisningen och som mål för studiebesök. Vidare har lärarna naturligtvis genom utvecklingsperioderna kunnat utveckla nya undervisningsmetoder tack vare kartläggningen av innovativa företags verksamhet och uppdatering av den egna kunskapen. Vi har också kommit ett steg längre gällande att göra utvecklingsperioder för lärarna till en naturlig del av deras kontinuerliga fortbildning genom att vi jobbat fram och utprövat arbetssätt, dokument och goda modeller för hur perioden kan genomföras. Under en utvecklingsperiod fokuserade en lärare på ingenjörsförberedande inlärning i arbetet. Tanken är att kartlägga inlärning i arbetet platser där studerande kan pröva på hur det är att jobba som ingenjör. Detta skapade en grund för en ny samarbetsinriktning mellan skolan och företagen. Optima har redan samarbete med de 14 företagen men nu hittade vi nya möjligheter att samarbeta och dra nytta av varandra. Företagen får helt enkelt en chans att berätta vad en ingenjör bör kunna och verkligen behöver i arbetslivet och kan på så sätt påverka studerandenas framtida utbildningssatsningar. I samband med att lärarna och yrkesmännen är på en kartläggnings- eller utvecklingsperiod kan de utbilda arbetsplatshandledare. Inför sin uppgift som utbildare av arbetsplatshandledare förbereds de genom att de själva deltar i utbildningen. Denna förberedelse arrangeras som en tematräff och eftersom målgruppen är en mycket erfaren skara, baseras genomförandet mycket på egna erfarenheter varvat med infopuffar. Vi arbetat fram och testat en modell för fortbildning för mer erfarna arbetsplatshandledare. Innehållet består av repetition av grundutbildningen, fördjupning i vissa delar såsom de nya examensgrunderna samt förtydligande i skillnaden mellan grundläggande (läroplansbaserade) yrkesutbildningen och det fristående examenssystemet. Fortbildningen har testats främst inom social & hälsovårdsbranschen vid YA!, där det i vår region dels finns många handledare som redan gått grundutbildningen och dels många studerande inom de båda utbildningssystemen som genomför sin inlärning i arbetet på samma arbetsplatser. Skillnaderna mellan utbildningssystemen har förtydligats genom att den ena utbildaren representerar det läroplansbaserade och den andra det fristående examenssystemet. Även Optima tog fasta på att kombinera utbildningarna. Där finslipades modellerna för hur utbilda arbetsplatshandledare och i samarbete arbetades det fram ett helhetspaket för handledarutbildningar vid Optima. Eftersom det ibland kan bli lite förbryllande för handledarna då vi utbildar handledare både på vuxen- och ungdomssidan, så har vi försökt ta fram innehåll som kompletterar varandra. Utbildningen på vuxensidan kallas Pedagogisk arbetsplatshandledarutbildning (jmf arbetsplatshandledarutbildning på ungdomssidan) och förbereder handledare som tar hand om studerande på t.ex. läroavtal. Men den är också en teoretisk fördjupning för de som gått handledarutbildningen på ungdomssidan. Arbetsplatshandledarutbildningen på ungdomsstadiet är en mera praktiskt inriktad utbildning om hur man tar EURA 2007 11/16

hand om ungdomar på inlärning i arbetet. Utbildningen följs upp med fördjupningen och/eller diskussion med lärare i samband med studerandenas inlärning i arbetet perioder. Inom YA! har vi mycket goda erfarenheter av hur kartläggnings- och utvecklingsperioderna planerades inom maskin & metall, el och bil. Avdelningschefen schemalade perioderna för lärarna, i slutet av föregående läsår. Detta gjorde att lärarna var väl förberedda och kunde lätt kopplas bort från undervisningen under ifrågavarande period. Vidare planerade han utvecklingsperioderna i på varandra följande perioder vilket underlättade rekryterandet av vikarier och att han kunde anställa en vikarie för en längre tid. 10. PROJEKTETS INVERKAN PÅ JÄMLIKHETEN Projektet och dess genomförande har varit könsneutralt. Men i och med att projektet i första hand riktar sig till utbildningsområdet teknik (studieområdena maskin- och metall, bil, el och logistik), har vi inte kunnat förbise faktumet att i dessa branscher finns det för närvarande ett mertal män än kvinnor representerade, både som arbetstagare i arbetslivet och i lärarkåren. I och med att projektet har riktar sig till redan sysselsatta inom branscherna, har mertalet av projektets deltagare från dessa branscher varit män. I och med korrigeringen av projektplanen kunde fortbildningen också riktas till redan utbildade arbetsplatshandledare inom social & hälsovårdssektorn. Detta är en bransch som representeras av merparten kvinnor vilket givetvis inverkade på den totala fördelningen män/kvinnor blande deltagarna i projektet. 11. GOD PRAXIS I början av projektet satsade vi en hel del arbetstid på att utveckla rutinen och dokumentationen av kartläggnings och utvecklingsperioderna. Vi utarbetade en arbetsgång för hur förberedelserna, genomförandet och uppföljningen skall göras. I inledningsskedet gjorde vi en webbsökning och kunde konstatera att projektet i sig själv inte behöver jobba fram allt material utan kan också utnyttjat de fungerande modeller som redan utarbetats. Vi modifierade en botten för plan, avtal, timredovisning av lärarens och mentorns arbetstid och rapport samt kom överens om hur dessa skulle användas. Eftersom vi bestämde att dessa gäller för alla har vi varit mycket bestämda i användningen av dem och inte tillåtit undantag. Vi har inte tillåtit lärare eller yrkesmän fara ut på sina perioder före alla överenskomna dokument inlämnats och inte heller har vi gjort de ekonomiska transaktionerna för lärarnas löner till avdelningen före vi fått in rapport och timredovisning. Vi har under projektets gång upplevt att detta var ett mycket bra tillvägagångssätt. Vidare har vi mycket goda erfarenheter av hur vi gett informationen om, inför och efter utvecklingsperioderna till läraren eller yrkesmannen. Information om möjligheterna till att genomföra en utvecklingsperiod har getts till alla berörda avdelningschefer och lärare. Gällande planeringen och genomförandet av kartläggnings- och utvecklingsperioder har vi via detta projekt erfarenheten av att varje period skall planeras i god tid på förhand och gärna också att var och en lärare/yrkesman ha en reservplan om den ursprungliga av olika orsaker inte skulle kunna förverkligas. Nämligen i projektets slutskede annullerades en utvecklingsperiod i sista stund. Ingen annan lärare eller EURA 2007 12/16

yrkesman kunde heller på så kort varsel, mitt i en period hoppa in, vilket ledde till att projektledaren ansökte om och beviljades tre månaders förlängning av projektet. Förlängningen innebär att vi kan säkerställa att vi når de uppställda målen med projektet, att vi använder alla budgeterade medel och att vi får in all medfinansiering. Vidare har vi mycket goda erfarenheter av att det för varje arbetsplats där en lärare eller yrkesman genomför sin utvecklingsperiod, utses en mentor vilket också dokumenteras i avtalet om utvecklingsperioden. Denna har i uppgift att introducera och handleda läraren på arbetsplatsen, dvs i princip samma funktion som en arbetsplatshandledare för studerande på inlärning i arbetet. Lärarna och yrkesmännen har via de personliga mentorerna känt sig välkomna på arbetsplatsen och har tagits väl hand om på arbetsplatserna. De haft mycket givande diskussioner med sina mentorer om hur samarbetet med arbetsplatsen kan vidareutvecklas. Projektet har gett resultatet av nyttan med utvecklingsperioder för lärare och yrkesmän och möjligheten att utveckla ett system för hur praktiskt kunna genomföra kontinuerliga utvecklingsperioder i form av att de schemaläggs och planeras i god tid. Hittills har de goda erfarenheterna spritts till andra branscher inom de medverkande skolorna och till företag som deltagit i utbildningarna. Vidare har projektledaren och sakkunniga har deltagit i nätverksträffar för svenskspråkiga projekt arrangerade i samarbete mellan AVI-verket, UBS och ELY-centralerna. Under dessa träffar har vi jämfört erfarenheter mellan olika utvecklingsprojekt samtidigt som de fungerat som fortbildningstillfällen gällande utvärdering, Utbildning i det digitala samhället och spridning och förankring av projektets kunskap. Representanter för projektet också deltagit i andra träffar och seminarier där målet varit att informera om aktuella teman och utvecklingstrender, att sprida goda erfarenheter och att nätverka. I genomförandet av arbetsseminariet den 23.11.2010 samarbetade vi med ett motsvarande regionalt ESFprojekt Utbildare av arbetsplatshandledare S10253. Avsikten med seminariet var att jämföra erfarenheter mellan de båda projekten samt att diskutera möjligheter till hur arbetet fortsätter efter att projektets externa finansiering är slut. Programmet bifogas (Bilaga 6). Resultatet av diskussionen sammanställdes och bifogas (Bilaga 7). Bland resultaten framkom det att samarbetet ökat mellan utbildning och arbetsliv, mellan olika utbildningar och mellan olika företag. Nedan följer ett förslag på hur en utvecklingsperiod skulle kunna genomföras inom elbranschen. Läraren inleder perioden med 2-4 dagar då han tillsammans med en arbetsledare går igenom arbetsplatsen, uppdrag; dvs. med vad man jobbar och hur. Särskilt om det är en stor aktör är det viktigt för lärare/yrkesmannen att få en bra överblick. Under inledningen kan man också åka runt till de ställen där montörerna arbetar för tillfället. Den återstående tiden så arbetar läraren/yrkesmannen 2-3 dagar med en montör/arbetspar för att sedan byta till nästa. På det här sättet får läraren massvis med idéer, nya erfarenheter varje dag samt inblick i vilka möjligheter det finns för en studerande på inlärning i arbetet. En utvecklingsperiod som genomförs enligt ovan ger också kontakter till de flesta montörer och handledare på arbetsplatsen. Nedan följer några mål för utvecklingsperioder som koordinatorn och lärare vill betona: - få praktisk erfarenhet i det man bara har teoretisk kunskap EURA 2007 13/16

- uppdatera sina erfarenheter så att man vet vad som krävs för att klara yrket - kartlägga yrkesprovsmöjligheterna - samla undervisningsmaterial och idéer - skaffa personliga kontakter - ha roligt 12. VERKSAMHETENS KONTINUITET Vi har inom projektet, förutom att jobbat fram modeller för hur utbilda och fortbilda arbetsplatshandledare, också jobbat fram en modell över hur utbilda lärare och yrkesmän till utbildare av arbetsplatshandledare. Eftersom det är konstaterat att arbetslivet är intresserade av och behöver utbildningarna för att ge en så bra handledning åt våra studerande som bara möjligt, är det nödvändigt att vi yrkesutbildare fortsätter med dessa utbildningar också efter projektets ESF-finansiering är slut. Var och en av de lärare och yrkesmän som varit på utvecklingsperiod, har fått ny kunskap som de ansvarar för och kan använda sig av i sitt utbildningsarbete. Därtill har de fått ny motivation genom chansen att delta i projektet. De har på branschmöten delat med sig av sina erfarenheter, både utvecklingsperioden i sig men även ny yrkeskunskap. Eftersom de alla har varit nöjda har en positiv anda spridit sig att delta i liknande utvecklingsverksamhet och de har varmt rekommenderat andra lärare att ta chansen om praktik erbjuds. Koordinatorn har kontinuerligt finslipat sättet att arbeta med att få målen uppfyllda. Metoderna har diskuterats med andra medarbetare. Det handlar om en kontinuerlig utmaning och process hur vi ska få utvecklingsverksamheten att bli en så naturlig del som möjligt av personalens arbetsvardag. Ansvaret för organiseringen av handledarutbildningen handhas av utbildningsledarna som alla är chefer för varsitt utbildningsblock samt av en utvecklingskoordinator på vuxensidan. Andra läroanstalter rekommenderas också att ordna upp handledarverksamheten. Optimas lösning kanske inte passar alla, men det tål att tänkas på. Utvecklingsperioderna och handledarutbildningarna har båda bidragit till ännu bättre kontakter mellan undervisningspersonal och arbetslivet inom de deltagande branscherna. Ansvaret för de här kontakterna faller på lärarna som är väldigt måna om att de bevaras och utvecklas. Handledarnas roll i utbildningen är mycket viktig. Under utbildningarna har det framkommit att det finns behov av att även i framtiden utbilda fler handledare på arbetsplatserna. Även de handledare som redan fått utbildning behöver förnya och uppdatera sina kunskaper. Denna utryckliga önskan framkom under utbildningstillfällena. Handledarna önskade kontinuerlig uppdatering i form av samling vart eller vartannat år, de önskade även ytterligare information om studerande inför inlärning i arbetet och yrkesprov samt utbildning i ledarskap. En studerande som möter en handledare som känner till utbildningen och kriterierna och ur dem kan utläsa innehållet och kravnivån på inlärning i arbetet och yrkesprov, och som därigenom kan handleda en studerande under inlärning i arbetet perioden mot det mål som studerande satt för sitt yrkesprov, har också en bra förebild och en god lärare under de praktiska perioderna ute i arbetslivet. EURA 2007 14/16

Korta sessioner á två timmar ger inte sådan inverkan på det dagliga arbetet att det skulle vara omöjligt att ordna ur arbetsgivarens synvinkel, och avsaknaden av resväg möjliggör ytterligare att flera blivande och varande handledare kan delta. Arbetslivets önskemål kommer vi att jobba på tillsammans med de branschvisa utbildarna. För lärare som har denna nyckelposition bör det även i fortsättningen ingå resurser (timmar) för att kunna vidareutveckla näringslivskontakterna. Trots att finansieringen via projektet är slut fortsätter vårt arbete med att arbetet med att utbilda yrkeskunnig arbetskraft i nära samarbete med arbetslivet. Inom vissa branscher såsom social & hälsovård kan man redan det dagliga arbetet skönja att behovet av ny arbetskraft blir större och bristen allt mer skriande. Redan idag har många arbetsplatser svårt att få tag på vikarier och inom en ganska nära framtid kommer också konkurrensen mellan arbetsplatserna om arbetskraften att alltmer hårdna. Intresset av att binda upp våra studerande som inhoppare och eventuella framtida arbetstagare gör att också intresset för studerandes perioder av inlärning i arbetet ökar. Det är ett ypperligt sätt att lära känna och kanske skapa kontakt till en framtida arbetstagare eller vikarie. Till viss del kommer arbetet att fortsätta på samma sätt som vi gjort under projektet. Besöken på arbetsplatsen kommer av ekonomiska orsaker inte att bli lika många, men innehållet kommer att vara detsamma även om lite mer komprimerat. 13. PROJEKTETS FINANSIERING Projektets finansiering enligt plan *: Projektets realiserade finansiering: ESF- och statsfinansiering 240 000,00 75 % 239 658,94 75 % Kommunal finansiering 48 000,00 15 % 48 687,37 15 % Övrig offentlig finansiering 0 0 % 0 0 % Privat finansiering 32 000,00 10 % 32 261,19 10 % Intäkter 0 0 % 0 0 % Finansiering totalt 320 000,00 100 % 320 607,50 100 % * Plan = den senaste godkända projektplanen 14. SAMMANFATTNING AV GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET OCH DESS RESULTAT De nya examensgrunderna betonar samarbete mellan utbildning och arbetsliv. Detta gör att betydelsen av genomförandet av inlärning i arbetet och att studerande redan under utbildningen får ett bra fotfäste i arbetslivet, blir allt större. Projektet hade två mål; att förbättra samarbetet mellan arbetsplatserna och de två medverkande skolorna samt att utbilda och fortbilda arbetsplatshandledare. I projektets inledningsskede var målgruppen blivande eller redan fungerande handledare främst på arbetsplatser inom teknik (maskin och metall, el, bil, logistik) i Österbotten. När projektet pågått en tid utvidgades målgruppen till att också omfatta handledare inom socialoch hälsovårdsbranschen. Metoden att nå de uppsatta målen har varit att lärare och yrkesmän erbjudits möjligheter att genomföra EURA 2007 15/16

kartläggnings och utvecklingsarbete under sk utvecklingsperioder i företag och på arbetsplatser. Utifrån sin inriktning, kartläggning av kompetensbehov och egna önskemål, valde lärarna/yrkesmännen själva temat för perioden och de arbetsplatser där de genomförde utvecklingsperioderna. 21 lärare och yrkesmän har genomfört utvecklingsperioder som varierat från 1-9 veckor. Samtliga har varit mycket nöjda med sina perioder. Samtliga lärare och yrkesmän har varit mycket nöjda med sina utvecklingsperioder. De har i sina rapporter påpekat arbetsplatsernas positiva respons på att läraren utvecklar/ökar sin kompetens och att arbetsplatserna fått en bättre kontakt till utbildningen. Vidare påpekar lärarna i rapporterna goda erfarenheter och uppslag till hur de kan ändra och förbättra sin undervisning och handledning samt den möjlighet de haft att kartlägga inlärning i arbetet och yrkesprovsuppgifter i företagen, vilka kan vara uppgifter som företaget kanske inte själv tidigare uppfattat skulle kunna vara lämpliga uppgifter för våra studerande. I genomförandet av arbetsplatshandledarutbildningarna och fortbildningarna har vi under projektets gång prövat på olika modeller och metoder att genomföra utbildningarna. Vi har haft utbildningar på skolan, i företagens utrymmen, kombinerat dessa två, genomfört dem i grupp, enskilt, kombinerat genomförandet med bedömarutbildning inom fristående examenssystemet mm. Vårt mål har varit att arrangera genomförandet av utbildningarna flexibelt enligt målgruppens behov och möjligheter. Detta anser vi vara en av delorsakerna till att vi fortbildat 401 handledare och mycket bra respons. 15. FÖRVARING AV MATERIAL Var förvaras dokumenten i anslutning till genomförandet av projektet, såsom bokföringsmaterial, viktiga handlingar med tanke på granskningen av verksamheten, uppgifter om och deltagare i verksamheten samt styrgruppens protokoll. Förvaringsplatsens adress eller kontaktuppgifter. Projektets originalhandlingar har under projektets gång förvarats hos projektledaren och projektekonomen. Efter att projektet avslutas kommer handlingar som berör Yrkesakademin att förvaras i Yrkesakademins brandsäkra arkiv vid enheten i Gamla Vasa, Kungsgårdsvägen 30. Originalhandlingar som berör delgenomförarna uppbevaras i arkiv hos dem. Datum och underskrift 09.06.2011 Kenneth Heimdahl rektor arbetslivsservice EURA 2007 16/16