Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB,
Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion, mjölk- och köttrasdjur enligt KRAVs och Eus regelverk. Skriften är tänkt som ett verktyg för ekologiska besättningar att lätt beräkna kraftfodergivor och foderåtgång samt som underlag för rådgivare och andra intresserade. Foderstaterna innehåller blandningar med spannmål, ärtor och koncentrat. Uppsala våren Stina Stabo, projektledare
Innehållsförteckning Inledning... Regelverk för KRAV och EU-ekologiskt... Vallfoder... Spannmål och proteinfoder... Mineralfoder... 5 Förutsättningar för foderstater... 5 Referenser och länkar... 5 Lätt köttrastjur, KRAV-uppfödd... Lätt köttrastjur, EU-ekologiskt uppfödd... 7 Tung köttrastjur, KRAV-uppfödd... Tung köttrastjur, EU-ekologiskt uppfödd... 9 Lätt köttrasstut, KRAV- och EU -ekologiskt - uppfödd... Lätt köttraskviga, KRAV- och EU- ekologiskt uppfödd... Tung köttraskviga, KRAV- och EU-ekologiskt uppfödd... Mjölkrastjur, KRAV-uppfödd med bete... 3 Mjölkrastjur, EU-ekologiskt uppfödd utan bete... Mjölkrasstut, KRAV- och EU -ekologiskt uppfödd... 5 Mjölkraskviga, KRAV- och EU -ekologiskt uppfödd med bete... Diko... 7 Diko med bete... 3
Inledning Denna skrift innehåller typfoderstater för ekologiska nötkreatur av mjölk- och köttras för slaktproduktion. Även foderstater för dikor finns med. Skriften är tänkt som ett verktyg för ekologisk nötköttsproduktion. Den tar upp skillnader mellan KRAV och EUs regler när det gäller foderstater och är tänkt om hjälp när foderåtgång, tillväxter och slakt ska planeras. Foderstaterna innehåller blandningar med spannmål, koncentrat, samt användning av hemodlade baljväxter. Daglig tillväxt och foderåtgång redovisas samt total foderåtgång och kostand över hela produktionsperioden. Regelverk för KRAV och EU-ekologiskt Enligt KRAV:s -regler ska allt foder av jordbruksursprung till idisslare vara % KRAV - certifierat. Nötkreaturen ska ha fri tillgång på grovfoder och minst % av det foder som djuren behöver ska produceras på den egna gården. Högst % av det dagliga foderintaget får vara kraftfoder till växande ungdjur enligt EUs regler och högst 3 % enligt KRAVs regler. När det gäller mjölkproducerande djur och får andelen kraftfoder i foderstaten uppgå till % räknat på det dagliga intaget av foder. Under och upp till 3 månader i laktationens början får andelen kraftfoder höjas till 5 %. Kalvarna ska utfodras med mjölk under sina första veckorna vilket är månad längre än konventionella kalvarna. Dessa regler har vi tagit hänsyn till när vi räknat på dessa foderstater. Vallfoder Vallfoderkvaliteten är basen i den ekologiska foderstaten och kraftfoderandelen är som tidigare nämnts begränsad. Grovfodret ska, förutom att ge struktur i foderstaten, ge djuren en stor mängd av både energi och protein. När de gäller växande nötkreatur bör vallfodret skördas tidigt för att innehålla så mycket näring som möjligt. Eftersom det optimala vallfodret inte alltid finns att tillgå under hela säsongen har vi i foderstaterna räknat med ett ensilage med näringsvärde lägre än det optimala, ett medelvärde av en mängd analyser (:a, :a och 3:e skörd från ), se näringsvärde i tabell. Tabell. Näringsvärden och pris på foder som har använts i foderstaterna Foder Pris TS % Energi Råprotein NFD AAT PBV Ca P kr/kg ts MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts g/kg ts.35.5 5 53 7 7..7 Korn.5 7 3. 9 9-9. Ärt kärna 3.35 7 3. 79 97 9.9.3 Koncentrat.3 9 5. 37 7 5 Naturbete.5 593 7 - Spannmål och proteinfoder De foderstater som vi räknat på innehåller spannmål (korn), ärter, och ekologiskt koncentrat Näringsinnehållet i dessa ses i tabell. Ärter innehåller en stor andel lättlösligt råprotein och passar därför inte så bra att utfodras ihop med ett vallfoder med riktigt höga råproteinvärden. I övrigt kan det räcka som enda proteinfodermedel för köttrastjurar och lite äldre mjölkrastjurar. Till kalvar, under 5- kg behövs ofta ett mer våmstabilt protein från t.ex. soja eller rapskaka som finns i koncentrat.
Åkerböna innehåller mer protein och mindre mängd stärkelse än ärter. Det innebär att det är mer fördelaktigt att utfodra åkerböna tillsammans med spannmål jämfört med ärter. Det går bra att utfodra nötkreatur med raps antingen som helt rapsfrö eller som rapskaka. Helt rapsfrö måste sönderdelas innan utfodring och mängden råfett i helt rapsfrö gör att fodergivan måste begränsas. Som proteinfoder är därför rapskaka att föredra. När det gäller rapskaka är det totalfoderstaten och priset på rapskaka som avgör hur stor andel som ska ingå i foderstaten. Hygienen är viktig, rapskakan kan härskna och bör därför användas inom två månader efter pressning. Den håller något längre under vintermånaderna. Det är fram för allt unga djuren som rapskakan behövs till, då går det åt ofta åt små mängder foder och därför är ofta pelleterat koncentrat lättare att hantera. Koncentrat innehåller också ofta ekologisk soja som har en bättre proteinsammansättning för kalvarna. Mineralfoder Ett mineralfoder ska användas till dessa foderstater för att behovet av mineraler ska bli tillgodosett. Kalcium (Ca) och fosfor (P) är de mineraler som vi har studerat i foderstaterna. Förutsättningar för foderstatsberäkningarna Förutsättningarna för dessa foderstater är att nötkreaturen får fri tillgång på ensilage. Konsumtionen kommer att skilja sig åt mellan olika djur pga olika storlek, ålder, aptit mm. De givor vi räknat på ligger inom de intervall som forskning visat att djuren förmår konsumera. För att få ungnöten att äta så mycket grovfoder som möjligt är det viktigt att antalet ätplatser är tillräckligt så att alla djur kommer åt foder när de vill ha samt att den hygieniska kvaliteten på fodret är bra. Innehållet i koncentrat skiljer sig mellan olika tillverkare och även på råvarutillgång. Ni bör jämföra ert egna inköpta foder med fodertabellen ovan för att kunna jämföra med våra foderstater gjorda på koncentrat. I alla foderstater för tjurar har vi räknat på maxgiva kraftfoder. Beroende på grovfoderkvalitet och kraftfoderpriser är det inte alltid det är det bästa totalekonomiskt för uppfödningen. Kostanden för foderstaterna är baserade på foderåtgång och priserna i tabell. I foderstaterna med bete ligger betet med utan kostnad. Betet kostar naturligtvis också att producera, inte minst med stängselkostnader. I och med att kostnaderna för bete skiljer sig kraftigt åt mellan besättningar, med betestöd är ju vissa betesmarker en intäkt att beta, har vi valt att inte ta med en kostnad för detta i foderstaterna. Referenser och länkar Näringsvärden och kunskap om kornas näringsbehov samt fodermedelstabeller är hämtade från den Blåa boken, Fodertabeller för idisslare, 3. Prisindikationer är hämtade från kända handlare och är ett genomsnitt på priser från. 5
Lätt köttrastjur, KRAV-uppfödd,3,,7 5,,,,7 3, 7,3 3, 7,9,,3,5, Ärt Korn 5 3 35 5 5 55 Denna foderstat ger ett visst råproteinöverskott men det blir nödvändigt för att uppnå AATnormen. Ärterna skulle kunna tas bort något tidigare utan att nämnvärt påverka tillväxten. Viktigt vid all utfodring är att djuren får i sig så mycket grovfoder som det är tänkt. Jämfört med den Eu-ekologiskt uppfödda tjuren, blir foderkostnaden 3 kr billigare för denna tjur pga av mindre kraftfoderåtgång. Uppfödningstiden blir några dagar längre för KRAV-tjuren.
Lätt köttrastjur, EU-ekologisk uppfödd,5,5,9,5,,,, 5,5,,5, 3,7, 5, 5,,3,7 7, 7, Ärt Korn 5 3 35 5 5 55 Denna foderstat ger ett visst råproteinöverskott men det blir nödvändigt för att uppnå AATnormen. Ärterna skulle kunna tas bort något tidigare utan att nämnvärt påverka tillväxten. Viktigt vid all utfodring är att djuren får i sig så mycket grovfoder som det är tänkt. Jämfört med den KRAV uppfödda tjuren, blir foderkostnaden 3 kr dyrare för denna tjur pga av högre kraftfoderåtgång. Uppfödningstiden blir några dagar kortare för KRAV-tjuren. 7
Tung köttrastjur, KRAV-uppfödd Förutsättningar Tung köttras, tjur, KRAV Startvikt, kg 3 Slutvikt, kg 5 Uppfödningstid Totalt antal dagar 3 Varav dagar på bete Foderåtgång, kg ts 75 Korn kg Ärter kg Total foderkostnad, kr 7 Tillv,g/dag tsgiva AAT råprot. grovf. Vikt,kg % /vikt g/mj g/mj % ts 5\3,,7 3, 7 5\35,9,7 3, 7 5\,39,7, 7 5\5,,7, 7 5\5,,7, 7 5\55,9,7, 7 5\,7,7, 7 5\5,99,7, 7,,9, 3,3 3,5 3,9,,3,5 Ärt Korn 5,,,7 7, 7,,,7 9 3 35 5 5 55 5 Denna foderstat ger en välbalanserad foderstat med en bra tillväxt. Pga något högt råproteininnehåll i vallfodret får även denna foderstat ett lite högt råproteininnehåll. Foderstaten blir 39 kr billigare än för den Eu -ekologiskt uppfödda tjuren pga mindre kraftfoderåtgång. Uppfödningstiden blir några 3 dagar längre.
Tung köttrastjur, EU-ekologiskt uppfödd Förutsättningar Tung köttras, tjur, EU Startvikt, kg 3 Slutvikt, kg 5 Uppfödningstid Totalt antal dagar 33 Varav dagar på bete Foderåtgång, kg ts 5 Korn kg 9 Ärter kg 35 Total foderkostnad, kr 5 Tillv,g/d tsgiva AAT råprot. grovf. Vikt,kg % /vikt g/mj g/mj % ts 5\3,,7, 5\35,5,7,3 5\,39,73, 5\5,3,73, 55\5,,7,7 55\55,,7,7 5\,5,73, 5\5,3,73,, 3,3,3,7 5,3 5,5 5,5 Ärt Korn, 5,5 5,,3,7 7,3 7,5 3 35 5 5 55 5 Denna foderstat ger en välbalanserad foderstat med en bra tillväxt. Pga något högt råproteininnehåll i vallfodret får även denna foderstat ett lite högt råproteininnehåll. Foderstaten blir 39 kr dyrare än för den KRAV-uppfödda uppfödda tjuren pga ökad kraftfoderåtgång. Uppfödningstiden blir några 3 dagar kortare. 9
Lätt köttrasstut, KRAV- och EU ekologiskt - uppfödd, 5,5,7 7,9,5 9, 9,9,9, Korn Bete 5 3 35 5 5 55 Denna foderstat innehåller nästan bara grovfoder då stuten fram för allt föds upp på bete. Lite kraftfoder i början av uppfödningen och som slutgödning kan behövas. Den uppfyller kraven för både KRAV och EUs regelverk. Ingen kostnad för betet ligger med i beräkningen för foderkostnad.
Lätt köttraskviga, KRAV- och EU-ekologiskt uppfödd,3 5,7, 7,3,5 9, 9,9,,9 Korn Bete 5 3 35 5 5 55 Denna foderstat innehåller nästan bara grovfoder då kvigan fram för allt föds upp på bete. Lite kraftfoder i början av uppfödningen kan behövas. Den uppfyller kraven för både KRAV och EUs regelverk. Ingen kostnad för betet ligger med i beräkningen för foderkostnad. En lätt köttraskviga får inte växa för fort då hon lätt blir slaktmogen, börjar ansätta fett, vid för låg vikt vilket leder till fettavdrag i slakten.
Tung köttraskviga, KRAV- och EU- ekologiskt uppfödd 5,9,,,9, 9,3 9,9, Korn Bete 5 3 35 5 5 55 Denna foderstat innehåller nästan bara grovfoder då kvigan fram för allt föds upp på bete. Lite kraftfoder i början av uppfödningen och som slutgödning kan behövas. Den uppfyller kraven för både KRAV och EUs regelverk. Ingen kostnad för betet ligger med i beräkningen för foderkostnad. Jämfört med den lätta köttraskvigan når denna kviga kg ca månader tidigare och därmed blir foderkostnaden, exklusive bete, kr billigare. Men den tunga kvigan kan behöva födas upp på mer åkermarksbete än den lätta kvigan.
Mjölkrastjur, KRAV-uppfödd med bete,7,9,,,5 3,,,,3 5 7, 7,, 3, 7,, 3, 7,7, Koncentrat Korn/Ärt Bete 5 3 35 5 5 55 Denna foderstat innehåller en spannmålsblandning med 7% korn och 3% ärt under hela uppfödningen. Den unga kalven behöver lite koncentrat för att täcka sitt proteinbehov. Jämfört med den Eu ekologiskt uppfödda mjölkrastjuren blir uppfödningen minst 5 dagar längre pga av lägre kraftfodergiva och sämre tillväxt på bete. Tillväxten på bete kan variera då beteskvaliteten kan variera kraftigt över säsong och mellan år pg av regn och annat. Foderkostanden blir svår att jämföra då betet inte har någon kostand inlagd. 3
Mjölkrastjur, EU-ekologiskt uppfödd utan bete Förutsättningar Mjölkras, tjur, EU Startvikt, kg Slutvikt, kg Uppfödningstid Totalt antal dagar 9 Varav dagar på bete Foderåtgång, kg ts Koncentrat, kg 7 % korn 3 % ärter, kg 39 Bete, kg ts Total foderkostnad, kr 753 Tillv,g/d tsgiva AAT råprot. grovf. Vikt,kg % /vikt g/mj g/mj % ts \ 3, 7, 5, \,5 7,5,9 \5,5 7, \3,,7,9 \35,3,7,9 \,5,7,9 \5,,7,9 \5,,7,9 \55,9,7,9 \,9,7,9,,3 3,5 3,,,, 5, Koncentrat Korn/Ärt,7,3, 3, 3,9, 5 5,5,3, 7, 5 3 35 5 5 55 Denna foderstat innehåller en spannmålsblandning med 7% korn och 3% ärt under hela uppfödningen. Den unga kalven behöver lite koncentrat för att täcka sitt proteinbehov. Jämfört med den KRAV uppfödda mjölkrastjuren blir uppfödningen minst 5 dagar kortare pga av högre kraftfodergiva och bättre och säkrare tillväxt utan bete.
Mjölkrasstut, KRAV- och EU- ekologiskt uppfödd Förutsättningar Mjölkrasstut, KRAVoch Eu Startvikt, kg Slutvikt, kg Uppfödningstid Totalt antal dagar 59 Varav dagar på bete 3 Foderåtgång, kg ts 73 Koncentrat, kg 5 7 % korn 3 %ärter, kg 9 Bete, kg ts 53 Total foderkostnad, kr 3 Tillv,g/d tsgiva AAT råprot. grovf. Vikt,kg % /vikt g/mj g/mj % ts \ 3,3 7, 5, 7 9\,7,95, 9\5,5, 3, 93 9\3,3,7 3, 7\35,9 7,3 7\,5 7,3 7\5,7 7,3 9\5,99,7 3, 9\55,93,7 3, 9\,5,9 3, 9,,, 7, 7,3,,7, Koncentrat Korn/Ärt Bete 5 3 35 5 5 55 Denna foderstat innehåller en spannmålsblandning med 7% korn och 3% ärt. Den unga kalven behöver lite koncentrat för att täcka sitt proteinbehov. Godkänd enligt både KRAV och Eus regler. Betet har ingen kostnad inlagd. 5
Mjölkraskviga, KRAV- och EU-uppfödd med bete,3,5 5,, 7, 7,, 9, Koncentrat Korn/Ärt Bete, 5 3 35 5 5 55 Under betessäsongen har vi räknat med en lägre tillväxt eftersom betets kvalitet kan variera mycket mellan år och under säsong. Kvigan bör kalva/slaktas när hon är -5 månader gammal.
Diko 5 3,5 9 Korn/Havre Halm 3 Lågdräktig Högdräktig Digivning kg ECM Digivning kg ECM Digiving kg ECM Foderstaten är beräknad med de orealistiska scenariot att hon är på stall hela året. Detta för att man ska kunna se hur mycket foder det går åt i varje stadie av dräktighet och laktation, oberoende av när hon kalvar in och går på bete. Kon behöver något kilo kraftfoder under digivningen, ofta går korna på bete under denna period alternativ har korna en del hull att mjölka av. t håller för hög kvalitet under låg och högdräktigheten och då måste det drygas ut med halm för att inte få för tjocka kor och samtidigt uppfylla kravet på fri tillgång på grovfoder. Kon är av lätt köttras. 7
Diko med bete 3,5 9 Bete Korn/Havre Halm Lågdräktig Högdräktig Digivning kg ECM Digivning kg ECM Digiving kg ECM Foderstaten är beräknad för en kalvning i januari och bete under maj till oktober. Det kan behövas något kilo kraftfoder för att kon ska mjölka optimalt, alternativt ett grovfoder med fram för allt högre energiinnehåll. t håller för hög kvalitet under låg och högdräktigheten och då måste det drygas ut med halm för att inte få för tjocka kor och samtidigt uppfylla kravet på fri tillgång på grovfoder. Kon är av lätt köttras.
Text och bearbetning: Kristina Dieden, Sofia Äng och Stina Stabo Materialet kan beställas från HS Konsult AB mot porto och exp.avgift Telefon: -5 Kan även beställas eller laddas ner från hemsidan: www.hushallningssallskapet.se/hskonsult 9