Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25

Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram för ål Beställare Vattenfall Vattenkraft AB Thord Lindström 971 77 Luleå Granskad av Mats Larsson Godkänd av Eva Sundin Delgivning Antal sidor Antal bilagor 8 Handlingsprogram för ål - delrapport SAMMANFATTNING Denna rapport utgör en första etapp i ett handlingsprogram för ål inom Vattenfall Vattenkraft. Syftet är att utgöra ett underlag för Vattenfall Vattenkrafts synpunkter gällande den svenska ålförvaltningsplanen, ge förslag på möjliga åtgärder att utföra som är kopplade till vattenkraftanläggningar samt tänkbara samarbetsområden för metodutveckling av åtgärder. Följande synpunkter på ålförvaltningsplanen bör framföras till Fiskeriverket. En kostnads och nyttoanalys måste göras av åtgärder som berör vattenkraftproducenterna i förhållande till andra åtgärder. Effekterna av åtgärder på lekåtvandringen av ål som berör kraftverksanläggningar måste vara mätbara. För att kunna genomföra kostnadseffektiva åtgärder bör målet för lekåtervandringen i förvaltningsplanen inte gälla enskilda avrinningsområden. Anläggning av utvandringsanordningar vid vattenkraftstationer, transport av ål till havet förbi vattenkraftstationer, temporär avstängning av turbiner och inlösen av fisken är åtgärder som direkt påverkar lekåtervandringen av ål. Det beror på att åtgärderna påverkar överlevnaden av blankål. Detta gör att effekterna av åtgärderna på lekåtervandringen blir större i ett kort tidsperspektiv jämfört med åtgärder som ökar överlevnaden av ålyngel. Kostnaderna för olika åtgärder varierar kraftigt. Bedömningen är att uppsamling och förbitransport av utvandrande ål kan ge stora effekter på lekåtervandringen till förhållandevis måttliga kostnader. Åtgärder som innebär omlokalisering av utsättningar samt utbildning och tillsyn förbättrar framförallt överlevnaden av ålyngel. Det gör att det tar lång tid innan dessa åtgärder påverkar lekåtervandringen. Bedömningen är att omlokalisering av utsättningar samt utbildning och tillsyn ger små effekter på lekåtervandringen på kort sikt till måttliga respektive låga kostnader. Åtgärderna är dock betydelsefulla för att visa att Vattenfall Vattenkraft är beredd att ta på sig ett ansvar för att bevara ålbeståndet i Sverige. För att förbättra och bedöma effekten av vissa typer av möjliga åtgärder som syftar till att öka lekåtervandringen av ål behövs samarbete mellan vattenkraftproducenter, Fiskeriverket och universitet för att utveckla metodiken. Fokus vad gäller undersöknings- och utvecklingsverksamhet bör ligga på utvandringen av blankål förbi kraftverk. Rapport 1 (8)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 ÅLFÖRVALTNINGSPLANEN... 3 3 MÖJLIGA ÅTGÄRDER... 4 3.1 Anordningar för passage... 4 3.2 Uppsamling och förbitransport... 4 3.3 Förändrad drift... 5 3.4 Inlösen av fisken... 5 3.5 Omlokalisering av utsättningar... 5 3.6 Utbildning och tillsyn... 6 3.7 Sammanfattande bedömning av åtgärder... 6 4 SAMARBETSOMRÅDEN FÖR METODUTVECKLING... 6 4.1 Betydelse av turbintyp och förändrad drift... 7 4.2 Anordningar för passage... 7 4.3 Uppsamling och förbitransport... 7 5 REFERENSER... 8 Rapport 2 (8)

1 INLEDNING I februari 2007 sammanställdes en översiktlig redovisning av vilka skyldigheter för ål som Vattenfall har i de avrinningsområden där företaget äger vattenkraftanläggningar. Dessutom redovisades tänkbara krav på åtgärder för ål samt förslag till åtgärdsstrategi (Sparrevik 2007). I september 2007 togs beslut inom EU att medlemsstaterna senast den 31 december 2008 ska ha tagit fram en ålförvaltningsplan. Syftet med planen är att öka lekåtervandringen för ål till minst 40 % av den skulle ha varit om ingen antropogen påverkan av ålbeståndet existerat. Åtgärder som enligt EU är tänkbara och har betydelse för vattenkraften är anläggning av utvandringsanordningar vid vattenkraftstationer, transport av ål till havet förbi vattenkraftstationer och temporär avstängning av turbiner (Europeiska Unionens Råd 2007). Fiskeriverket har inbjudit Vattenfall och andra vattenkraftproducenter till ett möte den 7 februari 2008 för att med vattenkraftproducenterna diskutera möjligheterna att genomföra frivilliga åtgärder som kan öka lekåtervandringen av ål. Syftet med denna rapport är att utgöra ett underlag för Vattenfall Vattenkrafts synpunkter gällande den svenska ålförvaltningsplanen, ge förslag på möjliga åtgärder att utföra som är kopplade till vattenkraftanläggningar samt möjliga samarbetsområden för metodutveckling av åtgärder. Rapporten utgör en första etapp i ett handlingsprogram för ål inom Vattenfall Vattenkraft. 2 ÅLFÖRVALTNINGSPLANEN För att uppnå kravet från EU på en ökad lekåtervandring av ål finns tre huvudåtgärder som kan genomföras i en ålförvaltningsplan: minskat fiske, ökade utsättningar av ålyngel samt förbättrade upp- och utvandringsvägar för ål. Modelleringar av ålens populationsdynamik som har gjorts av Fiskeriverket visar att ett totalt stoppat svenskt ålfiske inte räcker för att uppnå kravet på en ökad lekåtervandring på minst 40 %. Det krävs mycket stora utsättningar av ålyngel för att det ska ha en stor betydelse för lekåtervandringen. Det finns både praktiska och eventuellt genetiska problem med sådana stora utsättningar. Nackdelen är också att det tar lång tid innan sådana åtgärder ger effekt på lekåtvandringen. Fördelarna med åtgärder som berör fiske är att de är snabba att genomföra och ger direkt effekt på lekåtervandringen. Förbättringar av utvandringsvägar i vattendragen som berör vattenkraftproducenter skulle också kunna ge en betydande ökning av lekåtervandringen. Nackdelarna är att åtgärderna är kostsamma framförallt genom påverkan av kraftproduktionen men också genom att åtgärderna i huvudsak är komplicerade och kan ta tid att genomföra. Följande synpunkter på ålförvaltningsplanen bör framföras till Fiskeriverket. En kostnads och nyttoanalys måste göras av åtgärder som berör vattenkraftproducenterna i förhållande till andra åtgärder. Effekterna av åtgärder på lekåtvandringen av ål som berör kraftverksanläggningar måste vara mätbara. För att kunna genomföra kostnadseffektiva åtgärder bör målet för lekåtervandringen i förvaltningsplanen inte gälla enskilda avrinningsområden. Rapport 3 (8)

3 MÖJLIGA ÅTGÄRDER Nedanstående förslag är möjliga åtgärder som kan utföras för att öka lekåtervandringen av ål. I den sammanfattande bedömningen görs en sammanställning av åtgärdernas effekt i förhållande till kostnaderna. I detta skede är det inte möjligt att ange vilka specifika åtgärder som berör enskilda kraftverksanläggningar som skulle kunna utföras. För detta behövs en anläggningsbeskrivning av kraftverksanläggningarna. Bedömningen är att krav på åtgärder i första hand kan förväntas på anläggningar i vattendrag mynnande till Skagerak och Kattegatt. Men även anläggningar belägna i vattendrag mynnande till Östersjön (upp till och med Dalälven) skulle kunna vara aktuella. 3.1 Anordningar för passage För att leda utvandrande ål förbi kraftsverkdammar och turbinintag till kraftverk har ett flertal olika metoder testats med varierande resultat både i Sverige och i andra länder. Bland annat har infraljud och ljusramper använts. Resultatet av flera sådana försök redovisades vid en workshop om ål och vattenkraft som Fiskeriverket anordnade i maj 2007. Fördelen med dessa åtgärder är att det ger en omedelbar effekt på lekåtervandringen av ål. Nackdelen är att det sannolikt i det flesta fall är svårt och tidskrävande att anordna lämpliga utvandringsvägar. Det beror på att det krävs individuella anpassningar av utvandringsanordningar vid varje kraftverk. Tester kommer att behöva göras för att kontrollera funktionen. I de flesta fall måste det göras installationer av fingaller framför turbinintag och särskilda utvandringsanordningar förbi kraftverksdammar. Genom att vatten måste tappas i utvandringsanordningarna innebär det att förluster i kraftproduktion kommer att uppkomma. Installation av fingaller innebär kostnader i form av fallförluster och för installation av automatiska rensningsanordningar. Sammantaget är kostnaderna i de flesta fall höga för denna typ av åtgärder men effekterna på lekåtervandringen av ål blir också stora. 3.2 Uppsamling och förbitransport Ett alternativ för att reducera dödligheten för utvandrande ål vid passage av kraftverk är uppsamling och förbitransport av ål. Utsättningen av ålarna sker sedan nedströms det nederst belägna kraftverket i vattendraget. Metoden har testats i svenska vattendrag och även på Nya Zeeland med förhållandevis goda resultat. Om åtgärder för uppsamling ska vara kostnadseffektivt i ett vattensystem måste ålarna samlas upp vid ett kraftverk där det uppströms finns stora uppväxtområden för ål. Fördelen med åtgärden är att den ger en omedelbar effekt på lekåtervandringen av ål. Metoden kräver inte heller några åtgärder som påverkar produktionen vid kraftverksanläggningarna. Vid kraftverk som har fingaller framför turbinintagen kan det periodvis ansamlas mycket ål på gallren vid höga flöden på hösten. Där skulle åtgärder för uppsamling kunna påbörjas först. Vid sådana anläggningar borde det göras en översyn av funktionen av automatiska gallerrensare så att ålarna antingen kan samlas upp och transporteras eller ledas förbi kraftverksanläggningen. En nackdel med uppsamling är att den till viss del innebär en hantering av ålarna vilket eventuellt kan påverka överlevnaden. Sammantaget är kostnaderna i de flesta fall måttliga för denna typ av åtgärder och effekterna på lekåtervandringen av ål blir stora. Rapport 4 (8)

3.3 Förändrad drift Ett alternativ som diskuterats för öka överlevanden på utvandrande ål är att stänga av eller förändra driften av turbiner i vattenkraftverk tillfälligt under utvandringsperioden för ål. Den huvudsakliga utvandringen av ål från sötvatten till havet sker nattetid under ett begränsat antal timmar med toppar under ett fåtal tillfällen mellan augusti-november. En studie som gjorts vid ett kraftverk i Helige å visade att med ett ökat flöde i turbinen skulle dödligheten på lekutvandrande ål kunna minska från 80-90 % till 40-50 % (Skagerstrand 2008). Fördelen med åtgärden är att det ger en omedelbar effekt på lekåtervandringen av ål. Åtgärden går också att genomföra snabbt. Men det saknas säkra metoder som kan förutsäga toppar i ålutvandringen. Det innebär stora förluster i kraftproduktion vid avstängning av turbiner om det måste göras under en längre tidsperiod. Hur förändrade driftförhållanden påverkar driftekonomin måste analyseras vid utvalda kraftverksanläggningar för att kunna belysa konsekvenserna. Sammantaget är kostnaderna höga för avstängning av turbiner och osäkra för förändrade driftförhållanden och effekterna på lekåtervandringen av ål blir stora. 3.4 Inlösen av fisken En möjlighet att öka lekåtervandringen av ål är att lösa in fiskerättigheter för fasta ålfisken. Fördelen med en sådan åtgärd är att den inte alls påverkar kraftproduktionen och ger en omedelbar effekt på lekåtervandringen. Nackdelen är att åtgärden kan bli helt eller delvis verkningslös om man inför ytterligare begränsningar i fisket eller till och med totalförbud för fiske av ål. Sammantaget är kostnaderna måttliga för denna typ av åtgärder och effekterna på lekåtervandringen av ål är osäkra. 3.5 Omlokalisering av utsättningar Vattenfall Vattenkraft har skyldigheter att utföra ålyngelutsättningar i ett flertal vattendrag där företaget äger vattenkraftanläggningar (Sparrevik 2007). Syftet med dessa utsättningar är att kompensera för skador på fiske som orsakats av kraftverksutbyggnaderna. Flertalet utsättningar görs i sjöar inom avrinningsområden med många kraftverksanläggningar. Det innebär att få vuxna ålar har möjlighet att klara lekåtervandringen till havet. Omlokalisering av utsättningarna till kust alternativt till vattendrag utan vandringshinder skulle kunna öka lekåtervandringen av ål. I Indalsälven sker redan en sådan omlokalisering av ålyngelutsättningar. I två vattendrag, Dalälven och Göta älv, där Vattenfall äger vattenkraftanläggningar sker uppsamling av ålyngel. Utsättning av uppsamlat ålyngel sker uppströms flera vattenkraftanläggningar i vattendragen. I dessa fall skulle också omlokalisering av utsättningarna till kust alternativt till vattendrag utan vandringshinder kunna öka lekåtervandringen av ål. Fördelen med åtgärderna är att de är snabba att genomföra. Detta gäller dock under förutsättning att man kan komma överens med berörda fiskerättsägare alternativt att det blir totalt fiskeförbud för ål i sötvatten. En nackdel är också att det tar lång tid innan lekåtervandringen ökar eftersom det tar 15-20 år innan ålarna blir lekvandringsmogna. Sammantaget är kostnaderna måttliga för denna typ av åtgärder och effekterna på lekåtervandringen av ål är liten i ett kort tidsperspektiv. Rapport 5 (8)

3.6 Utbildning och tillsyn För att öka kunskapen om ål och förbättra rutinerna vid tillsyn av Vattenfalls kraftverksanläggningar där det förekommer ål är det viktigt att driftpersonal ges utbildning och att tillsynsrutiner tas fram. En handledning för tillsyn bör bland annat innehålla instruktioner för skötsel av ålyngelledare, ålyngelsamlare, avledningsanordningar för ål. Utbildningen av driftpersonalen ska innehålla en genomgång av ålens biologi, förväntade krav på åtgärder kopplat till vattenkraft och genomgång av tillsynsrutiner med mera. Sammantaget är kostnaderna låga för denna typ av åtgärder och effekterna på lekåtervandringen av ål är liten i ett kort tidsperspektiv. 3.7 Sammanfattande bedömning av åtgärder Anordningar för passage, uppsamling och förbitransport, förändrad drift och inlösen av fisken är åtgärder som direkt påverkar lekåtervandringen av ål. Det beror på att åtgärderna påverkar överlevnaden av blankål. Detta gör att effekterna av åtgärderna på lekåtervandringen blir större i ett kort tidsperspektiv jämfört med åtgärder som ökar överlevnaden av ålyngel. (Tabell 1). Kostnaderna för olika åtgärder varierar kraftigt. Bedömningen är att uppsamling och förbitransport av utvandrande ål kan ge stora effekter på lekåtervandringen till förhållandevis måttliga kostnader. Åtgärder som innebär omlokalisering av utsättningar samt utbildning och tillsyn förbättrar framförallt överlevnaden av ålyngel. Det gör att det tar lång tid innan dessa åtgärder påverkar lekåtervandringen. Bedömningen är omlokalisering av utsättningar samt utbildning och tillsyn ger små effekter på lekåtervandringen på kort sikt till måttliga respektive låga kostnader. Åtgärderna är dock betydelsefulla för att visa att Vattenfall Vattenkraft är beredd att ta på sig ett ansvar för att bevara ålbeståndet i Sverige. Tabell 1 Sammanfattande bedömning av kostnader och effekter på lekåtervandring av ål. Åtgärd Kostnad Effekt Anordningar för passage Hög, Årlig Stor Uppsamling och förbitransport Måttlig, Årlig Stor Förändrad drift Hög-Osäker, Årlig Stor Inlösen av fisken Måttlig, Engångs Stor, Osäker Omlokalisering av utsättningar Måttlig, Årlig Liten Utbildning och tillsyn Låg, Årlig Liten 4 SAMARBETSOMRÅDEN FÖR METODUTVECKLING För att förbättra och bedöma effekten av vissa typer av möjliga åtgärder som syftar till att öka lekåtervandringen av ål behövs samarbete mellan vattenkraftproducenter, Fiskeriverket och universitet, till exempel Karlstad Universitet. Fokus vad gäller undersöknings- och utvecklingsverksamhet bör ligga på utvandringen av blankål förbi kraftverk. Det beror på att väl beprövade metoder finns för att åtgärda uppvandring av ålyngel förbi kraftstationer. En Rapport 6 (8)

sammanställning av befintlig kunskap borde göras vad gäller metoder som gäller utvandring av blankål förbi kraftverk och dammar. För Vattenfalls del är det naturligast att metodutveckling fokuseras till avrinningsområden där företaget äger ett flertal vattenkraftanläggningar. Vattendrag med både stor- samt småskalig vattenkraft och som mynnar till Västerhavet är lämpliga undersökningsobjekt. Göta älv och Säveån är exempel på vattendrag där ål förekommer regelbundet. Nedanstående områden är möjliga att fokusera metodutvecklingsverksamhet på. 4.1 Betydelse av turbintyp och förändrad drift Dödlighet och skador på utvandrande blankål orsakade vid kraftverkspassager varierar med turbintyp och driftsätt. Alternativ som diskuterats för öka överlevanden på utvandrande ål är att förändra turbindrift tillfälligt under korta perioder. Undersökningar saknas som visar på vilken ökad överlevnad på ål som kan åstadkommas och hur driftekonomin påverkas. Följande moment kan ingå i en studie som ska undersöka betydelsen av turbintyp och förändrad drift: Insamling av data om turbintyp och driftsätt vid utvalda kraftverk Telemetristudier för att undersöka dödlighet och skador på utvandrande ål vid normal drift vid utvalda kraftverk. För vissa turbintyper och kraftverk kan litteraturdata användas (Montén 1985). Analys av hur dödlighet och skador på utvandrande ål för olika turbintyper påverkas av driftsätt vid utvalda kraftverk Analys av hur förändrat driftsätt påverkar driftekonomi för utvalda kraftverksanläggningar 4.2 Anordningar för passage För att leda utvandrande ål förbi kraftsverkdammar och turbinintag till kraftverk har ett flertal olika metoder testats med varierande resultat. Hos Fiskeriverket finns tankar på att göra ytterligare tester av avledningsanordningar som bygger på ålens reaktioner på ljus och ljud. Det borde vara möjligt att göra sådana försök vid kraftverk som Vattenfall äger. 4.3 Uppsamling och förbitransport Ett alternativ för att reducera dödligheten för utvandrande ål vid passage av kraftverk är uppsamling och förbitransport av ål. Metoden har testats i Sverige och på Nya Zeeland. Undersökningarna visar att metoden fungerar men är den möjlig att använda i större skala? Hur ska uppsamling av ålen ske? Följande moment kan ingå i en studie: Utveckling av metodik för uppsamling av utvandrande ål vid utvalda kraftverk Analys av kostnader per ål för uppsamling och transport Rapport 7 (8)

5 REFERENSER Europeiska Unionens Råd, 2007. Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Montén, E. 1985. Fisk och turbiner. Om fiskars möjligheter att oskadda passera genom kraftverksturbiner. Vattenfall. Stockholm. Sparrevik, E. 2007. Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål. Delrapport. Vattenfall Power Consultant AB. Skagerstrand, A. 2008. Analys av ål och smoltpåverkan i turbinen i Torsebro. Rapport till länsstyrelsen i Skåne län. Vattenfall Power Consultant AB. Rapport 8 (8)