Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters

Transkript

1 Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters Bakgrund Med anledning av att vattendomen för Hedefors Kraftstation i Säveåns vattensystem skall omprövas för tillskapandet av ny fiskväg förbi Hedefors kraftverksdamm har Länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Kammarkollegiet beslutat att en uppföljning av ålyngelvandringen omkring och förbi dammen skulle utföras sommaren Fiskvandringshindret vid Hedefors är ett definitivt vandringshinder för lax-fiskar medan det för ål är ett mycket svårforcerat vandringshinder. Det har under senare år konstaterats att det verkat mycket svårt för ålyngel att forcera dammen under sin vandring uppströms i Säveåns vattensystem. En orsak till detta är naturligtvis den höga fallhöjden, ca 7-8m, men även det faktum att dammen i sitt nuvarande utförande har lodräta släta betongväggar som är mycket svåra för ålyngel att forcera. Figur: Flygfoto Sivertsson I den nu gällande vattendomen från 1945/47 för Hedefors Kraftverksdamm står att För ålynglets framkomlighet ålägges ägaren till anläggningen att på fiskeriintendentens anmodan tillse att fiskväg eller uppsamlingsplats iordningställes. Under tiden före 1982 fanns ålledare och troligen även ålsamlare i funktion av äldre modell, dokumentation för detta föreligger ej. Fortfarande syns rester av de gamla ledarna på olika platser vid dammbyggnaden i form av tuber, hållare för ledare samt gamla ventilsystem m.m.

2 Restaurering av ålyngelledare 2005 År 1982 ersattes de gamla ålledarna som var preparerade med ris (Mårten Kristofferson, per. komm.) med en ny typ av ålyngelledare av Piasawa-kvastmodell med vandringsmedia bestående av styva borst som använts med framgång på många andra ställen i bl.a. Göta Älv vid Lilla Edet och Trollhättan. Det är fortfarande oklart om och hur effektiv den då installerade ålyngelledaren fungerade. Under senare delen av 90-talet och under åren var ålyngelledaren i Hedefors under allmänt förfall och i huvudsak ur funktion och varje år kom rapporter om hur lokalbefolkningen i Hedefors by engagerat sig i att lyfta upp tusentals ålyngel förbi kraftverksdammen. Under år 2004 fick länsstyrelsen i Västra Götaland en anmälan om att ålyngelledaren i Hedefors Kraftverksdamm inte fungerade, varpå ansvarig handläggare på vattenenheten där ålade kraftverksägaren att tillse att ålyngelledaren skulle sättas i funktionsdugligt bruk igen. Under våren 2005 restaurerades ålyngelledaren i Hedefors på så vis att delar av den gamla revs ut och ersattes av nya ledarlådor etc. Samtidigt togs resterna av det gamla vandringsmediets piasawaborst bort. Nya piasawa-borst av specialmodell för ålyngelledare gick ej att införskaffa. Därför ersattes de av ett nytt vandringsmedium bestående av s.k. konstgräs som bedömdes vara likvärdigt eller bättre än det gamla. Figur: Ny ålyngelledare 2005 med konstgräs som vandringsmedie Föreliggande rapport beskriver erfarenheter kring hur den restaurerade och reviderade ålyngelsamlaren fungerat samt hur ålynglen uppträtt i samband med deras försök att forcera Hedefors Kraftverksdamm under sommaren 2006

3 Metoder Hedeforsdammen med kringområde har besökts under ca 40 tillfällen sen kvällstid under tiden till , genomsnittliga tidpunkten för besöken var ca 23.00, med tätare besök under första veckorna i juli då ålyngeluppsteget var som intensivast. Vid besöken har antalet ålyngel som försökt forcera Hedeforsdammen skattats, storleksförhållanden uppmätts, samt väder- och vattenmängd bedömts. Framför allt har ålynglens vägar och uppehållslokaler i och omkring vandringshindret studerats. Vid ett antal tillfällen har ansträngningar gjorts för att med håv fånga och därefter lyfta upp ålynglen så att de isattes strax ovanströms Hedeforsdammen på samma vis som lokalboende i Hedefors by gjort under det senaste årtiondet. Detta har indirekt inneburit att det varit svårt att skatta hur många av de ålar som försökt forcera dammen som återkommit natt efter natt efter misslyckade forceringsförsök. Ålyngel samt 25-cmål i håvtransport Hedefors

4 Resultat och observationer Primär data med antal observerade ålyngel under tiden för undersökningen finns presenterat i bilaga 1 Figurer med observationernas och vandringsrörelsernas rumsliga fördelning finns i bilaga 2 Vandringsförsökens tidsfördelning Undersökningen startade strax efter midsommar, eftersom besked om resurser till undersökningen gavs först då. Observationerna skedde sedan till den 8 september, efter detta har bara sporadiska besök gjorts vid dammen. Erfarenhetsmässigt, och även jämfört med litteraturuppgifter, sker ålyngeluppsteget på våra breddgrader under tiden juli-augusti, något som även stöds av de uppgifter lokalbefolkningen vid Hedefors givit om ålyngeluppsteget föregående år. En ganska distinkt topp på uppstegsförsöken för ålyngel år 2006 var under första hälften av juli med max mellan 6:e och 12:e juli. Vid samtliga besökstillfällen under denna intensivuppstegsperiod var det varje natt mer än 100 exemplar som försökte ta sig uppför dammen, med maximalt ca 800 ålyngel den 11 juli. Före detta observerades endast enstaka ålyngel vid dammen. Efter mitten av juli var mängden uppstigande ålyngel mindre men vid ett antal tillfällen försökte mer än 100 ålyngel (18/7, 19/7, 27/7 och 11/8) ta sig upp och förbi dammen. Hedefors Kraftverksdamm - Säveåns vattensystem, damm 2 från utloppet antal uppstigande ålyngel juni - september Antal ålar Figur 1: Ålyngeobservationernas fördelning över tiden vid Hedefors kraftverksdamm.

5 Vandringsförsökens rumsfördelning Undersökningen har fokuserat på ålynglens uppträdande på östra sidan av Säveån vid dammen mellan där ålyngelledaren mynnar i kraftverkspoolen och de lodräta dammväggarna vid utskovsdammen där det är känt att ålynglen koncentrerar sina uppvandringsförsök. Vid några tillfällen har även den västra sidan av pooldammen undersökts, fr.a. vid de tillfällen då många ålyngel konstaterats vid östra sidan. Inte vid något tillfälle under 2006 har ålyngel synts till på västra sidan, troligen p.g.a. att vattenflödet här är mycket starkare än på östra sidan av poolen. Figur: Foto Hedeforsdammen Orange pil = vandringsrörelser för ålyngel 2006 Sammanfattningsvis kan konstateras att huvuddelen av ålynglen missar den nyrenoverade ålyngelledaren eftersom de följer den största lockevattenmängden som sipprar under mynningen på ålyngelledaren. Vid några tillfällen har dock ålyngel konstaterars både i ledaren och i den ålyngelsamlare som är byggd emellan dammluckan och instegsmynningen i ledaren, ca 5 m uppströms mynningen. Vid det ställe där huvudmängden ålyngel stiger upp från dammpoolen ligger stora stenar som gör att det är mycket svårt att fånga in ålynglen mot ledaren på ett effektivt sätt. I praktiken innebär detta att huvuddelen av ålynglen samlar sig alldeles under de lodräta väggarna på utskovsluckan och under natten försöker de ta sig hela vägen upp för den fuktiga lodräta väggen. Eftersom den allra översta delen på dammluckan lutar åt för ålynglen olämpligt håll bakåt och ut över dammen så har ålynglen över huvud taget ingen möjlighet att ta sig förbi hindret, varför dammen i nuläget jkan ses som ett definitivt vandringshinder för ålynglen, om inte en fungerande ålyngelledare finns som kan leda dem förbi dammen.

6 Figur: Hedeforsdammen Ålledare: Orange pil=huvud vandringsrörelser för ålyngel 2006 Streckad pil=vandringsväg för ål som hittar ålledare Foto: Skiss över hur hur ålynglen rör sig på dammluckan, orange pil visar yta som ålyngel med svårighet kan forcera, röd pi= yta som ålynglen inte kan forcera, d.v.s. definitivt vandringshinder.

7 Ålarnas storleksfördelning Vid samtliga tillfällen då ålyngel noterats vid Hedeforsdammen har även ungefärliga medel-, min- o maxlängder uppskattats. Olika storlekar förekommer mellan ca 8 cm och upp till ca 35cm. Av de ålyngel som verkligen försökt forcera sluthindret i dammen = den lodräta dammväggen har endast de mest småväxta ålynglen noterats kunna ta sig upp på dammluckan. Inga ålyngel i storlek över 12 cm har setts klättra framgångsrikt på dammlyckan, detta beroende på att det endast är mycket lätta exemplar som med självhäftningsförmågan mot det lodräta mer eller mindre fuktiga underlaget på dammluckan som utgör själva sluthindret i kraftverksdammen. Figur: Ålyngel av storlek ca 12 cm i ålyngelledare. Figur: Ålyngel i storlekar ca 8-12 cm under uppvandringsförsök vid dammluckefoten. I jämförelse med storleken på de (tidigare) uppvandrande ålynglen vid ålyngelsamlaren vid Vattenfalls anläggning i Trollhättan i Göta Älv, d.v.s. samma huvudflodsystem som Säveån, så är ålynglen vid Hedefors något mindre. I jämförelse med de i Ätran upvandrande ålynglen är dock Hedeforsexemplaren större. Framför alt verkar spridningen i storleksklasser vid Hedefors vara större än Trollhättan och Herting, något som kan indikera att ålyngelpassagen vid nedströms liggande Jonseredsdammen inte fungerar bra.

8 Figur: Ålyngel av storlek ca cm under uppsteget (missat ålyngelledaren!).

9 Jämförelse med tidigare uppgifter De enda uppgifter som funnits tillgängliga för jämförelse är muntlig information från kringboende i Hedefors by som med jämna mellanrum konstaterat att ålynglen haft stora svårigheter att ta sig upp förbi Hedeforsdammen. Arne Johanssson Hedefors by Ålynglen har minskat sista åren men under slutet av 90-talet lyfte vi tusentals ålyngel för bi dammen. De stod i hundratals i vattensamlingar alldeles nedanför dammen. Niklas Lindh sportfiskare i området Det är en skandal att inte ålynglen kan ta sig förbi Hedefors, kraftbolaget borde göra något nu, redan denna säsong. Niklas Lindh har även skrivit insändare i Lerums Tidning om ålyngelvandringen i Hedefors. Rekommendationer inför fiskväg kanalisera lockevattnet täta så att inget spillvatten uppstår annat än i lockevattnet uppför lodrätt vandringsmedie vid utskovsdammen båda innerkanter. OBS - gäller även om omlöp bygges eftersom erfarenheter (Danmark-Gudenåverket) visar att ålynglen kan välja att ta annan väg än omlöpet. alternativt/eller dessutom justera in nedre del på befintlig ledare så att ålynglen lättare hittar in i ledaren ifall omlöp bygges, bygg in ålyngelvandringsmöjlighet, jfr Gudenån, Danmark Parallell ålyngelledare lägges då bredvid fiskkanalen, Se till och övervaka, eventuellt revidera så att ålyngelpassagen vid Jonsered fungerar,eventuellt komplettera med nya lägen i Jonsered. Övriga rekommendationer: se till att även utvandringen underlättas detta kan bestå i justering av gallerbredden (nu 70mm!) vid rensgallret i Hedefors det bör även bestå i en tillrättalagd ålevekuering i samband med rensanordningen alternativt bör utfångst av vuxna ålar vid Floda kraftverk övervägas för transport till kusten, detta bör även övervägas vid Solveden mellan Mjörn o Sävelången.! Utred om ålyngelutplanteringen i andra sjöar i Säveåsystemet (t.ex. Ömmern) i nuläget kan anses motiverat och försvarbart.

10 Bilaga 1 Åluppstegsmonitoring Hedefors 2006 Arbete utfört av West Waters enterprise/stefan Larsson för Kammarkollegiet 2006 datum tid start tid slut Totaltid Antal ålar Antal ålar Timmar Inom uppskattat Antal ålar I ledaren Antal ålar Ålarnas längdmått i samlare Medel Max Min :30 01: :00 00: :30 00: :45 00: :30 00: :00 23: :45 00: :30 00: :00 00: :00 00: :00 00: :00 23: :45 00: :30 00: :00 00: :00 00: :30 00: :00 24:00: :00 24:00: :55 01: :45 00: :00 24:00: :30 00: :00 24:00: :30 23:30: :45 24:00: :30 23:30: :45 00: :00 24:00: :30 23:30: :45 24:00: :00 24:00: :45 24:00: :00 24:00: :30 23:30: :00 23:00: :00 23: :00 23: :30 23: :30 23: :00 00: Medellängder: Summor:

11 Bilaga 2 Hedefors Kraftverk, Säveåns vattensystem Ålyngel vandringsrörelser 2006-juni-augusti ArcView GIS-vy, primärkarteunderlag från Lerums Kommun, medgivande OBS Får ej spridas utan tillstånd, kontaktperson Bertil Jonsson, Lerums kommun