MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Colm Doyle, Annakim Eltén & Katarina Jandér, Biblioteksdirektionen

Relevanta dokument
Anne Börjesson. Digitala kompendier. Paper presenterat vid konferensen oktober 2006 i Borås

En decentraliserad biblioteksorganisation med centraliserat stöd exemplet Lunds universitets bibliotek

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den oktober Maria Cederblad & Lotta Wogensen Bibliotek & IT, Malmö högskola

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

Verksamhetsplan för Biblioteket

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Mötesplats inför framtiden Borås april Saga Pohjola, Susanne Stenberg Karolinska institutet Novumbiblioteket

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Avdelningen Utbildningsnära tjänster (UNT) vid Universitetsbiblioteket (UB) Utbildningsutbud för lärare läsåret

Informationskompetens och Bolognaprocessen

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

Sam Fak Personaldag Sören Berglund CIO

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Handlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet

KICKOFF-TILLFÄLLE FÖR Samhällsvetenskapernas förunderliga värld på Soc&kom

Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Vision & mål

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Borås 2-3 oktober 2002

Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

IT-STRATEGI VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Bibliotek och ITs informationssökningswebb

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för Huvudmålet år 2000 var

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

Uppdatering och underhåll av nätkurser. Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT Funktioner, funktionsansvariga, team

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

PROJEKT FORSKARSERVICE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK EVA HESSMAN, HELEN SJÖBLOM, SARA ASPENGREN

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Mötesplats inför framtiden Borås april Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Biblioteksplan

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Verksamhetsplan för Biblioteket

Göteborg-Backa och Hisingen Rotaryklubbar

Nät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande

Forskning om informationskompetens i skolsammanhang

Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt

Helsingfors universitets bibliotek 1

Lärarakademins kriterier

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

Plan för kommunikation

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Behöver man pedagogik i bibliotek? Funderingar och erfarenheter Anu Ojaranta , Tammerfors BIBLIOTEKS- PEDAGOGIK

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

IT-baserad distansutbildning

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde

Göteborgs universitetsbibliotek

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

BIBLIOTEKSPLAN

ÅBO AKADEMIS BIBLIOTEK

Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande

Studentarbetsplatser på Lunds Universitets Bibliotek

version 2.5 CONTENTO SVENSKA AB Introduktion till Kursbyggarverktyg

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling:

Kompetensförsörjningsplan UB/LRC

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Supplemental Instruction - Projektplan

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland

Karriärpaketet Vägar vidare. till kunskap om studier och arbetsliv

Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse E-husets bibliotek E-huset.

Juridiska fakultetens handlingsplan för utbildning

För dig som lärare har vi placerat nya inkomna svar från elever under Följ upp uppgifter medan elev på samma ställer ser alla sina aktiva Uppgifter.

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Att söka information (med betoning på Internet)

ut och marknadsföra ra Nelli erfarenheter från Åbo Akademis bibliotek

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05).

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

Transkript:

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Colm Doyle, Annakim Eltén & Katarina Jandér, Biblioteksdirektionen

Mitt bibliotek studentens guide till kursrelevanta informationsresurser SAMMANFATTNING...3 VAD ÄR MITT KURSBIBLIOTEK?...3 UTGÅNGSPUNKTER...4 Universitetet som lärande miljö...4 Skräddarsydda ingångar till information...4 Samarbete bibliotek fakultet...5 SAMMANFATTNING AV PROJEKT OCH INITIATIV...5 Öresundsuniversitetet...6 Mitt Kursbibliotek på Social- och beteendevetenskaplig biblioteket...6 Informationsstöd till internationella distanskurser...6 Integration med kursplattformar...7 SLUTSATSER...7 Fortsättning...8 Adresser till institutioner och tjänster som nämnts...8 2

Sammanfattning Mitt Kursbibliotek, utvecklat vid Biblioteksdirektionen vid Lunds universitets bibliotek, erbjuder lärare, bibliotekarier och andra ett enkelt sätt att ge studenter en samlad ingång till kursrelevanta biblioteks- och informationsresurser. Läraren får genom Mitt Kursbibliotek en möjlighet att strukturera, beskriva och anpassa informationen till studenternas behov. Mitt Kursbibliotek går att uppdatera när och varifrån som helst. Det är skapat för att kunna användas av alla som vill, oavsett vilket system för undervisningen som används. Stor vikt har lagts vid att ta fram ett verktyg som är enkelt att administrera och uppdatera, även för ITovana. Mitt Kursbibliotek har utvecklats inom ramen för Nätuniversitetet i Lund och lanserades i början av hösten 2002 som en del av utbudet av tjänster och verktyg för lärare vid Lunds nätuniversitet. För studenter på nätuniversitetskurser, liksom för alla andra, är det väsentligt att få tillgång till vägledning och stöd i elektronisk form för att effektivt hitta kvalitetsbedömnda och relevanta informationsresurser. Under 2003 har vi sett en stor ökning av användandet av Mitt Kursbibliotek samt genomfört småskaliga användarstudier. Ett villkor för lyckad implementering av Mitt Kursbibliotek är att kursbiblioteket integreras i undervisningsaktiviteter och i den lärande processen, att stöd och handledning i att använda verktyget erbjuds kontinuerligt, och att kursbiblioteket integreras i befintliga lärande- eller kommunikationssystem. Våra erfarenheter visar att Mitt Kursbibliotek kan ses som en språngbräda till utökat samarbete mellan lärare/fakultet och bibliotekarie/bibliotek, såväl studenterna som lärare och bibliotekarier är positiva till att använda Mitt Kursbibliotek som arbetsyta för att på ett enkelt sätt utbyta informationsresurser. Vad är Mitt Kursbibliotek? Mitt Kursbibliotek är en tjänst för enkel presentation av kurslitteratur och annan information, i både tryckt och elektronisk form. Mitt Kursbibliotek erbjuder läraren, gärna i samarbete med en bibliotekarie, ett enkelt sätt att beskriva och strukturera kursrelevanta biblioteks- och informationsresurser. Verktyget utvecklades av Biblioteksdirektionen, som en del av Lunds universitets utbud inom Nätuniversitetet, för att ge lärare möjlighet att underlätta informationsförsörjningen för sina kursdeltagare. Mitt Kursbibliotek lanserades i början av hösten 2002 och utvecklas i samarbete med bibliotekarier och lärare vid Lunds universitet, samt med UCLU, Utvecklingscentrum för lärande och undervisning. Några mål vid utvecklandet och implementering av mitt kursbibliotek har varit: att ge våra studenter, deras kursansvariga och bibliotekarier ett verktyg för att få tillgång till, respektive skapa, ingångar till skräddarsydd information som är direkt kopplad till respektive kurs. 3

att förbättra möjligheterna att anpassa och i strukturerad form tillgängliggöra ett lämpligt urval av det stora informationsutbudet och bidra till studenternas informationskompetensutveckling. Utgångspunkter Universitetet som lärande miljö Det pågår en omfattande aktivitet vid svenska och utländska universitet och högskolor med att bygga upp infrastrukturer för nätbaserad undervisning och arbetssätt för att främja studenternas informationskompetens. Lunds universitet, i likhet med andra, arbetar för tillfället med att bygga upp, koppla ihop och utveckla de processer och verktyg som ingår i en universitetstäckande lärande miljö. Med uppbyggandet av Nätuniversitetet ökar behovet av nya former av stöd till både studerande, lärare och bibliotekarier, som inte uppfylls av det fysiska biblioteket. Dessutom finns ett ökat behov av sammankoppling av digitala bibliotekssystem och andra centrala informationstjänster vid universiteten. Det är i samband med dessa frågor Mitt Kursbibliotek får en naturlig plats i bibliotekens strävan att utveckla nya och bättre synliggöra befintliga digitala biblioteksrutiner och -tjänster för våra egna organisationer och satsa på integration med övriga centrala informationstjänster. I praktiken har det visat sig att Mitt Kursbibliotek är en bra utgångspunkt för vidare samarbete och utveckling av tjänster och verktyg för lärare och studenter. Dessutom har det visat sig vara ett utmärkt tillfälle att inom universitetet öka förståelse för bibliotekens centrala strategiska roll vad gäller att skapa och koordinera ett universitetsgemensamt stöd till lärandet. I flera utredningar har bibliotekets roll som pedagogisk resurs stått i centrum, nämnas kan här Studenternas bibliotek (1996), en studie som genomfördes på uppdrag av BIBSAM och där informationskompetensens betydelse understrykes. Studien betonar också att biblioteket och bibliotekarierna spelar en viktig roll i arbetet med att främja ökad informationskompetens. En utmaning är att tillgängliggöra den ökande mängd informationsresurser och -system för studenter och lärare och att möjliggöra effektiv användning av desamma. Att ge tillgång till vägledningar och stöd i digital form för att studenten effektivt ska nå fram till relevanta informationsresurser och förbättra sin informationskompetens är en del av detta arbete. Skräddarsydda ingångar till information Utvecklingen går mot att allt fler informationsresurser av hög kvalitet görs tillgängliga på nätet. Det digitala biblioteket har gått från begrepp och idé till en organisation vars verksamhet är integrerad i det traditionella, fysiska biblioteket. De senaste åren har personalisering av informationstjänster och portaler varit en tydlig trend. Gemensamt för dessa är att de erbjuder användaren att anpassa innehållet på en personlig webbsida, som kan nås från vilken internetansluten dator som helst. Personaliseringstrenden har lett till att biblioteksanvändaren ställer nya krav och får högre förväntningar på bibliotekets tjänster och informationsutbud. Biblioteken har svarat på detta behov genom att på olika sätt försöka underlätta för användarna att hitta och använda bibliotekens resurser. Ett svar har varit att skapa skräddarsydda ingångar till information (eng. Personalized Library 4

Interfaces). Parallellt med att personaliserbara portaler vinner allt mer terräng har också det elektroniska biblioteket utvecklats mot att fokusera på olika användargrupper istället för att presentera biblioteksresurser och tjänster via en enda, gemensam portal. Det huvudsakliga målet med personalisering är att tillfredställa den enskilda användaren i så hög grad som möjligt. Personalisering kan uppnås på flera sätt; dels genom att ge användaren möjlighet att anpassa struktur eller layout, dels genom att erbjuda möjligheten att, med utgångspunkt i ett urval av informationsresurser, välja bort information, eller lägga till annan. Under senare år har MyLibrary fått stor uppmärksamhet inom biblioteksvärlden. MyLibrary är ett verktyg för att tillgängliggöra samlingar av elektroniska informationsresurser. Dessa samlingar kan anpassas efter forskarens och studentens personliga intressen och informationsbehov. MyLibrary utvecklades på North Carolina State University (NCSU), delvis som svar på en användarundersökning av bibliotekets webbsida, som visade att användarna var märkbart stressade av informationsmängden och önskade "a more personal space-- where they can dictate how important certain resources are based on their own needs.". Vid Lunds universitet erbjuds forskare, lärare och studenter MyLibrary sedan 2001, då medicinska fakulteten tillsammans med Biblioteksdirektionen introducerade informationstjänsten. MyLibrary vid Lunds universitetet kan beskrivas som en omfattande webbaserad länklista i form av en individuellt utformad portal med delvis förvalda länkar och delvis av användaren fritt valda resurser. I kölvattnet på MyLibrary utvecklas tjänster som mer fokuserar på studentgruppens unika behov, och vars mål är att vara ett stöd i studentens informationssökning genom att erbjuda biblioteks- och internetresurser, som är relevanta för just den kursen studenten tar. Bakgrunden till projektet Mitt Kursbibliotek var behovet av ett nytt, och bättre, stöd till nätbaserat lärande och till studentens informationsförsörjning. Tanken var att skapa ett verktyg för att lättare och mer överskådligt tillgängliggöra informationsresurser på kursnivå för att vägledare för studenterna i informationsflödet, som kan vara ganska omtumlande, särskilt i början av studierna. För studenter på nätbaserade kurser, liksom för alla andra, är det väsentligt att få tillgång till information och stöd i elektronisk form för att effektivt nå fram till kvalitetsbedömda och relevanta informationsresurser. Inte minst studenter på distans behöver vägledning och enkel tillgång till kursmaterial och bibliotekens tjänster. Framför allt är tillgång till material för lärande oberoende av tid och rum väsentlig. Samarbete bibliotek fakultet Utvecklingen av undervisning och andra stöd för att utveckla främst studenternas informationskompetens kräver samarbete mellan flertalet aktörer inom undervisningsfältet: lärare, bibliotekarier, kursansvariga, pedagoger, informationsspecialister etc. Det handlar om att upprätta och fördjupa ett gemensamt kompetens- och yrkesöverskridande arbete. Förhoppningen är att det i kontakterna mellan lärare och bibliotekarier uppstår värdefullt samarbete, utbyte av erfarenhet, kunskap och förståelse för den andra yrkeskategorins behov. Sammanfattning av projekt och initiativ Stöd till IKT-baserat lärande är något som berör många olika aktörer inom universitetet. Att ge bästa möjliga stöd till nätbaserat lärande har blivit en allt viktigare uppgift för biblioteken, 5

inte minst i relation till det växande Nätuniversitetet. I Lund har en del av vårt arbete gjorts i form av insatser och stöd med hjälp av verktyget Mitt Kursbibliotek. Öresundsuniversitetet Under första halvåret 2003 genomfördes ett pilotprojekt inom ramen för Öresundsuniversitet, där Biblioteksdirektionen, tillsammans med bibliotekarieutbildningen i Lund, BIVIL, och Danmarks Biblioteksskole undersökte hur verktyget kan vara ett stöd för studentens inlärning i några av de kurser vid respektive utbildningsinstitution som drivs med hjälp av projektbaserad undervisning eller liknande. Både studenter, lärare och bibliotekarier anser att verktyget, under rätt förutsättningar, kan vara till stor hjälp i den lärande processen. Man anser att ett villkor för lyckad implementering av Mitt Kursbibliotek är att kursbiblioteket integreras i undervisningsaktiviteter och i den lärande processen, att stöd och handledning i att använda verktyget erbjuds kontinuerligt, och att kursbiblioteket integreras i befintliga lärande- eller kommunikationssystem. Mitt Kursbibliotek ansågs vara en språngbräda till utökat arbetet mellan lärare/fakultet och bibliotekarie/bibliotek Danmarks Biblioteksskole har inför hösten 2003 valt att använda Semesterweb, den danska versionen av verktyget, i flera kurser. Mitt Kursbibliotek på Social- och beteendevetenskaplig biblioteket Samtliga kurser vid de institutioner som hör till Social- och beteendevetenskapliga biblioteket: Pedagogiska institutionen, Institutionen för psykologi, Sociologiska institutionen och Socialhögskolan, använder från höstterminens start 2003 Mitt Kursbibliotek för studenternas informationsförsörjning. Biblioteket publicerar och ansvarar för de elektroniska kursbiblioteken och lärarna inbjuds till samarbete kring form och innehåll. Förhoppningen är att hanteringen av kurslitteraturen förenklas och förbättras, informationstjänsten underlättas och samarbetet med lärarna fördjupas. I samband med denna breda lansering av Mitt Kursbibliotek, görs också en medveten satsning på att ersätta eller erbjuda alternativ till tryckta källor med elektroniska, där det är lämpligt. Informationsstöd till internationella distanskurser Vid Lunds universitet finns inom de flesta ämnesområden ett växande antal kurser med internationell inriktning. Området är under ständig utveckling och behovet av samarbete mellan universitetets institutioner och andra intressenter som initiera och utvecklar nya former av distansutbildning ökar. Ett av de områden som medför problem är det som gäller tillgången till de informations- och bibliotekstjänster som studerande vid universitetet har rätt att utnyttja. Att erbjuda studenterna vid de internationella distanskurserna samma service som studenter på campus eller åtminstone inom Sverige, kan dock ibland vara svårt. Under hösten kommer Biblioteksdirektionen, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och Sociologiska institutionen att genomföra ett pilotprojekt som syftar till att optimera tillgången till informations-/bibliotekstjänster för en utvald internationell kurs. I synnerhet kommer vi att utveckla metoder och använda verktyg som kan integreras och appliceras i internationella distansutbildningar vid Lund universitet. Dessutom kommer vi att identifiera och förhoppningsvis undanröja de onödiga hinder som försvårar möjligheten att ge ett tillfredställande stöd till distansstuderande vad gäller deras informationsförsörjning. 6

Integration med kursplattformar En av de tydligaste önskemålen från lärare vad gäller att förbättra och förenkla deras användning av Mitt Kursbibliotek har varit det om en integrering av tjänsten inom den kursplattform som används. I Lund ges särskilt stöd och support för användning av verktyget Luvit, varför en lösning för detta verktyg togs fram i samarbete med Luvit AB. Principen är dock den samma för att integrera Mitt Kursbibliotek i andra kursplattformar. Utvecklingen tog hänsyn till inloggningsproblematiken så att studenten inte ska behöva logga in flera gånger för att komma åt vare sig sitt kursbibliotek eller de licensierade resurser det innehåller från sin Luvit-kurs. Från hösten 2003 kan alla lärare erbjuda integrerad tillgång till ett kursbibliotek inom den senaste versionen av Luvit. Slutsatser Mitt Kursbibliotek har visat sig vara en mycket lämplig digital tjänst för att tillgängliggöra kurslitteratur och andra användbara informationsresurser, särskilt för studenter i början av studierna, som ofta varken har djupa ämneskunskaper eller hög informationskompetens. I början av studierna är studenterna ofta osäkra och i behov av hjälp med att hitta användbara resurser. Mitt Kursbibliotek kan här underlätta för studenten att hitta den information de behöver i studierna och dessutom främja användningen av olika biblioteksresurser, vilket höjer informationskompetensnivån. Ett villkor för en lyckad implementering av Mitt Kursbibliotek är att kursbiblioteket integreras i undervisningsaktiviteter och i den lärande processen, att stöd och handledning i att använda verktyget erbjuds kontinuerligt och att kursbiblioteket kopplas till befintliga lärandeeller kommunikationssystem. För att tillgodose kravet på att utveckla studenternas informationskompetens utarbetas olika typer av stöd och rutiner. Detta kräver samarbete mellan flertalet aktörer inom den högre utbildningen: lärare, pedagogiska konsulter, bibliotekarier m.fl. De lärare som har arbetat med Mitt Kursbibliotek ser positivt på samarbetet mellan lärare och bibliotekarie kring skapandet av kursbibliotek. Samarbetet, i bästa fall en förening av två perspektiv, lärarens ämneskompetens och bibliotekariens informationskompetens, ger många fördelar, utöver hjälpen till studenterna. Läraren får hjälp med att identifiera värdefulla resurser som kanske tidigare varit okända och bibliotekarien får en fördjupad förståelse för ämnet, undervisningen och lärarens och studenternas behov av stöd. Utifrån ett biblioteksperspektiv kan Mitt Kursbibliotek dessutom vara ett bra sätt att marknadsföra bibliotekets resurser och bibliotekspersonalens kunskaper på. Mitt Kursbibliotek har också visat sig vara värdefullt för att ge centrala universitetsinstanser en ökad förståelse för behovet och värdet av bibliotekstjänster. Biblioteket har blivit en självklar partner i utvecklingen av ett koordinerat stöd till distansstuderande inom ramen för Nätuniversitetet. 7

Fortsättning Under hösten fortsätter vi med lanseringen av Mitt Kursbibliotek inom universitetet. Flera fakultets- och institutionsbibliotek, liksom enskilda lärare, har visat intresse av att använda verktyget. Adresser till institutioner och tjänster som nämnts Mitt Kursbibliotek, http://mittkursbibl.lub.lu.se/ Lunds universitets bibliotek, http://www.lub.lu.se/ Nätuniversitetet i Lund, http://www.fov.lu.se/netuniversity/ UCLU, Utvecklingscentrum för lärande och undervisning, http://www.uclu.lu.se/ MyLibrary, http://dewey.library.nd.edu/mylibrary/ North Carolina State University, http://www.ncsu.edu/ MyLibrary vid Lunds universitetet, http://mylibrary.lub.lu.se/ Öresundsuniversitetet, http://www.uni.oresund.org/ BIVIL, Biblioteks- och informationsvetenskap i Lund, http://www.kult.lu.se/bivil/ DB, Danmarks Biblioteksskole, http://www.db.dk/ Social- och beteendevetenskapliga biblioteket, http://www.socbetbib.lu.se/ Luvit vid Lunds universitet, http://www.citu.lu.se/luvit/ Luvit AB, http://www.luvit.com/ 8