Verksamhetsrapport från regionala beredningen Landstingets vision: Ett bra liv i en region med livskraft och tillväxt. Uppdraget Beredningens uppdrag kan sammanfattas i tre punkter: Genom kontakter med medborgarna och aktörer inom regional utveckling, t ex näringsliv, länsstyrelse och kommuner, få kunskap om norrbottningarnas åsikter i regionala utvecklingsfrågor. Genom att ta del av riktade undersökningar bilda sig en uppfattning om norrbottningarnas behov inom området regional utveckling. Inhämta kunskap om landstingets utbud av verksamheter som rör regional utveckling i länet. Ett viktigt dokument i detta sammanhang är länets tillväxtavtal. Regional utveckling omfattar näringslivsutveckling, infrastruktur, kultur, utbildning samt internationella frågor. Beredningens arbete har under året fokuserats mot näringslivsutveckling, kultur samt infrastruktur varför denna rapport avgränsas till dessa områden. Behovet Hur bedrivs utvecklingsarbetet i Norrbotten? Då konkurrensen mellan olika geografiska områden om att erbjuda de bästa förutsättningarna för företagens lokaliseringar och tillväxtmöjligheter har skärpts behöver varje region en strategi för sin utveckling. Sedan år 2000 finns i länet ett tillväxtavtal som syftar till effektivare samordning och samverkan mellan sektorer och aktörer som har till uppgift att främja tillväxt och sysselsättning. Tillväxtavtalet är inte ett juridiskt bindande avtal utan ett dokument där olika parter i länet kommer överens om samverkan och finansiering i frågor som främjar regionens tillväxt. Landstinget är en av aktörerna i Norrbotten som utformat och ställt sig bakom länets tillväxtavtal. Följande mål är fastställda i tillväxtavtalet: Antalet invånare i länet bibehålls eller ökar. Befolkningsstrukturen i samtliga kommuner köns- och åldersfördelning ska närma sig riket. Utbildnings- och kompetensnivån ska inom en femårsperiod vara lika hög som i landet som övrigt. Medelinkomsten per invånare ska vara minst lika hög i Norrbotten som i landet i övrigt.
Länets sysselsättningsgrad ska vara minst i nivå med riket. Andelen tillväxtföretag ska öka i minst samma utsträckning som riket i övrigt. Jämställdheten mellan könen mätt bl a i medelinkomst ska öka. Målet med regional utveckling Målet med utvecklingsarbetet i länet sammanfattas i tillväxtavtalet som Norrbotten ska vara en attraktiv region att leva i. I detta innefattas i vid mening goda boendemiljöer, livskraftiga företag samt ett jämställt samhälle. Förutsättningar ska skapas för en dynamisk regional utveckling, byggd på länets unika resurser och enskilda människors kompetens och vilja att forma en god tillvaro i länet. Norrbottningen ska visa en öppenhet mot omvärlden genom samarbete med andra. Utvecklingen ska vara ekologisk hållbar. Detta sammantaget ska leda till ökad ekonomisk tillväxt. Hur nå målet? I tillväxtavtalet poängteras att en av förutsättningen för att kunna vända den i många frågor negativa trend som Norrbotten under flera år upplevt är att länets aktörer samarbetar i strävan mot det gemensamma målet. För att få en överblick över offentliga organs för ändamålet samlade resurser presenteras i tillväxtavtalet följande sammanställning. Nämnas bör att siffrorna i tabellen i viss mån är osäkra då definitionerna inte är helt samstämmiga mellan de olika organen. Tabellen bör därför ses som en ungefärlig sammanställning av hur mycket de viktigare aktörerna inom regional utveckling satsar. Insatsområden Kommuner NLL LAN LST LTU Mål 1 Kunskap och 64 7 1 97 25 48 67 kompensutveckling Kunskapsintensiva 42 11 2 38 53 29 75 verksamheter och nätverk Kommunikationer 24 40 3 10 5 30 Kultur 12 68 4 10 10 2 25 Rennäring och 1 5 2 3 samekultur Summa medel för år 2000 143 126 150 100 84 200 Offentliga aktörers medverkan i genomförandet av det regionala tillväxtavtalet för Norrbottens län. Belopp i mkr. (Regionalt tillväxtavtal för Norrbottens län, sidan 4) Utöver tillväxtavtalets generella målsättningar poängteras utvecklingen av en kvalificerad struktur för IT-baserad verksamhet som ett prioriterat område för att nå uppsatta mål. Området ses som det mest grundläggande konkurrensmedlet inom alla för tillväxten relevanta verksamheter. En tydlig ambition är att ge länet en frontposition som IT-län. För att uppnå detta krävs väl fungerande konkurrens, hög standard på de fysiska strukturerna, god förmåga att utveckla kommersiella/samhällsnyttiga tillämpningar som nyttjar 1 Inom denna åtgärd verkar landstinget främst genom IT Norrbotten. 2 Se not 1. 3 Inom denna åtgärd verkar landstinget främst genom Länstrafiken och IT Norrbotten. 4 Se sidan 4 och 5.
strukturerna samt att målmedvetet och aktivt inom alla områden driva fram ny utveckling. Tillväxtavtalet berör samtliga områden inom regional utveckling och vikten av satsningar på IT genomsyrar samtliga insatsområden. Näringslivsutveckling Under de senaste åren har länets basindustrier kommit att spela en allt mindre roll för sysselsättningen. Men basföretag som LKAB, SSAB, ASSI, Boliden och Vattenfall tillhör de främsta i världen inom sina områden. Genom nya företagsetableringar, främst i form av småföretag, har Norrbotten under senare år fått ett mer varierat näringsliv än tidigare. Andelen nya företag i Norrbottens län har också ökat något under senare år jämfört med övriga Sverige. Trots att den senaste tidens avmattning inom IT-sektorn varit märkbar även i Norrbotten har expansionen inom länets IT-företag under de senaste åren totalt sett varit kraftig. I jämförelse med övriga landet visar dock Norrbotten en låg andel sysselsatta i IT-inriktade branscher. Generellt sker expansionen inom företagsnära uppdragsverksamhet. I takt med strukturomvandlingen har näringslivet i kommunerna också utvecklat sina egna nischer. I flera kommuner, bland annat Pajala, Kalix och Luleå, lever allt fler av data- och elektronikjobb. Infrastruktur Tillgången till goda kommunikationer är en av grundpelarna för att göra länet attraktivt för företagsetableringar och näringslivsutveckling. Goda kommunikationer är också en viktig del för att möjliggöra ett gott liv i länet. Processansvariga är bl a IT Norrbotten AB och Länstrafiken i Norrbotten AB. Vägarna i Norrbotten spelar en mycket viktig roll för att knyta samman det stora länet. Sju procent av landets vägnät finns i Norrbotten, som sett per invånare är landets biltätaste region. Via Norrbotten har Sverige den enda landförbindelsen med Finland och därmed den enda landvägen till Ryssland. En stor del av de nordnorska landtransporterna söderut går också via Norrbotten. Utöver vägarna är länets järnvägsnät en mycket viktig länk för såväl gods- som persontrafiken. Järnvägsnätet omfattar bland annat stambanan genom övre Norrland där årligen cirka 4,5 miljoner ton gods fraktas och nyttjas av 600 000 passagerare. Malmbanan mellan Luleå och Narvik har också stor betydelse för persontransporterna, även om trafiken domineras av malmtransporter. Hamnarna i Luleå och Piteå svarar också för en stor del godstransporterna till och från länet. Beredningen ser även att Kallax Cargo, om det faller väl ut, är ett projekt som öppnar stora möjligheter för Norrbottens framtida utveckling. I länet finns fem flygplatser med reguljär trafik där flygplatsen i Luleå är den femte trafiktätaste i landet. Flyget har givetvis en viktig roll för att minimera restiderna inom och utom länet. För att säkerställa snabba och fungerande data- och telekommunikationer finns ett elektroniskt höghastighetsnät som täcker stora delar av länet. Länsnätet ingår i den stora IT-satsning på totalt 160 miljoner kronor som har gjorts i samverkan mellan länsstyrelsen, länets kommuner, landstinget, när-
ingslivet och Luleå tekniska universitet. Satsningen drivs via IT Norrbotten och stöttas av EUs strukturfonder. Kultur Kulturen har en viktig roll för att stärka människors kreativitet, regionens attraktivitet och den lokala och regionala identiteten. Processansvariga är bl a landstinget och ALMI Företagspartner Norrbotten AB. Norrbottensteatern har sin bas i Luleå men turnerar över hela länet. Publiksiffran för teatern ligger på drygt 20 000 personer per år. Vid sidan av Norrbottensteatern finns ett par fria teatergrupper och flera amatörteatrar. I Piteå finns Norrlands enda musikhögskola som i samarbete med orterna längs Piteå älvdal arrangerar stora musikfestivaler varje år. Runt om i, men även utanför, länet arrangerar Norrbottensmusiken skolturnéer och offentliga konserter. Tillsammans med kommunerna äger landstinget Filmpool Nord som arbetar för en utveckling av filmproduktion i Norrbotten. Under de senaste åren har en mängd filmer producerats genom Filmpool Nords medverkan. Utöver Norrbottens museum i Luleå finns flera andra, bl a Ajjtte Fjäll- och samemuseum i Jokkmokk samt Silvermuseet i Arjeplog. Länets kommuner satsar mer på kultur än genomsnittligt för landets kommuner. Föreningsaktiviteten är också betydligt högre både för kvinnor och män i Norrbotten än i övriga landet. Utbudet Den regionala beredningen ska ha information om hur landstingets verksamhet fungerar samt vilken effekt den har i länet. Denna information ska sedan sammanställas för att beredningen och fullmäktige ska få kunskap om utbudet i respektive fråga. Landstingets uppgift inom det regionala utvecklingsområdet är att medverka till utvecklingen av ett län med bra miljö, goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, utbyggd infrastruktur, goda utbildningsmöjligheter och rikt kulturliv. Som regionalt organ ska landstinget, bl a genom ekonomiskt stöd, verka för Norrbottens utveckling och därmed ta ett regionalt ansvar för kulturen, trafiken och de mindre företagens utveckling. Landstingets insatser Näringslivsutveckling Landstinget medverkar till att skapa och upprätthålla goda förutsättningar för etablering och utveckling av små och medelstora företag. Syftet är att ge länet ett mångsidigt, konkurrenskraftigt och väl spritt näringsliv som förmår skapa tillväxt och varaktiga arbetstillfällen. Landstinget stödjer även forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för näringslivet och länets utveckling. Vidare görs insatser för en turistisk marknadsföring av allmän länskaraktär.
En del av utvecklingsarbetet sker genom delägarskap i ALMI Företagspartner Norrbotten AB respektive Filmpool Nord AB samt genom samverkan med kommunerna i Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård respektive North Sweden European Office. Landstingets ägardirektiv för 2002 medföljer som bilaga. Infrastruktur Landstinget medverkar till att erbjuda länets invånare och näringsliv en säker, miljöanpasssad och kostnadseffektiv kollektiv trafikförsörjning. En stor del av landstingets arbete med frågor som rör trafik och infrastruktur sker genom delägarskap i Länstrafiken i Norrbotten AB samt IT Norrbotten AB. Landstingets ägardirektiv för 2002 medföljer som bilaga. Kultur Insatserna inom kulturområdet omfattar verksamhets- och projektbidrag till länskulturinstitutionerna samt bidrag till folkbildning, föreningar och organisationer, riktade kulturinsatser för särskilda projekt, länskonstnärer och stipendier. Kulturpolitiken ska stärka norrbottningarnas kulturella välfärd och bidra till den regionala utvecklingen. Insatserna inom medier, konst, museiverksamhet och kultur inriktas på att i regionen säkerställa kompetens och produktion av hög kvalitet, stimulera till kreativitet och skapa former för samverkan mellan eget skapande och de utvecklade konstarterna. Insatserna inom den audiovisuella sektorn stärker den regionala identiteten, tillför kunskap och kompetens samt utvecklar en näringsgren baserad på produktion, distribution, utbildning och marknadsföring av produkter inom film-, TV-, multimedia- och förlagsverksamhet. Främja kontakter Kärnan i beredningens arbete är att genom kontakter med medborgarna ta del av synpunkter och åsikter i frågor som rör regional utveckling. Detta leder till ett ökat kunnande i fullmäktige som gör att väl underbyggda beslut kan fattas. En annan viktig aspekt i beredningarnas arbete är den demokratiska. Beredningarnas arbete medför en direktkontakt mellan medborgare och förtroendevalda. Då de förtroendevaldas uppgift är att lyssna och lära ges medborgaren ökad möjlighet att medverka i samhällsutvecklingen vilket i förlängningen kan leda till ett ökat intresse för politiskt arbete. Ett län i två delar Länets tudelning har under året blivit mycket uppenbar för beredningens ledamöter, ett exempel är bostadsmarknaden i inlandet och vid kusten. I vissa delar av inlandet rivs husen medan det längs delar av kusten finns en efterfrågan på bostäder. Befolkningsminskningen är betydligt mer påfallande i inlandskommunerna än vid kusten. Även arbetslösheten är generellt sett högre i inlandet än i kustkommunerna. Dåliga vägar och bristen på kommunikationer är förvisso ett problem för hela länet, men även i denna fråga drabbas inlandet hårdare.
En knäckfråga är därför hur hela länet ska utvecklas så att de negativa spiralerna ska kunna vändas? Ökad samverkan Beredningen ser en trend som innebär ökad samverkan mellan olika aktörer, både inom privat och offentlig verksamhet. I Kalix finns bl a ett långtgående samarbete mellan företagen inom elektronikbranschen där företagarna med gemensamma krafter arbetar för att skapa ett starkt kluster inom elektronik. Den tidigare dominerande uppfattningen om att kommunerna måste slåss sinsemellan för att överleva börjar ge vika, fler och fler kommuner ser vikten av samarbete och samverkan bl a för att kunna erbjuda god service till kommuninvånarna. I Haparanda arbetar kommunen inte bara med de svenska grannkommunerna utan har även ett väl fungerande samarbete med Torneå. Denna utveckling uppfattar beredningen som positiv. Beredningens analys Den regionala beredningen har i likhet med övriga beredningar vidtagit olika åtgärder för att fånga medborgarnas synpunkter och åsikter. Under året har dock beredningen upplevt att dess roll varit något otydlig, det har länge varit oklart för ledamöterna om hur de ska gå till väga för att uppmärksamma fullmäktige på de erfarenheter beredningen gjort. Beredningens ledamöter upplever att arbetsformerna i fullmäktige inte i tillräcklig grad förändrats för att beredningarnas nya arbetssätt ska få genomslag i fullmäktigedebatterna. Då de regionala frågorna inte tillhör landstingets kärnverksamhet innebär det extra stora svårigheter att i dessa frågor finna relevanta frågeställningar utifrån ett medborgarperspektiv. Hälso- och sjukvårdens verksamhetsområde och uppgifter är tydligare och ligger i många fall närmare den enskilda individen än vad som är fallet med de regionala utvecklingsfrågorna. Detta innebär att det ofta är svårt för medborgarna att ha direkta synpunkter på verksamheten inom detta område vilket i förlängningen innebär en försvårande faktor för landstingsfullmäktiges möjlighet att ta till vara medborgarnas synpunkter. Som regionalt organ, men också som en av de största arbetsgivarna i länet, har landstinget en viktig del i det regionala utvecklingsarbetet. Beredningen anser dock att landstinget saknar en tydlig strategi för det regionala arbetet, framför allt i frågor som rör landstingets medverkan i regionens internationella arbete. Beredningen föreslår att landstingets program för internationellt arbete förnyas, uppdateras och preciseras så att dokumentet tydligt visar landstingets viljeinriktning i dessa frågor. Mycket av det arbete som bedrivs inom det regionala utvecklingsområdet finansieras av flera aktörer än landstinget. Finansieringen är i många fall upplagd så att för varje krona som landstinget satsar så medverkar staten, och ibland EUs strukturfonder, med samma summa. Detta innebär att de besparingar som landstinget gör leder till att även statens och strukturfondernas medel till länet minskar. Beredningen anser därför att i regionala utvecklingsfrågor måste större hänsyn tas till intäktssidan och analyser göras om vilka effekter varje satsad landstingskrona genererar i länet. Det är även viktigt att poängtera att arbetet med regionala utvecklingsfrågor kan vara en betydande del i arbetet för ökad folkhälsa. Beredningen anser därför att arbetet med regional utveckling tydligare bör integreras med hälso-
och sjukvårdsfrågorna. Detta kan bl a ske i form av hälsokonsekvensbeskrivningar. Regeringens proposition om regional samverkan och statlig länsförvaltning innebär att inga nya direktvalda självstyrelseorgan kommer att bildas. Regeringen lanserar istället begreppet samverkansorgan, vilka inte kommer att få samma ställning och befogenheter som självstyrelseorganen haft hittills. Det är också oklart vilket mandat samverkansorganet får att företräda länet gentemot centrala verk eller i internationella sammanhang. Detta kan komma att påverka landstingets inriktning i regionala frågor och därmed även den regionala beredningens framtida arbete. Då den regionala beredningen, till skillnad mot hälso- och sjukvårdsberedningarna, har ett länstäckande ansvar går en stor del av beredningens budget och disponibla dagar åt till resor. För att ledamöterna ska kunna hålla sig uppdaterade i aktuella frågor och ges möjlighet till kompetensutveckling måste beredningens resursramar ökas. Då en stor del av informationsspridningen inom regional utveckling sker via regionala och nationella konferenser anser beredningen att ledamöterna måste ges möjlighet att deltaga i sådana. Dock poängteras att alla ledamöter inte med nödvändighet ska åka på alla konferenser. Hur gå vidare? Beredningen kommer att fortsätta arbetet med att utveckla de öppna mötena så att de blir mera attraktiva för medborgarna. Parallellt med detta fortgår även arbetet för att finna andra kanaler för att nå medborgarna. En av dessa är Internet. Då detta forum ofta nyttjas av de grupper som väljer bort traditionella mötesformer anser beredningen att utvecklandet av detta medium är viktigt. Beredningen tycker dock att diskussionsgrupper och chattar bara är ett första steg mot ökad kommunikation med, och inflytande för, medborgarna. Då det under de närmaste åren inte är aktuellt med ett regionfullmäktige i Norrbotten finns ett stort behov av en regional arena för regionala utvecklingsfrågor. Beredningen anser att landstinget bör vara initiativtagare till att ett samverkansorgan för dessa frågor bildas. Beredningen vill också framhålla vikten av att fullmäktige, utöver de allmänna regionala utvecklingsfrågorna, utökar förståelsen och fördjupar insikten i den verksamhet som landstinget bedriver på området. Landstinget bör tillsammans med kommunerna, länsstyrelsen och näringslivet skapa en länsövergripande strategi för hur länet ska hantera de internationella frågorna. Vår region måste söka samarbete med andra regioner i Europa för att få slagkraft och därmed nytta av det internationella arbetet. Då landstingets engagemang i Assembly of European regions (AER) avvecklas från 2002 är det viktigt att arbetet påbörjas med att identifiera vilka samverkansorganisationer i Europa som har en betydande påverkansmöjlighet på de beslut som fattas inom den Europeiska Unionen.
För att markera landstingets vilja att utveckla länet anser slutligen den regionala beredningen att det i kommande ägardirektiv för Länstrafiken i Norrbotten AB ska stå att bolaget ska verka för att kommunikationerna med buss, tåg och flyg inom länet samt mot andra län och länder utvecklas och förbättras.