Förord När den svenska demokratin sägs vara i kris står informationstekniken redo att erbjuda bot. "E-demokrati" har under de senaste åren seglat upp som ett universalmedel mot symptom som sjunkande valdeltagande och partipolitisk likgiltighet. Orsakerna till den plötsliga uppmärksamheten är förmodligen flera. En av dem handlar om hur demokratidebatt och växande IT-användning inspirerar till kommersiell utveckling. Samhällssektorn har, delvis också som följd av dot.com-döden, blivit högintressant för kapital på jakt efter marknader. En handfull nya företag har därför börjat erbjuda allt från konsulttjänster till programvaror och teknikstöd för e-demokrati. Dessa e-demokratiföretag representerar inte bara ett nytt affärsområde, utan också ett nytt inslag i det demokratiska systemet. Som förmedlande länk mellan å ena sidan medborgare och å den andra politiker eller tjänstemän blir företagen en part i den demokratiska processen. I den rollen har de makt att påverka det konkreta innehållet i rådslag, nätdiskussioner och andra e-demokratiska praktiker. "Modellstarka" företag kan rentav tänkas marknadsföra sina egna uppfattningar om hur den goda demokratin borde fungera rent principiellt till kunder och medborgare. Risken för att det svenska folkstyret ska manipuleras av dessa nya aktörer bör förstås inte överdrivas. Vi har ingen anledning att misstänka dem för några demokratiska oegentligheter. Tvärtom bör vi förutsätta att deras syften är öppna och legitima. Men nya företeelser med hög imagefaktor mår samtidigt väl av att belysas och problematiseras, särskilt om de är kopplade till informationsteknikens stora anspråk på att skapa ett nytt, bättre samhälle. I den här rapporten har den nya e-demokratibranschen genomlysts av statsvetaren Anna Bjurström vid Örebro universitet. Bjurström har intervjuat konsultföretagens representanter och deras kunder. Hon har också granskat företagens agendor och ställt frågor om vilken demokratisyn som egentligen representeras av de olika varumärkena. Rapporten presenterades första gången på ett seminarium om demokrati som handelsvara som IT-kommissionen anordnade i september 2002. Här publiceras den tillsammans med kommenterar och efterföljande diskussion under seminariet. Lars Ilshammar, ledamot i IT-kommissionen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1: DEMOKRATI SOM HANDELSVARA? SVENSKA KONSULTER OCH KOMMUNER OM E-DEMOKRATI Underlag till ett seminarium den 10 september 2002 arrangerat av IT-kommissionen FÖRFATTARENS FÖRORD...9 1 INLEDNING...11 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...12 TIDEN HAR GÅTT...12 2. VÄGVAL...13 KVALITATIVA FALLSTUDIER...13 Fyra företag...13 Tre kommuner...14 Intervjuer...15 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER...15 Disposition...16 3.TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER...17 DEMOKRATISYNSÄTT...17 Tunn demokrati...18 Snabb demokrati...19 Stark demokrati...19 Demokratisynsätten och e-demokrati...20 IT:S DEMOKRATIPOTENTIAL - REVOLUTION, REFORM ELLER STATUS QUO?...21 Revolution...21 Reform...22 Status quo...22 BEGREPPET MODELLMAKT...23 PÅ VILKET SÄTT HÄNGER TEORIERNA I HOP MED FRÅGESTÄLLNIGARNA?...23 4. FYRA FÖRETAG...25 VOTIA EMPOWERMENT...25 e-demokratisk "produkt"...25 Därför behövs produkten...27 Tankar om önskvärd demokrati...27 VIVARTO TECHNOLOGIES...28 e-demokratisk produkt...29 Därför behövs produkten...29 Tankar om önskvärd demokrati...30 SYSFORMA AB...30 E-demokratisk produkt...31 Därför behövs produkten...31 Tankar om önskvärd demokrati...32 MUNICEL...32 e-demokratisk produkt...33 Därför behövs produkten...33 Tankar om önskvärd demokrati...34 SAMMANFATTNING/KATEGORISERING AV FÖRETAGENS PRODUKTER OCH TJÄNSTER...35 AFFÄRSIDÉN I LJUSET AV DEMOKRATISYNSÄTTEN OCH IT:S DEMOKRATIPOTENTIAL...35 Votia...35 Vivarto...36 Sysforma...37 Municel...37 Sammanfattande kommentarer...38 5. TRE KOMMUNER...39 NYNÄSHAMN...39 e-demokratiskt arbete: bakgrund, drivkrafter och upplägg...39 5
Om hantering av resultatet...39 Om arbete med konsulter...40 Framtidsscenario...40 BOLLNÄS...40 e-demokratiskt arbete; bakgrund, drivkrafter och upplägg...40 Om hantering av resultatet...41 Om arbete med konsulter...41 Framtidsscenario...42 KALIX...42 e-demokratiskt arbete; bakgrund, drivkrafter och upplägg...42 Om hantering av resultatet...43 Om arbete med konsulter...44 Framtidsscenario...45 KOMMUNERNA, KONSULTERNA OCH DEMOKRATIN...45 6. SLUTSATSER OCH DISKUSSION...47 FÖRETAGEN OCH DERAS PRODUKTER/TJÄNSTER...47 FÖRETAGEN OCH DEMOKRATISYNSÄTTEN...47 KONSULTROLLEN...47 REFLEKTIONER OCH NYA FRÅGOR...48 Ett snabbt medium?...48 Konsultmakt i demokratin?...48 Vem gynnas av utvecklingen?...49 Till sist...50 REFERENSER...51 TRYCKTA KÄLLOR...51 OTRYCKTA KÄLLOR...52 Intervjuer...52 Radio...52 Föreläsningar...52 Internet...53 Presentationsmaterial från företagen...53 BILAGA 1 54 UTDRAG UR FÖRSÄLJNINGSBREV FRÅN VIVARTO TECHNOLOGIES TILL ÖREBRO KOMMUN...54 DEL 2: REFERAT FRÅN ETT SEMINARIUM DEN 10 SEPTEMBER 2002 INLEDNING...57 ANNA BJURSTRÖM, FÖRFATTARE TILL DEMOKRATI SOM HANDELSVARA...57 ÅKE GRÖNLUND, PROFESSOR I INFORMATIK VID ÖREBRO UNIVERSITET...60 LENA JÄRPSTEN, LEDARSKAPS- OCH ORGANISATIONSKONSULT...63 PETER ERIKSSON, KOMMUNALRÅD I KALIX...65 DAG BREMBERG, JOURNALIST SIF-TIDNINGEN...69 KATJA LEPOLA, VD FÖR VOTIA EMPOWERMENT...71 AVSLUTANDE DISKUSSION...73 BILAGOR INBJUDAN & PROGRAM DELTAGARLISTA 6
Del 1 Demokrati som handelsvara? - svenska konsulter och kommuner om e-demokrati Underlag till ett seminarium den 10 september 2002 arrangerat av IT-kommissionen 7
8
Författarens förord Det du håller i din hand är en bearbetad version av en statsvetenskaplig D-uppsats examinerad vid Örebro Universitet i september 2001. När IT-kommissionen våren 2002 ville publicera materialet föll det sig naturligt att kapa vissa delar, framförallt i metod- och teoriavsnitt som dock var angelägna i det akademiska sammanhang där uppsatsen skrevs. Tiden går och intervjuerna, som är uppsatsens huvudmaterial, gjordes i april och maj 2001. Därför har det varit nödvändigt att ändra och fylla i med enstaka saker som hänt sedan dess. Hade jag påbörjat arbetet nu, istället för då, 2001, hade det förstås sett lite annorlunda ut. Jag hävdar emellertid med bestämdhet att de kärnfrågor jag vill komma till, som problematiserar förhållandet mellan konsulter och politiker, liksom huruvida konsulternas produkter verkligen kan stödja den sorts demokrati de säger sig stödja, alltjämt är de samma. Min förhoppning har hela tiden varit, och är förstås fortfarande, att jag ska lyckas belysa området om konsultföretagen och e-demokrati så att nya frågor väcks. Ett varmt och innerligt tack vill jag rikta till alla som tog sig tid att svara på mina många frågor. Utan er - ingen uppsats. Mina engagerade handledare vid Örebro Universitet; Stig Montin och Joachim Åström bidrog med tankar och synpunkter längs vägen. Ett extra tack till er! Örebro i juli 2002 Anna Bjurström 9
10
1 Inledning Nothing is more dangerous than the influence of private interests on public affairs. (Rosseau - The Social Contract) Kalix uppmärksammades på det mediala landskapets karta för något annat än midnattssol och löjromsfiske sommaren 2000 när man satsade på projektet Rådslag Kalix för ökad medborgardialog och inflytande i kommunen. Företaget Votia Empowerment anlitades och genomförde sitt jungfruprojekt. Deras produkt är rådslag och innefattar allt från system för debatt och enkät till förslag om torgmöten och andra sammankomster med människors möten öga mot öga. Företaget har höga och expansiva ambitioner och projektet rönte mycken uppmärksamhet, sannolikt till följd av gediget marknadsföringsarbete, men också för att det är heta frågor, både IT och demokrati. Det nya i detta skeende, är att demokratin blir en handelsvara. Vad kan det betyda? Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som två stora intresseområden i vårt samhälle. Demokrativågen kom förstås före det stora ITintresset, men båda fenomenen har varit grund för debatt, statliga utredningar, forskningsprogram och inte minst folklig opinion och diskussion. Så mötas de tu och optimisterna tänker att denna förening ska kunna vara gynnsam för båda parter ; skapa såväl ökad tillgänglighet som delaktighet och därmed en mer vital och grundmurad demokrati. Andra räds teknikens potentialer för att skapa en försämrad realpolitik styrd av tillfälliga populistiska opinioner kanaliserade i en knapptryckardemokrati praktiserad i privatsfärens lugna och anonyma vrå. I ljuset av det senaste decenniets intresse för demokratifrågor i allmänhet och lokal demokratiutveckling i synnerhet är det intressant att följa de aktuella skeendena när det gäller IT och demokrati. Demokrati har blivit en handelsvara i de företag som säljer projektbaserade IT-lösningar riktade till kommunerna och deras demokratiutvecklingsarbete. Ur ett statsvetenskapligt perspektiv finns här ett inneboende problem om makt, ansvarsutkrävande och inte minst etik. På ett sätt kan fenomenet ses som paradoxalt: I en tid när fler kommuner än någonsin har egna enheter som arbetar med demokratifrågor och dessa frågor även på många håll drivs av ideella sammanslutningar som exempelvis byalag, är man ändå beredd att köpa in extern konsulttid för att fortsätta detta arbete över Internet. Detta gäller inte enbart ren teknisk kompetens som överför demokratiidéerna till de på nätet gångbara ettorna och nollorna, utan i vissa fall i form av hela projektplaner med enkätutformning och så vidare. Mytbildningens kraft är sannolikt stark. IT representerar det nya, det attraktiva och får i vissa fall kanske symbolisera vägen till frälsning. Det gäller att hänga med på tåget för att inte bli frånåkt. Personligen tror jag inte att det är samma motiv bakom satsningar på e-demokrati som bakom andra satsningar på lokal demokratiutveckling. Benjamin Barber illustrerar detta i en av demokratiutredningens forskarvolymer där han menar att det är ett problem att de som vet mycket om demokrati ofta inte har kunskaper eller intresse för tekniken och tvärtom; de tekniskt orienterade kan inte så mycket om demokrati. 1 1 SOU 1999:117 11
Syfte och frågeställningar Det här är mer en uppsats om demokrati än en om IT. Jag vill ställa frågan om vilka utgångspunkter, drivkrafter och mål aktörerna har när demokratin är handelsvara. N Vilka är företagen och vad är det de säljer? N Vilken slags demokratisyn kan sägas finnas inbyggd i konsultföretagens produkter och tjänster? N Hur framställer konsulter och kommuner konsulternas roll i demokratin? Tiden har gått Snabba förändringar tycks ju vara tidens melodi, inte minst inom IT-sektorn. Redan innan uppsatsen var färdigskriven, i mitten av juni månad 2001, offentliggjordes att Tieto Enator förvärvat Municel och inlett ett betydande samarbete med Votia, två av de fyra företagen i min studie. Vad detta leder till på sikt kan man förstås bara spekulera i. Som författare hade jag två tankar när jag läste om affärerna. Dels att det på sätt och vis inte alls var förvånande, utan bara speglar tidsandan så som jag uppfattar den. Stora företag blir större genom förvärv av små som vågat pröva en ny idé och sett att den kan hålla. Högrisk för de små ger på sikt lågrisk för de stora. Min andra tanke var är min uppsats nu inaktuell? Likt förra sommarens hitlåtar? Efter funderingar var jag beredd att svara nej, inte alls. På samma sätt resonerar jag idag, ett år senare, då ytterligare utveckling och förändring i företagen och deras produkter naturligtvis skett, liksom uppkomsten av nya aktörer på marknaden. Detta har jag inte haft möjlighet att följa upp och rapporten måste läsas som en bild tecknad våren 2001, men de som jag anser vara de viktigaste frågorna handlar varken om tekniska detaljer eller om förändringar i affärspolicies. De handlar om fenomenet med kommersiella aktörer i mellanledet eller, än värre, som mellanhand, mellan de folkvalda och väljarna i frågor som handlar om utformningen av vårt folkstyre. Tiden har gått, ja, men grundläggande tankegångar i branschen får vi del av i denna uppsats, liksom en blick av kommuners förhållningssätt till frågorna om e- demokrati. Kommunerna är potentiella kunder till företagen, oavsett vem som äger dem. Frågan om demokrati som handelsvara kvarstår och blir kanske än mer angelägen att följa då aktörer på marknaden slagit sina påsar ihop. Hur kan Tieto Enator komma att bearbeta sin stora befintliga kundkrets för att få dem att välja att satsa på nya e-demokratilösningar? Och hur ser dessa lösningar se ut i design Enator/Municel/Votia? Det är en spännande och angelägen utveckling att uppmärksamma. Jag menar att det är viktigt att fråga vilka konsekvenser det som sker på marknaden får för politiken i allmänhet och demokratin i synnerhet. Men innan dess bör vi fråga vilken sorts demokrati vi vill ha. 12
2. Vägval Marknaden för de aktuella konsultföretagen var våren 2001 mycket ung och någon fullständig kartläggning av aktörerna fanns inte. Det gör det sannolikt inte idag heller, 2002. Några företag arbetar i gränslandet och kanske mer kan ses som rena teknikkonsulter. De arbetar till exempel med datatjänster som ska få offentlig service och förvaltningar att fungera; datasystem för hantering av pensionssystemet osv. Deras handelsvara är alltså inte demokrati. Andra marknadsför sina mjukvaror och/eller projektidéer som demokratifrämjande på olika sätt och är därmed intressanta i denna uppsats. Hur kan man då gå tillväga när förhandskännedomen är begränsad, aktörerna inte är identifierade och litteratur på det specifika området inte finns att tillgå? Naturligtvis handlar det om vägval. Jag hade kunnat kartlägga företagen med hjälp av en postenkät med en mängd frågor. Då hade jag också kunnat skicka den till fler än de fyra företag jag nu intervjuat och kanske hade jag fått upptäcka ytterligare aktörer som skulle kunna sägas höra hemma på marknaden jag undersöker. Jag hade kunnat göra detsamma med kunderna och fått ett bredare underlag än mina tre kommuner. Till exempel hade jag kunnat ta med medlemsbaserade organisationer eller kommuner som ligger i startgroparna för att köpa tjänster/system/projekt av företagen. Detta hade kunnat ge en bild av hur utbredd marknaden för de aktuella företagen håller på att bli. Jag gjorde ett annat val. Kvalitativa fallstudier När syftet främst är beskrivande och man strävar efter insikt, upptäckt och tolkning, snarare än förutsägelser om orsak och verkan eller hypotesprövning talas det om kvalitativa fallstudier. Ord och bild är centralt, snarare än siffror. Studien får därmed en utforskande karaktär Det man söker efter är förståelse. Övertygelsen är att den står att finna i subtila mönster, som ju inte är absolut mätbara. 2 Fyra företag Representanter för de fyra företagen Votia Empowerment, Sysforma, Vivarto Technologies och Municel hade deltagit på ett seminarium inom ramen för forskningsprojektet DemocrIT, som har anknytning till Örebro Universitet. Jag kontaktade den som såg sig som demokratiansvarig inom respektive företag. Jag hörde mig för om de kände till fler konkurrenter, men svaret blev alltid samma; Tieto Enator och WM-data som arbetar med fokus på rena tekniktjänster. I Anders R. Olssons rapport om e-röstning (35/2001), figurerar de tre företag i min studie som har, eller planerar att skapa tekniska lösningar för detta. Inga andra 3. Det fjärde företaget i min studie arbetar med fokus på diskussion och utvärdering och har idag inga rena omröstningssystem. I de kommuner jag haft kontakt med har man heller inte kännedom om ytterligare företag, samtidigt som man å andra sidan heller inte kände till alla de fyra jag har med. Alltså har jag slutit mig till att de mest synligt aktiva aktörerna, våren 2001 är de företag jag har träffat. Ungefär samtidigt såg 2 Merriam, Sharan B, (1994) 3 Olsson, Anders R (2001) 13
ytterligare ett företag dagens ljus. Det är Demokratibolaget i Kalmar, som b l a arbetat med Kalmar ungdomsråd och kommunens näringslivsservice. Enligt egen utsago (www.demokratibolaget.se) även med uppdrag i Polen och Beneluxländerna. Som komplement till intervjumaterialet har jag använt mig av information från företagens egna hemsidor. Det som finns på hemsidorna är förstås information om hur företagen vill framställa sig själva. I vissa fall har jag funnit uppgifter i efterhand som kompletterat ett område som är relevant för frågeställningarna men som inte framkommit vid intervjun och i något fall förekommer motstridig information. Vid intervjun med Thomas Johansson från företaget Municel kom samtalet att handla mycket om e-demokratifrågor i allmänhet, eftersom han menade att företaget inte arbetar med e-demokrati. Senare läsning av företagets hemsidor ger en lite annan bild. Därför finns något mer hemsidematerial refererat när det gäller Municel än de andra företagen. Tre kommuner Grundfrågan handlade om företagens roll och identitet i demokratin, men för att ställa deras egna uttalanden i relation till något utöver demokratiteorier kändes det angeläget att kontakta några av företagens kunder. Kommunala sådana har valts eftersom satsningarna där måste förmodas göras med offentliga medel, vilket inte skulle vara fallet i medlemsbaserade organisationer som fackföreningar. Därmed inte sagt att det inte är en viktig fråga att ställa även för dessa organisationer. Demokratin är en viktig fråga även utanför stat/kommun/landsting. Marknaden är, som nämnts, tämligen ung, och därför kan det vara särskilt angeläget att granska och ställa frågan om vad fenomenet egentligen innehåller. Förutom Kalix sällar sig nu, sommaren 2002, kommuner som Haparanda, Nyköping och Karlskrona till skaran kommuner som har genomfört rådslag i Votias regi. För uppsatsen valdes Kalix eftersom det vid arbetets start var den enda kommun som genomfört ett rådslag i Votias regi. Detta försök var också det mest omfattande som gjorts, därför ägnas det mest uppmärksamhet i uppsatsen och jag har intervjuat såväl kommunstyrelsens ordförande, som Informationschef, tillika projektledare, i Kalix kommun. Här kan alltså en djupare bild tecknas, än den från de två andra kommunerna. Nynäshamn var den enda kommun som Sysforma arbetat med i ett avslutat projekt. Initiativet hade kommit från tjänstemannasidan inom en isolerad förvaltning (miljö- och samhällsbyggnadskontoret) och det är också endast där man arbetat med frågan. Bollnäs till sist, har inte gjort affärer med något av de fyra företagen jag har studerat. På sätt och vis är det därför jag valt dem som en kompletterande bild, trots en ursprunglig tanke på att begränsa mig till två kommunexempel. En av intervjupersonerna nämnde Bollnäs som ett exempel på en kommun som inte prioriterade häftig teknik, men som ändå arbetade aktivt med medborgardialog såväl på traditionellt vis, som över nätet. Jag tog kontakt med kommunalrådet i Bollnäs för att få höra hur man resonerar i en kommun som arbetar med frågorna, men väljer att göra det utan nämnvärd konsultinblandning. Kunder till två av fyra företag i studien finns alltså representerade. Varför just de, och inte andra? Frågan har ett ganska enkelt svar och det är att de andra två företagen i april 2001 inte hade några slutförda projekt i svenska kommuner. 14
Intervjuer Gemensamt för intervjuerna är att de gjorts i halvstrukturerad form, vilket innebär att jag haft övergripande teman som berörts i alla samtal, men i övrigt har jag hållit tämligen lösa tyglar; mer likt ett samtal än en utfrågning. Alla intervjupersoner måste betraktas som parter i målet. Det är det som gör dem intressanta i det här sammanhanget, men det är också viktigt att hålla i minnet att de är intervjuade i sin yrkesroll. I vissa fall är det företagsgrundare som talar om sin livsgärning, i andra fall politiker eller tjänstemän, inte osannolikt med en vilja att kommunen ska framstå så nydanande och progressiv som möjligt. Kanske i samtliga fall med en fingertoppskänsla för vad som är politiskt korrekt eller inte och vad som gynnar affärerna eller inte. Samtliga är också genom sin yrkesroll vana vid att uttrycka sig i de aktuella frågorna. I företags- och kommunpresentationerna har jag sedan valt att vara förhållandevis frikostig med citat. Man kan kanske tycka att det styckar upp läsningen, men min förhoppning är att det i stället ska medverka till att ge en mer levande bild av intervjupersonernas tankar, åsikter och förhållningssätt. Min tolkning av det sagda och dess innebörd bereds i stället plats i analysen. Man kan inte eliminera missförstånd och feltolkningar. De som eventuellt finns är jag förstås ansvarig för. Teoretiska utgångspunkter En uppsats om demokrati bör förstås anknyta till demokratiteorier. Men även här måste man välja väg. Ska den enligt författningen befintliga representativa demokratin stå som den modell vi jämför allting med? Det är en tänkbar väg där man skulle kunna bygga vidare med fokus på den utmaning deltagardemokratiska satsningar i allmänhet kan utgöra mot den, med partierna intimt förknippade, svenska representativa demokratin. En annan ingång erbjuder Rune Premfors modeller; tunn, snabb och stark demokrati, som framför allt visar på en distinktion mellan olika deltagardemokratiskt orienterade synsätt. 4 Joachim Åström använder dem i sin forskning kring e-demokrati och jag har funnit det lämpligt att tillämpa dem även här. Vilket perspektiv man har när man ser på tekniken och samhället får konsekvenser på de förväntningar eller den tilltro man sätter till IT som politisk förändringsmekanism, eller det man tror att IT kommer att uträtta med avseende på politik och demokrati. Som komplement till de demokratiteoretiska ansatserna kommer jag därför att kortfattat presentera tre olika begrepp som formats av resonemanget ovan av brittiska statsvetarna Rachel Gibson och Stephen Ward; revolution, reform eller status quo. 5 Begreppen förväntas kunna bidra till kategorisering av de uppfattningar som konsulter och kommuner har på IT:s möjligheter i politik och demokrati, vilket torde kunna lysa igenom även i designen av de produkter och tjänster som saluförs. Mina frågeställningar rymmer även ett annat spår som handlar om synen på konsultmakt; hur den upplevs och hur respondenterna anser att det är önskvärt att den ska vara. Att tillämpa teorier på detta har orsakat mycken huvudbry hos författare och handledare, då situationen kan betecknas som unik i det att det handlar om 4 Premfors, Rune (2000) 5 Gibson, Rachel och Stephen Ward, (2000) 15
konsultinflytande i imateriella värdefrågor hos något som vi är vana vid att tänka på som en överideologi - demokratin- och inte en vara, eller en organisationsfråga. Det är alltså närvaron av konsulter på den politiska och offentliga arenan och de effekter det kan få på demokratin och politiken som sådan som är det intressanta. Den norske sociologen Stein Bråten har skrivit om makt och inflytande utifrån begreppet modellmonopol som i korthet kan sägas handla om att den som har ett kunskapsövertag på ett område obemärkt kan tillskansa sig en maktposition. Han har själv tillämpat begreppet på resonemang om informationssamhället eller dataåldern i sin bok som kom ut redan 1983. 6 Det syns mig rimligt att anta att konsulterna i ITföretagen har ett kunskapsövertag gentemot kommunerna när det gäller IT-frågor. Å andra sidan skulle man också kunna utgå ifrån att kommunerna är mer kunniga i demokratifrågor. Utifrån dessa faktorer finner jag det intressant att ha med Bråtens teori om modellmakt för att se om det kan finnas något tecken på sådana relationer i mitt material. Disposition Efter dessa inledande avsnitt kommer en lite närmare bild av de ovan översiktligt skisserade teoretiska utgångspunkterna att tecknas. I kap 4 presenteras rösterna från de fyra företagen och därpå, i kap 5 från de tre kommunerna. Respektive kapitel avslutas med analys och sammanfattning av de aktuella områdena utifrån teorin och frågeställningarna. Slutsatserna behandlas därpå i kap 6 och jag avslutar med en diskussion kring dem samt framtida forskningsuppgifter. 6 Bråten, Stein (1983) 16
3.Teoretiska utgångspunkter Demokratisynsätt Modeller av eller teorier om demokrati finns i otaliga tappningar. Gemensamt kan sägas vara att de tecknar idealtyper i Platonsk eller Weberiansk anda och därmed per definition inte är fullt realiserbara. Alla gör också vissa grundantaganden om samhället och människan. Det är här skillnaderna uppstår. Olika demokratisynsätt kan ses som verktyg, med vilka vi får möjligheten att upptäcka demokratiska problem. Det kan exemplifieras med konflikter mellan individens rättigheter och frihet kontra kollektivets, välfärd, politiskt deltagande m.m. Att man över huvud taget kan se dessa problem är en förutsättning för att man ska kunna försöka skapa balans mellan de olika intressena. 7 Demokrati som beslutsform eller livsform är en fundamental skiljelinje i olika synsätt, även refererad till som form eller innehåll. Är demokrati en beslutsprocedur eller ett förhållningssätt? Avgörande för hur man ser på dessa frågor är hur man ser på människan och hennes förmågor. Den som hävdar att alla människor har samma förutsättningar att fatta väl övervägda beslut rörande samhällets frågor och dilemman har en annan syn på demokrati än den som i Schumpeters eller kanske Platons anda menar att endast den som är expert på området ska vara med och styra. Med andra ord: Är massan obildbar och ointresserad, lika lämplig som vem som helst, eller har hon inneboende förutsättningar att bli intresserad och fatta kloka beslut bara de rätta förutsättningarna ges? Om detta är tre skisserade sätt att se på människan så kan man i anslutning härtill koppla olika demokratisynsätt eller modeller. Tror man på den inneboende kapaciteten hos alla kommer man att tycka att styret bör utformas annorlunda än om man menar att det är bäst för alla om experterna styr. Om man tror att alla är lika upplysta oavsett förutsättningar kommer man att förespråka andra former för massans deltagande än om man tror att deltagande måste uppmuntras och underbyggas med demokratiska samtal med syfte att nå det bästa beslutet. Finns medborgarnas individuella preferenser färdiga att hämta i varje enskild fråga som varor på en marknad, eller måste man ge tid till samtal, eftertanke och reflektion, eller är det helt enkelt kört? Vari finns då här kopplingen till frågan om IT-konsulterna med demokrati som affärsidé? Min utgångspunkt är att e-demokrati inte är en ny "sorts" demokratimodell som representativ demokrati, deltagardemokrati eller direktdemokrati. Internet är ett medium och som sådant ett verktyg som kan användas på olika sätt precis som TV, telefon eller tidningar. Nya medier öppnar upp för nya vägar och lösningar, men är verktyg i människornas händer och kommer därför att visa en spegelbild av samhället 8. Med en mer teknikoptimistisk syn hävdas till exempel om informationsteknologin att den per definition amount to no less than a paradigm shift in the process of understanding democratic governance 9 En annan röst i linje med denna anda är att det med informationsteknologins hjälp skulle vara möjligt att införa en direktdemokrati efter Atensk modell och att 7 Lindensjö, Bo (1999) s.31 8 Barber, Benjamin (1999) 9 Hague, Barry N. och Brian Loader (1999) s. 3 17
motståndare till detta nu måste finna andra motargument än att det är omöjligt på grund av stort demos och geografisk spridning. 10 Deltagardemokrati som begrepp eller modell inrymmer såväl fåran som tänker att medborgarnas preferenser finns färdiga att inhämta för den som vill lyssna och dem som menar att utbildning och kommunikation krävs för att folk såväl ska vilja som ha förmågan att delta. På sätt och vis förutsätter båda att människan per definition är intresserad och vill delta, men i den senare varianten behövs någon form av "förlösning" för att människorna ska komma underfund med det. Med denna distinktion i bakgrunden finner många forskare i dag att deltagardemokrati som begrepp inte är tillräckligt som motbild till mer representativa och/eller elitistiska modeller, vilket gett upphov till vad som omväxlande kallas diskursiv-, kommunikativ, deliberativ-, diskussions- eller samtalsdemokrati 11. En forskare som samlar ihop och diskuterar tre typer som ligger till grund för mitt resonemang ovan är Rune Premfors med sina modeller tunn, snabb och stark demokrati. 12 Först kommer översiktliga bilder av Premfors tre modeller att tecknas, därpå förs ett resonemang om hur man utifrån dessa modeller kan se på IT:s demokratipotential. Tunn demokrati Individens frihet kan sägas vara det högsta värdet att värna enligt denna syn. Staten tecknas som ett nödvändigt ont vars makt måste begränsas, och har ett existensberättigande för att garantera individens friheter och okränkbara rättigheter. Till varje pris måste man dock bevaka och förhindra att staten själv blir ett förtryckarmedel som inkräktar på individernas frihet. Fri- och rättigheter kommer till uttryck i vad vi kallar negativa friheter, det vill säga de betonar mer frihet från än rättighet till. 13 Som Schumpeter resonerar så är de politiska valen en kamp mellan olika eliter om medborgarnas gunst och en gång valda sitter politikerna där de sitter och kan "köra sitt race" fram till nästa val, då domen kommer. Missnöjda väljare röstar på andra politiker, nöjda på samma en gång till, men under mandatperiodens lopp har medborgarnas åsikter ingen relevans och är inte önskvärda. Makten har delegerats vid valet och ansvarsutkrävandet sker vid nästa valtillfälle. 14 Med detta synsätt ligger det nära till hands att definiera medborgaren som kund. Som sådan är han/hon styrd av den förväntade egennyttan och tänker mer i "jagtermer" än i "vi-termer" och något "allmänna bästa" i Rousseaus termer anses inte finnas. Kundmedborgaren är nöjd med att slippa hålla på med politik, och finner att legitimiteten hos det politiska systemet upprätthålls så länge grundläggande fri och rättigheter upprätthålls och en bra vardaglig samhällsservice levereras 15. Politik är en sysselsättning för några enstaka och genomsnittsmedborgaren är inte intresserad av att delta i någon större omfattning. De som driver detta perspektiv längst på den elitistiska skalan menar också att flertalet inte är kompetenta nog. Sammantaget leder ovanstående till att det representativa styrelseskicket är både nödvändigt och önskvärt. Nödvändigt för att, som påpekats ovan, säkra individens frihet och önskvärt för att denna frihet innefattar rätten för alla att vara med och välja 10 se tex Budge, Ian (1996), Masuda Yonei (1980) 11 se t.ex Räftegård, Curt (1998) 12 Premfors, Rune (2000) 13 Premfors, Rune (2000) 14 Held, David (1997) 15 Barber, Benjamin (2001-03-31) 18
sina styrande representanter. Medborgarnas inflytande säkras alltså genom rösträtten och de valda politikerna kan under mandatperioden arbeta ostört och föra diskussioner med varandra för att nå goda realpolitiska lösningar. 16 Snabb demokrati Denna modells grundsyn på människan och samhället skiljer sig från den tunna demokratins så till vida att man i stället för enbart individer ser en tudelning mellan två kollektiv; makten och folket. Makthavarna vill upprätthålla sin egen position och folket kämpar för att få ta del av den makt som rätteligen skulle tillkomma dem. Människor är förnuftiga och intresserade av inflytande i den politiska världen. Den som vardagligen berörs av politiska beslut kan inte bara ställa rättmätiga krav på att vara med och fatta besluten, utan vet också sannolikt mest om vad som vore ett bra beslut. Ett representativt styrelseskick förespråkas visserligen som ett nödvändigt ont, men betydande inslag av direktdemokrati i form av t.ex. folkomröstningar är önskvärt, liksom rätten att kunna avsätta förtroendevalda under pågående mandatperiod. Den valda representanten ses till skillnad från i den tunna demokratin inte alls inneha ett obundet mandat att efter eget huvud och diskussioner bland endast andra förtroendevalda och/eller experter bestämma hur han/hon ska lägga sin röst. I stället krävs lyhördhet av representanten som förväntas agera i enlighet med väljarnas uttalade intressen. Medborgarna vet vad de vill och vad som är bäst för dem i varje enskild fråga och därmed ligger det klart för makten att gå ut och hämta in deras åsikter i varje given situation av betydelse. En förutsättning för detta är allas fria tillgång till information. Demokratins uppgift är enligt den snabba demokratisynen att avskaffa elitens privilegier- både de materiella och maktförsteget- och låta dessa komma den stora majoriteten till godo. Demokratin fungerar i den utsträckning som denna rättframma, strukturella översättning av majoritetens preferenser till offentliga beslut sker på ett effektivt sätt. 17 Denna skissering av snabb demokrati har betydande influenser från den deltagardemokratiska skolan där politiskt deltagande betonas som ett egenvärde som utvecklar människan. Människor som får känna att de kan påverka kommer att vara intresserade av att göra det och ett stort deltagande tänks gagna alla. Det väl övervägda och kloka beslutet når varje enskild medborgare efter inhämtande av information. Debatt och diskussion, som vi kommer att se är ett centralt tema i den tredje och sista modellen, är här alltså ingen förutsättning. I extremfallet bland direktdemokrater har man i stället synen att diskussionen bara ger möjligheter till den starkare att vilseleda eller pådyvla den svagare sina åsikter och därför bör var och en bestämma sig utan inflytande från andra, men under bearbetande av den information man försett sig med. 18 Det sistnämnda kan, åtminstone i dagens samhälle kan tyckas som ett något motsägelsefullt resonemang, vilket också förutsätter en syn på att det finns något sådant som objektiv information/kunskap att ta till sig i alla samhällsfrågor. Stark demokrati Den starka demokratins bild av människan är en kompromiss av de två föregående modellernas bilder i så måtto att den enskilda individen står i fokus. Men det är en 16 Premfors, Rune (2000) 17 Premfors, Rune (2000) s. 29 18 Held, David (1997) 19
individ som, trots den starka förekomsten av egna livsmål som högprioriteras, är kapabel att i många situationer se bortom det strikta egenintresset och tänka på och agera utifrån ett vi- perspektiv. En aktör påverkad av strukturen. Frihet är här mer "frihet till" än "frihet från", det vill säga positiva friheter betonas till skillnad från den tunna demokratisynens fokus på negativa sådana. Synen på positiva friheter kan förklaras med tanken att det kan krävas vissa resurser för att vi ska kunna utöva vår frihet. Människan låter sig övertygas av rationell argumentation och ett kommunikativt ideal kan skönjas i en tro till segern hos det bättre argumentet. Utifrån detta kan man bygga en tro på ett (om än aldrig fullt realiserbart) allmänna bästa. 19 Den kommunikativa demokratin har alltså en stark tilltro till segern för det bättre argumentet och därmed människors förmåga att enas om de bara får tillfälle att i demokratisk anda diskutera. Det snabbare förlopp som är konsekvensen av omröstningar i en deltagardemokrati riskerar att skapa ett välde för majoriteter som ständigt och oreflekterat kör över minoriteter. Genom dialog och diskussion tänks man kunna nå längre och kompromissa för allas bästa. Där den deltagardemokratiska skolan sätter sin tillit till demokratin som fostrare sätter den kommunikativa skolan istället tilliten till demokratin som enighetsskapare. Ett villkor för att denna modell ska ha möjlighet att realiseras är att de inblandade upplever den ordning de befinner sig i som legitim och effektiv. I legitimitetsaspekten ryms att deltagarna finner det moraliskt försvarbart att de är med i processen och effektivitetsaspekten kan tecknas i deltagarnas upplevelser av att de verkligen är med och påverkar besluten. 20 Från ståndpunkten att det bättre argumentet kommer att segra i en demokratiskt ordnad diskussion där kompromissen är det centrala handlingsalternativet kan man sluta sig till att synen på politiken är att svåra samhällsfrågor inte har en färdig objektiv bästa lösning. Med summan av allas erfarenheter och tankar kommer man dock att kunna att nå det bästa beslutet och därför är det också viktigt att deltagandet är brett. Demokratisynsätten och e-demokrati Vad skulle en tunn demokrat rimligen kunna förespråka för användningsområde för den nya tekniken i den demokratiska processen? I linje med min ovan anförda utgångspunkt att e-demokrati inte är en egen demokratimodell kommer här en diskussion föras om demokratisynsätten och e-demokrati. Resonemanget bygger på Åströms sammanställning och analys 21. Premfors själv berör också frågan och därtill närliggande områden som opinionsbildning och folkomröstning i sin bok 22. Resonemanget om den nödvändiga och tämligen renodlade parlamentarismen som återfinns inom den tunna demokratisynen ger inte utrymme för Internetanvändande för ökad dialog eller folkligt inflytande på beslutsfattandet i form av omröstningar eller opinionsundersökningar. Tekniken kan dock tänkas användas för effektivare informationsspridning där så behövs, liksom samhällsservice för medborgarna i stil med idén om 24-timmars myndigheten 23. Man skulle här också kunna tänka sig att tekniken kan användas till 19 Premfors, Rune (2000) 20 Räftegård, Curt (1998) s. 61ff 21 Åström, Joachim (1999) 22 Premfors, Rune (2000) 23 Begreppet används bland annat i regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram från höste2000, och innebär att offentlig förvaltning ska använda IT för att göra sin service mer lätttillgänglig- och framför allt- tillgänglig oberoende av tid och rum. Idén har också kallats den elektroniska förvaltningen,se tex artikel på www.demokratitorget.gov. 20
att förenkla diskussion och beslutsfattande bland de valda representanterna och att detta är en demokrativinst sett med den tunne demokratens ögon. Den snabba demokraten med sitt klara förespråkande för deltagardemokrati kan nu se en praktisk möjlighet till ett frekvent konsulterande av folkviljan, såväl i beslutande som rådgivande syfte. Främst betonas dock medborgarens roll som delaktig i beslutsfattandet. I och med att det nu är tekniskt möjligt måste motståndare till detta hitta nya argument. Tekniken möjliggör också bättre förutsättningar för ett "upplyst" deltagande genom att medborgarna kan söka sig information på Internet, oberoende av partier eller massmedia. Medborgarna vill delta och kommer att göra det när tillfälle bjuds och det känner att de får ett reellt inflytande. Därför ses inte risken om snedvridet inflytande för några få aktiva som ett problem. Den starka synen, slutligen, ställer i enlighet med sin betoning av den jämlika diskussionens vikt, krav på interaktivitet. Internet kan användas som forum för debatt, opinionsbildning och dialog. Som sådant skulle man kunna tolka anonymiteten som en demokratipotential eftersom den kan eliminera sociala ojämlikheter som kan prägla en samtalssituation öga mot öga. Å andra sidan står vi när det gäller IT än så länge inför ett annat ojämlikhetsproblem som handlar om tillgänglighet och kunskaper att hantera det nya mediet. Den skeptiska hållningen till fristående omröstningar och opinionsmätningar påverkas inte av det nya mediet. Övertygelsen är ju att bra beslut föds ur diskussioner. För att uppfylla den starka demokratens syn på samtal i deliberativ demokratisk anda bör kulturen vara sådan att man uppmuntrar lyssnandet och ger möjlighet till deltagarna att ändra åsikt under diskussionens gång. IT:s demokratipotential - revolution, reform eller status quo? Liksom i samband med många andra nya tekniska uppfinningar förebådas stora förändringar i vårt samhälle och vårt tänkande tack vare, eller på grund av, IT. Eller är det samhället och tänkandet som förändras först och tekniken som följer efter? Det är två olika ingångar i detta. Brittiska statsvetarna Rachel Gibson och Stephen Ward för ett resonemang om olika syn på de effekter IT förväntas ha på politik och demokrati. De gör en indelning i tre perspektiv eller idealtyper; revolution, reform eller status quo. Nedan beskriver jag kortfattat kärnan i resonemangen. Revolution IT kommer som konsekvens av sin blotta existens att revolutionera politiken och demokratin. Här argumenteras för direktdemokrati utifrån delvis liknande premisser som i den snabba demokratin; det är bara för att vi inte har haft de tekniska förutsättningarna att ha direktdemokrati som den representativa demokratin har utvecklats och i och med att förutsättningarna nu ändrats kommer utvecklingen ofrånkomligen att gå i den riktingen, vilket också är det människor vill. Politiken ska skötas av dem som närmast berörs av den, genom deras deltagande i alla viktiga beslut. På sikt kommer därför partier och centrala representativa beslutsfattande församlingar att vittra bort och medborgarna kommer att engagera sig i politiken med hjälp av tekniken för att styra sig själva. Förändringen ses som en politisk revolution driven av tekniken. 24 24 Gibson, Rachel och Stephen Ward (2000) s.17 21
Reform Här är synen mindre deterministisk och man tänker sig att de politiska organisationerna för att överleva kommer att behöva anpassa sig till den nya tekniken. Eftersom medborgarna är medvetna om den nya tekniken och dess möjligheter och samtidigt kanske något avogt inställda till ett trögt politiskt maskineri gäller det att hänga med på några av de möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Målet är att nå högre effektivitet och därigenom manifestera systemets legitimitet. Detta bygger på uppfattningen att det politiska systemet berättigar sin existens eller får betyg efter den konkreta output i form av exempelvis samhällsservice som kommer medborgarna till del. Regeringens roll beskrivs mer som att ta till sig och medla mellan medborgarnas krav än att presentera övergripande politiska program. Vi kan kalla det servicedemokrati. Tekniken ger möjligheter att konsultera medborgarna på ett nytt sätt och skapa ökat deltagande i de politiska processerna. 25 In sum, reformers suggest that reforms could enhance the performance of Liberal Democratic institutions and indirectly reinvigorate their role by increasing citizen satisfaction, thereby ensuring their survival well into the next century 26 Status quo Politiken flyter på som vanligt. Andra tekniska mediala uppfinningar som telegrafen, radio och TV har också vid sin födelse genererat stora förväntningar på revolutionerande genomslag för att förnya den demokratiska andan, skapa större frihet och reformera de politiska institutionerna. Stora visioner, men näst intill inget har förverkligats och man ser ingen anledning till att så skulle bli fallet nu. Här resoneras alltså utifrån att utvecklingen skulle vara ett nollsummespel där den rådande ordningen alltid har bäst förutsättningar att vinna. Massmedia, som tidningar och TV var ett viktigt genombrott för medborgarnas möjligheter att skaffa sig upplysningar, men de rikaste och starkaste i politiken har vunnit betydande inflytande även här och denna utveckling spås också gälla den nyare tekniken. Etablerade organisationer har större resurser att lägga ner på att skapa attraktiva hemsidor och så vidare. Makten har alltså ett försprång och kommer att kunna använda det för att få tekniken att gå de egna ärendena. Till exempel kan man använda informationskanalerna till att pumpa ut sina budskap till större grupper och därmed stärka de existerande strukturerna, det vill säga den befintliga maktpositionen. 27 25 Gibson, Rachel och Stephen Ward (2000) s. 18 26 ibid, s 21 27 ibid s.21f 22
Begreppet modellmakt Maktteorier kan beskriva dels synlig och definierad makt, men också mer subtila maktstrukturer. Det talas exempelvis om makten över dagordningen, eller makten över tanken. Nära besläktad med de sistnämnda är tesen om modellmakt som utarbetades av Stein Bråten redan 1973. Den behandlar maktsituationen i ett samtal och frågar om förståelse sker på egna eller andras premisser. Kärnan i resonemanget beskrivs av Bråten på ett något omständligt sätt, men ungefär som följer: För att en aktör (A) ska kunna ha en självständig bild att av ett fenomen eller förhållande (X) förutsätts en modell av (X) som är utvecklad på ett sätt som A accepterar och förstår. För att två aktörer (A och B) ska kunna samtala förutsätts att de har tillgång till och kan se varandras modeller av (X). Av detta följer att i samtal eller samarbete mellan en modellstark A och en modellsvag B kommer den modellsvage B att påverkas till att överta den starkare A:s modeller. Sammantaget leder detta till att ju mer B övertar A:s modeller eller föreställningar, som ju är utvecklade på A:s premisser, desto mer kommer B under A:s kontroll. Som följd av detta kommer B på lite längre sikt att anamma A:s modeller så att de ter sig som B:s egna. 28 Bråten tillämpar själv resonemanget i en diskussion om dataåldern och informationsutvecklingen. Han gör en historisk jämförelse och pekar på att även skrivkonsten omgärdades av mystik och magi när den kom. En resurs som till en början förbehölls några få, men som på sikt spreds och gjordes tillgänglig för fler och fler. Läs- och skrivkonsten spred sig, men den gynnade inte per definition alla som en följd av det, den gynnade dem som var duktiga på att hantera mediet eller uttrycksformen. När det nu gäller informationsrevolutionen eller inträdet i dataåldern menar Bråten att en vanlig uppfattning är att det rika och okontrollerade informationsflödet gynnar alla. Han pekar i stället på att det är nyttigt bara för den som har förmågan att sålla. För de modellstarka betyder det ökade informationsflödet att de kan bli starkare. För de modellsvaga däremot blir det en (över) belastning. Nya möjligheter ges alltså att öka på de modellstarkas makt genom att de modellsvaga behöver hjälp att tolka och sålla. 29 På vilket sätt hänger teorierna i hop med frågeställnigarna? Ovan har tre teoretiska ansatser presenterats. Alla kan de kopplas till demokratifrågor. Därför är de intressanta för denna uppsats. Hur vi ser på tekniken och använder den får politiska konsekvenser på olika sätt. Det kan exempelvis handla om statlig ITpolitik eller användandet av IT i våra skolor. Här tänker jag främst på ett utvidgat perspektiv på företagens produkter/tjänster och strävan, de två första frågeställningarna. Det tysta och osynliga maktutövandet, det som sker genom övertag i en viss given situation, är intressant för demokratin. I synnerhet om det kan ske på arenor där det ser ut som att alla har något att vinna på situationen, som med IT, när det kanske i själva verket kan vara så att de nya dörrarna för information bara tynger den som redan är fullastad. Den tysta kunskapen är förstås inte absolut mätbar, som så mycket annat i samhällsvetenskaperna, men genom att ta på oss de glasögon teorier kan erbjuda kan vi få förutsättningar att genomskåda, eller upptäcka kritiska lägen för 28 Bråten, Stein (1983) kap 1 och kap 8 29 Bråten, Stein (1983), kap 3 23
demokratin. När det gäller frågan om kommunernas såväl som konsulternas syn på konsultrollen, den tredje frågeställningen, så är det just så vi får försöka använda teorin om modellmakt. Kan vi skymta tecken på att konsulterna är modellstarka i förhållande till kommunerna eller att de inte alls är det? 24
4. Fyra företag The design and the use of technology, and the policies governing its use, will shape its political implications (Mac Kenzie/Wajcman) För att skapa förutsättningar att kunna identifiera och beskriva den demokratisyn som företagen kan sägas företräda, i retorik såväl som i praktik kommer här en presentation av vart och ett av de fyra företagen att göras. Vad är det egentligen man säljer? Framställningen bygger på intervjumaterial från april/maj 2001, samt presentationsmaterial och information från företagens hemsidor och ger alltså uttryck för hur företagen vid den aktuella tidpunkten såg på sig själva, liksom hur de själva önskar framstå. För den intresserade finns, som illustration, ett försäljningsbrev som nådde Örebro Kommun, med e-post hösten 2000 som bilaga. Avsändare är ett av företagen i studien. Votia Empowerment Votia Empowerment ska bli världsledande på att genomföra medborgaroch medlemsdialoger, samt att utveckla e-demokratin. Genom företagets tjänster erbjuds samhälle, föreningar och företag en kostnadseffektiv dialog 30 Vi är kloka samarbetspartners med råd om hur man kan arbeta med demokrati. 31 Votia startades under våren år 2000. Man beställde en temo-undersökning om svenska folkets inställning till e-demokrati, som fokuserade på de svarandes vilja att engagera sig mer i det politiska samtalet om det kunde göras elektroniskt (Internet, fax, telefon). Man ställde även frågan om förtroendet för de lokala politikerna skulle öka om medborgarna fick möjligheten att ge sin syn på utvecklingen i kommunen via e-demokratiska initiativ. 32 Bland medarbetarna är bl a Niklas Nordström, f.d. SSU-ordförande, den som har politisk bakgrund. I övrigt finns marknadsförare, ekonomer, och IT-strateger, med erfarenheter från framför allt privat multinationell sektor (Levís, Procter & Gamble, General Electric) 33 Vid intervjun framhålls att det kanske viktigaste, som företaget ser det, är att de är engagerade människor. e-demokratisk "produkt" Votias produkt heter rådslag. Den utvecklades och användes första gången i Kalix i augusti 2000 med fokus på frågor om miljön i stadens centrum. Rådslag har sedan 30 Www.votia.com/om_votia_arena.html 31 Nordström Niklas, Radio Europa, P1, 2001 04 29 32 TEMO T-20525 (2001) 33 www.votia.com/om_votia_arena.html 25
dess genomförts i ytterligare kommuner, Haparanda, Karlskrona, Upplands Väsby liksom ett andra projekt i Kalix, Skatterådslaget, oktober 2001, och därefter på samma sakområde, i Nyköping. Utöver detta har rådslag gjorts i medlemsbaserade organisationer; bl a Moderaterna i Stockholm, SSU och Försäkringsanställdas Förbund. Principen för rådslag är samråd, diskussion och möjlighet att tycka till i enkätform kring den aktuella problemställningen. Från Votia menar man att rådslaget ska försiggå på många olika arenor; alltså inte bara via nätet, utan olika forum är tänkta att komplettera varandra. I Kalix, hösten 2000, kunde man delta via brev, fax, telefon eller e-post när det gällde enkätmomentet. Det är utifrån denna enkät som resultatet sammanställts. Frågorna var dels av typen hur trivsamt tycker du att Kalix centrum är? på en sjugradig skala från mycket trivsamt till inte alls trivsamt. Några frågor hade också öppna svarsalternativ, t ex Vad, om något saknar du i Kalix centrum? 34 Under perioden som rådslaget pågick ordnades även några möten eller sammankomster i fysisk bemärkelse; möte med politiker på torget, ute i kommunens byar i någon samlingslokal. På bibliotek och andra samlingsplatser fanns guider som kunde hjälpa den teknikovane att delta via Internet. Andra moment eller arenor i rådslaget var en anslagstavla på nätet där man kunde skriva sina ståndpunkter och reagera på andras, liksom en chat med politiker en söndagseftermiddag. Denna chat skedde under överinseende av en moderator som hade till uppgift att se till att debatten höll sig till sakfrågan. Det fanns också en bemannad rådslagsverkstad dit man kunde ringa och ställa frågor till kommunen, vilket även var möjligt via e-post. Votia är inte bara nå t som handlar om Internet utan vi vill också fånga upp de gamla medierna som telefon, papper, fax, brev, tillsammans med det nya. Vi ser det som en helhet 35 Trots denna betoning av olika arenor för deltagande och vikten av olika medier framkommer att man kommer att sålla bort möjligheten till deltagande via telefon, fax och brev och koncentrera sig på Internet och en dag i "vallokal" då nästa rådslag ska genomföras i Kalix hösten 2001 36. Votia har alltså designat rådslaget som sådant, mjukvaran för att det ska fungera på nätet och medverkar i enkätarbetet med frågeställningar. Resultatsammanställning och analys gjordes i Kalixfallet av "Market Watch Scandinavia" 37. Från Votias sida betonar man sin egen roll som möjliggörare i en situation där kommunerna själva inte har kompetens. vi har en integrerad lösning och ett koncept som vi presenterar för kommunen och det är klart att det kostar dem mindre att använda det här än att själva skapa allt detta...det är mindre risk för dem att köpa in det. 38 I och med genomförandet i Kalix etablerades alltså produkten rådslag och det är den som nu säljs till andra kommuner och medlemsbaserade organisationer, projektbaserat med konsulttid. Det är alltså inte fråga om en programvara som kommunen installerar på egen hand och sedan använder. Rådslaget är en isolerad företeelse som pågår under den tid man på förhand bestämt, i fallet Kalix var det koncentrerat till två veckor. Sedan startar sammanställning av resultaten. 34 www.kalix.se- länk resultatet av Kalix rådslag 35 Bjers, Anders, intervju 36 Bryngelsson, Eivor, intervju 37 resultatsammanställningen av Kalix rådslag finns utlagt på www.kalix.se 38 Bjers, intervju 26