Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo
Problemet anlagd brand - kännetecken I hög grad ett ungdomsproblem Motsvarar ifråga om orsaker och tillvägagångssätt annan ungdomsbrottslighet Ett problem som minskar i omfattning (nationellt) Anlagda skolbränder utgörs av olika typer, beträffande motiv och tillvägagångssätt När ungdomar i grupp anlägger brand agerar de i olika roller under planerings-, förberedelse- och genomförandefaserna Anlagda bränder (bilbränder) är ett vanligt inslag i upplopp och våldsamma sociala oroligheter
Vem anlägger brand och varför? En liten andel ungdomar anlägger brand ca. 5 % (15-åringar) De som anlagt brand har också ofta begått andra brott och haft sociala problembeteenden Särskiljande faktorer: kön (pojkar), skolbetyg, skoltrivsel och maskulina fritidsaktiviteter En liten grupp svarar för ett relativt stort antal anlagda bränder har en tyngre individuell och social problematik Flickor/kvinnor som anlagt brand har vanligen en mer problematisk livssituation
Specifikt om skolbränder Skolbränder anläggs av pojkar eller flickor, med eller utan direkt relation till aktuell skola De agerar ensamma eller i grupp, ofta med olikartade motiv Fem typer av skolbränder: Skadegörelse (med eller utan relation till aktuell skola) Psykiska problem Avbryta skolverksamhet Dölja annan brottslighet Skolbrand som bieffekt Utbildningsnivån (andelen med minst tre-årig gymnasieskola) är den faktor som spelar störst roll för skillnaden ifråga om antalet anlagda skolbränder mellan olika stadsdelar (Göteborg)
Anlagda bränder och sociala upplopp Anlagda bränder en stor del av 800 registrerade händelser under de sociala oroligheterna i Gbg hösten/vintern 2009 En händelsekedja med fem sekvenser: Initiala blixtnedslag (den tändande gnistan) Fientliga värdesystem (förekomsten av myndighetsfientliga attityder) Moralisk semester (vanliga normer ställs off-side) Opinionsspiraler (kommunikation av enskilda händelser och mönster av händelser) Härmande rivalitet (konkurrens om att vara värst kampen om respekt och social status) För den sociala spridningen var involverade ungdomars egen kommunikation med mobiltelefoner och IT viktigare än traditionell mediebevakning
Förebyggande arbete - allmänt Kunskap om generella åtgärders utformning och effekter bör förenas med specifik kunskap om insatser som gäller anlagd brand (not! både-och) Satsa på både sociala och situationella åtgärder Precisera åtgärdernas syfte och målgrupp Främja positiva attityder, roller och aktiviteter, och satsa på förtroendeskapande sociala relationer Uppmärksamma både pojkars och flickors situation Anhöriga och/eller professionella med särskild barnkompetens ska medverka när insatserna rör barn Belöna synlighet och förankring inom den utförande organisationen, liksom genomtänkta stödstrukturer och support från chefsnivån Utveckla och gynna samverkan mellan olika parter Satsa på utvärdering och metodutveckling
Förebyggande arbete konkreta exempel Förbättra samarbetsklimat och sociala relationer i skolmiljön > förebygga skolbränder av typen skadegörelse (relation till skolan) och typen avbryta skolverksamhet Tidig upptäckt och adekvata åtgärder i samverkan mellan skola och barn-/ungdomspsykiatrin > förebygga skolbränder av typen psykiska problem Situationella åtgärder med ökad kontroll och ökad upptäcktsrisk > förebygga skolbränder av typen skadegörelse (ingen särskild relation till skolan), typen dölja annan brottslighet och typen skolbrand som bieffekt
Utvärdering av kommuners arbete mot anlagda skolbränder Redovisning av resultat Sofia Persson, Sara Uhnoo, Hans Ekbrand, Charlotta Thodelius och Sven-Åke Lindgren
Kommuners arbete mot anlagda skolbränder Utgångspunkt: MSB:s kartläggning av förebyggande insatser mot anlagda skolbränder i 80 kommuner Fördjupad studie genom ingående analys av 20 kommuner, varav 13 haft en minskning av antalet skolbränder under perioden 2005-2011, medan 7 haft en ökning Material: data från MSB:s insatsdatabas och uppgifter från kommunerna, identifiering och beskrivning av sammanlagt 15 olika preventiva insatser Jämförelse och analys av kombinationer av insatser (inte enskilda åtgärder)
Kommuners arbete mot anlagda skolbränder Två meningsfulla kombinationer i kommuner med minskat antal anlagda skolbränder: A. 1) tvärsektoriell specifik samverkan 2) kameraövervakning samt 3) utökad sekundär prevention B. 1) tvärsektoriell specifik samverkan 2) rondering samt 3) utökad sekundär prevention 1) = olika aktörer koordinerar och inriktar sina arbetsinsatser och resurser på problematiken med anlagda skolbränder 2) = specifika typer av situationell prevention 3) = återkommande och intensiva insatser av social karaktär, riktade till personer/grupper i riskzonen för brandanläggelse