Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder

Transkript

1

2

3 Brandforsks Forskningsprogram Område 2: samspelet mellan människa, teknik, organisation och samhälle Brandutsatta högstadieskolor: orsaker, preventiva faktorer och effektiva motåtgärder Bakgrund Anlagda skolbränder utgör ett vanligt förekommande och ytterst kostsamt samhällsproblem i Sverige (Andersson 2009). Omfattande preventiva insatser genomförs för att komma tillrätta med problemet (MSB 2011a; MSB 2011b). Ökad kunskap behövs dock om hur effektiva dessa insatser är. Inom praktiskt brandpreventivt arbete framhålls att skolors fysiska och psykosociala miljö påverkar om unga anlägger skolbränder. De brandpreventiva insatserna utförs ofta i skolor och av skolpersonal, ibland i samarbete med aktörer utanför skolan (MSB 2011a; Persson 2013). Hitintills har emellertid forskning i liten utsträckning fokuserat skolmiljön som en möjlig orsak till anlagda bränder, eller som en potentiell kraft till att avhjälpa problemet. Denna studies bidrag är dess fokus på skolan och dess aktörers roll i det brandförebyggande arbetet. Det sker genom en fördjupad analys av högstadieskolor i storstäder som, enligt statistik över Räddningstjänstens utryckningar de senaste tio åren, har haft stora problem med brandanläggelse, sk. hotspots. I urvalet inkluderas såväl skolor som under tioårsperioden har präglats av en minskning av anlagda skolbränder, som de som har omfattande kvarstående problem med brandanläggelser. Avsikten är möjliggöra identifikation av eventuella skillnader mellan de två grupperna avseende orsaker till bränderna samt preventiva faktorer och åtgärder som kan förklara de olika utfallen. Syfte och frågeställningar Syftet med projektet är att identifiera och fördjupa förståelsen av preventiva faktorer och åtgärder (samverkan, arbetsformer och konkreta åtgärder) som kan förklara minskad förekomst av anlagda skolbränder, med ett särskilt fokus på utsatta högstadieskolor i storstadsmiljö. På så sätt kan framgångsfaktorer och effektiva praktiker ( best practice ) i skolors hantering av skolbrandsproblematik konkretiseras och beskrivas. Projektet kommer att besvara följande frågeställningar: - Vad karaktäriserar skolornas hantering av upprepad brandanläggelse? - Vilka samverkansformer och aktörer (räddningstjänst, polis, socialtjänst, väktarföretag, säkerhetsansvariga vid kommunen etc.) har varit involverade i skolornas preventiva arbete? - Vilka arbetsformer (generella och/eller brandspecifika) och konkreta åtgärder har använts? - Vilka är de verksamma inslagen (komponenterna) i de effektiva åtgärderna? - Vilken kombination av samverkan, åtgärder och inslag är mest effektiv? För att förstå och få en helhetsbild av vad som kan förklara utvecklingen av anlagda skolbränder inkluderas även en analys av orsaker till de undersökta skolornas brandanläggelser samt vad som karaktäriserar de särskilt brandutsatta högstadieskolorna. Projektet kommer därför även att besvara följande frågeställningar: 1

4 - Hur förstås och beskrivs brandanläggelsernas bakomliggande orsaker av de inblandade aktörerna? - Vad kännetecknar de särskilt brandutsatta högstadieskolorna avseende skolbyggnaders områdesplacering, utformning och användning, pedagogisk ledning, psykosocial miljö, upptagningsområde och elevers prestationsnivåer? Bakgrund tidigare kunskap på området och övriga förutsättningar Skolbränder är ett omfattande problem i Sverige, och särskilt vanligt är det med bränder i större högstadieskolor i större städer (Lundqvist 2010). Hälften av alla skolbränder beräknas vara anlagda. Uppskattningar gör gällande att ungefär en skolbrand per dag anläggs i Sverige, och kostnaden för skolbränder uppgår till över 500 Mkr per år (Brandskyddsföreningen, hemsida/anlagd brand). Flertalet bränder anläggs av elever under skoltid. Dessa bränder riskerar liv, men de materiella skadorna brukar bli begränsade eftersom bränderna snabbt uppmärksammas av personal och elever. Störst skadeverkningar får bränder som anläggs på kvällar och helger eftersom det dröjer innan dessa blir upptäckta och ett släckningsarbete kan påbörjas. Personskador är visserligen ovanliga vid skolbränder, men de leder till otrygghet, svårigheter att bedriva undervisning och utgör en stor ekonomisk belastning för kommunerna (Lundqvist 2010). Skolor är överrepresenterade som objekt utsatta för anlagda bränder och kunskap behövs om vilka preventiva faktorer och åtgärder som kan förklara minskningar av skolbränder. Forskning har hitintills främst sökt svar på orsaker till brandanläggelse utifrån ett individperspektiv. Internationell forskning består framför allt av breda kartläggningar av omfattningen av problemet, vad som kännetecknar de personer som anlägger bränder, samt av närstudier av små kliniska urval av personer som identifierats som brandanläggare (Putnam & Kirkpatrick 2006; Lindgren m.fl. 2013). Det finns endast ett mindre antal studier om brandprevention och då främst om effekter av insatser riktade mot personer som anlagt brand (Kolko et al. 2008; Fritzon et al. 2011; Hollin 2012). Få studier har gjorts med särskilt fokus på skolbränder (se dock Boberg 2006; Andersson m.fl. 2009; Lilja 2011; Ekbrand och Uhnoo opubl.). Skolan lyfts ofta fram som en viktig brottspreventiv arena (Lab 2010; Bremberg 2008). Negativa erfarenheter av skolan och svaga skolprestationer har samband med ungdomars normbrott (Social rapport 2010). Det gäller även för brandanläggande unga, som har lägre betyg än andra elever, anser att skolan är mindre viktig och saknar lärare som de trivs med (Lindgren m.fl. 2013). Skolbränder anläggs inte alltid av elever på skolan. Enligt en analys av sextio mordbrandsdomar gällande skolbränder anlagda av unga kan de delas in i fem typer: skadegörelse, dölja skolinbrott, skolbrand som oavsedd bieffekt, psykiska problem och förhindra skolverksamhet (Ekbrand & Uhnoo opubl.). Den senare skolbrandstypen är den vanligaste och består i att elever på skolan anlägger en brand, oftast på en toalett, under skoltid. De andra typerna kan även utföras av brandanläggare som saknar personlig relation till skolan. Det betyder att skolverksamheten i sig (t.ex. pedagogisk ledning, psykosocial arbetsmiljö, elevernas prestationer) i de fallen inte direkt kan kopplas samman med brandanläggelserna. Skolbyggnadens områdesplacering, utformning och användning kan dock ha betydelse (Andersson 2009). Forskningsdesign, metod, material och analys Studien inleds med en statistisk identifiering av cirka tjugo högstadieskolor, hälften i Göteborg och hälften i Malmö, som har haft omfattade problem med anlagda bränder, och som därmed utgör s.k. hotspots. Urvalsprocessen består konkret i att på basis av MSBs 2

5 databas över Räddningstjänstens utryckningar till skolor urskilja de tio högstadieskolor i Malmö respektive i Göteborg som under de senaste 10 åren har haft högst antal anlagda skolbränder. Särskilt utsatta högstadieskolor väljs för att dessa har haft anledning att utarbeta ett aktivt och reflekterat preventivt arbetssätt. Analysen blir mer relevant och givande om urvalet består av skolor som har haft goda skäl att införa preventiva åtgärder. Ytterligare en anledning är att analysen av trender kan baseras på ett större antal bränder om endast utsatta skolor inkluderas. I urvalet inkluderas såväl de skolor som under tioårsperioden har en positiv utveckling som de som har en negativ trend av brandanläggelser, för att möjliggöra identifikation av eventuella skillnader avseende orsaker till bränder, preventiva faktorer och åtgärder mellan de två grupperna. Kriteriet för urval av skolor är sålunda högstadieskolor i storstäder Malmö och Göteborg som under de senaste 10 åren har haft störst antal utryckningar av Räddningstjänsten i respektive stad. Det innebär ett urval av fall som liknar varandra (s.k. most simliar casesurval). Om de analyserade skolorna i hög grad liknar varandra genom att samtliga utgör utsatta högstadieskolor i storstäder är det möjligt att urskilja och isolera preventiva faktorer och åtgärder som förklarar skillnader i utveckling av antal skolbränder över tid. Genom att inkludera två städer i urvalet Göteborg och Malmö kan faktorer som är specifika för de enskilda städerna kontrolleras och jämföras vilket medför att generaliserbarhet avseende studiens slutsatser ökar. När de tjugo skolorna har valts ut består nästa steg i att samla in material om högstadieskolorna avseende: skolbyggnaders områdesplacering, utformning och användning, pedagogisk ledning, psykosocial miljö, upptagningsområde, elevers prestationsnivåer, skolornas förståelse av brandanläggelsernas bakomliggande orsaker och hantering av brandanläggelserna (arbetsformer, åtgärder och insatser) samt vilka aktörer som har samverkat. Det gör vi genom: (1) Intervjuer med nyckelpersoner på skolorna (t.ex. skolledare och vaktmästare), med Räddningstjänsten i kommunen och eventuellt andra aktörer (polis, socialtjänst, väktarföretag, säkerhetsansvariga vid kommunen etc.) som skolorna har samverkat med. (2) Dokument från och om skolorna, kommunerna och Räddningstjänsten som t.ex. måldokument, handlingsprogram, åtgärdsprogram, samverkansavtal, policies, kvalitetsredovisningar och tillsynsrapporter om skolorna från Skolinspektionen. Det kvalitativa materialet om preventiva faktorer och åtgärder som har satts in mot problemet kommer att analyseras genom kvalitativ komparativ analys, QCA, (se Rihoux & Ragin 2009) för att identifiera mönster av faktorer och åtgärder som kan förklara en minskning av anlagda bränder på skolorna. Genom användande av QCA kommer vi att kunna finna kombinationer av preventiva komponenter som kan förklara minskning av antal skolbränder på skolnivå. Resultaten relateras till nationell och internationell forskning om (brand)prevention. Förväntade resultat och deras praktiska användning Analysen av preventiva faktorer och åtgärder kommer att påvisa kombinationer av preventiva komponenter som kan förklara minskning av antal skolbränder på skolnivå. På så sätt kan framgångsfaktorer och effektiva praktiker ( best practice ) i skolors hantering av skolbrandsproblematik konkretiseras och beskrivas. 3

6 Analysen av de branddrabbade högstadieskolornas karaktär samt orsaker till brandanläggelser kommer att urskilja mönster av riskfaktorer gällande fysisk och psykosocial skolmiljö. Koppling till pågående projekt Projektet kopplas till en pågående Brandforsk-finansierad utvärdering av kommuners arbete mot skolbränder där insatser som har visat sig vara effektiva vid prevention av skolbränder ringas in och konkretiseras. Projektet kopplas även en undersökning av rättsmaterial gällande individer dömda för anlagda skolbränder finansierad av Trygg Hansa. Tidsplan och avrapportering De första 6 månaderna samlar vi in empiri och de sista 6 månaderna analyseras empirin och skrivs rapporten och artikeln. Projektets resultat presenteras i en forskningsrapport. Härutöver produceras en artikel i en internationell vetenskaplig tidskrift. 4

7 Referenser Andersson, B. m.fl. (2009) Skolbränder och skolbrandsprevention: underlag för planerade insatser enligt Karlstadsmodellen. Karlstad: Karlstad universitet; Karlstad kommun; Stockholm: Brandforsk. Boberg, J. (2006) An exploratory Case Study of the Self-reported Motivations of Students who set School fires, dissertation, Northen Arizona University. Bremberg, S. (2008) Narkotikaförebyggande insatser i skolan, i Andréasson, S. (red.) Narkotikan i Sverige: metoder för förebyggande arbete, en kunskapsöversikt. Rapport 2008:3. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Ekbrand, H. och Uhnoo, S. (opubl.) A Typology of Juvenile Firesetting in Schools. Fritzon, K. et al. (2011) Juvenile Fire-Setting: A Review of Treatment Programs, i Psychiatry, Psychology and Law, 18/3: Hollin, C. R. (2012) Arson: treatment and interventions i Dickens, G., Sugarman, P. & Gannon, T. (eds.) Firesetting and Mental Health. Theory, Research and Practice, London: RCPsych Publications. Kolko, D. J. et al. (2008) A Survey of Juvenile Firesetter Intervention Programs in North America, i American Journal of Forensic Psychology, 26/4: Lab, S. P. (2010) Crime Prevention approaches, practices and evaluations, New Providence: Anderson Publishing. Lilja, M. (2011) Attityder och normer kring anlagd brand bland högstadieungdomar och skolpersonal, Stockholm: Brandforsk. Lindgren, S-Å, Björk, M., Ekbrand, H., Persson, S., Uhnoo, S. (under publicering). Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder. Slutrapport projekt Anlagd brand, Stockholm: Brandforsk. Lundqvist, M. (2010) Vilka skolor har en ökad risk för anlagd brand? Karlstad: Karlstad universitet; Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB (2011a) Nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö. Dnr: Karlstad, Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB (2011b) Rapport: studie av kommuners arbete med anlagd skolbrand. Dnr: Karlstad, Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Persson, S. (2013) Att släcka innan det brinner en utvärdering av socialt brandförebyggande insatser. Brandforsk och Göteborgs universitet. Putnam, C. T. & Kirkpatrick, J. T. (2005) Juvenile Firesetting: A Research Overview, U.S. Department of Justice (Office of Juvenile Justice and Delinquency Prevention). Rihoux, B. & Ragin, C. C. (2009) Configurational Comparative Methods. Qualitative Comparative Analysis (QCA) and Related Techniques, Los Angeles: Sage. Social rapport (2010) Stockholm: Socialstyrelsen. 5

8 Budget Lönekostnader: 12 månader, 50 %, två personer IT-kostnader Språkgranskning av artikel Kostnader för resor vid empiriinsamling S:a direkta kostnader Indirekta kostnader Göteborgs universitet tillämpar fr.o.m. 1 januari 2009 den av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) rekommenderade modellen för redovisning av uttag av full kostnadstäckning för indirekta kostnader. Dessa beräknas för sex huvudfunktioner: ledning, utbildnings- och forskningsadministration, ekonomi- och personaladministration, infrastruktur och service, bibliotek samt nivåspecifika kostnader. Kostnaderna ovan rör den del av dessa huvudfunktioner som belastar verksamhetsområdet externfinansierad forskning. Lokalkostnader Summa totalt: