En utbildning i samspel mellan akademi och församling

Relevanta dokument
Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

Pastor inom Evangeliska Frikyrkan

R.O.P. mentorprogram

Studiehandbok. med kursplaner Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

MENTORSKAP SÅ FUNGERAR MENTORSTÖDET TILL STUDENTER MED FUNKTIONSVARIATION

Ung ledarutbildning

PM för prästantagning

Kursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring

Frälsningsarméns Officersskola Utbildning av officerare för tjänst i Frälsningsarmén

Extended DISC Coachande ledarskap

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap

2013/

Utrustande ledarskap. Gåvobaserad verksamhet. Hängiven andlighet. Funktionella strukturer. Inspirerande gudstjänster. Livsnära smågrupper

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

MENTOR MATCH GUIDE FÖR ADEPTER

Studiegång 4-årigt Pastors- och Ledarprogram

Volontäråret i Linköpings Domkyrkopastorat (en plats i Domkyrkoförsamlingen och en plats i S:t Lars församling)

Studiehandbok. med kursplaner Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Länsstyrelsen, Laholms kommun och Halmstads kommun

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Mål och handlingsplaner för

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Frälsningsarméns Officersskola. Manual för handledare i fältutbildning

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Tio tumregler för god ekumenik

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

MENTOR MATCH GUIDE FÖR MENTORER

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

HANDLEDARGUIDE HANDLEDD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (H-VFU) 28 HP, KURSKOD: 2SC117

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Studieplaner. teologiska högskola. Johannelunds. teologiska högskola

Huddingetrainee: socionom

Etikarbete i vårdens vardag

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lärar/vägledarinformation

Mentorskap Polisens chefs- och ledarcenter

Huddingetrainee: socionom

Utveckling för dig som är handledare.

Xxxx Motivation och drivkrafter

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro Bibeln Undervisning Bönen Gudtjänst 5 4.

Uppskattning och frågande som skapar de bästa av världar

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT

Etableringskurs för nyanlända

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Svenska kyrkans utbildningar i framtiden

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Etik- och omvårdnadshandledning En röd tråd genom sjuksköterskeprogrammet

Handledd verksamhetsförlagd utbildning: information om kursen

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR RAMSBERGS FÖRSAMLING, VÄSTERÅS STIFT

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Versamhetsförlagd utbildning 1

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

UTVECKLING AV FRIVILLIGVERKSAMHETEN. Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill komma långt, gå tillsammans med andra. Afrikanskt ordspråk

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV?

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

FILIPPUSPROGRAMMET. Kom och se!

Ideellt ledarskap i kyrkan

Handbok för mentorer och adepter

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

ADEPT- OCH MENTORPROGRAM

Socialförvaltningen i Linköping - Kompetensutveckling

Kurser inom ÖTH 2017/2018

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Bakgrund och förutsättningar

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

V VÄRDEGRUND OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT L LEDARSKAP OCH MEDARBETARSKAP

Transkript:

Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats. Vi kommer här att beskriva hur vi tänker oss utbildningen och vilket ansvar och åtagande det innebär att vara utbildningsförsamling och att vara mentor. För mer information om utbildningens upplägg och innehåll hänvisar vi till www.altutbildning.se. Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Vi tror att församlingar behöver flera sorters ledare och de som söker ALT gör det också med olika mål i sikte. Deras framtidsbild är allt ifrån församlingspastor, ungdomsledare, ledare för projekt, diakonalt och socialt arbete eller så vill man i framtiden arbeta som frivillig ledare i församlingen. En del är inriktade på att grunda nya församlingar, andra vill vara med och fortsätta forma de församlingar som redan finns. Därför kan man läsa ALT utifrån just sin inriktning för kallelse och tjänst. För en del som söker till ALT är bilden av framtiden redan tydlig, andra anar en kallelse som under utbildningens gång definieras mer och mer. ALT vill vara med och utbilda de ledare som församlingen känner igen och tror på. För att tydliggöra detta vill vi att församlingen redan vid antagning av studenten tar ställning till om man vill vara utbildningsplats, kan erbjuda mentorsstöd och handledning samt ha en öppenhet för att gå in i relation med ALT. När en församling erbjuder sig att vara utbildningsförsamling för en student så innebär det att man bejakar att personen är lämplig för ledarträning till församlingens uppdrag och att man vill ta aktiv del i dennes utveckling. En utbildning i samspel mellan akademi och församling ALT bygger utbildningen i ett samspel mellan student, studiecenter och församling med mentor. Istället för den traditionella uppdelningen mellan teori och praktik tror vi på en rikare process där tidigare erfarenheter, praktisk träning, teoretiska studier och mentorssamtal samverkar och påverkar varandra. Akademi Genom ALT får studenten en bred och systematisk utbildning, som även ger andra perspektiv än dem man redan känner till. I mötet med studenter från andra församlingar och traditioner mognar den egna inriktningen och övertygelsen ytterligare. Grunden för ALTs utbildning är en bekännelse av klassisk kristen tro och ett liv i församlingens gemenskap. ALT hör hemma i en evangelisk, baptistisk och pentekostal teologisk tradition. Utifrån detta är ALTs uppgift och mål att: bedriva en församlingsbaserad, teologisk ledarutbildning för framtidens kyrka fokusera på kyrkans identitet och mission i en pluralistisk och internationell kultur och bidra till teologins förnyelse med kyrkans missionspraxis som samlande centrum

Studierna på ALT byggs från ett grundläggande ledarförlopp på med kurser inom teologins olika områden och andra profilerade ledarkurser. Vi arbetar bl a med ledaren som person, utövandet av ledarskap med verktyg för förändringsprocesser, kommunikation, konflikthantering och att leda grupper och projekt samt församlingens tjänande i samhället med evangelisation. Andra moment handlar om att leda kreativa processer, förkunnelse, själavård och församlingsgrundande. Även i de teologiska baskurserna inom exempelvis exegetik, dogmatik och etik förankras ämnena med fördjupningsuppgifter till församlingens uppdrag. En student är vid heltidsstudier vanligtvis på studiecentret två dagar i veckan. Lektionerna förbereds genom läsning av texter och arbetet med deluppgifter till de olika kursmomenten. På studiecentret bearbetas materialet i lektioner och i studiegrupper där studenterna har en studieledare som hjälper dem i processen. Studentens studieledare är kontaktperson mellan ALT och mentor/församling. Utbildningsförsamling Studentens placering i en utbildningsförsamling ger möjlighet att föra ihop de teologiska studierna med församlingens liv. Teologi ska uttryckas i livet tillsammans med andra för att vara trovärdig och relevant. Vi lär oss också bättre när vi kopplar ihop teologisk analys med egna erfarenheter, iakttagelser i verkliga livet och egna försök att gestalta teologiska övertygelser tillsammans med andra. Utbildningsförsamlingen är därför en avgörande del av studiemiljön. Beroende på studentens inriktning med sina studier så kan en utbildningsförsamling även vara ett diakonalt arbete med församlingen som bas, ett församlingsgrundande arbete eller ett projekt inriktat på en speciell målgrupp. Utbildningsförsamlingens ansvar Under studietiden ska utbildningsförsamlingen ge utrymme för studenten att växa i sitt ledarskap. Detta innebär att man ska kunna ge studenten möjlighet till en bred erfarenhet av ledarskap i överensstämmelse med studentens bakgrund, behov, gåvor och framtida tjänst. Vilka dessa uppgifter konkret är preciseras i ett terminskontrakt i början av varje termin. Om det finns områden där man av t ex själavårdsskäl inte anser att studenten kan vara med, ska detta klargöras så snart som möjligt. Församlingen ansvarar även för att det finns en mentor som vägleder, ger respons och stöder studentens utveckling. Mentorn måste få tid för dessa samtal (minst ett samtal varannan vecka, ca 1,5 timme) och för att delta i den mentorsutbildning som ALT ordnar (se mer om mentorns roll nedan). Studenten behöver även handledning i församlingen utifrån den ledarträning den är delaktig i. Handledare kan vara mentorn eller annan person. Studenten kommer som deluppgift i olika kurser att genomföra undersökningar i och för församlingen (intervjuer, iakttagelser, enkäter, mm), som kan ge värdefulla insikter för församlingen. Det är därför avgörande att församlingen har en villighet att vara med i en sådan utbildningsprocess. Samtidigt har mentor- och församlingsledning en självklar rätt att pröva eller påverka dessa undersökningar för att till exempel respektera personers integritet och tystnadsplikt. I studenten får församlingen en inspirerad och målinriktad person in i gemenskapen, men självklart kan man inte se studenten som ytterligare en medarbetare ( gratis arbetskraft ). Studenten måste få tid och utrymme för att vara just student i församlingen. Den allra största tiden kommer att styras av de kurser som denne behöver utföra.

Innan studenten definitivt antas till ALT skall församlingens ledning i ett församlingskontrakt bekräfta att de vill ta emot studenten (se nedan). Ekonomi ALT tillhandahåller material för mentorer som är knutet till utbildningsförloppet men ger inte utbildningsförsamlingen någon ekonomisk ersättning för utbildningsinsatsen. Utbildningsförsamlingen bidrar med ett årligt bidrag. Det täcker vissa kostnader kring studiecentrats miljö, vissa av studenters kostnader i samband med gemensamma träffar, mentorsutbildning samt kostnaden för pastoral ram under år 3-4. Årsavgiften för detta är på 3 000 kr för heltidsstudent och 1 500 kr för student på 50%. Utbildningsförsamlingen har inte några ekonomiska skyldigheter gentemot studenten. Mentorskap Mentorns uppgift är att stödja studenten i dennes utbildningsprocess. Tillsammans med den studerande planerar mentorn för uppläggningen av den studerandes församlingsarbete. Det grundläggandet kravet för att kunna fullfölja denna uppgift är att mentorn har tid att möta studenten (minst ett samtal varannan vecka på ca 1,5 timme). Vidare är det viktigt att mentorn har en sådan relation till utbildningsförsamlingen att denne kan ge studenten en förståelse och inblick i församlingens vision, inriktning och sammanhang. Det behöver inte innebära att mentorn är anställd i församlingen eller sitter i församlingsledningen, men mentorn behöver åtminstone ha en nära relation till ledningen. ALT söker inga färdiga mentorer som kan lära studenten att gör som vi, för vi kan, utan vi önskar mentorer som vill följa studenten i en utbildningsprocess och på olika sätt stimulera studentens egen utveckling. Viktigare än något annat är därför att mentorn har ett djupt intresse att följa, lyssna och uppmuntra studenten. Mentorns roll i relation till studenten kan sammanfattas i tre huvudområden: träning av yrkeskompetens, teologisk stimulans och andlig vägledning. Träning av yrkeskompetens Det är avgörande att studenterna får träna de färdigheter som behövs i den framtida ledarroll de utbildar sig för. En av mentorns viktigaste uppgifter är därför att planera, utvärdera och stödja studenten så att denne får träna de kompetenser som behövs. Ansvaret som utbildningsplats innebär att studenten ska få möjlighet att delta i och få tillgång till församlingens olika verksamheter. En mentor ska vara en dörröppnare för studenten genom att hjälpa studenten att komma i kontakt med rätt personer och verksamheter. Det är studentens behov av utbildning och inte församlingens behov som ska stå i centrum! Mentorns uppgift är att vaka över detta utbildningsmål och att uppmuntra studenten att sträcka sig utöver det denne är nu, visa verktyg för denna process, inge mod och motivation samt utgöra en modell för ledarskap. Teologisk stimulans Kristet ledarskap innebär att vara teolog i betydelsen att kunna förstå och hantera olika situationer på ett genomtänkt och välgrundat sätt. Mentorns andra huvudområde är att genom sina frågor

stimulera studenten att göra sådana reflektioner över sina erfarenheter. Mentorn behöver ofta vara en sparringpartner för att lyssna in och samtala om det som studenten arbetar med i sina studier. En del kurser innefattar studiemoment som ska utföras i utbildningsförsamlingen (t ex kring den egna kyrkotraditionen och praktiken) och studenten kan planera olika fördjupningsuppgifter tillsammans med mentorn (t ex kring predikan/kommunikation, diakonala projekt, och så vidare). Mentorn ska vaka över att dessa kursmoment inte bara blir praktisk yrkesträning utan också teologiskt reflekterande. Andlig vägledare Kristet ledarskap är helt beroende av en persons andliga och personliga mognad. Det är därför avgörande att studietiden också innebär växt på dessa områden. Studenten behöver någon som följer och uppmuntrar personlig mognad och som kan stödja denne i funderingar och brottning med tro och kallelse. Mentor en omöjlig uppgift? Det är många förväntningar som kan ställas på en mentor. Ingen kan fullt ut fylla alla behov av att ge teologisk stimulans, andlig vägledning eller vara en coach och dörröppnare. I början av mentorsrelationerna hjälper vi därför till med att klargöra förväntningarna. Ser man att det för studenten finns viktiga områden som inte rimligen kommer att tillfredsställas i mentorsrelationen, kan man mycket väl komplettera mentorn med en eller flera personer som studenten träffar då och då. Vår erfarenhet är att mentorskap av en student på ALT ger väldigt mycket tillbaka till den egna lärandeprocessen. Som ledare och mentor får man genom studenten möjlighet att även vara med och reflektera över sitt eget ledarskap och församlingsbyggande en verkligt inspirerande process. Mentorskapets verktyg På ALT har vi tagit fram flera olika redskap som är till hjälp för mentorssamtalen. Tre gånger om året bjuds nya och gamla mentorer in till en utbildningsdag där vi går igenom redskapen och erbjuder en mentorsutbildning som ger stöd till mentorsprocessen. ALT ger ingen ekonomisk ersättning för mentorns insatser, men som mentor är man välkommen att vara med på intressanta föreläsningsdagar till egen fördjupning som vi erbjuder då och då. Handledare För studentens ledarträning är det viktigt att det ges handledning av studenten i förhållande till de uppgifter den genomför i församlingen. Handledare kan antingen mentorn vara eller en annan person. Det är dock viktigt att handledaren har god ingång och inblick i församlingens ledarskap och organisation. För studenten är det viktigt att det är tydliggjort vem den ska vända sig till när det gäller sin ledarutveckling i relation till den praktiska träningen av ledarskap i församlingen. Vem som är handledare i relation till studenten och de olika deluppgifter den genomför fastställs i terminskontraktet. Handledaren behöver se studenten i dennes ledaruppgifter, ge respons och vägledning till fortsatt utveckling, samt vara ett stöd för studenten i planering och utvärdering i dennes ledarträning.

Studieledaren Varje student knyts till en studieledare. Det är denne som tillsammans med studenten har det primära ansvaret att planera, följa och utvärdera studierna. ALT ger flera olika alternativ i studietempo, kursval och personlighetsträning för att studenten ska ha möjlighet att profilera och utforma sina studier på ett relevant sätt. Även om mentorn spelar en viktig roll i denna process vilar huvudansvaret för planeringen av studentens totala utbildningsprocess i dennes kontakt med studieledaren. Varje studieledare ansvarar för ca 10 studenter. Dessa träffas också regelbundet tillsammans med studieledaren på studiecentret för att tillsammans följa och uppmuntra varandras studieprocess. Studieledaren ger studievägledning åt den enskilde studenten vad gäller upplägg och utvärdering av studierna. I samråd med mentor ska studieledaren vaka över att studietiden ges en inriktning som tjänar studentens inriktning. Studieledaren är också kontaktperson för mentor/utbildningsförsamling för planering och utvärdering av studentens utbildning i församlingen. Studieledaren har som ansvar att varje termin träffa student och mentor för att planera terminens uppgifter i utbildningsförsamlingen och utvärdera tidigare erfarenheter. Det är till studieledaren som mentor och student i första hand vänder sig för att samtala om frågor och problem i utbildningsmiljön. Studieförlopp En students studier börjar med att den upprättar ett startbrev där den beskriver sin nuvarande utgångspunkt för och inriktning med studierna. I början av terminen upprättas sedan ett terminskontrakt tillsammans med student, mentor och studieledare. I detta slår studenten fast sin inriktning för terminen. Här klargör studenten det den vill fokusera och träna under terminen och hur detta ska tränas. Utgångspunkt för detta är hur studenten känner sig själv, sin inriktning för tjänst, sina styrkor, svagheter och erfarenheter. I detta terminskontrakt tecknas också bilden av ledaransvar under terminen och vem/vilka som ger studenten handledning för detta. Under terminen tar sedan studenten med journalblad, i vilka den bearbetat olika sidor av ledarskap och andra deluppgifter från kurserna till mentorssamtalen. Vid terminens slut skriver sedan studenten en terminsreflektion där den utvärderar sitt lärande. Terminsreflektionen blir sedan utgångspunkt för nästa termins planering och terminskontrakt.

Församlingskontrakt & Ekonomiskt avtal...... har ansökt och antagits för studier på Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT)och vi (församlingens namn) är positiva till att hon/han antas till utbildningen. Som församling förbinder vi oss till att vara utbildningsplats för studenten under hennes/hans tid på ALT. Församlingsledning känner till studentens inriktning och motiv till studier på ALT och är villiga att ställa upp som utbildningsförsamling. Utbildningsförsamlingen ska ge studenten tillfälle att få en bred inblick i församlingens verksamhet och ledning samt vara tillgänglig för att studenten ska kunna genomföra de fältstudier (undersökningar) som ska utföras i relation till studierna. Församlingen har i samtal med studenten funnit en lämplig mentor som kan avsätta tid för detta arbete (cirka 1,5 timme varannan vecka). Mentorn skall avsätta tid till att sätta sig in i mentorsuppgiften. Mentorn deltar i minst ett möte per termin med studenten och studieledaren, där studentens utbildning för terminen bestäms i ett terminskontrakt. Församlingen skall se till att studenten får handledning i relation till de ledaruppgifter den är engagerad i som en del av utbildningen i församlingen. Namn på handledaren fastställs i terminskontrakt efter terminsstart. Församlingen betalar en årsavgift på 3 000 kr för heltidsstudent eller 1 500 kr för halvtidsstudent vid läsårsstarten. Församlingen har inga andra ekonomiska förpliktelser gentemot studenten med mindre att det ingås ett separat avtal om detta. Mentorns namn Adress: Telefon: E-post: Ort/ och datum Undertecknat för församlingen Namnförtydligande Uppgift i församlingen