Studiehandbok. med kursplaner Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå

Transkript

1 Studiehandbok med kursplaner Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå Akademi för ledarskap och Teologi en utbildning i samverkan mellan

2 1 INNEHÅLL 1. Välkommen till Akademi för Ledarskap och Teologi Utbildningens sammanhang och syfte Kännetecken på Akademi för Ledarskap och Teologi... 6 a) En sammanhållen utbildning med bredd b) En församlingsbaserad utbildning med utbildningsförsamlingar och mentorer c) En teologisk utbildning som förenar praxis med reflektion... 7 d) En ledar- och pastorsutbildning e) En utbildning på akademisk nivå Kort bakgrund Utbildningens upplägg och innehåll Översiktligt innehåll Studieordning Studier inom folkhögskola, år Studier vid ÖTH åk Betoningar terminsvis Profilerade studiealternativ Yrkesprofilering En teologisk ledarutbildning Ledarträningen vill stödja framväxt av ledare som i sitt ledarskap: Pedagogik för ledarträningen under utbildningens fyra år Personbearbetande samtal för studenterna Studieförlopp Studiecentra En vanlig vecka på ALT Gemensamma mötesplatser Studenternas arbetsinsats Principer för halvtidsstuderande Registrering av kurser, studieintyg och diplom Studeranderätt och studentinflytande Utvärderingar Studieplattformar Frånvaropolicy Sjukanmälan... 18

3 2 Ekonomi Livslångt lärande Utbildningsförsamlingens och mentorns ansvar och roll Utbildningsförsamlingens ansvar Mentorns ansvar A. Andlig vägledning B. Träning av yrkeskompetens C. Handledning D. Teologisk stimulans Policy i relationen mellan studenter och mentorer Studentens ansvar att hantera information och förtroenden i utbildningsförsamlingen Studieledarens ansvar Redskap för ALTs pastorala träning Församlingskontrakt & Ekonomiskt avtal Terminskontrakt Terminsreflektion Allmän reflektionscirkel att bearbeta en livshändelse eller situation Tillämpad reflektionscirkel erfarenheter från utbildningsförsamlingen Plan för Andligt Formande Personal Adresser Kursplaner Församling och ledarskap I, ht Mål/förväntade studieresultat Redovisning av kursen Litteratur Församling och ledarskap II, Vt Kursplan Bibel & Tolkning 1, ht Mål och förväntade studieresultat Redovisning av kursen Litteraturlista Kursplan Kyrkans historia, ht13-vt Mål och förväntade studieresultat Redovisning av kursen... 40

4 3 Litteraturlista Kursplan Samhällsanalys och Etik, vt Mål och förväntade studieresultat Redovisning av kursen Litteraturlista Kursplan: Kommunikation och tjänst I, ht Mål/förväntade studieresultat Redovisning av kursen Litteratur Kursplan: Kommunikation och tjänst II, vt Kursplan Kristen tro och Spiritualitet, ht Mål och förväntade studieresultat Redovisning av kursen Litteraturlista Kursplan Bibel & Tolkning 2, ht13-vt Mål och förväntade studieresultat Redovisning av kursen Litteraturlista Religionskunskap och Religionspedagogik, vt Mål och förväntade studieresultat Redovisning av kursen Litteraturlista Bilaga: Komma igång med First Class... 53

5 4 1. VÄLKOMMEN TILL AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI Det är en stor glädje att få hälsa dig välkommen till Akademi för Ledarskap och Teologi. I många år och på många sätt har församlingar, samfund och skolor utbildat människor för tjänst i Guds rike. Akademi för Ledarskap och Teologi vill fortsätta den goda traditionen och utveckla den. Vi tror, hoppas och ber att utbildningen ska bli en hjälp för dig som student att växa i ditt lärjungaskap och ditt tjänande. Drömmen är att se människor utvecklas, församlingar stärkas och Guds rike växa till i vårt land och ut över världen. Utbildning gör något med oss och vår förhoppning är att du ska utvecklas både som människa genom ökad mognad, kunskap och passion, och som ledare genom att få nya redskap, träning med handledning och få se nya utmaningar. Men utbildning är inte bara till för den enskilde utan också för det sammanhang där den ska användas. Vår förhoppning är att ALT och dina studier här ska bli till nytta i olika församlingsmiljöer. Vi vill utbilda för församlingens uppdrag och därför är utbildningen också nära kopplad till församlingens verklighet. Ytterst sett önskar vi att ALT får vara ett redskap för att bygga och stärka Guds rike. Utbildningens djupaste mål ligger utanför oss själva som studenter och personal, det finns i den värld som Gud älskar, sträcker sig mot och som församlingen är satt att betjäna. Akademi för Ledarskap och Teologi vill därför hålla samman flera dimensioner och parallellt träna teologisk reflektion, andlig fördjupning och praktiskt handlag för lärjungaskap och församlingstjänst. Akademi för Ledarskap och Teologi är samverkan på flera plan. Detta gör vi tillsammans! I själva utbildningens struktur är det flera aktörer som samverkar: tre samfund (Pingst, EFK och Alliansmissionen), fem folkhögskolor (Dalkarlså, Hyllie Park, June, Kaggeholm och Mullsjö), två högskolor (ÖTH i Örebro och HLT i Oslo) tillsammans med en lång rad lokala församlingar kring våra fem studiecenter. Vi som lärare och personal har olika gåvor, kompetens och specialintressen. Vi strävar efter att locka fram det bästa av varandra och vill fungera som komplement till varandra. Trots olikheter på en rad områden delar vi alla passionen för utbildning, församling och Guds rike. Du som student är en mycket viktig del i denna samverkan. Det är din utbildning det gäller och din inställning och insats kommer att vara helt avgörande för hur utbildningen formas. Vi hoppas att du vill vara en del av ett gott samspel, vara huvudaktör i ditt lärande och att du delar vår passion för Guds rike. Akademi för Ledarskap och Teologi bygger dessutom på övertygelsen att Gud är närvarande, intresserad och aktiv. Därför inkluderar samverkan även en förväntan på att Gud kommer att stödja, leda och välsigna dina studier och hela arbetet med utbildningen. I denna studiehandbok finns en hel del information samlad för att beskriva utbildningen. Här finns texter om grundläggande värderingar och utgångspunkter, praktisk information om hur utbildningen är upplagd och kursplaner för de olika kurser som är aktuella. Vi hoppas att du tar dig tid att läsa detta dokument och på så sätt får en klarare bild av det sammanhang där du ska studera under några år. Än en gång vill jag hälsa dig hjärtligt välkommen till Akademi för Ledarskap och Teologi! Ulrik Josefsson Utbildningsföreståndare

6 5 2. UTBILDNINGENS SAMMANHANG OCH SYFTE Akademi för Ledarskap och Teologi är en teologisk ledarutbildning som vill träna kvinnor och män för tjänst i Guds rike. Akademi för Ledarskap och Teologi bedrivs i ett nätverk för utbildning som har formats av Svenska Alliansmission (SAM), Evangeliska Frikyrkan (EFK) och Pingst fria församlingar i samverkan (PFS) tillsammans med ett antal av rörelsernas folkhögskolor och Örebro Teologiska Högskola samt Høyskolen for Ledelse og Teologi (HLT) i Oslo. Tillsammans skapar dessa parter en flexibel men sammanhållen utbildning vid olika studiecentra så att församlingar kan träna sina nuvarande och blivande ledare. Grundläggande är: att utifrån församlingens missionsuppdrag driva en utbildning som genomsyras av Bibelns centrala ställning och präglas av öppenhet för Andens verk och tilltal, att genomföra hela utbildningen utifrån ett församlingsbaserat arbetssätt så att den lokala församlingens liv och mission är en viktig bas för studenternas lärande och teologiska fördjupning, att driva en utbildning genom folkhögskola och högskola, samt att driva utbildningen med öppenhet för internationell samverkan. Målsättningen är: att utrusta församlingens blivande pastorer och ledare med teologisk kunskap och förmåga till teologisk reflektion, att genom samverkan mellan undervisning och personlig vägledning stödja de blivande pastorerna och ledarna att uppnå den andliga mognad som är en förutsättning för församlingstjänst, samt att leda studenterna in i ett fördjupat lärjungaskap och hängiven efterföljelse av Jesus Kristus, motiverade för livslångt lärande. Ett nätverk för framtidens ledarutbildning Akademi för Ledarskap och Teologi är ingen självständig skolinstitution utan ett nätverk av samverkande skolor och samfund. Genom nätverket samordnas folkhögskolors och högskolors kurser så att det för studenterna skapas en sammanhållen teologisk utbildning som är inriktad på att träna framtidens pastorer och ledare. Folkhögskolan och högskolan har delvis olika förutsättningar och regelverk som var för sig är fruktbara för en bred och djup ledarträning. Genom Akademi för Ledarskap och Teologi skapas ett samlat nav för nätverket. Akademi för Ledarskap och Teologi fungerar alltså inte som en ram som beställer utbildning utan är en nätverksorganisation där alla ingående parter möts och aktivt samverkar och samplanerar utbildningen så att den leder till en relevant träning för samfundens kommande ledare.

7 6 2.1 KÄNNETECKEN PÅ AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI Akademi för Ledarskap och Teologis uppdrag är att skapa en sammanhållen utbildning, som är församlingsbaserad, teologisk, pastors- och ledarinriktad, samt akademisk. A) EN SAMMANHÅLLEN UTBILDNING MED BREDD. Akademi för Ledarskap och Teologi är en utbildning som är lokaliserad på flera platser och kommer på så sätt att finnas närvarande i olika delar av landet. Det gör att fler församlingar kan fungera som utbildningsförsamlingar och att studenter i högre grad kan finnas kvar i sina sammanhang. Det är en sammanhållen utbildning med flera aktörer. Det är tre samfund som samverkar. Utbildningen spänner över två olika skolformer, folkhögskola och högskola. Till detta kommer en mängd församlingar med olika erfarenhet, miljö och kompetens. Utbildningen håller samman flera dimensioner av lärande. Den vill förmedla den rika kunskap som finns i kristen tro och teologisk tradition genom föreläsningar, seminarier och litteratur. Samtidigt betonar den träning av färdigheter och reflektion som binder samman och fördjupar kunskap och liv i församlingsmiljö. Utbildningen vill involvera hela livet, både mänsklig och andlig utveckling är avgörande processer för den enskilde och församling. Lärandet befrämjas även av fördjupande och utmanande möten med människor och med Gud. Akademi för Ledarskap och Teologi är en sammanhållen utbildning över fyra år som också förstår att lärandet måste fortsätta och att utbildningstiden ska lägga en god grund för det livslånga lärandet. B) EN FÖRSAMLINGSBASERAD UTBILDNING MED UTBILDNINGSFÖRSAMLINGAR OCH MENTORER. Utbildningsförsamlingen är en lokal församling där studenten får finnas med, pröva teorier i praktiken, lära sig kontextanalys och får möjlighet att växa i sin ledarroll. Lärandet kan på detta sätt utgå från den praxis som finns i församlingar, inte för att bevara allt som nu görs, utan för att bättre förstå samband i församlingsmiljön och för att lättare hitta vägarna mellan teori och praktik. Varje student har en mentor som vanligtvis är pastor eller ledare i utbildningsförsamlingen. I samtal med mentorn kan studenten bearbeta sin personliga utveckling och ledarroll. Mentorn bidrar också till att församlingens konkreta verklighet aktualiseras i utbildningen. Församlingsmiljön är en lika viktig lärplats som klassrummet. Det är för församlingens utmaningar som studenten utbildas. Det är församlingen som är platsen för tjänst och eventuell anställning. Därför är församlingen en viktig aktör i denna form av utbildning.

8 7 C) EN TEOLOGISK UTBILDNING SOM FÖRENAR PRAXIS MED REFLEKTION Akademi för Ledarskap och Teologi inser vikten av att allt som sker i församlingen måste vara grundat på god reflekterad teologi. Det finns ingen neutral utgångspunkt för teologiskt arbete, men vi menar att den bästa placeringen för teologi är nära den praktiserade tron i församling. Utbildningen verkar inom ramen för de samverkande samfundens teologiska självförståelse, dvs inom evangelisk, baptistisk och pentekostal tradition. Denna församlingsbaserade teologi beaktar särskilt följande perspektiv: Församlingens missionsutmaning utgör centrum för utbildningens teologiska förståelse. Människor i Sverige och världen behöver möta evangeliet om Jesus Kristus och utmanas till omvändelse. Församlingen är inte ett självändamål utan existerar för de människor och den värld Gud vill rädda. Bibeln är den avgörande auktoriteten. God teologi ska ta vara på all sanning från olika källor men Bibeln är den avgörande auktoriteten för lära och liv i församlingen. Bibelns centrala plats karaktäriserar utbildningens utformning och innehåll. God teologi integrerar upplevelser och erfarenheter. Genom studierna utmanas studenten till fördjupning av det kristna livet och till utveckling av karismatiska gåvor. Erfarenhetsbaserad teologi handlar även om att förhålla sig teologiskt till erfarenheter som studenter gör utanför utbildningen. Teologin gestaltas i liv och i handling. Teologi kan inte reduceras till frågorna om rätt lära utan måste förstås utifrån sitt intima samband till gemenskapens praktiska liv. Samtidigt behöver ett församlingsbaserat studium pröva och reflektera kring den teologi som ligger inbäddad i församlingens sätt att vara och handla. D) EN LEDAR- OCH PASTORSUTBILDNING. Samfundens folkhögskolor är en lämplig miljö för rörelseförankrad ledarträning genom sin pedagogiska kompetens och breda erfarenhet av folkbildning. Utbildningens uppdrag är primärt att träna ledare. Lärandet i utbildningen syftar till att studenten ska kunna omsätta kunskaperna i praktiken och kunna leda processer och utveckling i församling. Gott ledarskap ska också kunna identifiera, utmana och träna nya ledare. Därför finns hela tiden perspektivet av team, mentorskap och förmerande ledarskap i utbildningen. Att se nya möjligheter, bryta ny mark och tänka pionjärt vad gäller målgrupper, former och tjänst är perspektiv som präglar utbildningen. Kompetenser som stimulerar församlingsplantering, församlingsutveckling, goda ledarskapsmodeller och nytänkande tränas under utbildningen. Utbildningen vill forma pastorer som är förankrade i sina egna traditioner så väl som i den samtida kontexten. Sverige har förändrats och församlingen står inför nya utmaningar och möjligheter. En relevant ledarutbildning måste ge fördjupad förståelse av denna kontext, öppna för kulturanalyserande perspektiv och ge redskap för att leva trovärdigt i samtiden. Studenterna tränas till reflekterande praktiker genom att det hela tiden ska finnas en handlingsdimension i utbildningen och att kunskaper som tränas också ska kunna praktiseras. Utbildningen lägger stor vikt vid samspelet mellan församlingens praktik och teologisk reflektion, så att studenten får redskap för kontinuerlig utveckling av det egna livet, den levda praktiken och den teoretiska reflektionen, och därigenom tränas som reflekterande praktiker.

9 8 E) EN UTBILDNING PÅ AKADEMISK NIVÅ. Med akademisk nivå menas en kvalitetsbestämning som omfattar de delar av utbildningen som anordnas av folkhögskola likväl som högskola. Det innebär en betoning på reflektion och analys, förmåga att pröva olika perspektiv och krav på självständighet i materialinhämtning och redovisning. Akademi för Ledarskap och Teologi vill vara en del av det teologiska arbete som pågår inom högskola såväl i Sverige som internationellt, både för att pröva egna positioner mot andra synsätt och erfarenheter som för att ge konstruktiva teologiska bidrag. Akademisk nivå innebär även att delar av utbildningen leder till högskolepoäng och akademisk examen. Högskolepoängen förstärker utbildningens användbarhet och ökar möjligheten för studenter som vill bygga på utbildningen med andra utbildningar eller högre akademisk nivå. 2.2 KORT BAKGRUND Akademi för Ledarskap och Teologi har sitt sammanhang inom tre frikyrkorörelser som har en lång utbildningstradition. Bibelstudiet och bibelsamtalet har alltid haft en central plats i församlingslivet. Rörelserna har med rätta setts som en del av de svenska läsarna. Detta syns också i hur aktiva dessa samfund varit i breda utbildningssatsningar med bibelskolor och folkhögskolor. Idag har dessa samfund åtta folkhögskolor som bedriver verksamhet på många platser runtom i Sverige och internationellt. Det har varit naturligt för dessa rörelser att också träna sina ledare vid speciella utbildningar. SAM startade pastorsutbildning 1919 som bedrevs vid Kortebo från 1927; Örebromissionen startade pastorsutbildning 1908 vid Örebro Missionsskola som ett resultat av förnyelse och evangelisations- och missionsiver. Missionsskolan integrerade också Helgelseförbundets pastorsskola vid Götabro år År 1992 startade även Örebro Missionsskola och Hyllie Park Folkhögskola den ledarutbildning som senare fick namnet Skandinavisk Akademi för Ledarskap och Teologi (SALT) genom sin breddning till samverkansparter i Danmark och Norge (en av dessa parter var Høyskolen for Ledelse og Teologi i Oslo). Pingst har en lång tradition av evangelistkurser och lärlingskap. Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium startade 1999 i Uppsala med bas inom Pingströrelsernas folkhögskolor. Det är idag naturligt att samordna resurserna för denna brett utvecklade ledarträning. Det finns en teologisk samsyn kring evangelikal teologi såsom den uttrycks ibland annat i Lausanne-deklarationen, karismatiskt liv och en längtan efter förnyelse för att möta dagens missionsutmaningar i Sverige och i världen. Det är också krävande att bedriva högre utbildning i ett samhälle med ökade utbildningsnivåer. Resurser behöver samordnas för att skapa en bred, kompetent och relevant utbildning. Med avstamp i samfundens olika historiska förutsättningar vill vi idag utbilda ledare och pastorer för att bygga Guds rike och rusta människor och församlingar att möta framtidens utmaningar.

10 9 3. UTBILDNINGENS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL 3.1. ÖVERSIKTLIGT INNEHÅLL Akademi för Ledarskap och Teologi vill erbjuda en teologisk ledarutbildning som är relevant för kyrkans uppdrag och utmaningar idag. Utbildningen kombinerar folkhögskolans möjlighet till profilerad ledarträning inom den egna folkrörelsens ram med högskolans fördjupade reflektion och långa kunskapstradition. Tillsammans skapar detta en kreativ miljö som förenar det bästa ur två skolformer och därigenom erbjuder en utbildning som ger goda akademiska kunskaper tillsammans med erfarenhetsbeprövade redskap för församlingsledning och församlingsutveckling. På så sätt formas ledare och teologer som både kan analysera världen teologiskt och bidra till att förändra den. Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder en bred teologisk ledarutbildning som innefattar kurser inom bibelkunskap och bibelteologi, systematisk teologi och etik, kyrkohistoria, mission, religionshistoria och samtidskunskap, själavård, ledarskap, förkunnelse och undervisning, diakoni, församlingsliv mm. Det samlade navet genom hela utbildningen är yrkes- och ledarträning. Kurserna genomförs av olika utbildningsanordnare inom folkhögskola och högskola. Normal studiegång är fyra år men utbildningen kan också avslutas efter tre eller två år. Utbildningen kan läsas på hel- eller deltid. En fyraårig studiegång kan leda fram till ett fyraårigt ledardiplom från Akademi för Ledarskap och Teologi och teologi kandidatexamen (180hp). Tre års studier leder fram till treårigt diplom och högskoleexamen i teologi (120hp). Det finns också en möjlighet att enbart läsa utbildningens första två år som en bredare ledarutbildning utan krav på att examinera kurser inom högskolan. År 1 Studier inom folkhögskolan Ämneskurser 50% (kan examineras vid HLT) Ledarkurser 50% År 2 Studier inom folkhögskolan Ämneskurser 50% (kan examineras vid HLT) Ledarkurser 50% År 3 Studier inom ÖTH 100%: Ämneskurser Pastoral Teologisk Fördjupning År 4 Studier inom ÖTH 100%: Ämneskurser och examensarbete Pastoral Teologisk Fördjupning

11 STUDIEORDNING STUDIER INOM FOLKHÖGSKOLA, ÅR 1-2 Årskurs 1 Hösttermin Vårtermin Församling och ledarskap I Församling och ledarskap II Bibelkunskap I Kyrkans historia Samhällsanalys och etik Årskurs 2 Kommunikation och tjänst I Kommunikation och tjänst II Kristen tro och spiritualitet Bibelkunskap II Religionskunskap och religionspedagogik I följande sex kurser finns möjlighet att examinera kunskaper i teologi genom teologiska baskurser vid Høyskolen for Ledelse og Teologi (HLT) (60hp): Bibelkunskap I (KRI1020E Bible & Interpretation II 10hp) Kyrkans historia (KRI1030E The History of Christianity and Confessional Identities 10hp) Samhällsanalys och etik (RLE1020E Social Analysis and Ethics 10hp) Kristen tro och spiritualitet (KRI1040E Dogmatics and Spirituality (10hp) Bibelkunskap II (KRI1010E Bible & Interpretation I 10 hp) Religionskunskap och religionspedagogik (RLE1010E World Religions and Religious Education 10hp)

12 11 STUDIER VID ÖTH ÅK 3-4 Årskurs 3 Ht block 1 Ht block 2 Vt block 1 Vt block 2 Missionsvetenskap (KM 1 : 7,5hp) Bibelteologi (BV: 7,5 hp) Religionspsykologi (RR fördjupning: 7,5hp) Självständigt arbete (7,5 hp) Introduktion till bibliska språk med fördjupning i NT (BV: 15 hp) Fördjupningskurs i systematisk teologi kring människan och frälsningen (TL: 15 hp) Alt1 Internationellt spår Alt2 Exegetisk fördjupning i Örebro Årskurs 4 Ledarskap (KM fördjupning: 7,5 hp) Fördjupningskurs i GT (BV fördjupning: 7,5 hp) Religionsfilosofi & idéhistoria (TL fördjupning: 7,5 hp) Alt: Fördjupning kring kyrkans pastoraler för studenter i alternativa spår åk 3 (TL: 7,5hp) Teologisk integration (TL fördjupning: 7,5 hp) Församlingens identitet och liv (KM, 15 hp) Självständigt arbete 15hp Fältbaserad kurs med fördjupning i Liturgik och Homiletik BETONINGAR TERMINSVIS Varje termin innehåller en halvfartskurs som ger en huvudbetoning. Sett över fyra år finns följande betoningar: År 1 År 2 År 3 År 4 HT Församlingens teologi och ledaren som person VT Församlingsutveckling och andligt formande HT Kommunikation, predikan och själavård VT Diakoni, media och evangelisation HT Bibelns språk och bibelteologi VT Människan och frälsningen HT Församlingens identitet och liv VT Examensarbete 1 Förklaring till ämnesförkortningar: AA = Allmänna ämnen och ämnesövergripande studier, BV = Bibelvetenskap, KM = Kyrko- och missionsstudier, RR = Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, TL = Tros- och livsåskådningsvetenskap

13 12 PROFILERADE STUDIEALTERNATIV Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder ett relativt fastslaget studieprogram. Det finns dock möjlighet att välja specifik fördjupning genom särskilda studieval. Detta handlar förutom ovan nämnda profileringar framför allt om två möjligheter: (a) Exegetiskt spår Den student som önskar en större fördjupning i exegetik med språkliga studier i grekiska och/eller hebreiska kan under årskurs tre välja en eller två fördjupningsterminer vid ÖTH. Denna fördjupning kan inte erbjudas i nätverket utan förutsätter att studenten kan följa dessa kurser på plats i Örebro. (b) Internationellt spår Akademi för Ledarskap och Teologi uppmuntrar studenter som har möjlighet att tillbringa en termin utomlands för studier. Detta sker lämpligast under vårterminen årskurs 3. Akademi för Ledarskap och Teologi har kontakter med flera samverkansskolor i Skandinavien, Europa och världen. ALT arbetar med att genom ÖTH finna lösningar inom ramen för Erasmus-samarbetet där möjlighet till viss finansiering kan erbjudas. Samtal om ett samarbete med Redcliffe College (England) kring detta pågår. Många andra teologiska skolor kan vara tänkbara för utomlandsstudier under förutsättning att de bekostas av studenten och studieplaneras inom ALT. Studier inom internationellt spår måste godkännas i varje individuellt fall av ALTs och ÖTHs ledning. YRKESPROFILERING Akademi för Ledarskap och Teologis ambition är att varje student ska få en bred helhetsutbildning med grundläggande allmänkunskaper och mångsidig träning av kompetenser för församlingsledarskap. Under studietiden finns ändå möjligheter för studenten att inom vissa kurser och flexibla fältstudier fördjupa och profilera sin utbildning mot det som är inriktningen för deras kommande tjänst. Det kan gälla barn- och ungdomsarbete, evangelisation och församlingsgrundande, diakoni, själavård, mission, undervisning, församlingsledning mm. Ett antal kurser och träffar introducerar också studenten i det konfessionella sammanhang som hon/han kan komma att arbeta inom. Akademi för Ledarskap och Teologi samverkar med samfundens kontaktpersoner för församlingstjänster så att det finns naturliga vägar ut i tjänst för studenterna. Studenter som är intresserade av tjänst i olika samfund erbjuds möjlighet att hålla kontakt med samfunden under studietiden. Detta kan ske genom möten via videokonferens, möten i samfundsgrupper i samband med de gemensamma utbildningsträffarna, gemensamt deltagande i viss konferens samt genom att samfundens kontaktperson möter studenterna. Samfundsanknytningen sker också genom utbildningsförsamlingen, samt genom att vissa moment i kurserna ges en samfundsprofilering.

14 EN TEOLOGISK LEDARUTBILDNING Akademi för Ledarskap och Teologi genomsyras av en inriktning på ledarträning i och för församlingar. Träningen bygger på en samverkan med utbildningsförsamlingar under hela utbildningen, där studenterna kan träna upp sin förmåga att reflektera teologiskt kring den levda tron. Där kan de även bedriva kontextuella studier och tränas i färdigheter genom en ständig dialog mellan teori och praktik. De församlingsteologiska studierna tar på detta sätt sin utgångspunkt i den praktiserade tron och vänder hela tiden tillbaka till handling. Den lärande processen fördjupas genom att kunskaper och erfarenheter prövas i konkreta ledaruppgifter. Teologi blir i denna miljö mer ett verb än ett substantiv. Det teologiska uppdraget kommer inte bara att handla om att beskriva och värdera teologiska ståndpunkter, utan minst lika mycket om att göra teologi, dvs. att skapa och forma teologiskt trovärdiga handlingar. Ledarträningen påverkar därför alla kurser genom utbildningen och förstärks genom (a) särskilda ledarkurser som bedrivs på halvtid år 1-2 och (b) den pastorala fördjupning som hålls ihop av studieledarna på varje studiecenter år 3-4. LEDARTRÄNINGEN VILL STÖDJA FRAMVÄXT AV LEDARE SOM I SITT LEDARSKAP: är personligt & andligt mogna med god självförståelse, igenkänner sin kallelse, kan använda sina gåvor och har etablerat goda vanor som stödjer detta. ser möjligheter till förnyelse och nya satsningar samt har förmåga att leda sådana nystarts- och förnyelseprocesser. låter missionsutmaningen i Sverige och i världen forma församlingens liv. kan utrusta andra genom att identifiera och vägleda nya ledare, forma team, leda lärande processer och hantera konflikter. tryggt kan möta människor i olika livssituationer och förmår bidra till att utveckla en själavårdande kultur i församlingen. är reflekterande praktiker som integrerar förståelse av samtiden och församlingens liv med ett bibliskt och teologiskt förhållningssätt. är allmänbildade och goda kommunikatörer som förstår den egna kontexten och har ett budskap till människor i denna kontext. kan ledarskapets hantverk vad gäller förkunnelse och undervisning, ledning av olika gudstjänster och i utövandet av förbön och andlig vägledning. PEDAGOGIK FÖR LEDARTRÄNINGEN UNDER UTBILDNINGENS FYRA ÅR Ledarträningen är en pågående process som genomförs under hela den fyraåriga utbildningen. Inriktningen i denna process klargörs vid utbildningens start med studenten och dess mentor & utbildningsförsamling. Denna process hålls samman genom ett antal redskap som används under hela utbildningen: Terminskontrakt som följs upp och utvärderas i en terminsreflektion. Loggbok som blir en checklista för att helheten tränas. Gruppseminarier med reflektionscirkeln, som tränar teologisk reflektion och integration utifrån konkreta situationer.

15 14 Plan för och uppföljning av andligt formande. Återkommande gruppsamtal tillsammans med studieledare. Regelbundna samtal med mentor och verksamhet i utbildningsförsamlingen. Individuella samtal utifrån en genomtänkt plan (personbearbetande och tjänsteförberedande samtal). Gemensamma studiedagar då studenter möts fysiskt för undervisning, retreat, reflektion och erfarenheter. PERSONBEARBETANDE SAMTAL FÖR STUDENTERNA En församlingsledares identitet formas av den egna livshistorien. Under hela utbildningen löper arbetet med lärande samtal och reflektion kring den egna personen i relation till kursinnehållet. Den personliga bearbetningen aktualiseras i förhållande till läsning och det direkta kursinnehållet, i förhållande till erfarenheter i utbildningsförsamlingen och i den egna andliga utvecklingen. Under den andra terminen i den andra årskursen ingår en serie av fem samtal med en erfaren själavårdare/terapeut (helst med någon form av terapeutisk utbildning) som är väl förtrogen med församlingsarbete. ALT sammanställer en lista på några själavårdare/terapeuter vid varje studiecenter som studenterna kan välja på. Studenten ansvarar själv för kontakten med sin samtalspart och för att boka samtalen inom den givna tidsramen. Samtalen som är fem till antalet, obligatoriska och bekostas av studenten själv (till subventionerat pris). Eventuell fortsättning av samtalsserien hanteras mellan studenten och själavårdaren/terapeuten till normal samtalskostnad. Samtalen följer en viss struktur och studenten ska inte bryta samtalsserien eller byta samtalspart. Samtalen bygger på delaktighet och öppenhet hos både konfident och själavårdare/terapeut i medvetenhet om det skydd tystnadsplikten ger. Det är viktigt att studenten inser betydelsen av denna samtalsbearbetning. Att samtalsserien sker redan den tredje terminen ger också studenten gott om tid att bearbeta innehållet i samtalen under den resterande studietiden. Om samtalsserien visar på behov av ytterligare samtal eller professionell terapi är det viktigt att studenten förstår betydelsen av detta för framtida ledartjänst. En god rekommendation till alla studenter är att låta samtalsserien bli starten för en kontinuerlig relation till en personlig självårdare. För den som tar emot andra i själavårdande eller rådgivande samtal är det nödvändigt att själv ha en personlig själavårdare eller handledare STUDIEFÖRLOPP STUDIECENTRA ALT är uppbyggt kring fem regionala studiecentra förlagda i Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala och Umeå. Detta möjliggör för lokala församlingar att vara delaktiga i träning av framtida ledare i regionen. Varje studiecenter är knutet till en av de samverkande folkhögskolorna och drivs av den anordnande folkhögskolan i samverkan med församlingar i regionen. På dessa platser finns studieledare, studiegemenskap och videokonferens genom vilken studenter kan delta i undervisning, samt vissa studieresurser som bibliotek och studiemiljö. Studenterna möts på studiecentret två dagar i veckan. Övrig studietid är förlagd i utbildningsförsamlingen och för egna studier. ALTs studiecentra är placerat på folkhögskola eller i församlingsmiljö: Göteborg SC ligger i Saronkyrkan och drivs av Mullsjö folkhögskola. Jönköping SC ligger på June folkhögskola och drivs av June folkhögskola. Malmö SC ligger på Hyllie Parks folkhögskola och drivs av Hyllie Park folkhögskola.

16 15 SC Stockholm/Uppsala ligger både i Filadelfiakyrkan i Stockholm och Pingstkyrkan i Uppsala och drivs av Kaggeholms folkhögskola. Umeå SC ligger i Pingstkyrkan Umeå och drivs av Dalkarlså Folkhögskola EN VANLIG VECKA PÅ ALT Studenterna är på sitt studiecenter två dagar i veckan onsdagar och torsdagar i åk 1-2 och torsdagar och fredagar i åk 3-4. Under studiedagarna varvas föreläsning via videokonferens, där en föreläsare undervisar i hela nätverket, med seminarier och bearbetningar på respektive studiecenter med respektive studieledare. Alla kurser ges på halvfart och de erbjuder fyra föreläsningstimmar och fyra seminarietimmar per vecka. Utöver detta finns under studiedagarna tid för samtal, gudstjänst och gemenskap på studiecentrat. En torsdag i månaden möts alla studenter oavsett studietakt, kursval och årskurs till gemensam studiecentertid. Utöver den schemalagda undervisningen på studiecentret ägnas tid åt inläsning av litteratur, bearbetning av material och förberedelse av olika rapporter och inlämningsuppgifter knutna till utbildningen. Därutöver deltar studenten i olika aktiviteter i respektive utbildningsförsamling inklusive de regelbundna träffarna med mentorn. GEMENSAMMA MÖTESPLATSER Studenterna från olika studiecentra möts 4-5 gånger under läsåret. Vissa möten sker årskursvis, andra möts alla studenter på samma plats. Ett tillfälle förläggs till Örebro och ÖTH. För övrigt används någon lägergård, lokalerna i en församling eller någon av folkhögskolorna om verksamheten där har en paus och utrymme finns. Dessa samlingar ligger i regel lunch till lunch tisdag till torsdag. Dessa möten är viktiga för att skapa och upprätthålla utbildningens kultur och samhörighet. Kostnader för logi och uppehälle för dessa träffar finansieras via avgifter från studenter och utbildningsförsamlingar. Även en del av resekostnaderna finansieras för att minska skillnaderna mellan olika studenter utifrån reseavstånd. Planeringen för årets samlingar är: 3-5/9 Hela utbildningen på Nyhemsgården, Mullsjö 5-7/11 Åk 3 i Örebro 19-21/11 Åk 1-2 i Göteborg 14-16/1 Åk 3 i Örebro 25-27/3 Hela utbildningen på Örebro Missionsskola, Örebro 6-8/5 Åk 1 i Borås (retreat). Åk 2 på Kaggeholm 20/5 Åk 3 i Örebro STUDENTERNAS ARBETSINSATS Studier på ALT är heltidsstudier och man bör räkna med en genomsnittlig arbetsinsats på 40 tim/vecka. Hur dessa fördelas kommer att se olika ut för olika studenter men här följer riktlinjer för arbetsinsatsen:

17 16 2 dagar förlagda till studiecentrat för föreläsningar, seminarier mm. 2 dagar för inläsning av litteratur (ca 150s/vecka) och förberedelse av inlämningsuppgifter mm. 1 dag i utbildningsförsamlingen för mentorskontakt, fältstudium och praktisk träning. Det måste observeras att detta är ungefärliga mått som kan variera från vecka till vecka och student till student. Utöver den avsatta studietiden förväntas studenten vara aktiv församlingsmedlem i sin utbildningsförsamling genom gudstjänstbesök, smågruppsarbete mm. PRINCIPER FÖR HALVTIDSSTUDERANDE För studenter som läser på halvfart gäller som regel att man inleder studieförloppet med att läsa ledarkurser år 1, ämneskurser år 2, ledarkurser år 3 och ämneskurser år 4. Därefter fortsätter studierna i åk 3-4. Det är möjligt att ändra studietakt under studiernas gång, men det går inte att börja åk 3 innan studierna i åk 1-2 är avslutade. Det innebär att man måste läsa deltid i minst två år om man vill ha en lägre studietakt. Halvtidsstuderande deltar i regel på de gemensamma dagarna under året. Den genomsnittliga arbetsinsatsen är 20 tim/vecka. Riktlinjerna är: 1 dag i veckan förlagd till studiecentrat för föreläsningar, seminarier mm. Utöver det tillkommer 3-4 halvdagar med studiecentergemensam tid för alla studenter på aktuellt studiecenter. 1 dag för inläsning av litteratur (ca 75s/vecka) och förberedelse av inlämningsuppgifter mm. ½ dag i utbildningsförsamlingen för mentorskontakt, fältstudium och praktisk träning REGISTRERING AV KURSER, STUDIEINTYG OCH DIPLOM Terminsvis får studenten ett registerutdrag som visar inskrivna kurser och avklarade moment. Studenten har själv ansvar för att följa upp icke avklarade kurser. I kontakt med kurslärare planeras hur kursen på lämpligt sätt fullgörs. Uppgifter om fel i registerutdraget lämnas lämpligen direkt till ALTs sekreterare. Akademi för Ledarskap och Teologi utfärdar studieintyg som redovisar vilka kurser som slutförts. För att ha rätt till intyg krävs inlämnade och godkända redovisningar, samt minst 80% närvaro i kurserna. Efter fullgången utbildning i två, tre eller fyra år utfärdas ett ALT-diplom. Betyg för högskolekurserna vid HLT (år 1-2) och ÖTH (år 3-4) ges av respektive skola. Det är angeläget att påbörjade kurser om möjligt avslutas under kurstiden. Om den utsatta tiden för inlämning inte följs ansvarar studenten för att kontakta kursansvarig lärare för att upprätta en tidsplan för när kursen kan avslutas. Omtentamen i ämneskurser i åk 1-2 sker på angivna dagar en gång om året i mitten av augusti. Alla läsårets kurser ska vara avslutade senast 15/8 för att studenten ska kunna fortsätta studierna i nästa årskurs. Undantag från denna regel kan behandlas av utbildningsledningen och studenten ansvarar för att ansöka om sådan dispens. Student som inte avslutat kursen inom utsatt tid har max två år på sig att avsluta kursen, därefter avförs studenten från kursen och måste då göra om den.

18 17 STUDERANDERÄTT OCH STUDENTINFLYTANDE Studentens rättigheter och möjlighet att överklaga beslut finns beskriven i en studeranderättslig standard för den skola studenten är registrerad vid. Dessa dokument finns under ALT dokument på First Class. På studiecentret hålls regelbundna studeranderåd där studenterna själva utformar dagordningen och leder mötena. Utbildningsledningen tar del av protokollen. Studentgruppen utser två studentrepresentanter till det årliga referensgruppsmötet där utbildningens utveckling diskuteras tillsammans med styrgruppen och representanter från huvudmännen. Vidare ska en studentrepresentant utses till minst ett regionalt möte per år med bärarförsamlingar i regionen där det förs samtal om utbildningens inriktning och studiecentrets utveckling. UTVÄRDERINGAR Studenten bär ansvar för planering, genomförande och utvärdering av sin egen lärprocess. Detta sker genom att studenten varje termin skriver ett terminskontrakt tillsammans med studieledaren och mentorn. I detta anges individuella kunskapsmål, färdighetskunskaper och mål för personlig utveckling samt hur detta ska tränas. Studenten utvärderar sen sin egen studieinsats och lärprocess genom terminsreflektioner. I dessa sammanställs och utvärderas viktiga erfarenheter från terminens olika kurser tillsammans med viktiga erfarenheter i praxislärandet. Studenten bär på detta sätt ett eget ansvar för sin lärprocess Studieledaren ansvarar för att stå i en fortlöpande dialog med studenten och mentorn om hur utbildningen och ledarträningen fungerar i utbildningsförsamlingen. Ämneskurser utvärderas fortlöpande när de avslutas under läsåret. Dessa utvärderingar redovisas och diskuteras i berörd studiecentergrupp. I slutet av läsåret görs en analys och bearbetning av alla utvärderingar på de gemensamma kollegiedagarna. I slutet av varje termin görs också en gemensam övergripande utvärdering för hela ALT-utbildningen. Den berör ledarkurserna, studiesituationen, trivselfrågor, relationen till pedagogisk personal, och utbildningsförsamling/mentor samt studiecentrets faciliteter. Resultaten från utvärderingen redovisas för studenterna och följs upp med samtal tillsammans med personalen på studiecentret vid terminsskiftena. STUDIEPLATTFORMAR ALT använder folkhögskolans gemensamma digitala studieplattform, First Class, FC. Alla studenter får inloggningsuppgifter till sin användaridentitet och en introduktion till FC under startveckan. FC används för all konversation via mail och för information som du behöver för studierna. Varje kurs har sitt eget konferensrum för kursinformation, lektionsmaterial, inlämningsuppgifter och diskussion. På FC finns även samlade dokument som ALTs styrdokument, Studiehandbok m.m. Där finns även diskussionsforum, annan info samt info från den anordnande folkhögskolan för respektive studiecenter. Det är viktigt att alla studenter skapar goda rutiner för att hämta information på FC regelbundet. Ansvaret för informationen ligger både på ALTs personal och på studenterna enligt fördelningen personalen har ansvar för att tillgängliggöra informationen, studenter har ansvar för att tillägna sig informationen. I slutet av studiehandboken finns en bilaga med instruktioner till hur du kommer igång med FC. För en bra introduktion till Fronter se

19 18 Utöver plattformen First Class arbetar vi, genom samverkan med Høyskolen for Ledelse og Teologi, HLT, med plattformen Fronter. De två första årens teologiska grundkurser kan genom ett samarbete med HLT valideras och examineras som högskolekurser. De studenter som anmäler sig till dessa kurser och examinerar dem kommer att ha kontakt med HLT via Fronter (lärplattform) och Solar Venus (registrering). Examinationer sker på Fronter och vissa studieredskap finns också tillgängliga här. Alla ALTs studenter erbjuds denna möjlighet. Inloggningsuppgifter och introduktion till Fronter ges under startveckan. Alla lektioner över videokonferens spelas in på ALTs videocenter. Inspelningarna sparas under pågående kurs, men raderas sedan. Studenten kan se inspelningen i efterhand via ALTs hemsida för att ta igen undervisning vid frånvaro eller för att repetera. Inspelningar och Lektionsmaterial får inte spridas utanför dem som är involverade i utbildningen om inte läraren gett sitt godkännande. FRÅNVAROPOLICY Studenten ansvarar för att komma i tid och närvara vid lektioner. Frånvaro på grund av giltiga skäl ska meddelas till studieledare. Ledighetsansökan lämnas till studieledaren. Vid frånvaro ansvarar studenten för att ta reda på vad som behöver göras för att kompensera frånvaron. Studiecentersamordnaren har ansvar att följa upp närvaron varje månad. Om frånvaron närmar sig 20% ska samordnaren samtala med berörd student om vikten av närvaro och om eventuell sjukskrivning eller förändring i studietakt. Om närvaron inte förbättras månad för månad görs i samråd med utbildningsledaren en handlingsplan som kan innebära minskad studietakt. Samordnaren rapporterar vid varje terminsslut studenter med över 20% frånvaro. Om studenten inte följt handlingsplanen och har varit frånvarande 25% eller mer rapporteras till CSN att studierna minskat i omfattning eller avbrutits. Heltidsstudier innebär att den studerande har ett schema som motsvarar minst 20 klocktimmars schemalagda studier per vecka på studiecentret och i utbildningsförsamlingen. SJUKANMÄLAN Vid sjukdom måste studieledaren och samordnaren på studiecentret meddelas via mail eller telefon. Frånvaron meddelas även till kursansvarig lärare som ger besked om ev komplettering av studier för den aktuella kursen. Dessutom bör försäkringskassan kontaktas redan första sjukdagen. Detta är viktigt av två skäl. Om du är sjuk längre än fem dagar sammanhängande kan du få sjukpenning istället för ditt studiemedel och på så sätt spar du studiemedelsveckor. Om du dessutom är sjuk länge så att du inte kan fullfölja kurser och riskerar att inte uppnå kraven CSN ställer på studieresultat kan du genom intyg från försäkringskassan få dispens och därmed möjlighet till fortsatta studiemedel. Mer detaljerad info om detta finner du på csn.se EKONOMI Undervisningen på ALT är kostnadsfri och ger möjlighet till studiemedel på eftergymnasial nivå under hela utbildningstiden. ALT tar ut en terminsavgift på 1400 kr som betalas av studenten på faktura från respektive folkhögskola (halvtidsstuderande 900 kr). Terminsavgiften täcker kostnader för utskrifter, kopiering, försäkring, samt för samordnad resa, mat och logi vid gemensamma utbildningsdagar en gång per termin.

20 19 Utöver detta tillkommer kostnader för litteratur och kompendier (ca 2000 kr/termin), samt resa och mat vid utbildningsdagar en gång per termin. Under åk 2 ingår en serie med fem personbearbetande själavårdssamtal i utbildningen. Även dessa bekostas av studenten själv. Fika på studiecentra betalas av studenten och kostnaden för detta varierar mellan de olika orterna. Studenter som vill söka studiemedel ansvarar själva för att ansöka om detta hos CSN. Kursbeteckningen ALT utbildning anges under respektive folkhögskola i åk 1-2. I åk 3-4 ansöks studiemedlet för studier vid Teologiskt kandidatprogram (180hp) vid ÖTH. För information om studiemedel hänvisar vi till: CSN.se för allmän information om studiemedel samt för ansökan Respektive folkhögskola för frågor om CSN-registrering: o Dalkarlså fhsk, Kjerstin Gradin o Hyllie Park fhsk, Eva-Lotta Larsson o June fhsk, Ingalill Bard o Kaggeholms fhsk, Lilian Westerdahl o Mullsjö fhsk, Annelie Lundstedt o Örebro Teologiska Högskola, Anny Granath Övergripande studiemedelsfrågor för ALT Ulrik Josefsson 3.5 LIVSLÅNGT LÄRANDE En viktig utgångspunkt är att utbildningen lägger en grund för och öppnar till det livslånga lärandet. Akademi för Ledarskap och Teologi är en resurs också för fortsatt utbildning och fördjupning till samfundens fortbildningar. Akademi för Ledarskap och Teologi utvecklar också samverkan med andra parter för att skapa goda övergångar till fortsatta studier på avancerad nivå (som leder till magister, master och forskarexamina).

21 20 4. UTBILDNINGSFÖRSAMLINGENS OCH MENTORNS ANSVAR OCH ROLL ALT bygger utbildningen i ett samspel mellan student, studiecenter och församling med mentor. Istället för den traditionella uppdelningen mellan teori och praktik tror vi på en rikare process där tidigare erfarenheter, praktisk träning, teoretiska studier och mentorssamtal samverkar och påverkar varandra. Därför är utbildningsförsamlingen viktig under hela studietiden. Utbildningsförsamlingen är en lokal församling där studenten får finnas med, pröva teorier i praktiken, lära sig kontextanalys och får möjlighet att växa i sin ledarroll. Lärandet kan på detta sätt utgå från den praxis som finns i församlingar, inte för att bevara allt som nu görs, utan för att bättre förstå samband i församlingsmiljön och för att lättare hitta vägarna mellan teori och praktik. Studentens placering i en utbildningsförsamling ger möjlighet att sammanföra de teologiska studierna med församlingens liv. Teologi ska uttryckas i livet tillsammans med andra för att vara trovärdig och relevant. Vi lär oss också bättre när vi kopplar ihop teologisk analys med egna erfarenheter, iakttagelser i verkliga livet och våra försök att gestalta teologiska övertygelser tillsammans med andra. Utbildningsförsamlingen är därför en avgörande del av studiemiljön. Församlingsmiljön är en lika viktig lärplats som klassrummet. Det är för församlingens utmaningar som studenten utbildas. Det är församlingen som är platsen för tjänst och eventuell anställning. Därför är församlingen en viktig aktör i denna form av utbildning. Beroende på studentens inriktning med sina studier så kan en utbildningsförsamling även vara ett diakonalt arbete med församlingen som bas, ett församlingsgrundande arbete eller ett projekt inriktat på en speciell målgrupp. 4.1 UTBILDNINGSFÖRSAMLINGENS ANSVAR Under studietiden ska utbildningsförsamlingen ge utrymme för studenten att växa i sitt ledarskap. Detta innebär att studenten måste få möjlighet till en bred erfarenhet av ledarskap i överensstämmelse med studentens bakgrund, behov, gåvor och framtida tjänst. Vilka dessa uppgifter konkret är preciseras i ett terminskontrakt i början av varje termin. Om det finns områden där mentor/församling av t ex själavårdsskäl inte anser att studenten kan vara med, ska detta klargöras så snart som möjligt. Församlingen ansvarar även för att det finns en mentor som vägleder, ger respons och stöder studentens utveckling. Mentorn måste få tid för dessa samtal (minst ett samtal varannan vecka, ca 1,5 timme + förberedelse och uppföljning) och för att delta i den mentorsutbildning som ALT ordnar (se mer om mentorns roll nedan). Studenten behöver även handledning i församlingen utifrån de konkreta ledaruppgifter han/hon är delaktig i. Handledare kan vara mentorn eller annan person. Studenten kommer som deluppgift i olika kurser att genomföra undersökningar i och för församlingen (intervjuer, iakttagelser, enkäter, mm), som kan ge värdefulla insikter för församlingen. Det är därför avgörande att församlingen har en villighet att vara med i en sådan utbildningsprocess. Samtidigt har mentor- och församlingsledning en självklar rätt att pröva eller påverka hur dessa undersökningar genomförs och används. I studenten får församlingen en inspirerad och målinriktad person in i gemenskapen, men självklart kan man inte se studenten som ytterligare en medarbetare ( gratis arbetskraft ). Studenten måste få tid och utrymme för att vara just student i församlingen. Största delen av studentens tid kommer att styras av de kurser som denne behöver utföra. (se vidare under 3.4 Studenternas arbetsinsats) Relationen mellan student och utbildningsförsamling/mentor är avgörande delar i utbildningen. Därför strävar vi efter att lösa dessa frågor så tidigt som möjligt, gärna i samband med antagningsprocessen. Detta formaliseras även i ett

22 21 församlingskontrakt mellan församlingen och utbildningen. 4.2 MENTORNS ANSVAR Mentorns uppgift är att stödja studenten i dennes utbildningsprocess. Tillsammans med den studerande planerar mentorn för uppläggningen av den studerandes församlingsarbete. Det grundläggandet kravet för att kunna fullfölja denna uppgift är att mentorn har tid att möta studenten (minst ett samtal varannan vecka på ca 1,5 timme). Vidare är det viktigt att mentorn har en sådan relation till utbildningsförsamlingen att denne kan ge studenten en förståelse och inblick i församlingens vision, inriktning och sammanhang samt att bistå studenten när det gäller konkreta uppgifter och ansvarsområden i församlingen. Det behöver inte innebära att mentorn är anställd i församlingen eller sitter i församlingsledningen, men mentorn behöver åtminstone ha en nära relation till ledningen. ALT söker inga färdiga mentorer som kan lära studenten att gör som vi, för vi kan, utan vi önskar mentorer som vill följa studenten i en utbildningsprocess och på olika sätt stimulera studentens egen utveckling. Viktigare än något annat är därför att mentorn har ett djupt intresse att följa, lyssna och uppmuntra studenten. Mentorns roll i relation till studenten kan sammanfattas i fyra huvudområden: andlig vägledning, träning av yrkeskompetens, handledning och teologisk stimulans. A. ANDLIG VÄGLEDNING Kristet ledarskap är helt beroende av en persons andliga och personliga mognad. Det är därför avgörande att studietiden också innebär växt på dessa områden. Studenten behöver någon som följer och uppmuntrar personlig mognad och som kan stödja denne i funderingar och brottning med tro och kallelse. Mentorn är som andlig vägledare en person som studenten kan spegla sitt liv i och som utmanar till ett fördjupat andligt liv och mognad. B. TRÄNING AV YRKESKOMPETENS Det är avgörande att studenterna får träna de färdigheter som behövs i den framtida ledarroll de utbildar sig för. En av mentorns viktigaste uppgifter är därför att planera, utvärdera och stödja studenten så att denne får träna de kompetenser som behövs. Ansvaret som utbildningsförsamling innebär att studenten ska få möjlighet att delta i och få tillgång till församlingens olika verksamheter. En mentor ska vara en dörröppnare genom att hjälpa studenten att komma i kontakt med rätt personer och verksamheter. Det är studentens behov av utbildning och inte församlingens behov som ska stå i centrum! Mentorns uppgift är att vaka över detta utbildningsmål och att uppmuntra studenten att sträcka sig utöver det denne är nu, visa verktyg för denna process, inge mod och motivation samt utgöra en modell för ledarskap. C. HANDLEDNING För studentens ledarträning är det viktigt att det ges handledning i förhållande till de uppgifter han/hon genomför i församlingen. Mentorn ansvarar för att handledning ges. I många fall kan mentorn själv vara handledare. När studenten är involverad i uppgifter där mentorn inte är med är det viktigt att annan handledare blir utsedd. Det är viktigt att tydliggöra vem som är handledare och vem studenten ska vända sig till i relation till olika konkreta uppgifter och ansvar i församlingen. Vem som är handledare i relation till studenten och de olika deluppgifter den genomför fastställs i terminskontraktet. Handledaren behöver se studenten i dennes ledaruppgifter, ge respons och vägledning till fortsatt utveckling, samt

23 22 vara ett stöd för studenten i planering och utvärdering i dennes olika uppgifter. Mentorn har det övergripande ansvaret för handledningen även när den genomförs av annan person. D. TEOLOGISK STIMULANS Kristet ledarskap innebär att vara teolog i betydelsen att kunna förstå och hantera olika situationer på ett genomtänkt och välgrundat sätt. Det är en viktig uppgift för mentorn att genom sina frågor stimulera studenten att göra teologiska reflektioner över sina erfarenheter. Mentorn behöver ofta vara en sparringpartner för att lyssna in och samtala om det som studenten arbetar med i sina studier. I regel innebär denna uppgift en betydande teologisk stimulans även för mentorn. En del kurser innefattar studiemoment som ska utföras i utbildningsförsamlingen (t ex kring den egna kyrkotraditionen och praktiken) och studenten kan planera olika fördjupningsuppgifter tillsammans med mentorn (t ex kring predikan/kommunikation, diakonala projekt, och så vidare). Mentorn ska vaka över att dessa kursmoment inte bara blir praktisk yrkesträning utan också teologiskt reflekterande. POLICY I RELATIONEN MELLAN STUDENTER OCH MENTORER. Studenten är i en lärande process där mentorns attityd, hållning och bemötande är en viktig del i utvecklingen. Den öppenhet och ärlighet som ALT önskar ska prägla mentorsrelationen kan inbjuda till sårbarhet och beroende på ett felaktigt sätt. För att på allt sätt undvika det studenten eller mentorn kan uppleva som kroppsliga, mentala eller andliga övergrepp vill vi från ALT:s sida förorda följande: Bestäm plats och tidpunkt för mentorsträffarna där båda känner sig bekväma och inga felaktiga bindningar uppstår. Låt dina anhöriga veta vilken relation ni som student och mentor har till varandra och berätta var och när ni träffas. Gör gärna en överenskommelse redan från början att det är OK att markera för varandra om frågorna/samtalen blir så personliga att de blir obehagliga. Det betyder inte att man inte kan utmana varandra att ta nya och kanske obekväma steg i sin utveckling som kristen och ledare. Om mentor eller student känner att mentorsrelationen har skapat ett beroende som inte känns positivt så ber vi er kontakta studieledaren. Vi vill på ALT uppmärksamma dessa frågor på förhand så att både student och mentor känner sig trygga med varandra och för att omgivningen ska veta vad som gäller. En genomtänkt och medveten hållning skapar tillit och ökar möjligheten till ett förtroendefullt samarbete. STUDENTENS ANSVAR ATT HANTERA INFORMATION OCH FÖRTROENDEN I UTBILDNINGSFÖRSAMLINGEN Studenten kommer genom de församlingsbaserade studierna och ledarträningen att få inblick i församlingens innersta krets och möta frågor som kräver konfidentialitet. Att hantera dessa frågor är en del av lärprocessen för församlingsledare. Samtidigt är det ett ansvar att redan under studietiden kunna bevara förtroenden, och inte prata om känsliga processer utanför de rum som man har kommit överens om att behandla dem i. Här har studenten ett ansvar att rådfråga sin mentor om det finns osäkerhet i vad som får föras vidare. Mentorn har på liknande sätt ett

24 23 ansvar att vara tydlig i att handleda studenten kring hur känsliga frågor bör hanteras. I känsliga frågor har studenterna en moralisk tystnadsplikt även om den inte kan gälla juridiskt. 4.3 STUDIELEDARENS ANSVAR Varje student knyts till en studieledare på ALT. Det är denne som tillsammans med studenten har det primära ansvaret att planera, följa och utvärdera studierna. ALT ger flera olika alternativ i studietempo, profilering och personlighetsträning för att studenten ska ha möjlighet att profilera och utforma sina studier på ett relevant sätt. Även om mentorn spelar en viktig roll i denna process vilar huvudansvaret för planeringen av studentens totala utbildningsprocess i dennes kontakt med studieledaren. Varje studieledare ansvarar för ca 10 studenter. Dessa träffas också regelbundet tillsammans med studieledaren på studiecentret för att tillsammans följa och uppmuntra varandras studieprocess. Studieledaren ger studievägledning åt den enskilde studenten vad gäller upplägg och utvärdering av studierna. I samråd med mentor ska studieledaren vaka över att utbildningen får den inriktning som inom givna ramar passar varje student. Studieledaren är också kontaktperson för mentor/utbildningsförsamling för planering och utvärdering av studentens utbildning i församlingen. Studieledaren ansvar för att varje termin träffa student och mentor för att planera terminens uppgifter i utbildningsförsamlingen och utvärdera tidigare erfarenheter. Det är till studieledaren som mentor och student i första hand vänder sig för att samtala om frågor eller problem i utbildningsmiljön.

25 24 5. REDSKAP FÖR ALTS PASTORALA TRÄNING På ALT har vi tagit fram flera olika redskap för att stimulera den formativa processen av studenternas lärande. Redskapen är pedagogiska verktyg som på olika sätt hjälper till att bearbeta erfarenheter och träning i utbildningsförsamlingen i en medveten lärande process. För att en student ska kunna läsa på ALT måste det finnas ett församlingskontrakt där en utbildningsförsamling tagit på sig ansvaret att fungera som utbildningsplats och erbjuda mentorskap. I början av terminen upprättas sedan ett terminskontrakt tillsammans med student, mentor och studieledare. I detta slår studenten fast sin inriktning för terminen. Här klargör studenten det den vill fokusera och träna under terminen och hur detta ska tränas. Utgångspunkt för detta är hur studenten känner sig själv, sin inriktning för tjänst, sina styrkor, svagheter och erfarenheter. I detta terminskontrakt tecknas också bilden av ledaransvar under terminen och vem/vilka som ger studenten handledning för detta. Under terminen tar sedan studenten med olika kursuppgifter som bearbetar olika sidor av ledarskap och teologiska perspektiv till mentorssamtalen. Det gör att mentorn kan involveras i studieprocessen och kan utifrån det fungera som en samtalspart. Bland det som bearbetas ingår tidigare erfarenhet av ledarskap och församlingsrelaterade frågor, men även personbearbetning som DISK-profil och planerade själavårds och tjänstesamtal Studenten har även en loggbok för noteringar och reflektioner över viktiga erfarenheter i församlingslivet (se separat bilaga). Genom att loggboken följer studenten under hela utbildningen blir den ett redskap för student och mentor att följa så att utbildningen ger en mångsidig träning och varierade erfarenheter av församlingsliv. Som en del av träningen att forma reflekterande praktiker används reflektionscirkeln. Den är ett redskap till att ta ett steg tillbaka och tänka igenom en händelse eller situation och sedan ta riktning mot ett reflekterat handlande. Under två perioder varje termin följer studenten en personlig plan för andligt formande Den är till för studentens egen andliga utveckling och ett stöd för att forma goda andliga vanor. Studenten får under dessa perioder själv välja och pröva olika former för andliga vanor och på detta sätt vidga sina erfarenheter. Genom bibelläsning, reflektion, bön och samtal stimuleras studenten att finna sina egna goda och hållbara vanor för det inre livet med Gud, och ge plats för Gud att tala och forma. Anteckningar som görs i denna formativa process är personliga, men i mentorsrelationen kommer de tas upp regelbundet. Under terminen kommer man tillsammans med medstuderande på studiecentret dela sin inre resa. Vid terminens slut skriver sedan studenten en terminsreflektion där den utvärderar sitt lärande utifrån det upprättade terminskontraktet. Terminsreflektionen blir sedan utgångspunkt för nästa termins planering och terminskontrakt.

26 FÖRSAMLINGSKONTRAKT & EKONOMISKT AVTAL..... har ansökt och antagits för studier på Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT)och vi (församlingens namn) är positiva till att hon/han antas till utbildningen. Som församling förbinder vi oss till att vara utbildningsplats för studenten under hennes/hans tid på ALT. Församlingsledningen känner till studentens inriktning och motiv till studier på ALT och är villiga att ställa upp som utbildningsförsamling. Utbildningsförsamlingen ska ge studenten tillfälle att få en bred inblick i församlingens verksamhet och ledning samt vara tillgänglig för att studenten ska kunna genomföra de fältstudier (undersökningar) som ska utföras i relation till studierna. Församlingen har i samtal med studenten funnit en lämplig mentor som kan avsätta tid för detta arbete (cirka 1,5 timme varannan vecka). Mentorn skall avsätta tid till att sätta sig in i mentorsuppgiften. Mentorn deltar i minst ett möte per termin med studenten och studieledaren, där studentens utbildning för terminen bestäms i ett terminskontrakt. Församlingen skall se till att studenten får handledning i relation till de ledaruppgifter den är engagerad i som en del av utbildningen i församlingen. Namn på handledaren fastställs i terminskontrakt efter terminsstart. Församlingen bidrar med ett regionalt huvudmannabidrag på kr för heltidsstudent eller kr för halvtidsstudent vid läsårsstarten. Församlingen har inga andra ekonomiska förpliktelser gentemot studenten med mindre att det ingås ett separat avtal om detta. Mentorns namn Adress: Telefon: E-post: Ort/ och datum Undertecknat för församlingen Namnförtydligande Uppgift i församlingen

27 TERMINSKONTRAKT Student Termin Utbildningsförsamling Mentor Tid för mentorssamtal under terminen 1. Terminens kurser: 2. Det kontinuerliga ledaransvaret under terminen Ansvarsområde: Utifrån mitt ledaransvar vill jag den här terminen lära mig och träna: Områden i loggboken som ska bearbetas: Handledare för uppgifter i församlingen 3. Finns det områden i din utbildningsförsamling eller någon annan verksamhet du skulle behöva delta i under terminen? (Medarbetardagar, konferens, ledarutbildning, missionsresa, läger, etc.) 4. Vad vill/behöver du fokusera på och träna under denna termin? Ta utgångspunkt i din inriktning för tjänst, din personlighetsutveckling, dina styrkor, svagheter och erfarenheter, samt i det ledaransvar och de områden/aktiviteter som nämnts ovan. Personlig utveckling: Område Hur ska detta tränas? Resurs Färdighetskunskaper: Kunskapsmål:

28 TERMINSREFLEKTION Student Termin Utbildningsförsamling 1. Studierna 1.1. Skriv ner vilka kurser och ev. fördjupningsspår som du läst under terminen! Skriv en kort reflektion kring vad du bearbetat i kursen och om det finns viktiga lärdomar från kursen som du vill ta med dig. (Utvärdering av litteratur, lärare och kursmoment görs inte här utan i webbenkäten) 1.2. Välj sedan ut tre arbeten som du tycker är representativa för dina studier (positivt och negativt)! Utifrån dessa arbeten funderar du på en mer sammanhållen bedömning av terminens studier utifrån följande frågor: a) Detta är jag nöjd med b) Detta är jag inte nöjd med c) Detta är en viktig lärdom för mig 1.3. Vad har du lärt dig om ditt eget lärande och de förutsättningar som du behöver för en god lärande process. Finns det något du vill förändra kring din studiemiljö eller studieteknik? 2. Träning i utbildningsförsamlingen Gå igenom material från det du gjort i utbildningsförsamlingen (terminskontrakt, loggboken, anteckningar, inlämningsuppgifter, ledaransvar i församlingen, ) 2.1. Beskriv de tre viktigaste erfarenheter du haft under terminen. Motivera ditt val Vad har du lärt dig om dig som ledare under denna termin? 2.3. Ser du viktiga saker att själv utveckla under den fortsatta studietiden? 3. Personlig utveckling 3.1. Se på dina mål för den personliga utvecklingen i terminskontraktet. Hur långt uppnådde du dessa? Reflektera över varför du är nöjd eller inte nöjd med vad du nått för mål På vilka sätt har du kunnat bidra till att människor omkring dig fått växa (i skolan, bland vänner, i familj och församling)? 3.3. Reflektera över vad som hänt i din andliga resa omkring din person och kallelse (ta hjälp av anteckningar i din plan för formativ process). Vad tänker du att Gud arbetat med hos dig och hur har Han lyckats? Hur har din syn på din kallelse mognat eller förändrats? 3.4. Har du lyckats balansera kraven/målen från skola, församling och dina personliga mål? Är det något i dessa relationer som du måste ändra för att skapa bättre balans i ditt liv?

29 ALLMÄN REFLEKTIONSCIRKEL ATT BEARBETA EN LIVSHÄNDELSE ELLER SITUATION Reflektionscirkeln är ett redskap för att bearbeta en livshändelse eller situation. Cirkeln beskriver två processer med en avstämning mellan dessa. Den första är processen är Bearbetning, den andra processen är Handlingsprocess. Situation Agera Beskriv Berätta Utforska Planera Diskutera Avstämning Bearbetningen är uppdelad tre delar där olika delar används beroende av situation: Beskriv: Vad hände? Vilka personer, perspektiv och roller/maktförhållanden är en del av situationen? Hur reagerade, kände, tänkte du? Utforska: Vrid och vänd på dina observationer och det du har beskrivit. Vad kan vägleda dig i bibeltexter, församlingsliv, erfarenhet (personliga, i församling, andra kyrkor), Guds tilltal, kyrkohistorien och traditionen, teologi Vad var bra med det som hände och det du upplevde? Vad var mindre bra? Varför reagerade du som du gjorde? Diskutera: Låt utforskandet fördjupas ytterligare i samtal med andra Avstämning Sammanfatta det du lärt dig hittills Vad kan du lära dig av det som hände, vad du tänkte, kände och var med om? Handlingsprocessen är även den uppdelad i tre delar: Planera: Vilken teologi ska levas? Våga tänka utanför boxen Gör en plan som kan leda förändringen. Försök beskriva planen i konkreta val och handlingar Det kan handla om en omvändelseprocess. Vad vill du förändra och göra? Berätta: När du sätter ord på det som pågått på din insida, blir beslutet mer påtagligt och fast. Förändring äger inte rum i det privata, utan sker i relation till andra som vi med våra beslut ställer oss ansvariga för. Agera: Experimentera och pröva de nya handlingarna Omsätt dina planer och nya insikter i handling för att på det sättet forma och befästa dina nya val.

30 TILLÄMPAD REFLEKTIONSCIRKEL ERFARENHETER FRÅN UTBILDNINGSFÖRSAMLINGEN Denna instruktion tillämpas på bearbetning och reflektion över en situation i verkliga livet i studentens utbildningsförsamling. Varje student tar med sig sitt case till gruppbearbetningstid på SC. Caset består av en situation eller ett skeende som skulle vara intressant att spegla tillsammans med andra. Sedan väljer studenterna ETT av de presenterade casen som de gör en fördjupad reflektion av utifrån reflektionscirkeln. Varje student presenterar först situationen kortfattat som ett case på två minuter. Sedan får den student vars case väljs för bearbetning måla upp situationen lite utförligare på ca 10 minuter. VILKET CASE? Kanske finns det något du reagerat på som en utmaning, en möjlighet eller ett problem. Kanske hände något som väckte oro eller olust? Kanske finns det någon gnagagade känsla kring en situation? Eller så ser du en möjlighet som andra inte är lika medvetna om och du vill finna en väg att utifrån din situation stimulera församlingen att gå vidare, men hur? Vilken burning issue som du vill få hjälp att bearbeta ligger på ditt hjärta? Det bör inte vara ett case där du är presonligt sårad eller där du blir alltför utlämnad personligt. Utgångspunkten för bearbetningen är reflektionscirkeln: Situation Agera Beskriv Berätta Utforska Planera Diskutera Avstämning BEARBETNINGSPROCESS Beskriv: (Presentera ett CASE på 10 min) Vad hände? Vilka personer, perspektiv och roller/maktförhållanden är en del av situationen? Hur reagerade, kände, tänkte du? Varför reagerade du så? Utforska: Resten av gruppen sammanfatta tillsammans vad som har hänt och formulerar tillsammans en huvudfråga som caset handlar om. The heart of the issue Frågan stäms av och följs av ett kort samtal om det finns något mer man behöver få klarhet om. Därefter blir den som presenterat sitt case tyst fram till en avslutande reflektion. Vilka personer/grupper berörs av situationen och vilka olika perspektiv har de? Diskutera: Resten av gruppen reflekterar kring din situation och det du har beskrivit. Vad kan vägleda i bibeltexter, viktiga teologiska händelser/motiv, församlingsliv, erfarenhet (personliga, i församling, andra kyrkor), Guds tilltal, kyrkohistorien och traditionen

31 30 Avstämning Sammanfatta er analys var stilla och lyssna efter Guds tilltal. HANDLINGSPROCESS Planera: Vilka teologiska grundvärderingar behöver komma till uttryck i handling? Varför dessa? Beskriv och reflektera över vilka alternativa handlingsvägar som finns. Reflektera över vilken respons som bäst skulle återspegla evangeliet och förhärliga Gud. Gör en konkret handlingsplan. Vad är steg 1 osv? Formulera i tre meningar en bön som bör bes parallellt med att handlingsplanen levs. Respondera: Personen som presenterat sitt case ger respons kring vad man tänker ta med sig från den gemensamma reflektionen i den fortsatta processen AVSLUTA MED BÖN 5.6 PLAN FÖR ANDLIGT FORMANDE Under två perioder gör du varje termin en personlig plan för andligt formande. Syftet är att synliggöra och befästa goda andliga vanor och få möjlighet att pröva olika modeller som ger stöd åt den inre processen i livet med Gud att tränas i att leva lyhört för Gud. ALT vill på detta sätt bidra till att utveckla goda och levande andliga vanor som är hållbara genom livet. Innan perioden startar bestämmer du dig för en modell. Sedan lever du med denna praktik i 5-7 veckor, så att den får tid att befästas. När vi låter livet formas av Gud kan det vara ett gott stöd att föra en andlig dagbok. I den skriver du ner det du uppfattar som tilltal från Gud, Guds handlande i ditt liv, beskriver de processer som du står i, böner du ber och bibeltexter du lever med. På så sätt kan du dokumentera och samla viktiga insikter och upplevelser som görs i det personliga livet med Gud. Du skriver för dig själv och väljer sedan vad du delar med andra. Mentorn följer dig i förloppet och vid periodens slut får du tillsammans med dina medstudenter reflektera över hela processen och vad du vill ta med dig i din fortsatta livsresa. Du har möjlighet att leva med en andlig praktik som kan vara antingen välkänd eller okänd, men minst en av perioderna bör du välja en modell som du inte vanligtvis använder. Här är ett urval av de modeller som kan användas: Andaktsbok Frälsarkransen Tidegärdsboken Fader Vår som bönemodell Hjärtats språk. Hjartatssprak.blogspot.se Leva med en bibelbok Leva med ett bibelord per vecka Fasta (i kombination med någon böneform) Leva med ett tema i bibelläsning och bön (ex förlåtelse, glädje, generositet, tålamod) Medvetandegöra en karismatisk praktik (ex profetiskt lyssnande i förbön) Tjänande som andligt formande. Tvätta fötter en handling som levs Bönepromenader Bok som inspiration

32 31 6. PERSONAL Maria Ahlriksson, samordnare och studieledare i Jönköping, och lärare i själavård och diakoni. Har läst Korteboskolans fyraåriga teologiutbildning samt dess treåriga själavårdsutbildning. Har arbetat som pastor med inriktning mot själavård och omsorg mellan Undervisar också i själavårdsämnen på Liljeholmens folkhögskola. Josef Bergdahl, lärare i kyrkohistoria och kristen spiritualitet vid Örebro Teologiska Högskola. Har studerat vid Regent College i Vancouver (ThM) och varit pastor/ledare i församlingen Gemenskapen, Borås. Maria Brolin, biblioteks- och hemsidesansvarig. Har en fil. kand. i språk och litteratur samt examen från bibliotekshögskola. Har även studerat systemvetenskap och webbdesign. Maria arbetar också med marknadsföring och IT-frågor på Örebro Teologiska Högskola. Leif Carlsson, lektor i religionsvetenskap vid Högskolan i Jönköping. Är doktor i Religionshistoria vid Lunds universitet. Har undervisat på Korteboskolan. Ulf Dagerbrant, samordnare i Umeå och lärare i systematisk teologi och etik. Har studerat vid Korteboskolan samt Göteborgs- och Umeå Universitet. Har varit lärare bla. vid Mariannelunds folkhögskola, Korteboskolan, PTS, samt vid Umeå Universitet. Är verksam som pastor i Umeå Vineyard. Lena-Maria Doss, sekreterare och studieledare i Stockholm/Uppsala. Har studerat på Pingsts treåriga teologiska utbildning och på ÖTH. Har arbetat som pastor inom Pingst och på PTS (Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium) som institutionssekreterare och mentorsansvarig. Arbetar även som samordnare för själavårdsutbildningen på Kaggeholms folkhögskola. Dan Elofsson, biträdande utbildningsföreståndare och lärare i exegetik. Har studerat på SALT samt teol. kand. från Örebro Teologiska Högskola. Magisteruppsats vid Umeå Universitet. Har varit pastor, senast i Pingstkyrkan i Lund. Bruno Frandell, studieledare i åk 3-4 i Jönköping. Ph.D. vid Trinity Theological Seminary IN, USA. Lärare och föreståndare för teologilinjen på Korteboskolan. Har varit pastor i Fröafallskyrkan, Tranås, och är aktiv i församlingsrådet i Allianskyrkan, Jönköping. Marcus Fritsch, studieledare åk 3-4 i Göteborg och lärare i mission och kulturförståelse. Master of Divinity (missiology) från Columbia International University, teamledare i Christian Associates International (CA) och ansvarig för H2O, ett missionalt projekt för CA och Saronkyrkan i Göteborg-Angered. Stefan Green, lärare i exegetik. Teol. magister och doktorand i Gamla testamentets exegetik vid Åbo Akademi. Har varit lärare på Brommaskolan och periodvis pastor i Filadelfiakyrkan Stockholm, samt och studierektor på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium. Nuvarande utbildningsledare och lärare i Gamla Testamentets exegetik vid Örebro Teologiska Högskola. Jörn Hjorth, studieledare i åk 3-4 i Malmö. Lärarexamen 180p vid Göteborgs Universitet i Religion och It-lärande. Har studerat 3 år vid Örebro Missionsskola och arbetat som pastor i 25 år. Är verksam som pastor i Malmö Vineyard. Erik Holke, samordnare och studieledare i Göteborg. Har studerat på Korteboskolans fyråriga utbildning i Jönköping, och varit verksam som pastor i Saronkyrkan i Göteborg.

33 32 Lars Johansson, lärare vid Örebro Teologiska Högskola i religionsfilosofi, religionshistoria, religionssociologi och ämnesområdet "Kyrkan i Världen". Föreståndare för Forum för tro, kultur och samhälle som bl a publicerar tidskriften NOD Ulrik Josefsson, utbildningsföreståndare, lärare i församlingsteologi och kristendomens historia. Teol. dr vid Lunds universitet. Har varit pastor inom Pingst, och rektor på Korteboskolan och PTS. Maria Ledstam, studieledare i Malmö och lärare i systematisk teologi/etik. Gymnasielärarexamen, fil. kand. och teol mag från Umeå universitet efter teologistudier i Örebro, Linköping och Umeå. Har arbetat som bibellärare på Liljeholmens folkhögskola. Håkan Kenne, samordnare i Malmö och kursansvarig för ledarkurser. fil. mag. från Lunds Universitet, efter teologistudier i Göteborg, Lund och Köpenhamn. Församlingsplanterare i Landskrona sedan 1995 och är fortsatt halvtidsanställd pastor där. Åsa Kristensson, studieledare i Göteborg. Har studerat på Pingsts treåriga teologiska utbildning och har en teol. kand. från Örebro Teologiska Högskola. Har varit församlingsanställd inom Pingst, är ordförande i Pingst Västra Frölunda och handledare inom NFU. Arbetar även som busschaufför. Göran Lennartsson, lärare i exegetik. teol dr. vid Lunds universitet. Har varit missionär i mellanöstern, pastor inom Pingst och ansvarar nu för dialogprojektet Mötesplats Jerusalem. Åsa Molin, lärare i homiletik och kommunikation. Arbetar som lärare på Örebro Teologiska Högskola med fokus på systematisk teologi och Församlingsledarakademin. Skribent och författare till två böcker. Teol.kand från Örebro Teologiska Högskola och Linköpings Universitet. Mattias Neve, studieledare i åk 3-4 i Stockholm/Uppsala och lärare i systematisk teologi. Är samordnade för Nätverk Församlingsutveckling och en av grundarna av Urban Expression Sverige. Frilansar som föreläsare och är doktorand vid International Baptist Theological Seminary i Amsterdam där han skriver på en avhandling inom Contextual Missiology. Birgitta Rasmusson, studieledare i Malmö och lärare i församlingsteologi. Pastor i Hyllie Park Kyrkan med 25 års erfarenhet av församlingstjänst. Har studerat på Örebro Missionsskolas fyraårig program med en teol. kand., samt St Lukas grundkurs i psykoterapi. Roland Spjuth, lektor i systematisk teologi vid Örebro Teologiska Högskola. Fil. kand. ÖTHs diplom, teol. dr. och vikarierande lektor vid Lunds universitet. Har varit koordinator för SALT-nätverket och pastor inom EFK. Mikael Tellbe, lärare i Nya Testamentet vid ÖTH. Teol. dr. och docent vid Lunds universitet. Arbetar även som pastor inom EFK. Anna-Lena Thoursie, studieledare i Jönköping. Har studerat själavård och teologi vid KRIS i Göteborg. Arbetar även som pastor i Korskyrkan Jönköping. Johan Winbo, samordnare och studieledare i Stockholm/Uppsala. Har en Master i teologi från Oral Roberts University, USA. Har varit församlingsanställd inom Pingst och arbetar nu även som lärare på Kaggeholms folkhögskola.

34 33 7. ADRESSER ALTs ledning Utbildningsledare: Ulrik Josefsson, , Biträdande utbildningsledare: Dan Elofsson, , Sekreterare: Lena-Maria Doss, , ALTs SC i Malmö Samordnare: Håkan Kenne Hyllie Park Folkhögskola, Elinelundsvägen 55, Malmö. ALTs SC i Jönköping Samordnare: Maria Ahlriksson June folkhögskola, Västra Storgatan 14, Jönköping ALTs SC i Göteborg Samordnare: Erik Holke Saronkyrkan, Brunnsgatan 3, Göteborg ALTs SC i Stockholm/Uppsala Samordnare: Johan Winbo Filadelfiakyrkan, Rörstrandsgatan 5, Stockholm Pingstkyrkan, St Persgatan 9, Uppsala ALTs SC i Umeå Samordnare: Ulf Dagerbrant Pingstkyrkan, Kungsgatan 83, Umeå Dalkarlså folkhögskola Tel Dalkarlså 30, Bygdeå Hyllie Parks folkhögskola Tel Elinelundsvägen 55, Malmö. June folkhögskola Tel Västra Storgatan 14, Jönköping Kaggeholms folkhögskola Tel Kaggeholms folkhögskola, Ekerö Mullsjö folkhögskola Telefon: Björksätersvägen 4-8, Mullsjö. Postadress: Box 3, Mullsjö

35 34 Høyskolen for Ledelse og Teologi, HLT, Oslo Michelets vei 62, NO-1368 Stabekk Tlf: E-post: Hemsida: Örebro Teologiska Högskola Tel Åstadalsvägen 2 Örebro. Postadress: Box 1623, Örebro. E-post:missionsskolan@efk.se. Hemsida:

36 35 8. KURSPLANER FÖRSAMLING OCH LEDARSKAP I, HT 2013 Denna kurs inleder förloppet kring ledarskap och församling. I kursen ingår församlingsbaserade moment där studenten utövar ledarskap i utbildningsförsamlingen och reflekterar över sin egen ledarprocess tillsammans med en mentor. Kursen har två huvudspår. Dels introducerar den metoder och redskap för församlingsbaserade studier och hjälper dig att börja utforska församlingens handlingar och teologi i relation till vår samtid. Dels introduceras ledarskap som ämne med betoning på den egna ledarutvecklingen i relation till begrepp som kallelse, förmågor och motivation. Kursen ger även redskap för goda andliga vanor. MÅL/FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kursen syftar till att studenten ska få bearbeta och utveckla sitt eget förhållningssätt till andligt ledarskap i relation till ledarskapsteorier och egna erfarenheter av ledarskap. Målsättningen är också att studenten ska få en förståelse för hur teologi formas i samspel med den omgivande kulturen, församling och samhället, samt få redskap att kunna reflektera över denna process. Församling som missionerande gemenskap introduceras och bearbetas. Vid kursens slut förväntas studenten: ha bearbetat sitt eget ledarskap utifrån kallelse, personlig vision och andlighet, formulerat och prövat goda vanor för ett livslångt lärande som människa och ledare, kunna tillämpa en församlingsteologisk reflekterande metod i praktiska församlingssituationer, ha tillägnat sig grunderna till ett akademiskt förhållningssätt och skrivande, ha tillägnat sig de basfärdigheter för att kunna bedriva teologiska studier som integrerar teologi, fältstudier och teorier om kulturen, utvecklat ett teologiskt tänkande om församlingens funktion som missionerande gemenskap i samhället, ha grundläggande kunskaper om olika ledarskapsteorier, samt formulerat sina lärdomar om ledarskap i en slutuppgift. REDOVISNING AV KURSEN Rapportskrivande Deltagande observation Deluppgifter Loggboken används och studenten bearbetar, i samspel med sin mentor, några av de områden denna beskriver under terminen. Framläggande av en ledarskapsteologi ( ord). LITTERATUR Giddens, Anthony. (2010). En skenande värld : hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv. Stockholm: SNS förlag. ISBN:

37 36 Hybels, Bill. (2002). Ledarskap. Örebro: Bokförlaget Libris. ISBN: Malm, Magnus. (2001). Vägvisare en bok om kristet ledarskap. Stockholm: Bokförlaget Cordia AB. ISBN Roxburgh, Alan J & Boren, M Scott. (2009). Introducing the Missional Church, s Grand Rapids: Baker Books. ISBN Yoder, John Howard. (1992). Liv i församlingen, s Libris och Johanneskyrkans förlag. ISBN: Litteratur och kompendier genom skolan ALTs metodbok i församlingsbaserad teologi. (2013). Jönköping: ALT. Beasley-Murray, Paul. (1990). Ledarskap: om att följa Kristus och leda andra. Kumla: HFs förlag. ISBN (61 s), s Cook Everist, Norma och Nessan, L. Craig. (2008). Transforming Leadership: new vision for a church in mission. Minneapolis: Augsburgh Fortress. ISBN: (14 s), s Fee, Gordon. (2001). Anden och Guds folk. Örebro: Libris förlag. ISBN (44 s) 23-35, 75-83, , MacDonald, Gordon. (1989). Ordning i din inre värld. Kumla: HFs förlag. ISBN (27 s) Maxwell, John C. (2006). Developing the Leader Within You. (Rev. E). Nashville: Nelson Publ. ISBN (32 s) Pytches, David. (1990). Kom Helige Ande! En bok om tjänst i den Helige Andes kraft. Kumla: HFs förlag. ISBN (22 s) s 10-16, Kvinnor o ledarskap, 100 s.

38 37 FÖRSAMLING OCH LEDARSKAP II, VT 2014 Kursplanen fastställs senast 30 november 2013

39 38 KURSPLAN BIBEL & TOLKNING 1, HT13 Kursen ger inblick i de nytestamentliga skrifterna, deras tillkomst, innehåll och teologi. Här behandlas även frågor om kanonhistoria och nya testamentets samtidshistoria. Kursen behandlar även olika tolkningsmetoder och ger redskap för studenten att på egen hand arbeta med tolkning av nytestamentliga texter, särskilt Matteusevangeliet, Johannesevangeliet och Galaterbrevet. Denna kurs motsvarar de ämnen och teman som finns i kursen KRIS1020E Bible and Interpretation II (10 credits/ects) vid Høyskolen for Ledelse og Teologi (HLT). Studenten kan få sina kunskaper validerade genom att genomföra deras examinationer. MÅL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kunskapsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha grundläggande kunskap om ursprunget till Nya Testamentets (NT) skrifter, deras struktur och huvudbudskap och kanoniseringshistoria. NTs litterära genrer: evangelier, historiska skrifter, brev och apokalyps. NTs samtid inklusive intellektuella och religiösa strömningar och socialt liv i de områden som NT skrivs ifrån och riktas till. nutida bibelvetenskapliga metoder och hur olika metodologiska redskap påverkar läsningen och tolkningen av texten. detaljerad tolkning av utvalda delar av Matteusevangeliet, Johannesevangeliet och Galaterbrevet. Färdighetsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha förmåga att ge en välgrundad tolkning av bibliska texter med hjälp av olika tolkningsmetoder kommunicera NTs texter med en hermeneutisk medvetenhet om tolkningsbroar mellan NTs tid och vår samtid. Allmän kompetens Vid kursens slut förväntas studenten ha förståelse och respekt för NTs litterära och teologiska mångfald förståelse av NTs teologiska utveckling i relation till kyrkans kontextuella omständigheter och utmaningar. insikt i och respekt för NTs centrala plats för nutida teologi och predikan. REDOVISNING AV KURSEN Aktivt deltagande i seminarier med interpretationsuppgifter och bearbetning av metodiska vägval. Interpretationsarbete på en bibeltext där relationen mellan textens budskap och dess relevans för nutida församlingsliv betonas (4000 ord) 72-timmars hemskrivning (2500 ord) Deltagande i utvärdering av kursen Den som vill examinera kursen vid HLT ska göra tre flervaltest på deras lärplattform Fronter

40 39 LITTERATURLISTA Huvudböcker Mitternacht, Dieter & Anders Runesson, red. (2006). Jesus och de första kristna: Inledning till Nya testamentet, s Stockholm: Verbum. ISBN: Moyise, Steve. (2004). Introduction to Biblical Studies (2nd ed). London: T&T Clark. ISBN Sjöberg, Anders. (2005). Vem är den mannen? En guide till evangelierna, s Örebro: Libris. ISBN: Tellbe, Mikael. (2002). Med framtiden i ryggen: En guide till Paulus brev och budskap, s Örebro: Libris. ISBN: Bibelböcker där utvalda texter bearbetas metodiskt i seminarier och interpretationsarbete Matteusevangeliet, Johannesevangeliet och Galaterbrevet Kommentarläsning till de utvalda bibeltexterna enligt överenskommelse med lärare. T ex: France, R. T. (2008). Matthew: An Introduction and Commentary (Tyndale New Testament Commentaries), Nottingham: Inter-Varsity Press. Omfång: 86 sidor. Kruse, Colin G. (2008). John: An Introduction and Commentary (Tyndale New Testament Commentaries), Nottingham: Inter-Varsity Press. Omfång: 79 sidor. Cole, Alan R. & Leon Morris. (2008). Galatians: An Introduction and Commentary (Tyndale New Testament Commentaries). Nottingham: Inter-Varsity Press. Omfång: 133 sidor.

41 40 KURSPLAN KYRKANS HISTORIA, HT13-VT14 Kursen ger en översikt över den kristna kyrkans historia med fokus på övergripande utvecklingslinjer. Här behandlas epoker, nyckelpersoner och tidstypiska uttryck. Särskild vikt läggs vid svensk kyrkohistoria och samfundsutveckling från 1800-talet. Kursen innehåller även samfundskunskap med fördjupning i eget kyrkosamfund. Denna kurs motsvarar de ämnen och teman som finns i kursen KRI1030E Kyrkohistoria med samfundskunskap (10 credits/ects) vid Høyskolen for Ledelse og Teologi (HLT). Studenten kan få sina kunskaper validerade genom att genomföra deras examinationer. MÅL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kunskapsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha grundläggande kunskap om Huvuddragen i den kristna kyrkans utveckling i relation till teologi och samtida samhälle. Utvecklingen av den evangeliska kristendomstraditionen från 1800-talet. Olika samfunds historia och teologiska särdrag. Den svenska kyrkans historia med särskild vikt vid väckelserörelsens utveckling. Studentens eget kyrkosamfund i fråga om historia, teologi och personlig betydelse. Färdighetsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha förmåga att Presentera en översikt över kyrkans historia och utveckling. Diskutera teologiska uttryck i olika perioder av kyrkans historia. Reflektera över det egna kyrkosamfundets historia, teologi och nutida förutsättningar. Föra en respektfull dialog med andra samfunds företrädare. Allmän kompetens Vid kursens slut förväntas studenten ha Förståelse för kyrkans uttryck i olika tider och sammanhang. Förmåga att diskutera kyrkans plats i samhället i ljuset av kyrkans historia. Respekt för andra kristna samfunds egenart. REDOVISNING AV KURSEN Aktivt deltagande i seminarier med bearbetning och tolkning av tidstypiska texter och uttryck. Life Essay - En personligt hållen analys av det egna samfundet (ca ord). 72-timmars hemskrivning (2500 ord). Deltagande i utvärdering av kursen. Den som vill examinera kursen vid HLT ska göra tre flervaltest på HLTs lärplattform Fronter.

42 41 LITTERATURLISTA Huvudböcker Berntsson, Martin mfl. (2012). Kyrka i Sverige: introduktion till svensk kyrkohistoria. Skellefteå: Artos&Norma förlag (Läses i utval) Hill, Jonathan mfl. (2008). Den kristna kyrkans historia. Örebro: Libris Litteratur för studium av eget kyrkosamfund Val av litteratur i samråd med ansvarig lärare( s) Lista med förslag presenteras vid kursstart Kompendium med tidstypiska texter Distribueras under kursen på FC

43 42 KURSPLAN SAMHÄLLSANALYS OCH ETIK, VT14 Denna kurs ger en introduktion till teologisk och sociologisk analys av samtiden som vill ge en grund för studentens egen reflektion över sin sociala kontext och roll i samhället. Studenten möter vidare olika uttryck för kristet och socialt samhällsengagemang samt genomgång av olika kristna etiska traditioner med syfte att stimulera studenten att pröva hur han/hon kan leva etiskt ansvarigt i en postmodern kontext. Speciellt vikt läggs vid den kristna etikens grund i den bibliska världsbilden, i visionen om Guds rike och kyrkans kallelse att leva detta rike i sin egen situation. Denna kurs motsvarar de ämnen och teman som finns i kursen RLE1021E Culture and Social analysis (5 credits/ects) and RLE1022E Ethics (5 credits/ects) vid Høyskolen for Ledelse og Teologi (HLT). Studenten kan få sina kunskaper validerade genom att genomföra deras examinationer. MÅL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kunskapsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha grundläggande kunskap om viktiga sociologiska perspektiv och metoder för att analysera samhälle och kultur, olika teologisk etiska perspektiv och hur de belyser aktuella sociologisk kunskap, den bibliska etik och hur denna kan relateras till samtidens etiska utmaningar, ett utvalt antal etiska områden såsom familj och sexualitet; miljö och konsumtion; ekonomi, stat och politik; utbildning; och människovärde, olika sätt att förhålla sig till frågan om en universell etik och etisk dialog mellan olika traditioner. Färdighetsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha förmåga att analysera konkreta etiska frågeställningar i samtiden med hjälp av sociologiska och etiska perspektiv, visa på konsekvenserna av olika etiska förhållningssätt till samtida problemställningar, med fördjupad medvetet delta i samtal och engagemang kring etiska frågor i samtida samhälle och kyrka. Allmän kompetens Vid kursens slut förväntas studenten ha en förmåga till kritisk analys av sin egen kontext ökad förmåga till etisk urskiljning respekt för andras åsikter och fördjupat sitt eget perspektiv REDOVISNING AV KURSEN Aktivt deltagande i seminarier och grupprocess kring en etisk frågeställning, Life Essay en skriftlig inlämningsuppgift (1500 ord) 72-timmars hemskrivning (min 2500 ord), Deltagande i utvärdering av kursen Den som vill examinera kursen vid HLT ska göra tre flervaltest på deras lärplattform Fronter.

44 43 LITTERATURLISTA Litteraturen fastställs senast 30 november 2013

45 44 KURSPLAN: KOMMUNIKATION OCH TJÄNST I, HT13 Denna kurs inleder det andra årets fördjupning av ledarskap och riktar in sig på kommunikation och tjänst. Andligt ledarskap äger rum i ett pågående samspel med Gud och människor. I detta samspel skall församlingens tjänst, av att förmedla Guds rike i ord, handling och gemenskap, levas i det egna livet. Kursen vill fördjupa kunskap och erfarenhet av detta och träna studentens kommunikation och tjänst som ledare i relation till olika arbetssituationer. Grunderna i själavård och förkunnelse introduceras. I kursen ingår församlingsbaserade moment där studenten utövar ledarskap i utbildningsförsamlingen och reflekterar över sin egen ledarprocess tillsammans med en mentor. MÅL/FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kursen syftar till att studenten, i relation till olika teorier och erfarenheter, ska få bearbeta och utveckla sin egen kommunikation och tjänst. Vid kursens slut förväntas studenten: introducerats till församlingens tjänst och uppdrag genom proklamation av evangelium (kerygma), kärlekens tjänst till medmänniskan (diakonia) och de heligas gemenskap (koinonia), fått kunskaper om kommunikationsteorier, lärt sig grundläggande förhållningssätt i själavård och samtalskonst, utvecklat sin kommunikativa förmåga i mötet med människor, fått inledande kunskaper om retorik och erfarenheter av att förmedla budskap i text, muntligt och med andra uttryckssätt, lärt sig metoder för förberedelse och genomförande av predikan, fått insikt om och ökad trygghet i sitt eget sätt att kommunicera och leda, lärt sig metoder för konflikthantering mellan människor och i församling som organisation, utvecklats vidare i goda andliga vanor och lyssnande till Gud, REDOVISNING AV KURSEN Rapportskrivande. Deltagande observation. Deluppgifter. Loggboken används och studenten bearbetar, i samspel med sin mentor, några av de områden denna beskriver under terminen. Genomförande av en kommunikationsuppgift, vars resultat redovisas skriftligt ( ord). LITTERATUR Eldebo, Runar. (2005). Det homiletiska rummet. Örebro: Libris. ISBN: Lencioni, Patrick. (2006). Fem felfunktioner i en grupp och hur man skapar en fungerande arbetsgemenskap. Örebro: Marcus Förlag. ISBN (Alternativt läses det engelska originalet) Lowry L Eugene. (2001). The Homiletical Plot. Louisville: Westminister/John Knox Press US. ISBN: Foster, Richard. (2011). Vägar till glädje. Örebro: Libris förlag. ISBN Maltén, Arne. (1998). Kommunikation och konflikthantering en introduktion. Lund: Studentlitteratur. ISBN

46 45 Okkenhaug, Berit. (2004). Själavård - en grundbok. Örebro: Libris förlag. ISBN: Kompendier på texter från skolan samt: Geier, John G. & Downey, Dorothy E. (2011). Beteendeprofilen från persolog. Remchingen: Persolog GmbH. (Köpes från skolan)

47 46 KURSPLAN: KOMMUNIKATION OCH TJÄNST II, VT14 Kursplanen fastställs senast 30 november 2013

48 47 KURSPLAN KRISTEN TRO OCH SPIRITUALITET, HT13 Denna kurs ger en överblick av den kristna trons huvuddrag i historia och nutid samt kännedom om teologi och spiritualitet i studentens egen tradition. Speciellt betonas relationen mellan tro och det levda kristna livet i församling och personlig fromhet (spiritualitet). Syftet är att kursen ska leda till en fördjupad förståelse av tro samt förmågan att kommunicera denna tro i det egna sammanhanget. Denna kurs motsvarar de ämnen och teman som finns i kursen KRI1040E Dogmatics and Spirituality (10 credits/ects) vid Høyskolen for Ledelse og Teologi (HLT). Studenten kan få sina kunskaper validerade genom att genomföra deras examinationer. MÅL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kunskapsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha grundläggande kunskap om de centrala teologiska övertygelserna i den kristna traditionen vad gäller uppenbarelse, Gudstro, människosyn, Kristologi och frälsningslära, ecklesiologi och eskatologi, olika spiritualitetstraditioner i historien, den egna kyrkotraditionens teologi och spiritualitet, Färdighetsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha förmåga att se hur teologiska ståndpunkter relaterar till olika teologiska grundövertygelser om uppenbarelse, verklighetstolkning och trosinnehåll, pröva den egna teologiska traditionens övertygelser och spiritualitet i relation till andra synsätt, klargöra den kristna spiritualitetens kännetecken och relevans i relation till andlighet i samtiden. Allmän kompetens Vid kursens slut förväntas studenten ha ökad förmåga att förstå trons relevans i den egna kontexten, ökad förståelse och respekt för olika spiritualiteter såväl som ökad tydlighet i den egna hållningen, att nått en reflexiv hållning spiritualitet och tro ( en andra naivitet ). REDOVISNING AV KURSEN Aktivt deltagande i seminarier och grupprocess, Life Essay en skriftlig inlämningsuppgift (1500 ord) 72-timmars hemskrivning (2500 ord), Deltagande i utvärdering av kursen Den som vill examinera kursen vid HLT ska göra tre flervaltest på deras lärplattform Fronter.

49 48 LITTERATURLISTA Huvudböcker McGrath, Alister E. (2011): Christian Theology: An Introduction (5 th ed) Oxford, Wiley-Blackwell, s99-294, (350) McGrath, Alister E.: Christian Spirituality. Oxford: Blackwell pp. (200 pages) Välj en av följande böcker av en pentekostal eller baptistisk teolog: Grenz, Stanley J. (1994). Theology for the Community of God. Grand Rapids Michigan: Eerdmans, s (Upplagan från 2006 går lika bra). eller Warrington, Keith (2008), Pentecostal Theology: A Theology of Encounter. Edinburgh: T&T Clark, s Textkompendium från skolan om spiritualitet: Bergdahl, Josef (2002), Att bli hans: En studie i Emil Gustafssons via salutis, Örebro Teologiska Högskolas Skriftserie nr 19, s Fahlgren, Sune (1997), Baptismens spiritualitet speglad i gudstjänstlivet i David Lagergren, red., Samfund i förändring (Tro&Livs skriftserie, nr 2). Bromma, s Tangen, Karl Inge: Pentekostal spiritualitet som senmoderne teologi, i Sæther, Knut_Willy Sæther (red.): Spiritualitet; perspektiver, tradisjoner og uttrykksformer. Oslo: Akademika: 2012 ( ca15 sider) Referensbok vad gäller spiritualitet: Mursell, Gordon & Per Beskow (2006), Kristen spiritualitet: Från ökenfäder till cyberkyrka. Örebro: Libris.

50 49 KURSPLAN BIBEL & TOLKNING 2, HT13-VT14 Kursen ger en introduktion till Gamla Testamentets skrifter och till Bibelteologi. Kursen ger studenten redskap för och träning i att på egen hand arbeta med bibeltolkning och tematiska studier utifrån metoder som anpassas efter de olika texternas karaktär. Både litterära och historisk-kritiska tolkningsmetoder presenteras. Viktiga bibelteologiska teman som skapelse, exodus, förbund, lag, exil och davidisk ideologi presenteras. Särskild betoning läggs på apokalyptikens roll samt hur GT-teman kan sättas i dialog med NT och kyrkohistorien. Denna kurs motsvarar de ämnen och teman som finns i kursen KRI1010E Bible and Interpretation I (10 credits/ects) vid Høyskolen for Ledelse og Teologi (HLT). Studenten kan få sina kunskaper validerade genom att genomföra deras examinationer. MÅL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kunskapsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha grundläggande kunskap om Gamla Testamentets tillkomstprocess, struktur och teologiska huvudteman Historiska skeden relaterade till GTs tid, samt GTs egna historieskrivning GTs historiska, poetiska och profetiska litteratur Olika tolkningsmetoder för GTs narrativa, poetiska, profetiska och apokalyptiska texter Förhållandet mellan Gamla och Nya Testamentet Centrala teman i evangelierna och Apostlagärningarna, samt i paulinsk och johanneisk teologi Färdighetsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha förmåga att Läsa bibeltexter med hjälp av flera olika tolkningsmetoder Skilja mellan historiska och poetiska skrifter och förstå deras olikheter Urskilja centrala bibelteologiska teman och reflektera metodiskt kring dem Allmän kompetens Vid kursens slut förväntas studenten ha Förståelse och respekt för Gamla Testamentets mångfald, genrer och tolkningsmöjligheter Förståelse av GTs funktion som förhistoria och som religiös grund både för det judiska folket och den kristna kyrkans tro REDOVISNING AV KURSEN Aktivt deltagande i seminarier med kommentarsamtal och bearbetning av tolkningsmetodiska vägval. Life Essay - Bibeltematiskt arbete där relevans för nutida församlingsliv betonas (1500 ord) 72-timmars hemskrivning (min 2500 ord) Deltagande i utvärdering av kursen Den som vill examinera kursen vid HLT ska göra tre flervaltest på lärplattformen Fronter

51 50 LITTERATURLISTA Huvudböcker Andersson, Greger, Lennart Boström, Larsolov Eriksson & Åke Viberg. (2005). Berättarna, En guide till gamla testamentets historiska böcker. Örebro: Libris. ISBN (212 s intensivt) Andersson, Greger, Lennart Boström, Larsolov Eriksson & Åke Viberg. (2003). Profeterna, En guide till gamla testamentets profetiska böcker. Örebro: Libris. ISBN (166 s intensivt) Andersson, Greger, Lennart Boström, Larsolov Eriksson & Åke Viberg. (2004). Poeterna, En guide till gamla testamentets poetiska böcker. Örebro: Libris. ISBN (137 s intensivt) Marshall, Howard I. (2008). A Concise New Testament Theology. Downers Grove: Inter-Varsity Press, s ISBN Routledge, Robin. (2008). Old Testament Theology. A Thematic Approach. Downers Grove: IVP Academic, s17-80, ISBN: Thomas, John C.(2000) : Reading the Bible from within Our Traditions: A Pentecostal Hermeneutic. i Green, Joel & Turner, Max (red.): Between Two Horizons. Grand Rapids, Michigan: Eerdmans. p (15s) Bibeltexter som bearbetas metodiskt i seminarier och interpretationsarbete 1 Mos 1-3; 12:1-9; 22: Mos 3; 20:1-17. Jes 6; 7:1-17; 9:1-7; 52:13-53:12 och Ps 2; 8; 23 Bibeltexter där det krävs allmän kännedom om innehållet 1 Mos (hela), 2 Mos 1-15; 19-24; 32-34, 3 Mos 16, 5 Mos 1:1-18; 26:1-28,14; 34, Jos 24, Dom 1:1-3:6, 1 Sam 8-10; 15-18, 2 Sam 2:1-3:1; 5-7, 1 Kung 1:1-2:12; 6; 8-12; 18, 2 Kung 5; 17-25, Esra 1; 5-9, Neh 8-9, Ords 1; 8, Jes 1-2; 5; 12; 40-41; 44-45, Jer 1, 27-29, Hes 37, Dan 1-2; 7; 12, Hos (hela) och Amos (hela).

52 51 RELIGIONSKUNSKAP OCH RELIGIONSPEDAGOGIK, VT14 Denna kurs ger en överblick av de viktigaste religionerna och världsbilderna samt pedagogik och didaktik i relation till religionsundervisning. Kursen syfte är att ge studenterna förståelse för personer med andra religiösa övertygelser och med sekulära världsbilder som studenten kan möta i olika arbetsuppgifter inom församlingen. Speciell fokus läggs på de religiösa uttryck som är vanligt förekommande i den aktuella kontexten såsom islam och österländskt inspirerad nyandlighet. Religionspedagogiken syftar också till att förstärka studentens yrkeskompetens i undervisande uppgifter. Denna kurs motsvarar de ämnen och teman som finns i kursen RLE1010E World religions and religious education (10 credits/ects) vid Høyskolen for Ledelse og Teologi (HLT). Studenten kan få sina kunskaper validerade genom att genomföra deras examinationer. MÅL OCH FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Kunskapsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha grundläggande kunskap om grundläggande metodiska vägval i det vetenskapliga studiet av religioner, viktiga kännetecken i tro, liv och historia för de stora världsreligionerna judendom, islam, hinduism och buddism, den nya andlighetens rötter, utbredning och kännetecken, icke-religiösa världsbilder såsom humanism och naturalism, viktiga teman inom religionspedagogik och didaktik och vad som är specifikt för religionsundervisning, de olika teman som blir aktuellt i mötet med personer av olika religiösa övertygelser och hur dessa svårigheter kan hanteras. Färdighetsmål Vid kursens slut förväntas studenten ha förmåga att föra samtal om tro mellan olika religiösa och sekulära åskådningar som klargör likheter och skillnader mellan dessa på ett korrekt och respektfullt sätt, pröva den egna teologiska traditionens övertygelser och spiritualitet i relation till andra synsätt, klargöra den kristna spirtualitetens kännetecken och relevans i relation till andlighet i samtiden kunna igenkänna och bemöta de speciella utmaningar som mötet med olika religioner ställer i undervisning planera och förbereda undervisning kring olika religioner och världsbilder. Allmän kompetens Vid kursens slut förväntas studenten ha trygghet i mötet med personer från andra religioner och världsåskådningar, ökad förståelse och respekt för olika trosåskådningar såväl som ökad tydlighet i den egna hållningen, förståelse för rollen som undervisare i mötet med olika religiösa företrädare. REDOVISNING AV KURSEN Aktivt deltagande i seminarier och grupprocess, Life Essay (1500 ord) som bearbetar religionspedagogiska perspektiv 72-timmars hemskrivning (min 2500 ord) Deltagande i utvärdering av kursen

53 52 Den som vill examinera kursen vid HLT ska göra tre flervaltest på lärplattformen Fronter LITTERATURLISTA Huvudböcker: Burke, T. Patrick. (2004). The Major Religions: An Introduction with Texts (2. ed). Oxford/Malden, Ma.: Blackwell Publishing. (ca 200 s) Frisk, Liselotte. (1998). Nyreligiositet i Sverige - ett religionsvetenskapligt perspektiv. Nora: Nya Doxa. (s11-21, 25-42, 46-92, , , s:a 132s). ISBN Roald, Anne Sofie. (2009). Muslimer i nya samhällen: om individuella och kollektiva rättigheter. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. (241 s) Delar av böcker: Burgess, Harold. (2001). Models of Religious Education: Theory And Practice in Historical And Contemporary Perspective. Nappanee, Il, USA: Evangel Publ House. ISBN , Kap 2 (s ) Durkheim, Emile. (ET 1977). Emile Durkheim Selected Writings on Education: VOLUME II: The Evolution of Educational Thought. Routledge & Kegan Paul, ISBN X, chap 4-5 (s ). Görs tillgänglig som pdf. Hartman, Sven. (2008). Om skolans religionsundervisning, synen på eleven och de didaktiska frågorna: några reflektioner, i Didaktikens forum Årgång 5, nr 3, s Görs tillgänglig som pdf. Hylén, Torsten. (2011). Essentialism i religionsundervisningen, ett religionsdidaktiskt problem, opublicerad artikel skriven för Nordidactica Journal of Humanities and Social Science education. Jensen & Rothstein & Sorensen. (1996). Religionshistoria - Ritualer Mytologi Ikonografi. Nora: Nya Doxa. ISBN , kap 1 (s.9-57). Slut på förlaget. Görs tillgänglig som pdf. Artiklar av Lars Johansson, ca 50s. Görs tillgängliga som pdf.

54 53 BILAGA: KOMMA IGÅNG MED FIRST CLASS Hämta firstclass Ladda ner Du kan ladda ner programmet från Klicka på Hämta firstclass Om du har PC klicka på windows Klicka på Klicka här Klicka på Öppna Installera programmet på din dator. Ställ in programmet Klicka på FirstClass ikonen. Då kommer nedanstående login-box Klicka först på Avancerat, då kommer den högra bilden fram Klicka på knappen ställ in. Då kommer nästa ruta fram.

55 54 Här kan du fylla i din användaridentitet, men skriv inget lösenord här I serverruta ska du skriva in folkbildning.net folkbildning.net Spara innan du avslutar denna ruta. Glömmer du ditt lösenord kontaktar du: Lena-Maria Doss, studieledare & ALT sekr. Lena-Maria@ALTutbildning.se Tel: eller Dan Elofsson, bitr utbildningsföreståndare dan.elofsson@altutbildning.se Tel: Användaridentitet är alt + tre första bokstäver i förnamn + tre första i efternamn. Ex Anders Svensson = altandsve (a, a och o ersätter å, ä och ö). Tillfälligt lösenord första gången är alt Rensa skrivbordet När du öppnar din FC så kan du underlätta för dig att ta bort några konferenser som alltid finns. Du ser här nedan vilka som du kan ta bort. Du högerklickar på musen och markerar ta bort.