Mål och budget - www.karlskoga.se

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Kommunfullmäktiges mål och styrmått... 6 Karlskoga kommuns styrmodell... 16 Omvärldsanalys... 19 Budget -... 23 Driftbudget (tkr)... 23 Investeringsbudget (tkr)... 24 budget (tkr)... 25 Kassaflödesanalys (tkr)... 26 Balansräkning (tkr)... 27 Kommunkoncernens låneskuld... 27 Kommunfullmäktige... 28 Kommunstyrelsen... 29 Socialnämnden... 39 Barn- och utbildningsnämnden... 50 Kultur- och föreningsnämnden... 64 Samhällsbyggnadsnämnden... 75 Myndighetsnämnden... 85 Folkhälsonämnden... 91 Gymnasienämnden... 102 Kommunala bolag... 109 Övriga bolag... 118 Övriga nämnder och förbund... 119

Kommunstyrelsens ordförande har ordet I år har vi haft en förkortad central process och redan nu beslutar vi om driftbudgeten och investeringsbudgeten för. Det gör vi i syfte att skapa mer utrymme för verksamheterna att planera sin verksamhet och kunna lägga mera tid på uppföljning och analys av resultat. Det är av största vikt för att vi ytterligare ska kunna förbättra oss och vara en bra kommun att bo i. I årets budgetarbete har förvaltningscheferna deltagit på ett annat sätt än tidigare. Det har lett till att kommunens ekonomi diskuterats med en större helhetssyn. I budgeten för - har vi räknat med ett resultat på 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär en utökning av driftramarna för verksamheterna med ca:18 mnkr jämfört med, varav 5 mnkr tas från kommunstyrelsens medel för oförutsett. Barnoch utbildningsnämnden får det största tillskottet med ca:10 mnkr. Budgeten innebär att vi kan arbeta med en fortsatt utveckling av vår kommun - ett viktigt arbete som jag är övertygad om kommer att attrahera fler att vilja leva, bo och verka i Karlskoga. Det ser bra ut inför det sista året i innevarande treårsbudget men vi måste vara försiktiga och använda de pengar vi har på ett fortsatt förnuftigt sätt som är till gagn för Karlskoga och för våra invånare. De mål vi har är tänkta att gälla för hela mandatperioden. Vi politiker måste utvärdera och analysera utfallen av våra mål på ett bättre sätt än vi gör idag. Vi måste också se till att analyser och utfall omsätts i handling så vi når de uppställda målen. Mål och Budget-dokumentet är ett av de viktigaste dokumenten för kommunens verksamhet under. Det anger våra förutsättningar och våra ambitioner inför det kommande året. Vi är nu över 30 100 invånare i Karlskoga och det är vi stolta över. Samtidigt känner vi ett stort ansvar för att leva upp till våra invånares förväntningar på god service och omsorg. Vi ska också fortsätta arbetet med att attrahera företagare och affärsidkare att etablera sig här i Karlskoga. Vi politiker har till uppgift att skapa framtidstro. Det är tillsammans och genom samverkan som vi säkerställer en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi i majoriteten kommer att arbeta vidare med att utveckla Karlskoga för invånarnas bästa. Gör vi ett bra jobb går utvecklingen framåt, då får vi goda ambassadörer för Karlskoga, genom våra företagare, våra invånare och alla medarbetare. Jag vill passa på att tacka alla som bidragit i arbetet med denna budget. Sven-Olov Axelsson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 (122) God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning (kommunallagen 8 kap 1). Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Med andra ord - ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv avser kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en god planering, framförhållning, handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultat och avvikelser gentemot uppställda mål. God ekonomisk hushållning uppnås för Karlskoga kommun genom att de finansiella målen och verksamhetsmålen (d.v.s. de av fullmäktige fastställda fullmäktige- och nämndmålen) uppfylls. Regler för resultatutjämningsreserv (RUR) Allmänt Syftet är att ge Karlskoga kommun möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när till exempel skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsutredningen. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. När får medel sättas av till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv av årets resultat får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Vid beräkningen får endast det resultat som avser finansförvaltningen inräknas. från 4

5 (122) nämnderna hanteras över åren via treårsbudget och kan inte ligga till grund även för RUR. Beslut om kommande års reservering fattas i samband med att budgeten fastställs. Det slutliga beslutet om avsättning till RUR görs i samband med årsredovisningen. Den totala storleken på reserverat belopp i RUR får högst uppgå till 1 % av detta års skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. När får RUR disponeras En förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, d v s så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Medel från resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under innevarande år avviker negativt från den skatteunderlagsprognos som låg till grund för budgeten får RUR-disponeras. Detta förutsätter dock att den negativa avvikelsen påverkar skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning med mer än 2 %. Den slutliga beslutet om disponeringen av RUR görs i samband med årsredovisningen. KF kan fatta beslut om att hela RUR får disponeras vid ett och samma tillfälle. Ett beslut om att disponera RUR får inte äventyra kommunens likviditet. 5

6 (122) Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 32,3 mnkr, 33,3 mnkr och 34,2 mnkr år. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera likviditet till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden och trygga framtida pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Detta ger följande investeringsnivå per år enligt fastställd investeringsplan: 69,1 mnkr år 70,9 mnkr år 76,3 mnkr år Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Investeringar utgörs av summan av varje års investeringsbudget och omföring av tidigare års icke utförda investeringar. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. Kommunfullmäktiges mål och styrmått Kommunfullmäktiges mål ska spegla politikens intentioner och ska bidra till att Karlskoga når ambitionen i Vision 2020. Kommunfullmäktigemålen ska också bidra till en god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv. Ur ett finansiellt perspektiv finns det finansiella mål. Fullmäktigemålen följs upp efter april och augusti samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen för fullmäktigemålen bygger på en bedömning utifrån resultaten av fullmäktiges styrmått. Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. 6

7 (122) Mål 1 mäts genom Styrmått 1.1: Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 2011 58 (2010) 59-57 - 60-62 Styrmått 1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 2011 88 - - 88 F 83 P 96 - - 89 - Styrmått 1.3: Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden 2011 Åk 5: 92 Åk 8: 88 94 1 92 Grsk 91 F 92 P 89 Grsär 100 100 100 100 100 Styrmått 1.4: Andel av Karlskoga kommuns egna publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samhällsbyggnadsnämnden, folkhälsonämnden 2011 38 38 38 65 2 40 62 67 72 Styrmått 1.5: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (procent). Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden 1 Ovägt medel 2 Uppgiften avser kommunens egna lokaler. 7

8 (122) Berör: Socialnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden 2011 38 49 60 83 58 85 85 90 Styrmått 1.6: Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 2011 59 kv 58 m 60 (2010) 56 kv 56 m 55-57 kv 59 m 56-58 - 60 Nyckeltal Anmälda våldsbrott (antal per 1 000 invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen 2011 10,9 10,9 11,1 Se, eftersläpning Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäts genom Styrmått 2.1: Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder som har brukare 2011-68 3-79 4 74 80 80 81 Styrmått 2.2: Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) 3 Nöjd-Kund-Index, värde mellan 0-100 4 Måttenheten från är andel mycket nöjd/ganska nöjd. 8

9 (122) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder 2011 72 68 89 80 81 82 83 84 Styrmått 2.3: Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (Nöjd-Inflytande-Index) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 2011 40 (2010) 37-37 kv 36 m 38-40 - 42 Styrmått 2.4: Kvalitetsaspekter inom särskilt boende (% av maxpoäng) Mätning: Egen mätning + palliativa registret (KKiK) Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden 2011 73 73 67 67-70 72 74 Styrmått 2.5: Vad kommuninvånarna tror eller tycker om idrotts- och motionsanläggningarna 5 (index 0-100) Mätning: Medborgarundersökningen Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden 2011 57 kv 56 m 59 (2010) 60 kv 61 m 58-59 kv 61 m 57-60 - 62 Styrmått 2.6: Vad kommuninvånarna tror eller tycker om kulturverksamheten 6 (index 0-100) Mätning: Medborgarundersökningen Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden 2011 68 kv 70 m 65 (2010) 71 kv 77 m 65-68 kv 71 m 65-70 - 72 5 Måttet består av tre delfrågor som behandlar öppettider och skötsel i motions- och idrottsanläggningar samt belysning i motionsspår 6 Måttet består av tre delfrågor som behandlar biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter samt teaterföreställningar och konserter. 9

10 (122) Mål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Karlskoga kommuns arbete präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och har ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. Mål 3 mäts genom Styrmått 3.1: Antal erbjudna ferieplatser (antal/år) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Samtliga nämnder 2011 - - - - - 250 250 250 Styrmått 3.2: Hur nöjda kommunens feriepraktikanter är med sin feriepraktik som helhet (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 2011 - - - - nollmätning Styrmått 3.3: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 7 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, gymnasienämnden 2011-42 - 42 42 42 42 42 Styrmått 3.4: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens främjande och förebyggande insatser (%). Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden 2011 - - - ej mätt Nollmätn 7 Stacken och Skrantagården 10

11 (122) Nyckeltal Antal nyttjade feriepraktikplatser Rapporteringsansvar: Socialnämnden 2011 231 243 234 249 Antal barn berörda av verkställda avhysningar i Karlskoga (antal per 100 000 invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen 2011 14 0 34 7 Antal utrustningslån i fritidsbanken (antal per år) Rapporteringsansvar: Kultur- och föreningsnämnden 2011 - - - - Hur nöjda besökarna till den kommunala öppna förskolan är som helhet (procent mycket nöjda/ganska nöjda) Rapporteringsansvar: Barn- och utbildningsnämnden 2011 - - - - Medarbetarperspektiv Mål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 4 mäts genom Styrmått 4.1: Medarbetarindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 2011 66 (2010) 66-64 - 67-68 Styrmått 4.2: Ledarskapsindex (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 2011 65 (2010) 67-63 - 67-68 11

12 (122) Styrmått 4.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 2011 70 (2010) 69-66 - 70-71 Styrmått 4.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 2011-79 - 79 80 80 80 80 Styrmått 4.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 2011-78 - 79 79 79 79 79 Styrmått 4.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 2011-80 - 71 81 75 76 77 Utvecklingsperspektiv Mål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. 12

13 (122) Mål 5 mäts genom Styrmått 5.1: Hur nöjda företagarna är med kommunens service (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder, Näringsliv & Turism AB 2011 66-70 - 72-72 - Styrmått 5.2: Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun (1-6) Mätning: Svenskt Näringslivs enkätundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder, Näringsliv & Turism AB 2011 3,1 3,0 2,9-3,3 3,3 3,4 3,5 Styrmått 5.3: Företagarnas nöjdhet med Näringsliv & Turism AB:s kontaktskapande åtgärder/företagsservice (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Näringsliv & Turism AB Berör: Näringsliv & Turism AB 2011 - - - - Nollmätning 60 70 70 Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. Detta innebär en ekonomi i balans samt att genomförda investeringar ger en avkastning enligt gällande avkastningskrav. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 6 mäts genom Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 2011 F 77, P 90 83 80 F 75 P87 - - 81-13

14 (122) Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 2011 F 85, P 870 86 81 F 79 P 83 - - 81 - Styrmått 6.3: Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Samtliga nämnder 2011 - F 84, P 87-96 F 97 P 96 F 86, P 90 97 97 97 Styrmått 6.4: Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder 2011 - -9 -? -14-11 -15-16 -17 Styrmått 6.5: Kostnad för brukarnöjdheten (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med brukare 2011-657 8-608 9 689 651 672 683 Styrmått 6.6: Miljöfordon i kommunorganisationen (%) Mätning: Egen mätning enligt definition i KKiK Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag 2011 22 29 ingen mätn - 42 50 60 8 Måttenhet för brukarnöjdhet är Nöjd-Kund-Index (NKI). 9 Från och med är måttenheten andel (%) mycket nöjd/ganska nöjd. 14

15 (122) Mål 7. Karlskogas förskolor och skolor säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 7 mäts genom Styrmått 7.1: Andel elever som uppnått kunskapskraven (godkänt betyg) i alla ämnen i årskurs 6 10 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, socialnämnden 2011 - - - 74,4-79 80 85 Styrmått 7.2: Andel elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden 2011 75,7 75,2 F 79 P 72 74,5 F 77 P 72 69,8 F 78 P 60 90 78 80 85 Styrmått 7.3: Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden 2011 201,1 197,3 F 211 P 185,5 206,5 F 216,1 P 196,3 199,8 F 218,7 P 177,2 205 206 208 215 Styrmått 7.4: Betygspoäng i genomsnitt efter avslutade gymnasieutbildning (betygspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden 2011 ej jämförbar ej jämförbar ej jämförbar 13,4 13,5 13,7 Riksnivå Riksnivå 10 Avser resultatet i kommunala skolor i lägeskommunen. 15

16 (122) Styrmått 7.5: Fullföljd utbildning med examen inom 3 år 11 (procent) Mätning: SCB och Skolverket (KKiK) Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden, barn- och utbildningsnämnden 2011 - - - 78 79 80 81 81 Karlskoga kommuns styrmodell Vision 2020 Vision 2020 omfattar Karlskoga som ort betraktat. Den övergripande ambitionen är att vi ska ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga med en befolkning kring 30 000 även i perspektivet 2030. Visionen består av fem delar: Tradition och förnyelse Teknik, tjänster, kultur och upplevelser Stad och vatten Förskola till högskola Samverka göra skillnad Karlskoga kommun ansvarar för frågor som är viktiga för att människor ska trivas med att bo och verka här. Visionen lyfter särskilt fram den kommunala verksamhetens betydelse för Karlskogas utveckling. Visionen anger att Karlskoga år 2020 har en kommunal service som möter invånarnas och näringslivets förväntningar. Varje medarbetare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att arbeta för att de politiska målen och verksamhetens mål uppnås. Varje möte och varje kontakt är viktig. Genom medarbetarnas kompetens och engagemang påverkas upplevelsen av kommunens verksamheter. För att vi ska nå ytterligare mål i riktning mot visionen är det nödvändigt att invånare och näringsliv engageras. Kommunens roll är att skapa förutsättningar för att detta engagemang tillvaratas så att det kan bli till konkreta resultat. 11 Uppgifterna gäller de elever som påbörjat sin utbildning i skolkommunen för första gången höstterminen för tre år sedan, exklusive introduktionsprogrammet. 16

17 (122) Målkedja och perspektiv Visionen och de politiskt fastställda målen anger den politiska viljeinriktningen. En förutsättning för en väl fungerande styrning och uppföljning är att ett ställningstagande i fullmäktige ska kunna följas genom organisationen. Fyra nivåer ingår i styrkedjan vision, fullmäktigemål, nämndmål och förvaltningsmål/aktiviteter. Tillsammans ska målen på de olika nivåerna bilda en helhet. Samtliga mål på samtliga nivåer ska vara mätbara. Detta görs genom att styrmått kopplas till respektive mål. Ett styrmått anger vad som ska mätas. Ett styrmått ska säga något om målet, ange rimlig nivå samt vara tidsatt. För att de förtroendevalda ska få en helhetsbild av kommunens verksamheter styrs, planeras och följs kommunens verksamheter upp utifrån följande perspektiv: medborgar-/brukarperspektiv medarbetarperspektiv utvecklingsperspektiv. 17

18 (122) Kommungemensam rapportering Det ska finnas en tydlig koppling mellan planeringsprocessens ambitionsnivåer och uppföljningen under och efter verksamhetsåret. Den kontinuerliga uppföljningens syfte är två. Det ena syftet är att återkoppla hur det går till den politiska nivån - om verksamheterna når mål och resultat. Det andra syftet är att ge verksamheterna möjlighet att omplanera sina aktiviteter och vidta åtgärder om resultaten inte pekar åt det håll man ville nå. Uppföljningen ska därför ge signaler som kan innebära att åtgärder måste vidtas direkt eller inför kommande års verksamhetsplanering. Uppföljning och rapportering sker på flera olika nivåer. Rapporteringen sker enligt nedanstående modell. Gemensam rapporteringsmodell Utöver rapporteringen till kommunstyrelsen och fullmäktige kan varje nämnd besluta om mer frekvent eller annan typ av rapportering. Ramfördelning Tillämpade principer I fördelningen av de ekonomiska ramarna - för kommunstyrelsen och nämnderna har politiska värderingar beaktats. De demografiska förändringar (minskat/ökat elevantal, antal äldre, antal brukare etc.) som påverkar ramfördelningen är framförallt en markant ökning av antalet elever hos Barn- och utbildningsnämnden. Detta medför ett behov av ökad driftram för Barn- och utbildningsnämnden. Beräknade löneökningar budgeterats centralt och nämndernas ramar ska sedan i möjligaste mån korrigeras efter avtalsrörelsens utfall. 18

19 (122) Anslags- och självkostnadsstyrd verksamhet Inom den kommunala verksamheten ingår dels enheter som är anslagsstyrda, dvs bedriver verksamhet inom ett anvisat anslag och dels enheter vars uppgift är att mot betalning ge intern service till övriga kommunala verksamheter. De verksamheter som inte är anslagsfinansierade fungerar som interna serviceenheter, t ex folkhälsoförvaltningen, vars verksamhet är anpassad till övriga förvaltningars efterfrågan. Interndebiterade tjänster beräknas och prissätts efter självkostnadsprincipen. Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd ett budgetanslag. Budgetanslaget är netto, dvs nämndens beräknade kostnader minus nämndens beräknade intäkter. Budgetanslagen benämns ofta också för kommunbidrag, dvs av kommunens totala skatte- och statsbidragsresurs tilldelas nämnderna ett s k kommunbidrag. Omvärldsanalys Konjunkturutvecklingen Konjunkturutvecklingen Det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Regeringen räknar med att tillväxten kommer att ligga kring 2,5 procent årligen. Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt investeringar och hushållens konsumtion som hittills bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Nu bedöms den internationella tillväxten i många av Sveriges viktiga handelsländer förbättras, varför exporten stärks. Den politik som regeringen föreslår i vårproposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt. Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre. De låga räntorna samt ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna lämnade ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under. En del av dessa var dock av tillfällig karaktär, men bostadsinvesteringarna väntas fortsätta utvecklas starkt under. Även de kommunala investeringarna var höga på grund av att det finns ett uppdämt behov till följd av urbanisering och ett ökat demografiskt tryck i de kommunala verksamheterna. För och räknar regeringen dock med successivt minskande kommunala investeringar. Arbetslösheten har varit hög, kring 8 procent i sex års tid. Men bedöms minska i år och nästa år då sysselsättningen ökar, samtidigt som ökningen av antalet personer i arbetskraften dämpas. Det finns lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Arbetsmarknaden förutsätts nå balans och räknar man med att arbetslösheten är nere i 6,4 procent. Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. Inflationen är låg i hela Europa och inflationsförväntningarna långt under inflationsmålet. Inflationstakten bedöms tillta från, på grund av stigande enhetsarbetskostnader. Men ett svagt internationellt pristryck och en trolig förstärkning av kronan, talar dock för att inflationstakten ökar långsamt. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Även timlönerna väntas stiga dock i modest takt, och timlöneökningstakten bedöms bli lägre än det senaste decenniet, då genomsnittet var 3,5 procent. 19

20 (122) Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en något högre takt skapar det förutsättningar för en hyfsad BNP-tillväxt i Sverige 2019. De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Skatteunderlagstillväxten Enligt Ekonomirapporten april från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tar skatteunderlagstillväxten i år ett tydligt steg uppåt jämfört med. Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år beräknas skatteunderlagstillväxten tillta ytterligare. Det beror främst på att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger en extra höjning. SKLs beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter räknar SKL också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med. År, och medför den svagare sysselsättningsutvecklingen en nedrevidering av skatteunderlagets utveckling. År påverkas skatteunderlagstillväxten även av två andra prognosjusteringar som verkar i motsatt riktning. Dels har SKL reviderat ner grundavdragen och dels slår den höjning av taket för arbetslöshetsersättningen som regeringen föreslog i vårändringsbudgeten igenom med en helårseffekt. Sammantaget betyder detta att SKL reviderar upp skatteunderlagets ökning. Olika skatteunderlagsprognoser SKL, apr-15 3,2% 5,0% 5,4% 4,3% 4,2% Reg, apr-15 2,6% 5,3% 5,7% 5,3% 4,7% ESV, mars-15 3,1% 4,9% 4,5% 4,5% 4,4% SKL, feb-15 3,2% 5,1% 4,5% 4,5% 4,3% Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. 20

21 (122) Befolkningsutveckling Prognos SCB har i december tagit fram en befolkningsprognos för Karlskoga kommun. Prognosen visar på en befolkningsminskning. Sedan har emellertid befolkningen ökat varje år. Födelseöverskottet är negativt men invandringsöverskottet och inrikes flyttningsöverskott är positivt. Den 31 december var befolkningen 30 054 personer. Prognosen från SCB får läsas med viss försiktighet beroende på vad som sker i vår omvärld. År Födelse- Netto- Folk- Befolkningen överskott flyttade ökning under under under vid årsslut året året året 30 054-88 409 326 29 994-63 54-9 2020 30 094-43 79 36 2025 30 299-46 88 41 2030 30 440-63 83 20 Karlskogas befolkningsstruktur och utveckling Befolkningsutvecklingen i Karlskoga 2009 - År 2009 2010 2011 Antal 29 742 29 668 29 616 29 631 29 728 30 054 Förändring -74-52 15 97 326 Förändring % -0,2% -0,2% 0,05% 0,3% 1,1% Även de första uppgifterna för visar på en positiv befolkningsutveckling 21

22 (122) Övriga ekonomiska förutsättningar Skatteutjämningssystemet Utjämningssystemen syftar till att garantera alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden, som befolkningens sammansättning och möjlighet att ge välfärd till invånarna. Utjämningen för LSS-kostnader ligger i ett separat system då man inte kunnat hitta faktorer som är opåverkbara och som speglar behovsskillnaderna i denna verksamhet. Samtliga angivna siffror för skatteintäkter och för generella statsbidrag samt utjämning som anges i detta dokument är hämtade från skatteunderlagsprognosen som ingår i SKLs cirkulär 15:15 daterad -04-29. Skatteunderlagsprognos Karlskoga kommun (tkr) Skatteintäkter 1 356 487 1 411 045 1 458 817 Inkomstutjämningsbidrag/-avgift 228 339 226 021 231 680 Kostnadsutjämning -512-512 -512 Regleringsbidrag/-avgift -7 153-13 143-21 131 Strukturbidrag 3 130 3 130 3 130 Införandebidrag 0 0 0 LSS-utjämning -9 839-9 839-9 839 Summa intäkter 1 570 452 1 616 702 1 662 145 Fastighetsavgift 46 294 46 294 46 294 Summa intäkter+fastighetsavgif 1 616 746 1 662 996 1 708 439 Befolkningsprognos 1 november året innan: 30 100 30 100 30 100 Källa: SKL -04-29 Pensionskostnader Karlskoga kommuns pensionskostnader för har beräknats till 94,3 mnkr inklusive löneskatt. Som underlag för beräkningen har prognos från KPA använts som kompletteras med beräkningar för de åtaganden som förvaltas av SPP. I plan beräknats pensionskostnaden bli 99,9 mnkr och för 108,1 mnkr. Utöver ovanstående pensionskostnader har kommunen ett stort åtagande i den ansvarsförbindelse som genom blandmodellen redovisas inom linjen under balansräkningen. I bokslut uppgick denna ansvarsförbindelse till 904,2 mnkr vilket var en minskning med 42,6 mnkr jämfört med året innan. Kommande års kostnadsökningar för pensioner påverkar kommunens nettokostnad. För att inte minska satsningar på kärnverksamheterna i kommunen krävs god ekonomisk hushållning och att det finansiella målet på 2 procents överskott årligen uppfylls. 22

23 (122) Lönekostnadsutveckling och inflation Enligt SKL i april ligger löneökningarna fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (d.v.s. KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. I likhet med tidigare år budgeteras kommunens lönekostnadsökningar centralt. Under budgetåret fördelas verkligt utfall till respektive nämnd när avtalsförhandlingarna är klara. Budget - Nedan presenteras förslaget till drift-, resultat- och investeringsbudget för perioden -. Nuvarande kommunledningen anser att de två finansiella målen som kommunfullmäktige beslutat, resultatöverskott 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag samt att investeringar varje år maximalt skall uppgå till avskrivningar, årligen skall uppfyllas. För att kunna uppnå detta krävs ett kontinuerligt arbete att effektivisera i verksamheterna. Driftbudget (tkr) Nämnd/styrelse Bokslut Budget Budget Budget Budget Kommunfullmäktige, revision, valnämnd 6 981 6 593 7 590 7 590 7 590 Kommunstyrelsen 108 086 114 141 113 335 113 335 113 335 Ö.Värmlands överf.nämnd 3 295 2 908 2 908 2 908 2 908 Admninistrativ nämnd 4 509 5 027 5 027 5 027 5 027 Socialnämnden 600 097 601 692 603 440 603 440 603 440 Barn- och utbildningsnämnden 426 038 420 529 430 682 430 682 430 682 Kultur- och föreningsnämnden 78 411 78 051 79 509 79 359 79 359 Samhällsbyggnadsnämnden 59 248 48 675 48 630 48 630 48 630 Myndighetsnämnden 330 8 770 8 733 8 733 8 733 Folkhälsonämnden 5 304 3 388 1 573 1 573 1 573 Gymnasienämnden 148 472 154 437 155 813 155 813 155 813 Summa verksamhetskostnader 1 440 771 1 444 211 1 457 240 1 457 090 1 457 090 Finansförvaltning -1 478 420-1 470 029-1 489 575-1 490 350-1 491 259 Årets resultat (omvänt +/-) -37 649-25 818-32 335-33 260-34 169 23

24 (122) Investeringsbudget (tkr) Nämnd/styrelse Bokslut Budget Budget Budget Budget Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 1 400 2 000 4 200 4 200 2 700 Socialnämnden 6 625 5 330 3 660 5 200 4 500 Barn- och utbildningsnämnden 4 570 3 500 3 500 3 500 3 500 Kultur- och föreningsnämnden 3 781 2 500 1 300 1 450 2 600 Samhällsbyggnadsnämnden 61 928 40 660 38 700 44 220 57 200 Myndighetsnämnden 0 0 500 500 500 Folkhälsonämnden 2 598 775 1 150 1 150 950 Gymnasienämnden 6 507 1 400 1 250 1 500 1 500 Summa investeringsutgifter 87 409 56 165 54 260 61 720 73 450 I Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget innefattas även uppdrag från Socialnämnden, Kultur- och föreningsnämnden samt Folkhälsonämnden. För är beloppen 7 500 tkr för Socialnämnden samt 2 200 tkr för Kultur- och föreningsnämnden. För är beloppen 4 900 tkr för Kultur- och föreningsnämnden samt 320 tkr för Folkhälsonämnden. För är beloppet 5 500 tkr för Kultur- och föreningsnämnden. 24

25 (122) budget (tkr) budget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Nettokostnader, verksamhet -1 380 143-1 444 211-1 457 240-1 457 090-1 457 090 Pensioner inkl motbokn -46 900-44 118-48 902-55 543 Löneökningar -30 741-62 846-95 099-128 189 Oförutsett 0 0 0 0 Skatteväxling trafik åter 1 600 1 600 1 600 1 600 Minskning soc avg yngre och äldre 8 100 0 0 0 buffert 0-228 -5 866-5 321 Motbokning kapitalkostnader 63 570 62 570 61 570 61 570 Avskrivningar -64 545-67 800-69 149-70 950-76 298 Verksamhetens nettokostnad -1 444 687-1 516 382-1 569 411-1 614 736-1 659 270 Skatteintäkter * 1 253 894 1 296 865 1 356 487 1 411 045 1 458 817 Generella statsbidrag * 246 717 260 335 260 259 251 951 249 622 Finansiella intäkter 7 064 5 500 5 500 5 500 5 500 Finansiella kostnader -25 339-20 500-20 500-20 500-20 500 efter finansiella poster 37 649 25 818 32 335 33 260 34 169 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 37 649 25 818 32 335 33 260 34 169 Årets resultat i % av skatt+gen statsbidr 2,5% 1,7% 2,0% 2,0% 2,0% KF mål +2 % 30 012 31 144 32 335 33 260 34 169 Diff Årets res mot mål +2% 7 637-5 326 0 0 0 Summa skatteintäkter+gen statsbidrag 1 500 612 1 557 200 1 616 746 1 662 996 1 708 439 Förändring av skatteintäkter+gen statsbidrag i % mot föregående år 3,8% 3,8% 2,9% 2,7% * för budget -18 skatteunderlagsprognos från SKL -04-29 25

26 (122) Kassaflödesanalys (tkr) Kassaflödesanalys (tkr) Bokslut Budget Budget Budget Budget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 37 649 25 818 32 335 33 260 34 169 Justering för av- och nedskrivningar 64 545 67 800 69 149 70 950 76 298 Justering för avsättningar -256 1 000 1 000 1 000 1 000 Justering för realisationsvinster/-förluster -4 589 0 0 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 97 348 94 618 102 484 105 210 111 467 Ökning/minskning kortsiktiga fordringar 33 037 0 0 0 0 Ökning/minskning kortsiktiga skulder -37 413 0 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 92 972 94 618 102 484 105 210 111 467 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar -98 435-56 165-54 260-61 720-73 450 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5 712 0 0 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 244 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -92 478-56 165-54 260-61 720-73 450 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 20 000 0 0 0 0 Amortering av skuld -16 000 0 0 0 0 Investeringsbidrag 3 500 0 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 7 500 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE 7 993 38 453 48 224 43 490 38 017 Likvida medel vid årets början 101 144 109 138 147 591 195 815 239 305 Likvida medel vid årets slut 109 138 147 591 195 815 239 305 277 322 26

27 (122) Balansräkning (tkr) Balansräkning (tkr) Utfall Budget Budget Budget Budget TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 148 384 1 111 289 1 141 860 1 132 630 1 129 782 Finansiella anläggningstillgångar 430 398 430 463 430 463 430 463 430 463 Summa anläggningstillgångar 1 578 782 1 541 752 1 572 323 1 563 093 1 560 245 Omsättningstillgångar Fordringar 108 151 153 000 153 000 153 000 153 000 Kassa och bank 109 138 147 591 195 815 239 305 277 322 Summa omsättningstillgångar 217 288 300 591 348 815 392 305 430 322 SUMMA TILLGÅNGAR 1 796 070 1 842 343 1 921 138 1 955 398 1 990 567 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid året början 984 549 1 022 199 1 048 017 1 080 352 1 113 612 Årets resultat 37 649 25 818 32 335 33 260 34 169 Summa eget kapital 1 022 199 1 048 017 1 080 352 1 113 612 1 147 781 Avsättningar Pensionsskuld 59 407 54 519 56 019 57 519 59 019 Övriga avsättningar 10 291 8 000 9 000 10 000 11 000 Summa avsättningar 69 698 62 519 65 019 67 519 70 019 Skulder Långfristiga skulder 399 767 385 000 385 000 385 000 385 000 Kortfristiga skulder 304 407 346 807 390 767 389 267 387 767 Summa skulder 704 174 731 807 775 767 774 267 772 767 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1 796 070 1 842 343 1 921 138 1 955 398 1 990 567 Kommunkoncernens låneskuld Kommunens och kommunkoncernens låneskuld (tkr) Utfall Budget Budget Karlskoga kommun 355 000 355 000 355 000 Karlskoga Kommunhus AB 590 000 590 000 590 000 Karlskoga Energi och Miljö AB * 649 000 649 000 649 000 Karlskogahem AB 812 000 800 000 800 000 Summa låneskuld 2 406 000 2 394 000 2 394 000 * Avser de lån Karlskoga kommun borgar för Kommentarer Karlskogahem AB förväntas minska sin låneskuld med 12 000 tkr under. Karlskoga Kommunhus AB är beroende av hur likviditeten utvecklas hos sina dotterbolag samt hur pågående revidering av ägardirektiven faller ut. 27

28 (122) Kommunfullmäktige Ordförande Anders Olsson Andel av kommunens kostnad 0,5 % Driftbudget - (tkr) Bokslut Budget Budget Budget Budget Kostnader 6 394 6 643 7 590 7 590 7 590 varav personal 2 526 2 858 3 621 3 621 3 621 Intäkter -86-50 0 0 0 Nettokostnader 6 308 6 593 7 590 7 590 7 590 Nettobudget 6 793 6 593 7 590 7 590 7 590 i förhållande till budget 485 0 0 0 0 Investeringsplan - (tkr) Fastställd enligt KF XX Plan Plan Plan Plan Investeringsprojekt Budget från - Voteringsutrustning 0 500 0 0 0 Summa 0 500 0 0 0 Kommentarer till investeringsplan Investeringsbudget till voteringsutrustning på 500 tkr har förts över från till. För åren - finns ingen investeringsbudget för kommunfullmäktige. 28

29 (122) Kommunstyrelsen Andel av kommunens kostnad 8 % Ordförande Sven-Olov Axelsson (S) Förvaltningschef Karin Björkman Sammanfattning År Huvuddelen av nu kända uppdrag för kommer att kunna hanteras inom den preliminära driftramen, med externa medel eller inom treårsperioden. Förutom det löpande arbetet som ligger under kommunstyrelsens ansvarområde är det några särskilda uppdrag som vi vill lyfta fram. Om föreslaget angående start av ett servicecenter går igenom kommer det att byggas upp och invigas under, vilket ska ge enklare och bättre service till kommuninvånarna. Arbetet med att ta fram en integrationsstrategi beräknas vara klart inför. Den nya integrationsstrategin ska lägga grunden för det fortsatta arbetet, som kommer att ta fart under. En kommun är en politiskt styrd organisation och det är politikens ansvar att ta till sig Karlskogabornas åsikter. Det handlar om att göra kommuninvånarna delaktiga, vilket är ett led både i att fortsätta vara en attraktiv kommun och att utveckla demokratin. Satsningen på demokratiutveckling kommer därför att fortsätta genom fortsatta medborgardialoger och en vitalisering av medborgarförslagen. Kommunen kommer också att aktivt delta i det regionala arbetet med att utveckla servicen till medborgarna via e-tjänster. Vilka kostnader det kommer att medföra för kommunstyrelsen är i dagsläget oklart. En satsning på att marknadsföra platsen Karlskoga kommer att inledas. Kommunen kommer att delta i aktiviteter tillsammans med Näringslivsbolaget. Den kompletterande studien som görs angående alternativ för framtida reservvatten för Karlskoga, Degerfors och intilliggande områden kommer att redovisas under. Kostnaderna för vidare utredning av alternativen räknar vi med att klara inom treårsbudgeten. Kostnader för att fysiskt iordningsställa reservvattenförsörjningen kan bli betydande och får förläggas till lämplig tidpunkt längre fram. Kommunstyrelsens preliminära driftbudget för - är 117,3 mnkr. Budgeten inkluderar en ramökning på 3,2 mnkr som avser täcka det ökade hyresbidraget till Bergslagens Räddningstjänst, ny driftskostnad enligt nu gällande förslag till beslut för servicecenter samt ökad budget för feriepraktik. Från och med tas intäkten, 500 tkr, från Kommunhus AB bort. Intäkten avser utförandet av administrativa tjänster men då Kommunhus inte kan momsregisteras innebär det årligen för kommunkoncernen en förlust på 125 tkr för moms som inte kan återsökas. Då kostnaderna kvarstår innebär det att det saknas 500 tkr i kommunstyrelsens ram. 29

30 (122) År - En bredbandsstrategi ska utarbetas för att tillmötesgå den regionala digitala agendan om tillgången till bredband med hög överföringshastighet för hushåll och företagare. Under görs en aktualitetsprövning av översiktsplanen, vilket kan innebära ett beslut om att göra en ny översiktsplan med start och fortsatt arbete till och med. Kommunen ska aktivt arbeta med att marknadsföra kommunen som en attraktiv bostadsort och en attraktiv ort för företagsetableringar. Kommunen har tidigare tagit fram en översvämningsanalys av Möckeln i syfte att kunna planera framtida bostadsbyggande. Detsamma behöver göras för Lonnen, Timsälven och Svartälven. Nyinvesteringar och utbyte av datakommunikationsutrustning inklusive trådlösa nätverk i kommunens verksamheter behöva göras för att behålla funktionaliteten. Upphandling och implementering av ett beslutsstödsystem kommer att involvera många chefer och medarbetare inom kommunstyrelsens ledningskontor och övriga kommunen. Ett beslutsstödsystem hjälper till att skapa en god överblick över olika resultat och att samla ihop och presentera bra underlag. Verksamhet och uppdrag Ekonomi bereda budget och övriga ekonomiska ärenden ansvara för den dagliga ekonomiska driften och upprätta ekonomiska rapporter stödja, serva och styra förvaltningarna i ekonomiska frågor hantera finansiella frågor inom kommunkoncernen Information och kommunikation strategiskt ansvar för kommunens övergripande information samordning av kommunens övergripande information/kommunikation och dess kanaler IT samordning, drift och service samt utveckling inom IT och telefoni för kommunens verksamheter infrastrukturfrågor som rör bredbandsutvecklingen inom kommunens geografiska område Kansli sammanträdeshantering, utredningar, sekreterarskap till kommunstyrelse, kommunfullmäktige, valnämnd, kommunalråd samt kommundirektör hantera post, diarium och arkiv förvaltningsinformation verkställa upphandlingar enligt LOU Personal beredande och verkställande organ i strategiska personal-, organisations-, ledarskaps- och lönefrågor konsultativ och samordnande roll mot förvaltningarna i dessa frågor 30

31 (122) Tillväxt och utveckling strategisk samhällsutveckling, infrastruktur och översiktlig fysisk planering regional utveckling och vissa tillväxt- och näringslivsfrågor säkerhetssamordning samordning av integrations- och mångfaldsfrågor och finskt förvaltningsområde Verksamhetsstyrning och kvalitet utveckling och samordning av kommunens övergripande verksamhetsstyrning och kvalitetsfrågor Driftbudget - (tkr) (enligt KSAUs förslag -02-20, ej uppdaterad efter -05-06) Bokslut Budget Budget Budget Budget Kostnader 191 401 195 376 198 376 198 376 198 376 varav personal 111 501 114 697 116 297 116 297 116 297 Intäkter -83 314-81 035-81 035-81 035-81 035 Nettokostnader 108 087 114 341 117 341 117 341 117 341 Nettobudget 109 840 114 341 117 341 117 341 117 341 i förhållande till budget 1 753 0 0 0 0 Analys av treårsbudget För innevarande 3-årsperiod uppskattas kommunstyrelsen redovisa ett nollresultat. De årliga resultaten för åren - kommer p.g.a. sociala investeringar att vara negativa. År öronmärktes 15 mnkr av eget kapital för sociala investeringar och kommunstyrelsens årliga resultat för åren -, kommer inom ramen för innevarande treårsperiod, att förbättras med motsvarande. 31