Mål och budget KARLSKOGA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013

Transkript

1 Mål och budget - KARLSKOGA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

2 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning... 4 Karlskoga kommuns styrmodell Omvärldsanalys Budget Driftbudget (tkr) Driftsramförändringar (tkr) Investeringsbudget (tkr) budget (tkr) Kassaflödesanalys (tkr) Balansräkning (tkr) Kommunkoncernens låneskuld... 29

3 Mål och budget Kommunstyrelsens ordförande har ordet Mål och budget - Mål och budget är ett av de viktigaste dokumenten för kommunens verksamhet under. Det anger våra förutsättningar och våra ambitioner inför det kommande året. Den 31 mars var vi invånare i Karlskoga och det är vi stolta över. Samtidigt känner vi ett stort ansvar för att leva upp till våra invånares förväntningar på god service och omsorg. För tredje året i rad arbetar vi framgångsrikt med en förkortad central budgetprocess. Det har skapat utrymme för verksamheterna att med god framförhållning kunna planera sin verksamhet och lägga mer tid på uppföljning och analys av resultat. Många kommuner i Sverige måste genomföra neddragningar inför. I Karlskoga är ekonomin god och vi kan istället satsa på ökad välfärd. Totalt satsar vi 23,6 miljoner vilket är en ökning med 1,6 procent jämfört med budgetramen året innan. Största enskilda satsningen är ca 11 miljoner i driftkostnader till ny förskola på fem avdelningar som kommer att ge 95 nya förskoleplatser. Socialnämnden kommer att öppna ett nytt gruppboende för 4 miljoner per år. Viktiga satsningar görs till enheten för barn och unga som behöver fler handläggare och satsning på skyddat boende för kvinnor. På gymnasienämnden görs satsningar för över 1 miljon. Viktiga investeringar är nytt produktionskök till förskolemat. Detta kök byggs gemensamt med Degerfors kommun. Flera idrottsanläggningar rustas upp. Exempelvis allvädersbanor på Nobelstadion, nytt badmintongolv och helt ny hoppgropsanläggning i Stråhallen, ridhuset samt Karlbergsskolans gymnastiksal. Totalt innebär budgeten även detta år att vi kan arbeta med en fortsatt utveckling av vår kommun - ett viktigt arbete som jag är övertygad om kommer att attrahera fler att vilja leva, bo och verka i Karlskoga. Det är tillsammans och genom samverkan som vi säkerställer en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi i majoriteten kommer att arbeta vidare med att utveckla Karlskoga för invånarnas bästa. Jag vill passa på att tacka alla som bidragit i arbetet med denna budget. Sven-Olov Axelsson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Mål och budget Måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning (kommunallagen 8 kap 1). Detta stycke utgör Karlskoga kommuns riktlinjer enligt kommunallagens direktiv. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Med andra ord - ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv avser kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en god planering, framförhållning, handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultat och avvikelser gentemot uppställda mål. God ekonomisk hushållning uppnås för Karlskoga kommun genom att de finansiella målen och verksamhetsmålen (d.v.s. de av fullmäktige fastställda fullmäktige- och nämndmålen) uppfylls. Regler för resultatutjämningsreserv (RUR) Allmänt Syftet är att ge Karlskoga kommun möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när till exempel skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsutredningen. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. När får medel sättas av till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv av årets resultat får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat 4

5 Mål och budget efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Vid beräkningen får endast det resultat som avser finansförvaltningen inräknas. från nämnderna hanteras över åren via treårsbudget och kan inte ligga till grund även för RUR. Beslut om kommande års reservering fattas i samband med att budgeten fastställs. Det slutliga beslutet om avsättning till RUR görs i samband med årsredovisningen. Den totala storleken på reserverat belopp i RUR får högst uppgå till 1 % av detta års skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. När får RUR disponeras En förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, d v s så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Medel från resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under innevarande år avviker negativt från den skatteunderlagsprognos som låg till grund för budgeten får RUR-disponeras. Detta förutsätter dock att den negativa avvikelsen påverkar skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning med mer än 2 %. Den slutliga beslutet om disponeringen av RUR görs i samband med årsredovisningen. KF kan fatta beslut om att hela RUR får disponeras vid ett och samma tillfälle. Ett beslut om att disponera RUR får inte äventyra kommunens likviditet. 5

6 Mål och budget Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 35,2 mnkr, 35,8 mnkr och 36,5 mnkr år. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera likviditet till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden, skapa resurser för utveckling och ta ansvar för samtliga pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Detta ger följande investeringsnivå per år enligt fastställd investeringsplan: 77,5 mnkr år 80,7 mnkr år 85,8 mnkr år Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Investeringar utgörs av summan av varje års investeringsbudget och omföring av tidigare års icke utförda investeringar. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. 6

7 Mål och budget Fullmäktigemål och styrmått för - Kommunfullmäktiges mål ska spegla politikens intentioner och ska bidra till att Karlskoga når ambitionen i Vision. Kommunfullmäktigemålen ska också bidra till en god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv. Ur ett finansiellt perspektiv finns det finansiella mål. Fullmäktigemålen följs upp i augusti samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen för fullmäktigemålen bygger på en bedömning utifrån resultaten av fullmäktiges styrmått. snivåer sätts upp som en inriktning och ett realistiskt delmål att nå inom den givna tidplanen. Kommunfullmäktiges slutliga mål är alltid 100 % eller motsvarande beroende på mätmetod, (kan ex. vara 0 % eller plats 1) Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningen har successivt ökat sedan 2012, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. Mål 1 mäts genom Styrmått 1.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 88 F 83 P Styrmått 1.2: Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som känner sig trygga i skolan. (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden Grsk 91 F 92 P 89 Grsär 100 Grsk 93 F 92 P 93 Grsär 94 Totalt 85 Åk 5 89 Åk 8 80 fl Åk 5 87 fl Åk 8 77 p Åk 5 91 p Åk

8 Mål och budget Styrmått 1.3: Andel av Karlskoga kommuns egna publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder Styrmått 1.4: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (procent). Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden Nyckeltal Anmälda våldsbrott (antal per invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen ,5 11,1 10,3 eftersläpning Kommunens placering enligt undersökningen Bäst att bo, tidningen Fokus (plats av 290) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, kön eller bakgrund att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäts genom Styrmått 2.1: Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen 8

9 Berör: Samtliga nämnder som har brukare Mål och budget Styrmått 2.2: Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) Mätning: Extern serviceundersökning genom SKL Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder (99) Ny mätmetod Styrmått 2.3: Kvalitetsaspekter inom särskilt boende (% av maxpoäng) Mätning: Egen mätning + palliativa registret (KKiK) Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden Mål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. För att skapa en socialt hållbar utveckling och förhindra en utveckling mot bland annat social oro, konflikter och utanförskap är det av största vikt att minska skillnader i hälsa och dess orsaker. Karlskoga kommuns arbete ska därför präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och ha ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämställd och jämlik hälsa samt möjlighet till en aktiv fritid. Mål 3 mäts genom Styrmått 3.1: Antal erbjudna ferieplatser (antal/år) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Styrmått 3.2: Hur nöjda kommunens feriepraktikanter är med sin feriepraktik som helhet (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder

10 Mål och budget Styrmått 3.3: Andel barnhushåll som blivit självförsörjande efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: samtliga nämnder Nyckeltal Antal nyttjade feriepraktikplatser Rapporteringsansvar: Socialnämnden Antal barn berörda av verkställda avhysningar i Karlskoga (antal per invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen Antal utrustningslån i fritidsbanken (antal per år) 1 Rapporteringsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Hur nöjda besökarna till den kommunala öppna förskolan är som helhet (procent mycket nöjda/ganska nöjda) Rapporteringsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Andel hushåll med barn (0-18) år som långvarigt 2 uppbär ekonomiskt bistånd. 3 Rapporteringsansvar: Socialnämnden Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid under verksamhetsåret Rapporteringsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Öppnade i januari. 2 Definition av långvarigt är 12 månader eller mer. 3 Nytt nyckeltal. 10

11 Mål och budget Medarbetarperspektiv Mål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har likvärdiga möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 4 mäts genom Styrmått 4.1: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet 4 (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökning SKOP och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Styrmått 4.2: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef 5 (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökning SKOP och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Styrmått 4.3: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen 6 (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökning SKOP och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal Måttet består av tre delmått: arbetets meningsfullhet, medarbetarens utveckling i arbetet och medarbetarens syn på att gå till jobbet. 5 Måttet består av tre delmått angående medarbetarens närmaste chef: uppskattning för medarbetarens arbetsinsatser, förtroende för medarbetaren samt förutsättningar för medarbetaren att ta ansvar. 6 Måttet består av tre delmått angående arbetsplatsens mål och förväntningar: hur väl medarbetaren är insatt i målen, hur väl målen följs upp och utvärderas samt att medarbetaren kännedom om vad förväntas av hen i arbetet. 11

12 Utvecklingsperspektiv Mål och budget Mål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Det finns många välmående företag i Karlskoga och många innovativa idéer som ger gott hopp om framtiden. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Företagarnas nöjdhet med servicen har utvecklats mycket positivt de senaste åren. Mål 5 mäts genom Styrmått 5.1: Hur nöjda företagarna är med kommunens service 7 (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder, Näringsliv & Turism AB Styrmått 5.2: Karlskogas placering i Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet (plats av 290). Mätning: Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Styrmått 5.3: Företagarnas nöjdhet med Karlskoga Näringsliv & Turism AB:s kontaktskapande åtgärder/företagsservice (Nöjd-Kund-Index, 0-100) 8 Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Karlskoga Näringsliv & Turism AB Berör: Karlskoga Näringsliv & Turism AB Nollmätning 7 Företagarnas nöjdhet med kommunens service mäts bland de företag som varit i kontakt med kommunens under de senaste 12 månaderna. Mäts från och med varje år. 8 Mätmetod och mätning tas fram och genomförs under 12

13 Mål och budget Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle ur alla tre perspektiv. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. För att nå god ekonomisk hushållning behövs ett positivt ekonomiskt resultat, vilket ger möjligheter att finansiera investeringar, beakta samtliga pensionsåtaganden, parera konsumtionssvängningar samt ha resurser för utveckling. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara en demokratisk, jämlik och jämställd kommun. Mål 6 mäts genom Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder (2012) 80 F 75 P87 Målnivå Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 81 F 79 P Styrmått 6.3: Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Samtliga nämnder 96 F 97 P F 75, P F 70 P Styrmått 6.4: Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen 9 Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder Nollmätni ng Ny metod tas fram för att mäta förbrukning i förhållande till kvadratmeter lokaler. 13

14 Mål och budget Styrmått 6.5: Miljöfordon i kommunorganisationen (procent) Mätning: Hämtas från KKiK utifrån källa Miljöfordon syd Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag Styrmått 6.6 Andel fordonsbränsle som är biogas i kommunens biogasfordon (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag - Nollmätning Styrmått 6.7: Andel inköpta ekologiska livsmedel av totalt inköpta livsmedel till kommunerna 10 (procent) Mätning: Egen mätning enligt definition i KKiK Samordningsansvar: Folkhälsoförvaltningen Berör: Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden Styrmått 6.8: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens riktade, främjande och förebyggande insatser (procent). 11 Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, gymnasienämnden Nyckeltal Kostnad för brukarnöjdheten 12 (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen 10 Är ett aggregerat mått som innefattar både Karlskoga och Degerfors kommun. 11 Från blir det ett aggregerat mått, där ingår både Rymdens verksamhet och Dansa Pausa, tidigare endast Rymden. 12 Måttet består av tre komponenter, brukarnöjdheten som helhet, styrmått 2:1 (resultatmått), verksamhetens nettokostnad (resursmått) samt invånarantalet den sista december (volymmått). Tillsammans bildar de tre måtten ett mått för kostnaden för brukarnöjdheten per invånare. 14

15 Mål och budget Mål 7. Karlskoga kommun säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Att alla elever i kommunens grundskolor når läroplanens mål är en av de viktigaste uppdrag som kommunen har. Andelen elever som minst får godkänt i alla ämnen i årskurs 9 måste öka. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 7 mäts genom Styrmått 7.1: Andel elever som uppnått kunskapskraven (godkänt betyg) i alla ämnen i årskurs 6 13 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, socialnämnden 73,7 74,3 F 75,5 P 73,3 73 F 79 P Styrmått 7.2: Andel elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden 69,8 F 78 P F 73 P F 66 P Styrmått 7.3: Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) 14 Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden Total:200 F 219 P 177 Total: 202 F 222 P 193 Total:201 F 216 P 186 Total 17 ämnen 208, Avser resultatet i kommunala skolor i lägeskommunen. 14 Från och med mäts 17 ämnen för att kunna jämföra med nationell statistik. 15

16 Mål och budget Styrmått 7.4: Genomsnittlig betygspoäng för samtliga avgångselever i gymnasiet, skolkommun Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden Kga 13,5 Dfrs 13,5 Kga 14,2 Dfrs: 12,6 Kga13,9 Dfrs12, ,1 14,2 14,2 Styrmått 7.5: Fullföljd gymnasieutbildning med examen inom 3 år 15 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden, barn- och utbildningsnämnden Kga 78 Dfrs 63 Kga 83 Dfrs 74 Kga 76 Dfrs Styrmått 7.6: Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet, yrkesprogram andel (procent) 16 Mätning: Skolverket och KKiK Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden 81 F 86 P F 79 P F 78 P Uppgifterna gäller de elever som påbörjat sin utbildning i skolkommunen för första gången höstterminen för tre år sedan, exklusive introduktionsprogrammet. 16 Nytt mått, avser Kommunala skolor d.v.s. elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort 16

17 Mål och budget Karlskoga kommuns styrmodell Vision Vision omfattar Karlskoga som ort betraktat. Den övergripande ambitionen är att vi ska ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga med en befolkning kring även i perspektivet Visionen består av fem delar: Tradition och förnyelse Teknik, tjänster, kultur och upplevelser Stad och vatten Förskola till högskola Samverka göra skillnad Karlskoga kommun ansvarar för frågor som är viktiga för att människor ska trivas med att bo och verka här. Visionen lyfter särskilt fram den kommunala verksamhetens betydelse för Karlskogas utveckling. Visionen anger att Karlskoga år har en kommunal service som möter invånarnas och näringslivets förväntningar. Varje medarbetare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att arbeta för att de politiska målen och verksamhetens mål uppnås. Varje möte och varje kontakt är viktig. Genom medarbetarnas kompetens och engagemang påverkas upplevelsen av kommunens verksamheter. För att vi ska nå ytterligare mål i riktning mot visionen är det nödvändigt att invånare och näringsliv engageras. Kommunens roll är att skapa förutsättningar för att detta engagemang tillvaratas så att det kan bli till konkreta resultat. 17

18 Mål och budget Målkedja och perspektiv Visionen och de politiskt fastställda målen anger den politiska viljeinriktningen. En förutsättning för en väl fungerande styrning och uppföljning är att ett ställningstagande i fullmäktige ska kunna följas genom organisationen. Fyra nivåer ingår i styrkedjan vision, fullmäktigemål, nämndmål och förvaltningsmål/aktiviteter. Tillsammans ska målen på de olika nivåerna bilda en helhet. Samtliga mål på samtliga nivåer ska vara mätbara. Detta görs genom att styrmått kopplas till respektive mål. Ett styrmått anger vad som ska mätas. Ett styrmått ska säga något om målet, ange rimlig nivå samt vara tidsatt. För att de förtroendevalda ska få en helhetsbild av hur kommunens verksamheter styrs, planeras och följs kommunens verksamheter upp utifrån följande perspektiv: medborgar-/brukarperspektiv medarbetarperspektiv utvecklingsperspektiv. 18

19 Mål och budget Kommungemensam rapportering Det ska finnas en tydlig koppling mellan planeringsprocessens ambitionsnivåer och uppföljningen under och efter verksamhetsåret. Den kontinuerliga uppföljningens syfte är två. Det ena syftet är att återkoppla hur det går till den politiska nivån - om verksamheterna når mål och resultat. Det andra syftet är att ge verksamheterna möjlighet att omplanera sina aktiviteter och vidta åtgärder om resultaten inte pekar åt det håll man ville nå. Uppföljningen ska därför ge signaler som kan innebära att åtgärder måste vidtas direkt eller inför kommande års verksamhetsplanering. Uppföljning och rapportering sker på flera olika nivåer. Rapporteringen sker enligt nedanstående modell. Gemensam rapporteringsmodell Utöver rapporteringen till kommunstyrelsen och fullmäktige kan varje nämnd besluta om mer frekvent eller annan typ av rapportering. Ramfördelning Tillämpade principer I fördelningen av de ekonomiska ramarna - för kommunstyrelsen och nämnderna har politiska värderingar beaktats. De demografiska förändringar (minskat/ökat elevantal, antal äldre, antal brukare etc.) som påverkar ramfördelningen är framförallt en ökning av antalet förskolebarn hos Barn- och utbildningsnämnden. Detta medför ett behov av ökad driftram för Barn- och utbildningsnämnden. Beräknade löneökningar budgeterats centralt och nämndernas ramar ska sedan i möjligaste mån korrigeras efter avtalsrörelsens utfall. 19

20 Mål och budget Anslags- och självkostnadsstyrd verksamhet Inom den kommunala verksamheten ingår dels enheter som är anslagsstyrda, d.v.s. bedriver verksamhet inom ett anvisat anslag och dels enheter vars uppgift är att mot betalning ge intern service till övriga kommunala verksamheter. De verksamheter som inte är anslagsfinansierade fungerar som interna serviceenheter, t ex folkhälsoförvaltningen, vars verksamhet är anpassad till övriga förvaltningars efterfrågan. Interndebiterade tjänster beräknas och prissätts efter självkostnadsprincipen. Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd ett budgetanslag. Budgetanslaget är netto, d.v.s. nämndens beräknade kostnader minus nämndens beräknade intäkter. Budgetanslagen benämns ofta också för kommunbidrag, d.v.s. av kommunens totala skatte- och statsbidragsresurs tilldelas nämnderna ett s.k. kommunbidrag. Omvärldsanalys Konjunkturutvecklingen Konjunkturutvecklingen Den beräknade utvecklingen åren och utgår från att svensk ekonomi långsamt återgår till konjunkturell balans efter att högkonjunkturen nått sin topp. Det medför att antalet arbetade timmar på sikt utvecklas i linje med den nivå som antas vara långsiktigt förenlig med inflationsmålet på 2 procent. Följden blir en något svagare utveckling än normalt dessa år, med årliga ökningar av BNP runt 1,5 procent. Den svagare utvecklingen av BNP sammanfaller med en svagare utveckling av såväl exporten som inhemsk efterfrågan. Utvecklingen av inhemsk efterfrågan begränsas av att ökningstakten för investeringarna når ner i mer normala tal samtidigt som den privata konsumtionen begränsas av en relativt svag utveckling av hushållens inkomster. Höjda räntor i kombination med de beräkningstekniska höjningarna av kommunalskatten gör att hushållens reala disponibla inkomster endast ökar 0,5 procent årligen och. Räknat per invånare innebär det minskningar av ungefär samma omfattning. Kommunernas preliminära resultat för uppgår till 21,7 miljarder kronor, vilket är långt över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast nio kommuner redovisar ett negativt resultat. En stark utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. En sämre skatteunderlagsutveckling, i kombination med mycket snabbt växande behov, väntas ge svagare resultat och betydande effektiviseringsbehov. För att uppnå ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag uppstår ett gap mellan kostnader och intäkter som uppgår till 24 miljarder år, om inga åtgärder vidtas. Dessutom växlar kommunerna upp planerade investeringar till en ny nivå. Förskolor, skolor, infrastruktur och bostäder kommer att byggas på bred front År betalade Migrationsverket ut knappt 33 miljarder kronor till kommunerna för insatser till asylsökande och för mottagande av flyktingar med uppehållstillstånd. En del av beloppet avser insatser som gjordes innan, samtidigt som en betydande del av insatserna som gjordes ännu inte ersatts. Systemet för att ansöka om ersättning har varit krångligt. Riksrevisionen konstaterar i en rapport att hanteringen av ansökningarna sysselsatte ungefär 620 årsarbetskrafter, varav 490 i kommunerna. Ändå fick inte kommunerna sin ersättning inom föreskriven tid. Migrationsverket tog delvis till sig av kritiken kring den långsamma handläggningen av ersättningarna, och genomförde en särskild utbetalning på cirka 3 miljarder strax innan årsskiftet -. Migrationsverkets skuld till kommunerna ökade trots detta från 6 till 13 miljarder under 20

21 . Mål och budget Skatteunderlagstillväxten Skatteunderlagets reala ökningstakt faller successivt under beräkningsperioden från mer än 2,5 procent år till cirka 0,5 procent mot slutet av perioden. Det beror till övervägande del på att antalet arbetade timmar slutar växa när konjunkturen vänder. Från och med är också ökningstakten långsammare för flera beskattningsbara sociala ersättningar samtidigt som grundavdragen stiger lite snabbare. Ytterligare en faktor som bidrar till att skatteunderlaget bromsar in är att pris- och löneökningstakten på kommunsektorns resurser stiger under högkonjunkturåren. Samtidigt som den reala skatteunderlagstillväxten avtar växer antalet invånare i Sverige rekordartat. Det betyder att utrymmet för skattefinansierad kommunal verksamhet per invånare utvecklas långsammare än det gjort sedan finanskrisen. Från och med nästa år beräknas det reala skatteunderlaget per invånare krympa tre år i rad. Övriga ekonomiska förutsättningar Skatteutjämningssystemet Utjämningssystemen syftar till att garantera alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden, som befolkningens sammansättning och möjlighet att ge välfärd till invånarna. Utjämningen för LSS-kostnader ligger i ett separat system då man inte kunnat hitta faktorer som är opåverkbara och som speglar behovsskillnaderna i denna verksamhet. Samtliga angivna siffror för skatteintäkter och för generella statsbidrag samt utjämning som anges i detta dokument är hämtade från skatteunderlagsprognosen som ingår i SKLs cirkulär 17:18 daterad Skattesatsen är oförändrad mellan åren. 21

22 Mål och budget Pensionskostnader Karlskoga kommuns pensionskostnader för har beräknats till 113,2 mnkr inklusive löneskatt. Som underlag för beräkningen har prognos från KPA daterad använts som kompletteras med beräkningar för de åtaganden som förvaltas av SPP. I plan beräknats pensionskostnaden bli 121,2 mnkr och för motsvarande 131,1 mnkr. Utöver ovanstående pensionskostnader har kommunen ett stort åtagande i den ansvarsförbindelse som genom blandmodellen redovisas inom linjen under balansräkningen. I bokslut uppgick denna ansvarsförbindelse till 835,4 mnkr vilket var en minskning med 35,0 mnkr jämfört med året innan. Kommande års kostnadsökningar för pensioner påverkar kommunens nettokostnad. För att inte minska satsningar på kärnverksamheterna i kommunen krävs god ekonomisk hushållning och att det finansiella målet på 2 procents överskott årligen uppfylls. Lönekostnadsutveckling och inflation Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. SKL räknar även med högre pensionskostnader framöver. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. SKL betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. I likhet med tidigare år budgeteras Karlskoga kommuns lönekostnadsökningar centralt. Under budgetåret fördelas verkligt utfall till respektive nämnd när avtalsförhandlingarna är klara. Befolkningsutveckling Prognos Den 31 december hade Karlskoga invånare enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Befolkningen har ökat varje år sedan Ökningen är totalt 922 personer under perioden, varav 255 personer under. Födelseöverskottet är -121, invandringsöverskottet är 549, inrikes flyttningsöverskott är -179 och SCB:s justeringspost är 6 personer för. Per sista mars var befolkningen i Karlskoga kommun personer. Under tre månader har befolkningen minskat 63 personer. Befolkningsprognoser är svåra att göra med tanke på vad som händer i vår omvärld och eftersläpningar i prognoser och statistiken. Den senaste prognosen från SCB beskriver en utveckling med fortsatt befolkningsökning de kommande åren. Enligt SCB så ökar befolkningen till under, under 2023 och under

23 Mål och budget Budget - Nedan presenteras förslaget till drift-, resultat- och investeringsbudget för perioden -. Nuvarande kommunledningen anser att de två finansiella målen som kommunfullmäktige beslutat, resultatöverskott 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag samt att investeringar varje år maximalt skall uppgå till avskrivningar, årligen skall uppfyllas. För att kunna uppnå detta krävs ett kontinuerligt arbete att effektivisera i verksamheterna. 23

24 Mål och budget Kommunfullmäktige och revision 1 Nya poster - tidigare beslut mm Ökning arvode, pris- och inkomstbasbelopp Nya poster Borglig begravningsförättare 50 Avslutningsmiddag/avtackning KF för mandatperiod Utbildningsinsatser ny mandatperiod Justering ökning arvode, pris- och inkomstbasbelopp Äskande från revisionen 57 Summa per år KF och revision Kommunstyrelsen 1 Nya poster - tidigare beslut mm Svenska Migrationscentret -350 Heltidsprojektet Investeringars rampåverkan Nya poster Investeringars rampåverkan, justerad BRT - prel. kostnadsökningar 540 Örebro läns Flygplats AB - ökat driftsbidrag 730 IT - ny säkerhetsprodukt brandvägg 333 Ny halvtidstjänst dataskyddsombud 300 KS oförutsett - ökat anslag pga. osäkerhet kostnader BUN och flexbuss Summa per år KS Valnämnd 1 Nya poster för Sverigeval EU val Summa per år Valnämnden Ö:a Värmlands överf nämnd 1 Nya poster för Höjda arvoden gode män, vuxna brukare enligt föräldrabalken 300 Ersättning arvoden gode män EKB, stor osäkerhet Summa per år Ö:a Värml överf nämnd Administrativ nämnd 1 Nya poster för Ökade driftkostnader bla pga. ny tjänst - verksamhetsutvecklare 161 Summa per år Administrativ nämnd

25 Mål och budget Socialnämnden 1 Nya poster - tidigare beslut mm Investeringars rampåverkan Nya poster Budgetflytt till Folkhälsonämnden av narkotikaförebyggande arbete ANDT och stödgruppsverksamheten Rymden -12,5 Kompensation för ökad kostnad råvaror ökning 2,0%. Socialnämndens del motsvarar 182 tkr. 182 Enheten barn och unga, fler handläggare 1100 Kompensation för ökad andel ekologiska livsmedel Kgas satsar 240 tkr varav Socialnämndens del motsvarar 94 tkr. 94 Skyddat boende för kvinnor 1000 Investeringars rampåverkan, justerad Summa per år SOC Barn- och utbildningsnämnden 1 Nya poster för Driftkostnader förskola 5 avd (helårseffekt) Kompensation för ökad kostnad råvaror Ökning 2,0%. BUNs del motsvarar 252 tkr. 252 Budgetflytt till Folkhälsonämnden av narkotikaförebyggande -12,5 arbete ANDT och stödgruppsverksamheten Rymden Kompensation för ökad andel ekologiska livsmedel Kgas satsar 240 tkr varav BUNs del motsvarar 131 tkr. 131 Summa per år BUN Gymnasienämnden 1 Nya poster för Kompensation för ökad kostnad råvaror 29 Ökning 2,0%. GNs del motsvarar 29 tkr. Förändring av nyckeltal - Kgas del minskar och Dgfs ökar 0,2% -422 Kompensation för IKE löneökningar värdkommuner 765 Kgas del av 1 mnkr, förutsätter att Dgfs tar sin del Budgetflytt till Folkhälsonämnden av narkotikaförebyggande arbete ANDT och stödgruppsverksamheten Rymden -5 Kompensation för ökad andel ekologiska livsmedel Kgas satsar 240 tkr varav GNs del motsvarar 15 tkr. 15 Kompensation ändrade statsbidrag, Kgas del av 1 mnkr, Dgfs tar sin del enligt samråd 9 maj. 765 Summa per år GYMN Kultur- och föreningsnämnden 1 Nya poster - tidigare beslut mm Till försöksverksamheten El Sistema i södra området. Gäller för perioden Investeringars rampåverkan Nya poster Budgetflytt till Folkhälsonämnden av narkotikaförebyggande -5 arbete ANDT och stödgruppsverksamheten Rymden Investeringars rampåverkan, justerad Summa per år KFN

26 Mål och budget

27 Mål och budget

28 Mål och budget

29 Mål och budget