Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder



Relevanta dokument
Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Utfodring av dikor under sintiden

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Fullfoder till mjölkkor

Närproducerat foder i praktik och teori

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Utfodringspraxis Mjölby nov

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Nya tider nya strategier

NÖT

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Rörflen som foder till dikor

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Svensk djurhållning utan soja?

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Närproducerat foder fullt ut

Utfodring av nötkreatur. Ann-Theres Persson Hallands Husdjur

MJÖLKINTÄKT MINUS FODERKOSTNAD I MJÖLKPRODUKTIONEN

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

mjölk och nöt producenter nr 4

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Handledning foderbudget

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Lantmannens valltävling

Deltagardriven forskning med ekologiska mjölkproducenter. -Tre proteinjämförelser och två produktionsuppföljningar

Mjölk på gräs och biprodukter

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Ny foderstrategi en lönsam historia

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Foderstatsparametrar

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut!

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Produktionskostnadskalkyl. December 2014

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Gårdsbeskrivning. Kalset Mjölk, Kalset, Skeppshult. Gårdsägare: Hans & Anna Samuelsson

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Resurseffektiv utfodring av dikor

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Betfor en riktig klassiker!

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Anett Seeman

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Resurseffektiv utfodring av dikor

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Transkript:

Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder majs och/eller HP-massa Blandar olika vallskördar med olika kvalitet för att jämna ut kvalitetsskillnader Lätt att tillsätta mineraler och salt Blandfoder i robotbesättningar Jämförelse mellan utfodringssystem Examensarbete av Hanna Berntsson Jämförelse mellan Individuell utfodring Blandfoder Fullfoder Använde kokontrollresultat för gårdar i Halland under kontrollår 2012 och 2013 1

ECM kg/dag 2014-11-14 Jämförelse mellan utfodringssystem Testa hypoteser: Med fullfoder äter korna mer grovfoder Med fullfoder får man en flack laktationskurva Med fullfoder får man högre halter i mjölken Med fullfoder får man friskare ko Med fullfoder får man högre fodereffektivitet Fullfoder ger högre mjölkavkastning Jämförde Individuell utfodring, blandfoder och fullfoder Resultat - Uppgifter från kokontrollen Individuell utfodring Blandfoder Fullfoder Antal gårdar 78 28 22 Medelkoantal 68 148 208 Medelavkastning, kg ECM per ko 10 221 10 439 9 597 Fetthalt, % 4,21 4,16 4,08 Proteinhalt, % 3,45 3,43 3,37 Celltal 252 252 266 Kalvningsintervall, mån 13,4 13,3 13,6 Laktationskurvans form, äldre kor 45 40 35 Individuell utfodring Blandfoder 30 Fullfoder 25 20 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Lakt. mån 2

Endagars utfodringkontroll på 15 gårdar (5 av varje system) Fodereffektivit et, % Grovfoderintag/ko, kg ts/dag Fullfoder 95,54 13,86 Blandfoder 95,36 11,94 Individuell utfodring 98,32 12,98 Citat Varför har du valt just detta utfodringssystem? FF: Bra för korna, enkelt system, det är lite som kan krångla. BF: Jag har konventionell produktion med två raser och det är risk för överutfodring med fullfoder. IF: Har kraftfoderstationer och automatisk rälshängd vagn vilket inte kräver mycket arbete. Jag vill ha det så enkelt som möjligt. Fullfoder Utmaning Att lyckas försörja kon under hela laktationen 3

Hur gör man för att lyckas med fullfoder? Laktationskurva, äldre kor Stäme Lantbruks AB 50 Avkastning, kg ECM 45 40 35 30 Avkastning, kg ECM 25 20 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Rubrik Stäme Lantbruks AB Företaget ägs av Sven-Olof och Jan-Anders Bengtsson. Huvudproduktionen är mjölk produktionen med 310 kor + rek, sammanlagt 700 nötkreatur. Vi bedriver ett intensivt avelsarbete med en del embryotransfer på den egna besättningen Föder även upp tjurarna till slakt vid cirka 16 månaders ålder. Det går även en del tjurar till avel till privata köpare. Ca 30-40/år Växtodling 410 hektar: 16 ha sockerbetor 40 ha majs + 6 ha reparmajs 88 ha korn 163 ha vall + 93 ha betesmark 4 ha höstraps 4

Tillbakablick Byggde lösdrift med automater 1991 Gick över till blandfoder 2000 Efter 10 år började tekniken krångla Tog ut automaterna 2003 Övergick då till fullfoder + mjölkning 3 ggr Varför blev det fullfoder? Ville inte ha teknik som kunde krångla Påverkar produktionen för mycket Ville ha ett enkelt system Ville ha ett system som gick att utnyttja i flera stallar Produktion Avkastning 2013/14 11 675 kg mjölk 4,0 % fett och 3,4 % protein 11 726 kg ECM Beräknat tankcelltal 12 månader: 180 tusen Inkalvningsålder: 26,5 mån Kalvningsintervall: 14,1 mån Rekrytering: 31 % 5

Fullfoder Vintermix : HP-massa, majsensilage, gräsensilage, halm och kraftfoder (proteinråvaror, spannmål, mineraler, fett m.m.) Sommarmix : Bete 6 timmar/dag, proteinmix, Spannmål, betfor, mineraler, kalk, vetehalm, gräsensilage. Majsensilage 3,5-5 kg/ts beroende på tillgång Gräsensilage, 4 till 5 skördar. Gräsfröblandning: Rörsvingel Hykor 20%, Timotej 40% Ängsvingel 30% Rödklöver 7% Vitklöver 3% Så här blandar vi: 1. Lägger i Halm, HP-massa och majs 2. Blandar 3. Lägger i vallensilaget och blandar samtidigt 4. Lägger sist i kraftfodret 5. Blandar ca 5 minuter Kuhn Euromix 1 27 m 3 vertikalblandare med 2 stående skruvar Blandar 3 ggr per dag Kl. 6, 11 och 17 Liten risk att fodret tar värme på sommaren Endast två personer som blandar Lista i traktorn med recept utskriven för aktuellt antal kor. 6

Varför valde ni foderkrubbor? Korna står inte och trycker mot inredningen Riskerar inte att köra i fodret Behöver inte putta foder Foderstat per ko och dag - mjölkande kor (2014-11-03) Kg Kg ts Ens 3, 28 % ts (1,38 kr/kg ts) 27 7,5 Majsens, 34 % ts (1,30 kr/kg ts) 10 3,4 HP-massa (1,30 kr/kg ts) 15 4,0 Halm, vete (0,60 kr/kg) 0,5 0,4 Kraftfoder Stäme (2,88 kr/kg) 9,5 8,5 Ens 3: 10,9 MJ, 5,98 MJ NEL, 146 g rp, 468 g NDF Kraftfoder Stäme (eget recept): 14 MJ, 7,73 MJ NEL, 291 g rp, 188 g NDF, 264 g stärkelse Foderstat per ko och dag - sinkor Kg Kg ts Ens 3, 28 % ts 13 3,6 Majsens, 34 % ts 7,6 2,6 Helsäd, 40 % ts 4 1,6 Halm, vete 4 3,4 Rapsmjöl 1 0,9 Sinkomineral 0,1 0,1 7

Endagars utfodringskontroll - mjölkande kor (2014-11-03) Värde TS-intag per ko, kg ts/dag 23,9 Kraftfoderintag, kg ts/dag 8,4 Energibalans, % 100,6 Energikonc., MJ/kg ts 6,62 Råprotein, g/kg ts 173 Min/max AAT/NEL, g/mj 18,1 > 15 PBV, g/kg ts 13 10-40 NDF, g/kg ts 349 Stärkelse, g/kg ts 139 Endagars utfodringskontroll - mjölkande kor (2014-11-03) Värde Foderkostnad, öre/kg ECM 134 Mjölk Foder, öre/kg ECM 185 Mjölk Foder, kr/ko o dag 66 Fodereffektivitet, kg ECM/kg ts 1,48 Kraftfoder, kg ts/kg ECM 0,24 Mjölkavkastning, kg ECM/ko o dag 35,4 Varför köper ni ett färdigt kraftfoder i stället för råvaror? Mindre risk för att det blir fel Svårt att blanda i små komponenter och få det jämnt fördelat i hela mixen Har eget recept på foderfabriken som ändras vid byte av ensilage Om man ska använda råvaror måste man ha plats att säkert lagra alla foderkomponenter på Tar mindre tid på gården att blanda Foderfabriken blandar bättre än vad vi skulle kunna göra Legolagrar gårdens spannmål på fabriken som sedan används i kraftfodret 8

Tips för lyckad utfodring med fullfoder från Stäme Lantbruk AB Provta alla hemmaproducerade fodermedel Ha en bra rådgivare och regelbunden kontakt med honom/henne Planera foderbyten i god tid Korrigera fodermixen om det inte stämmer Koll på mjölkurea: 4-4,5 mmol. Det kan vara OK ner till 3,5 om vallfodret är bra och korna producerar bra Följ fett-och proteinhalten i mjölken Ha koll på magarna justerar med halm Tips fortsättning Bra att kombinera fullfoder med mjölkning 3 ggr Hitta rätt mängd mix så de äter upp en gång per dag, men inte oftare Blanda inte med full blandare då blandar vagnen inte väl Samma blandning varje dag Få personer som blandar Blanda de små komponenterna (t.ex. mineral) i ett färdigt kraftfoder Undvik sortering i mixen Använd inte pelletsfoder i mixen Var med vid ensileringen rätt ts-halt samt bra näringsvärden Inte för sönderdelad mix Använd ej långhalm Tack för oss! 9