Förskolans arbete för hållbarhet Barns delaktighet och inflytande i arbetet med att vrida vardagen mot en mer hållbar livsstil Nationell konferens i Gävle 5-6 oktober 2016 Ingrid Engdahl Förskollärare och docent i barn- och ungdomsvetenskap ingrid.engdahl@buv.su.se
Det börjar från början Grundläggande värden, attityder och beteenden formas tidigt Därför är det viktigt att arbeta med hållbar utveckling inom förskolan RÄTT SOM DET ÄR
Vems oro? Barn är intresserade av att delta Barn har annan kunskap och andra perspektiv på sin tillvaro än vuxna Barn har mycket klokt att säga, om vi vuxna förstår Ett gemensamt fokus
OMEP:s världsprojekt OMEP-världsorganisationen för barns uppväxtvillkor och utbildning (0-8 år). 1.Barns röster om hållbarhet 2.Projekt för hållbarhet 3.Projekt över generationsgränserna om hållbarhet 4.Jämlikhet och hållbarhet 5.Utbildning och fortbildning
Workshop Barn utvecklar normer och värden, attityder och beteenden tidigt. Förskolan har därför ett viktigt uppdrag att bidra till en hållbar livsstil. Exempel från Sverige och OMEP-projekt runtom i världen diskuterar vi hur din förskola kan vridas mot hållbarhet. Se mer via länkarna www.omep.org.se och www.worldomep.org
International Journal of Early Childhood, (2015). 47(3), 347-366; (2011). 43(2), 153-176. OMEP www.worldomep.org Organisation Mondiale pour l Éducation Préscolaire World Organisation for Early Childhood Education OMEP arbetar för bra uppväxtvillkor och utbildning för barn i åldrarna 0 8 år UNESCO 2005-2014 Lärande för hållbar utveckling 2015-2019 Global Action Programme buv.su.se / Ingrid Engdahl, Dep of Child and Youth Studies
Syftet med projektet Att öka medvetenheten om lärande för hållbar utveckling bland barn, pedagoger och allmänhet Att samla information om yngre barns tankar, kommentarer och förståelse för ESD, genom att verkligen lyssna till vad barnen uttrycker 2016-10-06 / Ingrid Engdahl, Barn- och ungdomsvet.,su
buv.su.se / Ingrid Engdahl, Dep of Child and Youth Studies
Ireland France Norway Sweden Poland Finland Czech Republic Canada USA Mexico Nicaragua Panama Brazil Uruguay Slovakia Bulgaria Turkey S. Korea Japan China Singapore Australia New Zealand buv.su.se Ivory Coast Benin Nigeria Cameroon DRCongo / Ingrid Engdahl, Dep of Child and Youth Studies
Informella barnintervjuer Tack för att du ställer upp och vill prata med mig om den här bilden. Titta noga på bilden en stund. Berätta om den. Vad händer? Vad kan du se i bilden? Uppföljningsfråga: Varför gör de detta tror du? Är det något mer du vill berätta för mig om bilden? Är det något annat du kommer att tänka på som har att göra med det vi har pratat om? I vissa fall med vissa barn kan det vara relevant att mot slutet även ställa frågan: Har du hört talas om Hållbar utveckling? Vad tror du menas med hållbar utveckling? 2016-10-06 / Ingrid Engdahl, Barn- och ungdomsvet.,su
Statistik 28 nationella rapporter 9 142 barn i åldrarna 2 8 år 641 intervjuare 385 förskolor, skolor, m.m. 241 städer/orter buv.su.se / Ingrid Engdahl, Dep of Child and Youth Studies
Resultat Barnen tyckte om att berätta om sina tankar och idéer Deras svar inspirerade de intervjuande lärarna/vuxna, som ändrade sin syn på barnens kompetens Metoden blev snabbt accepterad, fungerade mycket bra och kan användas i fler ESDprojekt buv.su.se / Ingrid Engdahl, Dep of Child and Youth Studies
Förmåga att ange saker att göra för att skydda miljön Förmåga att se orsaker till och konsekvenserna av en smutsig miljö Skräp ska kastas i soptunnor (Australien) Återvinning hjälper till att hålla jorden ren. (Kanada) Teckning från Polen
Förmåga att känna gemensamt ansvar för Jorden Förmåga att uttrycka ett estetiskt sinne och mänskliga värden i relation till Jorden Om jorden känner sig ren blir jag glad. Jordens vänner kommer att tycka om det. Jordens vänner? Solen och månen. (Korea)
Foto från Norge Så att jorden inte dör och människorna måste bo på en annan planet. (Turkiet)
- Men varför ska ni fråga barnen? - Varför inte? Vi vet också många saker! Foto från Nigeria (Australien)
Hållbar utveckling? Det betyder att alla gör någonting för jorden. Pojke, sex år, Polen
BIKUPA VILKEN BILD SKULLE NI KUNNA ANVÄNDA PÅ DIN FÖRSKOLA SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR BARNSAMTAL?
OMEPs världsprojekt del 2
Respektera - barnets rättigheter Reflektera - över skillnaderna i världen Rethink - omvärdera vad som verkligen är viktigt Reuse - återanvänd saker, gör nytt av gammalt Reduce - minska konsumtionen Recycle - återvinn produkter Redistribute - omfördela resurser
Utgångspunkt Finns det något här i vår förskola som inte är hållbart, som du tycker vi skulle ändra på? Hur kan vi göra det tillsammans?
Svenska OMEP www.omep.org.se
Barns inflytande, Shier, 2001 1) att bli lyssnad på 2) att få stöd i att uttrycka sina åsikter 3) att barns åsikter ska tas under övervägande 4) att barn blir delaktiga i beslutsprocessen 5) att barn delar makt och beslutsfattande med vuxna
Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan Eva Ärlemalm-Hagsér, 2013 En kollektiv samförståndskultur En konsensus Barn är viktiga aktörer Förgivet-taganden Affirmativ eller transformativ praktik Medvetenheten saknas (?)
Tre mål att arbeta för Hur använder vi plast? (Mål nr 1: Minska användningen av plastflaskor och plastpåsar i förskola, skola och hem) Varifrån kommer maten? (Mål nr 2: Var kommer maten ifrån? Starta en trädgård i närmiljön och börja producera mat)
Lek och leksaker Vad leker du med andra barn, med vilka leksaker? (Mål nr 3: Vad leker du med andra barn och med vilka leksaker? Bygg ett nätverk med barn om lekar och lektraditioner i en annan förskola/skola någonstans i världen. Börja med att byta lekar med varandra.)
Idea 1. Plastic as a global problem Vadim Churilov (6,5 years old): Mummy told me that in the nothern part of the Pacific Ocen there is a floating spot made of bottles, plastic bags and other plastic things, it s the size of Europe! Mum showed me the picture on the computer (Vadim brought a photo and showed it to other kids) Pictures for discussion
Idea 2. Plastic bags & plastic overshoes Cloth bags for cloth overshoes Ancestors of overshoes Environmentally friendly overshoes are ready It s not easy to make a bag by sewing
Idea 3. Connection with social environment Go shopping with cloth bags! Children themselves offered make posters and slogans Children in the Kamchatka kindergarten (Project «Just a Usual Plastic Bottle») counted all types of goods in a supermarket sold in plastic bottles and found out what specific types of bottles in what numbers are scattered in the streets
Barn berättar om andra saker De ord och begrepp som barn använder bildar en bas från vilken vi kan vidareutveckla barnens tankar och erfarenheter. Deras bidrag visar vägen till hur vi ska kunna arbeta med för en hållbar livsstil i förskola, fritidshem och skola.
Vuxna har en tendens att underskatta barn Until the implementation of this global project I felt that pre-school children are not very aware of environmental protection, ecology and other subthemes linked to ESD. However, following the actual 17 interviews with children and reading through the individual responses, I realised that the opposite is true. Children perceive information they hear, without it being the adults intention, and the moment they receive a particular impulse they are able to use it. (Tjeckien)
Även små barn är intresserade och kompetenta, med förmågor att vrida vardagen mot en mer hålllbar utveckling Det behövs kunniga vuxna som kan utmana, stödja och fånga upp barnens lärande och agerande om och för en hållbar utveckling
OMEPs skala för ESD Ett underlag för förskolepersonal att utforska och diskutera sitt arbete med social/kulturell, ekologisk och ekonomisk hållbarhet både enskilt och i grupp. Skalan har en gradering från otillräcklig (1), minimal (3), god (5) och utmärkt (7). I varje gradering finns indikatorer att ta ställning till. Du är välkommen att delta i utvecklingen av skalan. www.omep.org.se
Referenser Dahlbeck, J., & Tallberg Broman, I. (2011). Ett bättre samhälle genom pedagogik: högre värden och barnet som budbärare. I P. Williams & S. Sheridan (Red.), Barns lärande i ett livslångt perspektiv (s. 202-214). Stockholm: Liber Davis, J., & Elliott, S. (Red.). Research in Early Childhood Education for Sustainability: International Perspectives & Provocations. London: Routledge. Davis, J. (Red.) (2015). Young children and the environment: Early education for sustainability. Melbourne, Vic: Cambridge University Press. Engdahl, I. (2015). Early childhood education for sustainability: The OMEP world project. International Journal of Early Childhood, 47(3), 347-366. Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.). (2015). Att bli förskollärare: Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman. A., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling - är det något för förskolan, eller? (Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken). Stockholm: OMEP.
Hägglund, S. (2011). Förskolebarnet och rätten till lärande för hållbar utveckling: Några tankar om förutsättningar, möjligheter och utmaningar. I P. Williams & S. Sheridan (Red.), Barns lärande i ett livslångt perspektiv (s. 245-257). Stockholm: Liber. Shier, H. (2001). Pathways to participation: Openings, opportunities and obligations. Children & Society, 15, 107-111. Ärlemalm-Hagsér, E. (2013a). Engagerade i världens bästa? Lärande för hållbarhet i förskolan. (Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 335). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Ärlemalm-Hagsér, E., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Kulturer av hållbarhet förskolebarns aktörskap och meningsskapande. I I. Tallberg Broman & I. Pramling Samuelsson (Red.), Barndom, lärande och ämnesdidaktik (s.143-163). Lund: Studentlitteratur.