Kvalitetsrapport 2013-2014 Rytmus Norrköping
Innehållsförteckning Rytmus Norrköping... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund... 4 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 4 Skolans organisation... 4 Personal... 4 Bakgrundsstatistik elever... 5 Budget med materiella resurser och lokaler... 5 Presentation och förankring av mål... 5 Arbetet i verksamheten... 5 Viktiga händelser under året... 6 Åtgärder enligt föregående års rapport... 6 Utvecklingsområde 1- Måluppfyllelse... 6 Utvecklingsområde 2 - Värdergrund... 8 Utvecklingsområde 3 - Medarbetarnöjdhet... 8 Utvecklingsområde 4 - Bedömning... 9 Funktionell kvalitet... 10 Arbetssätt... 10 Uppföljning av målen... 10 Resultat... 10 Analys och bedömning av måluppfyllelsen... 13 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling... 13 Upplevd kvalitet... 13 Arbetssätt... 13 Resultat... 14 Analys och bedömning av måluppfyllelsen... 18 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling... 18 Ändamålsenlig kvalitet... 19 Resultat... 19 Analys och bedömning av måluppfyllelsen... 19 Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet... 19 Nya utvecklingsområden... 20 Arbetssätt... 20 Förväntad utveckling... 20
Resultat... 21 Uppföljning... 21 Sammanfattning... 21
Vision och värdegrund Rytmus ska vara ett naturligt val för den som vill studera musik eller media på gymnasiet. Utbildningen är i samklang med hur konstnärligt svenskt och internationellt yrkesliv utvecklas. Skolan är en tydlig aktör inom svenskt kulturliv samt har ett brett kontaktnät mot andra utbildningsformer och samhällsinstitutioner. Rytmus utgår från en humanistisk grundsyn där människan som hel varelse är kreativ, praktiskt skapande och har förmåga till personliga ställningstaganden. Gemensamma estetiska upplevelser ger en stark gemenskap och ett tryggt sammanhang. Då är det möjligt att utmana och bli utmanad. Tiden på Rytmus ger möjlighet till nya perspektiv, berikar eleven på ett personligt plan och möjliggör egna ställningstaganden och tolkningar. Att studera på Rytmus öppnar många dörrar för framtiden och ger goda förutsättningar för många olika typer av fortsatta studier och yrkesval. På Rytmus läser alla elever det estetiska programmet och det är ett högskoleförberedande program. Grundfakta om skolan/förutsättningar Rytmus i Norrköping erbjuder det estetiska programmet med inriktning musik. Skolan ligger i utkanten av Norrköping intill ett natur- och rekreationsområde och våra lokaler har skräddarsytts åt oss utifrån våra specifika behov. Här har vi ljudisolerade musik/ensemblerum, musikstudio, lektionsklassrum, datorsal, grupprum, uppehållsrum samt en inomhus- och en utomhusscen. Eleverna rekryteras huvudsakligen från Östergötland men även från grannkommuner och till viss del från kommuner i andra delar av landet. Rytmus olika valbara grenar profilerar utbildningen mot olika delområden inom musikutövandet. En majoritet av eleverna väljer fördjupningen Instruments and Vocals. Resterande elever går grenen Singer/Songwriter eller Music Production. Skolans organisation Rektor Skoladministratör Johan Lundberg Birgitta Tegnér Skolsköterska Åsa Frisk/Susanne Björnvoros Kurator Specialpedagog SYV Anna-Karin Kark Harriet Sandberg Jennie Bubach Skolan har tre klasser och lärarna är organiserade i ett arbetslag. Personal Skolan i Norrköping har under året haft 13 lärare anställda, fördelat på 8,20 heltider. Därutöver har det funnits skoladministration på motsvarande 1,95 heltider samt elevhälsa motsvarande 0,30 heltider. Detta ger totalt ger 17 anställda inkl. rektor. Skolan har under året haft 74 elever som dagligen tagit del av undervisningen. Våra musiklärare är alla yrkesverksamma i musikbranschen vilket ger en värdefull och uppskattad kompetens och erfarenhet som de delar med sig av till eleverna. Utbildningen blir därmed en god förberedelse inför ett framtida liv som musiker. Lärarna har varierande musikutbildningar från både Sverige och USA och på grund
av denna spridning kartlägger vi fortlöpande lärarnas behörighet i relation till behörighetskraven i nya Skollagen. I dagsläget är fyra av åtta musiklärare behöriga och legitimerade. Våra engagerade och kunniga lärare i de gymnasiegemensamma ämnena har formell svensk behörighet och samtliga har tagit ut sin lärarlegitimation. Merparten av lärarna har under året arbetat deltid och endast två lärare har haft 100 % sysselsättningsgrad. Bakgrundsstatistik elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Estetiska programmet 18 22 33 1 De flesta av skolans elever har hemort Norrköping, men ett flertal elever kommer från kranskommuner såsom Söderköping, Valdemarsvik och Katrineholm. Ett fåtal elever kommer ännu längre bort ifrån, till exempel Umeå, Fagersta och Visby. Budget med materiella resurser och lokaler Skolans lokaler är byggda utifrån verksamhetens behov och fungerar därför väl för ändamålet att bedriva en kvalitativ estetisk utbildning. Verksamheten flyttade in i nuvarande lokaler hösten 2009, vilket gör att ytskikt, elevskåp, toaletter etcetera. Inga större investeringar eller ombyggnationer planeras därför inför läsåret 2014-2015. Behovet är förvisso inte särskilt påtagligt, då skolan under sina sex verksamhetsår nu fungerar väl materiellt fortfarande ger ett intryck av en ny och fräsch skola. Verksamhetens omfattning har minskat under de senaste åren. Mycket beror sannolikt på demografin, då de senaste årskullarna varit betydligt minder än på många år. Presentation och förankring av mål Inför läsåret 2013-2014 valdes ett antal prioriterade områden, främst med stöd i den rapport från Markör som anger upplevt kvalitetsindex. Utifrån våra prioriterade områden sattes uppnåendemål upp. Av dessa har vi nått ett av fyra, och i övrigt kommit närmare i två fall. Trenden rörande det fjärde målet som handlat om NMI, har däremot varit den motsatta och resultatet för 2014 var alltså lägre än resultatet 2013. Arbetet i verksamheten I ett försök att skapa mer helhet i studierna, erbjuda ämnesövergripande arbetssätt och öka samarbetet mellan lärare för att på så sätt öka motivationen hos eleverna och därmed höja måluppfyllelsen, gjordes ett stort jobb kring ett nytt sätt att lägga schema utifrån tjänstefördelningen. Vi skapade BLOCK där 6tim per vecka (2tim per dag, 3dgr per vecka) handlade om samarbeten mellan kurser och lärare, ofta i riktning mot en konsert, ett uppspel eller annan typ redovisning. För att skapa en bättre samsyn och tydlighet kring bedömning, framför allt på musiksidan, bjöd skolan in Johan Alm för att diskutera och inspirera i arbetet med bedömningsmatriser.
Viktiga händelser under året En stor del av skolans verksamhet resulterar i konserter eller uppspel av något slag. Några exempel på konserter där vi deltagit som en del i ett samarbete med andra aktörer i Norrköping är: Konsert för Världens Barn Luciakröningen i Norrköping Vårruset och Stadsloppet Några egna produktioner har vi förstås också gjort. Nedan följer ett axplock: Kulturnatten Rytmusturnén Rytmusfestivalen Sommarkonsert, Avslutningskonsert och Picknick-konsert Några övriga viktiga händelser under året är marknadsföringsaktiviteter vi genomfört; Gymnasiemässa i Norrköping och Motala Öppet Hus Prova-på-dag Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden har varit; Utvecklingsområde 1- Måluppfyllelse Arbetssätt Nytt schemamässigt utlägg av undervisningstid med större fokus på block och ämnesintegrering för att skapa helhet för eleverna. Resultat Målet var 100 % högskolebehöriga elever i åk 3 som går ut med avklarad Gymnasieexamen. Målet nåddes inte helt. Resultat Målet var 100 % högskolebehöriga elever i åk 3 som går ut med avklarad gymnasieexamen. Utfallet blev 62,5 %. Vi ser detta resultat som ett uttryck för olika aspekter, bland annat har vi haft utmaningar med att hitta elevers motivation ochvi är förvissade om att kommande läsårs resultat kommer att uppvisa en klar förbättring i jämförelse. Nytt förslag: Resultat Målet var 100 % högskolebehöriga elever i åk 3 som går ut med avklarad gymnasieexamen. Utfallet blev 62,5 %. Vi ser detta resultat som ett uttryck för olika aspekter, bland annat har vi haft
utmaningar med att hitta elevers motivation för de ibland tuffa krav som ställs för godkända betyg i kurserna. Vi behöver också sätta in rätt stöd till elever i rätt tid. Vi är dock förvissade om att kommande läsårs resultat kommer att uppvisa en klar förbättring i jämförelse. Analys En diskussion som kommit att bli mer och mer levande på skolan är det faktum att våra elever tycks krokna i åk 3. Det är förvisso tuffare att klara gymnasiet nu i Gy2011, men trenden är trots allt tydlig. Eventuellt är det så att lärarna varit fokuserade på att jobba utifrån centralt innehåll och kunskapskrav och på vägen fått eleverna att tappa känslan och lusten i ämnet. Detta skulle kunna förklaras med att kunskapskraven är nya för de lärare som nu undervisat åk 3, och lärarna försöker förstås att göra ett bra jobb med en rättvis och rättssäker bedömning i slutändan. När eleverna får arbeta mer fritt, utan att ständigt bli eller känna sig bedömda, kommer dock lusten fram och de kan prestera på en högre och mer rättvisande nivå. En annan tanke är att med hjälp av ett mer genomarbetat mentorsupplägg över tid stärka elevens utveckling, både kunskapsmässigt och personligen. Ambitionen är att eleverna genom ett sådant långsiktigt och medvetet arbete ska bli bättre rustade för att klara av de tuffare kraven som ställs framför allt i åk 3.
Utvecklingsområde 2 - Värdergrund Arbetssätt Fortsatt arbete och implementering av ART (Ansvar-Respekt-Tillit). ART var ett koncept som skrevs fram i den lokala arbetsplanen inför läsåret 2012-2013, i syfte att höja NKI. Det definierades enligt följande: ANSVAR RESPEKT Lärarna på Rytmus jobbar för att skoluppgifter ska bli tydligare, bättre avgränsade och bättre strukturerade. Vi tydliggör sambandet orsak/verkan. Skolan ska bli bättre på att erbjuda elevinformation via en kanal [School Soft]. Vi talar om musiken som ett språk. Vi tar alla ansvar för att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt med rätt utrustning. På Rytmus ska alla känna sig fria att vara såsom man är. Vi vågar reagera när enskilda eller gemensamma överenskommelser kränks. Vi lyfter hellre det som är bra och fokuserar på det man får, snarare än på det som inte är bra eller det man inte får. Vi utmanar våra ideal och normer. TILLIT Det är viktigt att skolans lärare känner sig trygga i sin yrkesroll och inom organisationen Rytmus/AcadeMedia. Vi genomför formativa ämnessamtal som snarare bygger på dialog med eleven än information om eleven. Resultat Målet var att skolan skulle ha ett NKI-värde på minst 70 i årets mätning av upplevd kvalitet. Utfallet blev 67. Analys Vi nådde nästan vårt mål, men då förutsättningarna under året varit begränsade kring framför allt elevhälsans preventiva arbete, kommer detta att bli ett område som är fortsatt prioriterat. Utvecklingsområde 3 - Medarbetarnöjdhet Arbetssätt Ytterligare förstärka ledningsgruppens uppdrag och mandat, tydligöra de olika rollerna och uppdragen som finns på skolan, utvärdera och utveckla skolans mötesordning samt förlägga undervisningstiden på ett nytt sätt i lärarnas scheman. Resultat Målet var att aspekterna NMI, ledarindex och påverkansmöjligheter skulle nå minst index 75 i nästa års mätning. Utfallet blev dock lägre. Analys Att hela tiden försöka förbättra innebär att men hela tiden också förändrar. Tanken med att tydliggöra kommunikationsvägar, roller, mandat och ansvar har inneburit att mycket förändrats innan det riktigt satt sig.
Utvecklingsområde 4 - Bedömning Arbetsätt Ökat fokus och arbete med formativ bedömning och formativ arbetssätt. Gästföreläsare som hjälper oss att lyfta blicken, skapa perspektiv och fokusera på vårt uppdrag. Resultat Målet var att minska glappet i spindeldiagrammet från Markör våren 2013 mellan elevers och lärares uppfattning kring frågor om bedömning och kunskapsutveckling. 2013 2014 Elever Lärare Elever Lärare Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. 100 Jag tycker att personalen på skolan tar Mina lärare informerar mig om hur det hänsyn till vad vi elever har för 80 går för mig i skolarbetet. synpunkter. 60 Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. 100 Jag tycker att personalen på skolan tar Mina lärare informerar mig om hur det hänsyn till vad vi elever har för 80 går för mig i skolarbetet. synpunkter. 60 40 40 Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. 20 0 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. 20 0 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig. Jag känner mig trygg i skolan. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Jag känner mig trygg i skolan. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. Personalen på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. Analys Här har skolan nått det uppsatta målet. Diskussioner kring formativ bedömning och elevdokumentation har varit levande under året och vi har haft fokus på att skapa och använda matriser i samtliga kurser. Detta har uppenbarligen bidragit till att eleverna upplever en större samstämmighet med lärarna kring bedömningsfrågor jämfört med 2013.
Funktionell kvalitet Arbetssätt Detta är beskrivet ovan, främst under Måluppfyllelse och Bedömning. Under året har även rutiner för prövning utarbetats och formaliserats, i syfte att tydliggöra för eleverna vad som krävs och vilken tid man har på sig. Uppföljning av målen Varje termin skriver samtliga lärare omdömen inför utvecklingssamtal. Omdömena utvärderas och förbättringsområden kartläggs. Utvecklingssamtalen följs även upp med Klasskonferenser där betygsprognoser uppskattas i syfte att synliggöra elevens totala studiesituation. Klasskonferensen är ett viktigt verktyg för skolans elevhälsoteam att se om man gjort rätt saker och/eller behöver sätta in andra typer av särskilt stöd. Resultat Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt jämfört med rikssnitt förra året Summa per program % Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 Högskolebehöriga på skolan 12/13 Högskolebehöriga riket 13 ES 15,1 14,1 14,8 62,5% 60,0% 90,0% Skolan totalt 15,1 14,1 62,5% 60,0%
Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för dessa elever Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 18 6 33% 2 11% 2 11% 1 6% 1 6% 6 33% Sv1 NP 11 1 9% 1 9% 3 27% 3 27% 2 18% 1 9% Sv3 33 12 36% 2 6% 6 18% 5 15% 2 6% 6 18% Sv3 NP 19 1 5% 3 16% 0 0% 4 21% 6 32% 5 26% Ma1b 28 1 4% 15 54% 7 25% 4 14% 0 0% 1 4% Ma1b NP 15 4 27% 4 27% 5 33% 1 7% 0 0% 1 7% Ma2b 13 2 15% 7 54% 1 8% 3 23% 0 0% 0 0% Ma2b NP 10 6 60% 3 30% 1 10% 0 0% 0 0% 0 0% Ma3b 2 0 0% 1 50% 1 50% 0 0% 0 0% 0 0% Ma3b NP 2 1 50% 1 50% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% En5 18 5 28% 5 28% 2 11% 3 17% 0 0% 3 17% En5 NP 11 0 0% 0 0% 2 18% 4 36% 3 27% 2 18% En 6 22 3 14% 9 41% 1 5% 5 23% 1 5% 3 14% En6 NP 16 0 0% 3 19% 3 19% 6 38% 1 6% 3 19%
Slutbetyg Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 18 6 33% 2 11% 2 11% 1 6% 1 6% 6 33% Sv2 22 4 18% 8 36% 2 9% 5 23% 1 5% 2 9% Sv3 33 12 36% 2 6% 6 18% 5 15% 2 6% 6 18% Ma1b 28 1 4% 15 54% 7 25% 4 14% 0 0% 1 4% Ma2b 7 0 0% 4 57% 1 14% 2 29% 0 0% 0 0% Ma3b 2 0 0% 0 0% 1 50% 0 0% 1 50% 0 0% En5 18 5 28% 5 28% 2 11% 3 17% 0 0% 3 17% En 6 22 3 14% 9 41% 1 5% 5 23% 1 5% 3 14% En 7 8 2 25% 0% 1 13% 1 13% 1 13% 3 38% Hi1b 22 5 23% 5 23% 6 27% 3 14% 1 5% 2 9% Hi 2b 32 11 34% 5 16% 8 25% 1 3% 5 16% 2 6% Id1 22 5 23% 1 5% 6 27% 6 27% 2 9% 2 9% Na1b 22 4 18% 2 9% 6 27% 3 14% 5 23% 2 9% Re1 32 10 31% 10 31% 1 3% 5 16% 2 6% 4 13% Sa1b 18 4 22% 3 17% 2 11% 2 11% 5 28% 2 11% EsKo 1 18 2 11% 4 22% 5 28% 4 22% 3 17% 0 0% EsKo 2 22 0 0% 1 5% 4 18% 2 9% 8 36% 7 32% EsKo 3 9 1 11% 0 0% 3 33% 1 11% 1 11% 3 33% Ens m kör 22 0 0% 2 9% 2 9% 5 23% 7 32% 6 27% Ens 2 28 3 11% 6 21% 3 11% 6 21% 2 7% 8 29% GeMu 1 22 0 0% 4 18% 3 14% 6 27% 1 5% 8 36% GeMu 2 7 0 0% 1 14% 2 29% 1 14% 2 29% 1 14% InSå 1 17 1 6% 1 6% 4 24% 0 0% 4 24% 7 41% InSå 2 31 3 10% 1 3% 2 6% 6 19% 11 35% 8 26% InSå 1 bi 12 1 8% 2 17% 2 17% 2 17% 1 8% 4 33% Konst o sam 32 9 28% 5 16% 7 22% 6 19% 3 9% 2 6%
Entre 32 3 9% 9 28% 3 9% 9 28% 2 6% 6 19% Musimpro 24 3 13% 4 17% 3 13% 3 13% 4 17% 7 29% MuPr 1 1 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 0 0% 1 100% MuPr 2 6 0 0% 1 17% 3 50% 1 17% 0 0% 1 17% Digisk 3 0 0% 0 0% 0 0% 3 100% 0 0% 0 0% ArrKo 1 17 6 35% 0 0% 0 0% 3 18% 4 24% 4 24% Ps 1 12 2 17% 1 8% 2 17% 4 33% 1 8% 2 17% Ps 2 12 4 33% 0 0% 3 25% 3 25% 1 8% 1 8% MSPR Sp 2 0 0% 0 0% 1 50% 0 0% 1 50% 0 0% GYARES 32 6 19% 26 81% 0% 0% 0% 0% Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi har inte nått målet med 100 % högskolebehöriga elever med gymnasieexamen i åk 3. Dock har resultatet förbättrats något jämfört med 2013. En förklaring till det är att arbetet med rutiner kring elevers prövningar fallit väl ut och flera elever har fått godkända betyg efter prövning. Dock kan man vid en jämförelse mellan resultat i olika kurser notera att resultaten är särskilt låga i historia, svenska och gymnasiearbete. Det tyder på en god samstämmighet i lärarnas tolkning av kunskapskraven för respektive årskurs. Även korrelationen mellan betyg på nationella prov och kursbetyg är god. Under året har dock vikten av en välfungerande elevhälsa, med ett utvecklat arbete med att möte elever med studiesvårigheter eller låg motivation, blivit allt tydligare. Till nästa år är även läroplanens formulering kring lärarens ansvar att skapa vilja hos eleverna att lära mer lyfts fram som ett förbättringsområde. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Läroplansmålet kring kunskap behöver också implementeras, främst med fokus på lärarande ansvar att stärka varje elevs vilja att lära mer och upplevelsen av kunskap som meningsfull. Rutiner för hur skolbiblioteket ska bli en aktiv och integrerad del av undervisning behöver också utarbetas. En mer aktiv utlåning torde främja kunskapsutvecklingen och öka måluppfyllelsen. Upplevd kvalitet Arbetssätt Arbetet med ART (Ansvar Respekt Tillit) har inte varit prioriterat under året utan andra fokusområden har varit prioriterade.
Resultat NKI 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 88 79 76 77 64 65 67 69 65 67 69 72 67 70 64 67 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Rytmus Norrköping NKI 2013 NKI 2014 RekommendaEonsgrad (Andel 7-10) 2013 RekommendaEonsgrad (Andel 7-10) 2014 Både NKI och Rekommendationsgraden har glädjande nog stigit från 2013 till 2014. NKI från 64 till 67 och Rekommendationsgraden från 76 till 77.
Trivselgrad 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 86 86 77 79 78 80 82 79 76 78 77 76 72 67 65 66 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Rytmus Norrköping Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014 Trenden att eleverna är något mer nöjda 2014 jämfört med 2013 stämmer även vad gäller Studiemiljö och Undervisning. Från 2013 stiger antalet nöjda elever från 75 till 76 med avseende på Studiemiljö och från 64 till 66 med avseende på Undervisning. Dock bryts den positiva trenden vid mätning av Trivselgraden, där utfallet på skolan går från 86 till 82.
Värdegrund Jag tycker as personalen på skolan tar hänsyn Ell vad vi elever tycker och tänker 77 76 Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 57 85 Jag känner mig trygg i skolan 85 90 Personalen på min skola tar anvar för as alla ska bli behandlade med respekt 79 83 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 66 85 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Rytmus totalt Skola Trots att arbetet med ART inte prioriterats i någon större utsträckning, stiger flera av värdena även i mätningen av dessa värdegrundsfrågor. Två frågor backar något, vilket är frågorna om Arbetsro och Trygghet. Att trygghetsidex sjunker till 90, vittnar om att skolan på det stora hela taget trots allt är en mycket trygg skola.
Undervisningskvalitet Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för as nå de olika betygen. 60 63 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så as det ska gå så bra som möjligt för mig. 73 75 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 61 68 Mina lärare gör så as jag får lust as lära mig mer. 58 65 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Rytmus totalt Skola Här är trenden tydlig och samstämmig, en ökning i alla frågor. Den största förbättringen ser vi i fråga fyra [Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet] som går från 49 till 61, vilket är glädjande eftersom vi fokuserat mycket på detta och till exempel arbetat med matriser under året.
NMI 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 69 68 64 61 49 42 86 83 85 78 80 78 76 78 76 74 76 75 74 68 57 58 60 39 0 NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex ASrakEvitet ASrakEvitet AcadeMedia totalt Rytmus Norrköping De vänstra stapelblocken visar 2014 års resultat, speglat mot resultatet från 2013 (till höger). Här är trenden den motsatta jämfört med elevernas svar. Det enda värdet som ökar är attraktivitetsindex som går från 58 till 60. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Eftersom arbetet med detta mål har fått stå tillbaka till förmån för annat som skett på skolan under året, blir analysen att arbetet behöver fortgå och förstärkas för att kunna utvärderas/analyseras. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Elevhälsans preventiva arbete behöver utvecklas och förbättras under nästa år för att bättre kunna möta elever med studiesvårigheter, dåligt mående eller låg motivation. En förändring som gjorts är att den elevvårdande personalen (EHT) framöver kommer att vara på plats samtidigt för att möjliggöra bland annat möten och planering. Värdegrundsarbetet kopplat till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling behöver lyftas in i det dagliga arbetet och diskussionerna på skolan. Här finns också ett förbättringsområde kring att involvera eleverna i arbetet och att lyfta in likabehandlingsarbetet i det systematiska kvalitetsarbetet. Två av nästa års prioriterade områden lyfter detta behov; Kunskapssyn och elevsyn samt Elevdemokrati.
Ändamålsenlig kvalitet Resultat Hur väl tycker du as utbildningen stärkte dig i din Hur väl tycker du as Eden på din skola förberedde Hur väl tycker du as Eden på din skola förberedde Jag kan rekommendera skolan Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker Ellbaka på din gymnasieskola i sin Om du tänker Ellbaka på din gymnasieskola i sin Om du tänker Ellbaka på din gymnasieskola i sin 73 67 64 34 40 37 59 60 67 82 77 72 78 71 79 86 77 79 84 71 84 76 68 69 80 69 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Uppföljande enkät 2014 Rytmus totalt Uppföljande enkät 2014 Rytmus Norrköping Uppföljande enkät 2014 AcadeMedias Gymnasieskolor Analys och bedömning av måluppfyllelsen Skolan har inte haft något uppsatt mål kring detta. Vi följer självfallet trenderna och försöker förbättra resultatet kontinuerligt, men då det trots allt faller tillbaka på upplevelsen under gymnasietiden kommer fokus även fortsatt att ligga på funktionell och upplevd kvalitet hos våra befintliga elever. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet Ett systematiskt kvalitetsarbete är ett långsiktigt arbete som framför allt ger effekt på några års sikt. Därför är det önskvärt att verksamhetens prioriterade områden och därtill kopplade uppnåendemål förblir likartade över ett antal år. Som det nu varit så har målen formulerats om år från år, vilket gör att det kan vara svårt att egentligen säga något om trender etcetera. Dock genomförs varje år en koncerngemensam enkätundersökning avseende upplevd kvalitet. Resultatet från denna kvalitetsmätning är ett viktigt instrument i skolans systematiska kvalitetsarbete och ger också ett visst mått av långsiktighet och möjlighet att skönja trender. Det sammanlagda resultatet kan ju trots allt bli bättre. Att vi fått en bättre överensstämmelse mellan elevers och lärares uppfattning i bedömningsfrågor är förvisso en framgång, men det har inte haft det genomslag som varit önskvärt. Vårt uppdrag som skola är att få våra elever att bli godkända och här finns en stor förbättringspotential. För att höja NMI behöver vi fortsätta arbetet med att utveckla verksamheten och tydligare definiera roller och uppdrag inom kollegiet. Skolans ledning behöver jobba för en högre grad av samsyn mellan lärarna och på
så sätt skapa ett gemensamt fokus på eleverna och på läraruppdraget och utifrån det skapa en gemensam bild av vägen framåt. Nya utvecklingsområden 1. Skapa en gemensam kunskapssyn och elevsyn 2. Stärka elevdemokratin på skolan 3. Erbjuda meningsfull kunskap och lustfyllda studier 4. Öka ämnesövergripande samverkan Arbetssätt 1. Genom att problematisera vår egen lärarpraktik och låta frågan varför driva diskussionerna framåt, ser vi en möjlighet att skapa bättre samsyn kring vårt gemensamma uppdrag. En mer samstämmig kunskaps- och elevsyn är av godo för både elever och lärare. Som lärare blir man tryggare med sina kollegor och som elev får man bättre förutsättningar att själv göra saker begripliga i den vardagliga undervisningen, då lärarna har ett gemensamt förhållningssätt med en gemensam terminologi. 2. I enlighet med läroplanen skall varje lärare planera, genomföra och utvärdera sin undervisning tillsammans med sina elevgrupper. Samtliga lärare kan här hitta sätt att bli bättre jämfört med idag, och målet är att stärka delaktighet och engagemang hos eleverna och den faktiska elevdemokratin på skolan. 3. Läraren skall stärka elevens vilja att lära och samtidigt organisera undervisningen så att eleverna upplever den förmedlade kunskapen som meningsfull. Skolan ska även främja elevernas lust till ett livslångt lärande. Genom att hela tiden hålla elevens perspektiv på undervisningen levande, skapas goda förutsättningar att möta varje elev. I ett sådant möte blir eleven sedd, vilket skapar meningsfullhet och motivation att ta sig an sina studier. 4. Läraren skall möjliggöra för eleven att arbeta ämnesintegrerat och dessutom samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen. Genom att infärga gymnasiets sex terminer genom olika teman, skapas bättre förutsättningar för eleverna att se helheten framför de enskilda delarna. Förväntad utveckling 1. En mer samstämmig kunskaps- och elevsyn är av godo för både elever och lärare. Som lärare blir man tryggare med sina kollegor och som elev får man bättre förutsättningar att själv göra saker begripliga i den vardagliga undervisningen, då lärarna har ett gemensamt förhållningssätt med en gemensam terminologi. 2. Genom att konsekvent slå vakt om elevens rätt till delaktighet kring planering och genomförande av undervisningen, stärks elevens självkänsla och demokratiska medvetenhet. Att öppna upp för diskussion kring kursupplägg etc. ges eleven möjlighet att påverka och därigenom också ta ansvar för sin egen studiesituation. 3. Att eleven upplever undervisningen som stimulerande och kunskaperna som meningsfulla ger bättre förutsättningar att hålla motivationen uppe, vilket ger godare närvaro och förbättrade studieresultat. 4. Att kunna se helheten istället för att fastna i delarna, ger eleven perspektiv på sitt eget lärande och stärker motivationen att lära mer. Att arbeta tematiskt och/eller ämnesintegrerat ger därmed förbättrade studieresultat och en ökad måluppfyllelse.
Resultat 1. Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Mål: 70 2. Jag tycker att personalen på skolan tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter. Mål: 80 3. Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. Mål: 70 4. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig. Mål: 80 Uppföljning Resultatet följs upp i nästa mätning NKI-mätning, mars 2015. Sammanfattning Som alltid arbetar vi vidare med att utveckla kvalitet i verksamheten. De utvecklingsområden som lyfts fram i denna rapport handlar till del om elevernas ökande möjligheter till inflytande över undervisningen. Även elevhälsans främjande och förebyggande verksamhet kan bli bättre. Dessutom behöver vårt skolbibliotek utrustas ytterligare. Men kanske det viktigaste av allt är att vi kommer längre tillsammans i vår tolkning av uppdraget, där den gemensamma synen på elever och kunskaper blir prioriterat under det kommande läsåret.