Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Relevanta dokument
TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Anatomi och Fysiologi

Kompendium Styrka & Kondition

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Årstaskolan Provskrivning vecka 7 Idrott och Hälsa Träningslära: styrka STYRKETRÄNING

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen?

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Varför ska jag träna som senior

Vad innebär konditionsträning?

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach.

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Kondition uthållighet

Åldersanpassad träning

Träningslära. Årskurs 8

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Kondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet

Uthållighet/kondition (Samma sak)

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

FORMARE Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN

Du är gjord för att röra på dig

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Varför skall vi träna/röra på oss?

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

SNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching

Uppgift nr 1 Uppgift nr2

Eleven kan på ett i huvudsak (E) fungerande sätt

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Träning. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Stockholm Universitetsvägen 12 Telefax:

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning - Grundprinciper

POWER - FORCE VELOCITY PFV TRAINING

Uthållighetsträning för barn och ungdom

Förebygga skador vid fysisk aktivitet

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Fuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador


Vad är träningsvärk?

SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM


Träningslära! Aspudden/ Tellus. Pernilla Novais, Hjärnfysik

Fysisk aktivitet och träning vid MS

REHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg

Träning med pulsmätare

Trä ning och trä ningsplänering

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Grundläggande träningsprinciper. Löpningens faktorer. Kroppens olika system. Uthållighet. Mjölksyratålighet. Syreupptagningsförmåga.

Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

PREDIALYSPATIENTEN OCH MOTION

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

Hälsa för unga rörelse, motion och idrott

Träningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

Fysiologiska riktlinjer för innebandyspelare

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Oskars Svärds Vasaloppsguide

JOHANS PUNKTER. Tränarna arbetar 24/ h. De binder sig för er de förväntar sig växelverkan.

8 sätt att variera dina set

Dessa texter och teckningar är hämtade från boken "Badminton från topp till tå", författare Stefan Hällberg och Roland Englund. Copyrightinnehavare

Annika Palmqvist. Vattenskidor, utförsåkning, softboll, speedskiing Spelat golf i 15 år, hcp 23 Idrottslärare Sjukgymnast Itrim PT Hemma

Västerås skidklubb Karin Spets

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Planera din konditionsträning

Metoder att träna kondition på!

Få ut mer av din cykel träning

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Transkript:

TRÄNINGSLÄRA

Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler. Musklerna blir mer elastiska. Ledvätska smörjer och ger näring. Brosket (stötdämpare) får tid att svälla.

Hur länge och på vilket sätt? Minst 10 min. Vid högre intensitet längre uppvärmning. Öka intensiteten gradvis. Se till att den innehåller minst en grenspecifik del. Arbetar med dynamisk rörlighetsträning Kläder efter förhållande.

Nedvarvning Varför Påskyndar återhämtningen. Minskar ömhet och stelhet i musklerna. Vad händer i kroppen De slaggprodukter (mjölksyra) som bildats i kroppen förbränns under nedvarvningen. Sänker stressnivån i kroppen. Minskar risk för kraftig eftersvettning

Hur länge och på vilket sätt? Stegvis under några minuter. Vid högre intensitet ju längre nedvarvning. Utför aktiviteterna med en låg intensitet. Stretcha de muskler som arbetat mest under passet. Arbeta statiskt.

Pulsen som redskap Vilopuls: Den puls du har i vila. Maxpuls: Max antal slag per minut som hjärtat kan slå. Slagvolym: Den mängd blod hjärtat kan pumpa vid varje slag. Arbetspuls: Mått på intensitet i förhållande till max och vilopuls anges ofta i procent. Används för att anpassa träningen för att få önskad effekt.

Fördjupning Procentuell arbetspuls Karvonens formel: Pulszoner: Karvonens formel: Om vi skall arbeta efter en intensitet på 90 % av max så blir uträkningen så här (maxpuls - vilopuls) x belastning i procent + vilopuls = träningspulsen. Om vilopulsen t.ex. är 50 och maxpulsen är 204, motsvarar 90 procent av din maximala prestationsförmåga 189 slag, eftersom (204-50) x 0,9 + 50 = 189 slag

Aerob uthållighetsträning Dynamiskt arbete med stora muskelgrupper som ger ökad puls Pulsen ökar till en viss nivå och behålls där under en viss tidsperiod

Effekter av uthållighetsträning Centrala Förbättring av hjärtats pumpförmåga Förbättring av lungornas kapacitet Förbättring av blodets förmåga att transportera syre Den största förbättringen kan ses på hjärtats förmåga att pumpa

Fördjupning Effekter av uthållighetsträning Lokala Antalet mitokondrier ökar Fler kapillärer Förmågan att lagra bränsle till de energigivande processerna förbättras Mängden förbränningsenzym hos muskelcellerna ökar

Allmänna effekter Sänkt blodtryck Sänkt halt stresshormon Ökad ämnesomsättning Minskad risk för hjärt-kärl sjukdomar Starkare skelett, tjockare ledbrosk mm

Träningsupplägg för konditionsträning Tre faktorer som påverkar effekten av det aeroba träningspasset: Intensitet (belastningen) Duration (tiden) Frekvens (regelbundenhet)

Intensitet hur hårt: Vid konditionsträning ska de syretransporterande organen belastas utan att ansamling av mjölksyra i muskeln sker. Rekommendationen säger att intensiteten bör ligga på 60-90% av maximal hjärtfrekvens (detta intervall kallas för träningszon). Följande indelning av träningszonen brukar man använda sig av när man talar om intensitet: - Låg intensitet: Under 60% av maximal hjärtfrekvens. - Medel intensitet: - Hög intensitet: 60-80% av maximal hjärtfrekvens. Över 80% av maximal hjärtfrekvens. För att förbättra maximal syreupptagningsförmåga bör intensiteten överstiga 60% av maximal hjärtfrekvens. Mycket otränad 50-60% av maximal hjärtfrekvens.

Duration Hur länge? Den aeroba träningen bör pågå i minst 20-30 minuter utan avbrott. Detta innebär att intensiteten under denna tidsperiod ska ligga inom träningszonen. Lägre intensitet = Längre pass Hög intensitet = Kortare pass Hur långt får ett träningspass vara? Motionär: 1-1,5 timmar. Elit: 3 timmar

Frekvens Hur ofta? För att förbättra den maximala syreupptagningsförmågan bör man träna aerobt 3 ggr/vecka 2 ggr/vecka = ingen nämnvärd förbättring. Mer än 3 ggr/vecka förbättrar syreupptagningsförmågan något, men inte i relation till den ökade mängden träning.

Minskad träning: Intensitet behålls, men duration och frekvens sänks betydligt -> Syreupptagningen bibehålls i 15 veckor. Intensitet sänks, men duration och frekvens behålls -> Syreupptagningen minskar markant under en 15 veckors period.

Kroppens anpassning till mängden träning: För att kontinuerligt få en bättre syreupptagningsförmåga krävs det att träningen varieras.

Fördjupning Specifik effekt på lokal nivå: Muskelcellerna på lokal nivå måste tränas specifikt för att de ska förbättra sin förmåga att bryta ner näringsämnen. Träningen är också specifik på så sätt att om en förbättring av den aeroba kapaciteten ska ske så krävs det att den aktuella muskulaturen engageras.

Energigivande processer Anaerob process- kan ske utan syre Alaktatisk nedbrytning (ingen mjölksyra) Ex. 60 m Laktatisk nedbrytning (mjölksyra) Ex. 400 m Aerob process- krävs tillgång till syre

Syreskuld Vid anaerob nedbrytning kan man få syreskuld. Energikrävande aktivitet när andning och cirkulation inte ökar i motsvarande grad Syreskuld uppkommer vid all ökning av intensitet

Steadystate Syrekravet motsvarar intensiteten Tillgång och efterfrågan på syre är lika stort i de arbetande musklerna Vardagligt tal kallas det för andra andningen

Hur kan vi träna.. Distansträning- längre pass och lägre intensitet Intervallträning- högre intensitet. Träningen växlas mellan arbete med aktiv eller passiv vila. Vilan ska vara så pass lång att man klarar av att ha kvar samma intensitet under alla intervaller.

Styrketräning Definition: Syftet med träningen kan vara att öka eller bibehålla muskelstyrka Effekter av regelbunden styrketräning: Delas in i två grupper: - Centrala och allmänna effekter. - Lokala effekter

Centrala och allmänna effekter Ökning av den muskulära styrkan: Dagliga aktiviteter blir mindre påfrestande när vi inte använder lika stor del av vår totala kapacitet. Minskad belastning på kroppens leder, ledband och ledkapsel. Bättre hållfasthet hos skelettet. Tjockare ledbrosk. Ökad ämnesomsättning. Förändring i halten av blodfetter: LDL minskar och HDL ökar. (Mindre effekt än vid uthållighetsträning) Starkare muskler / bättre kroppshållning: (Förutsätter att det råder balans mellan muskelstyrka och rörlighet i kroppens muskler).

Fördjupning Lokala effekter Förbättrad kommunikation mellan muskler och nerver. Muskulär tillväxt: Tar ca 6 veckor, muskelns tvärsnittsyta ökar genom att det bildas fler myofibriller. Påverkan på antalet mitokondrier och kapillärer. Påverkan på energin i muskelcellen.

Olika typer av muskelstyrka Dynamisk styrka Excentrisk fas Koncentrisk fas Statisk styrka

Termer Reps Set Relativ styrka Fria vikter Maskiner Maxstyrka Uthållighetsstyrka Explosiv styrka

Maximal styrka: 1-6 reps 85-100% av max Uthållighetsstyrka: 15-50 reps 40-60% av max Explosiv styrka: 4-6 reps 70-85% av max Tung belastning accelererande rörelse

Rörlighet Varför ska vi träna rörlighet? Behålla eller öka rörligheten Förebygga skador Öka kroppsmedvetenheten

Töjningsmetoder Dynamisk töjning Tränas med fullt rörelseutslag och repeteras flera gånger utan att hamna i stillestånd. Oftast i uppvärmningspass. Statisk (Isometrisk) töjning Tränas med fullt rörelse utslag som hålls kvar vid ytterläge i 15-20 sek. Oftast efter träningspasset. KAT (Kontraktion, avslappning, töjning) Muskeln förs ut till ytterläge, håll kvar i 5-10 sek. I ytterläget så spänner man sedan muskeln mot ett statiskt motstånd 5-10 sek. Därefter töjer man muskeln ytterligare genom att slappna av och töja. Upprepa 2-3 ggr.

Koordination Samspelet mellan hjärnan och musklerna Övningarna bör innehålla moment som balansförmåga, rytmkänsla, rumsorientering kraftanpassning m.m. Varför? Lättare att lära sig nya rörelsemönster Kan bättre utnyttja sina fysiska egenskaper Bättre kroppsmedvetenhet