STANDARDER FÅR VÄRLDEN ATT FUNGERA STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Standard Magazine Nr 1 mars 2013 Pris 65 kr Ett internationellt samarbete kring vägtrafiksäkerhet har resulterat i en ny standard som utgår från nollvisionen. REPORTAGE Drivkraften är nöjda patienter UTBLICK Britterna gör vinst på miljön NOTERAT Europa samarbetar för att lösa brott RÄTT HJÄLM ÄR HUVUDSAKEN DÄCK BLIR GRÄS GEMENSAM GÄNGA
innehåll nr 1 2013 Standard Magazine Samarbete gör oss starka 03 Standardiserat 12 14 Ny förordning ger säker kosmetik i EU. 04 Noterat Standarder inom kriminalteknik hjälper i jakten på brottslingar. 06 Reportage 10 17 18 Mer patientfokuserad vård med standarder. Nytta & Nöje Sporta med rätt hjälm på huvudet. Funktion Närmare nollvisionen med ny standard för vägtrafiksäkerhet. Utblick Så bidrar miljöarbete till bättre affärer världen över. Fem frågor till... Lars Åman som vill klassa återvunna däck som en råvara. SIS Inside Visa ert sociala ansvar med en egendeklaration. 20 Visste du att... Gemensamma gängor har stor betydelse för industrin. STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE Inom SIS bubblar det av aktivitet. I dagsläget har vi 334 aktiva kommittéer som engagerar drygt 5 000 personer. Alla dessa inser vikten och nyttan av att påverka de riktlinjer och standarder som gäller i just sin bransch. Dessutom startas det hela tiden nya kommittéer där det finns ett behov av att skapa gemensamma riktlinjer, transparens och i förlängningen ökad lönsamhet. De flesta av dessa kommittéer har dessutom en internationell förankring, antingen i CEN (Europa) eller i ISO (globalt). Det betyder att vi har stora möjligheter att påverka de riktlinjer som kommer att gälla framöver på viktiga exportmarknader. För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en kraft full spelare internationellt behöver vi samla vår kompetens och våra resurser. Jag tror att ju mer vi kan samarbeta från svenskt håll genom att ha ett gemensamt fokus för vad vi vill åstadkomma med hjälp av standardisering, desto bättre är det. Därför ser jag det som en av SIS viktigaste uppgifter under det här året att medverka till att ta fram en nationell standardiserings- strategi. Den ska bland annat innehålla vilka områden som är viktiga för Sverige att ligga i framkant inom, vilka budskap vi vill nå ut med och i vilka fora vi ska bedriva ett framgångsrikt och effektivt arbete. På så sätt kommer Sverige att kunna få ut max av det kraftfulla verktyg som standardisering är. Vår resa mot att bli världens bästa standardiseringsorganisation har börjat. Du och din organisation är en viktig partner så välkommen att göra din röst hörd. Boka in den 17 april i kalendern, då har SIS årsmöte med efterföljande seminarium och mingel. Hoppas att vi ses där! Charlotta Nilsson, VD SIS charlotta.nilsson@sis.se ANSVARIG UTGIVARE Susanne Hallberg CHEFREDAKTÖR Lovisa Krebs FORM OCH PRODUKTION Appelberg Publishing Group OMSLAG Getty Images TRYCK Alloffset PRIS 65 kr. Prenumeration 240 kr/år TELEFON 08-555 520 00 ADRESS 118 80 Stockholm BESÖKSADRESS Sankt Paulsgatan 6 E-MAIL standardmagazine@sis.se WEBBADRESS sis.se STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. Vi har stora möjligheter att påverka de riktlinjer som kommer att gälla. Twitter: @svenskstandard facebook.com/svenskstandard 2 STANDARD MAGAZINE 1 2013
KRÄMER OCH KOSMETIKA SIS tekniska kommitté, Kosmetik och analysmetoder för allergener, SIS/TK 495, arbetar med att utveckla standarder för analys metoder och innehållsdeklarationer för allt från smink och parfym till schampo, tandkräm och solskyddsprodukter. Det inkluderar även nano material och mikrobiologiska gränsvärden. För mer information: Christa Ahlenblom, projektledare SIS, christa.ahlenblom@sis.se Standardiserat Kosmetika Läs mer på sis.se/tk495 TEXT Elisabeth Nore FOTO Getty Images Ren skönhet Hög skyddsnivå ommaren 2013 börjar en ny kosmetikaförordning gälla inom EU, vilken kommer att vara en av de striktaste i världen. SIS arbetsgrupp Kosmetik har arbetat med att ta fram standarder, både för det europeiska och det globala standardiseringsorganet (CEN och ISO). Några standarder som redan tagits fram handlar bland annat om god tillverkningssed, förpackning och märkning, provningsmetoder för solskydd och utvärdering av mikrobiologi. Exempel på standarder som för tillfället är under utarbetande är analytiska metoder för kvantifiering av metaller, mikrobiella gränsvärden, mikrobiell riskbedömning och riktlinjer för organiska ingredienser i produkter. Syftet är att underlätta fri rörlighet för kosmetiska produkter och säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa. Theres Redeby är Quality specialist på H&M och ordförande för arbetsgruppen. Vi ser det som en möjlighet att vara med och påverka. Dessutom är det en fördel för oss på H&M att känna till vad som är på gång så vi kan anpassa vår verksamhet, säger hon. Deltagarna i arbetsgruppen kommer från företag, universitet, sjukhus och intresseföreningar. SIS projekt ledare Christa Ahlenblom hoppas att även berörda myndigheter kommer att ingå i kommittén för att vara med och påverka och ta del av beslut. Genom att delta i det arbete som pågår både inom Europa och internationellt så kan svenska representanter påverka kommande standarder och se till att krav tas fram som överensstämmer med våra önskemål, säger Christa Ahlenblom. Förutom kosmetikaföretag berörs laboratorier, producenter av råmaterial, produktutvecklare, leverantörer av material och förpackning, tillsynsmyndigheter och konsument organisationer av den nya standarden. 1 2013 STANDARD MAGAZINE 3
Noterat GETTY IMAGES B SIS FÖRLAG Europeiskt samarbete om kriminalteknik rottslingar jobbar allt mer internationellt och de blir allt skickligare på att dölja sina spår. Men berörda myndigheter ligger hack i häl och nu startar ett nytt europeiskt arbete med att ta fram standarder inom kriminalteknik. Syftet är att säkerställa rättsprocessen och öka samarbetet mellan olika länders brottsbekämpning genom att man kan lita på varandras analyser och resultat, säger Kristina Sandberg, chef för Ledningssystem på SIS där den nystartade kommittén Kriminaltekniska tjänster, SIS/TK 576, ingår. Hon ger ett par konkreta exempel på problem man vill lösa: Om en utländsk lastbilschaufför åker fast för rattfylleri i Sverige så gäller inte utandningsprovet som bevis när han eller hon står inför rätta i sitt hemland utan det blir sannolikt ett frikännande. Det beror på att vi har olika regler kring bevismaterial. Hur man hanterar bevismaterial på en brottsplats och genom hela processen fram till domstol är av avgörande betydelse. Om ett mordoffer täcks över med en jacka av den polis eller brandman som kommer först till platsen kan det hända att viktiga DNAspår förstörs. I den svenska kommittén deltar bland andra Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), Försvarets Radioanstalt (FRA) och ett antal privata företag. Målgrupp för arbetet är poliser, kriminaltekniker, myndig heter och privata aktörer som till exempel levererar utrustning till brottsplatsundersökningar. Vi ser att det finns ett stort intresse. Nu är det viktigt att svenska företag och organisationer är med från början och påverkar innehållet i standarderna. Vi välkomnar alla intresserade inom området att delta i arbetet, säger Kristina Sandberg. HÅLLBARHET VID MÖTEN OCH EVENEMANG Den här boken är användbar för dig som är ansvarig för eller organiserar sammanhang där människor möts för att arbeta, festa, lyssna på musik, roa sig, sälja, utvecklas eller idrotta. I boken ges exempel på några evenemang som ligger i framkant: World Water Week, Malmös värdskap för Eurovision 2013, Inomhus- EM i friidrott (iem) i Göteborg 2013 med flera. Boken ger dig konkreta tips och idéer inför planeringen av ditt evenemang. Pris: 395 kr Art.nr: BCK-88346 ISO 14001 är ett strategiskt verktyg som kan bidra till bättre affärer. I SIS undersökning uppger 55 procent att de ökat sin vinst genom att följa standarden. SIS PÅ TWITTER KÄLLA: SIS Sedan i somras finns SIS med på nätverkstjänsten twitter. Det passar oss bra, SIS handlar om nätverkande, att hitta varandra och byta information precis det som twitter är till för, förklarar Erika Messing som är den som ansvarar för SIS twitterkonto. SIS twittrar bland annat från evenemang och 6022 personer gick utbildning hos SIS under 2012. En ökning med 34 procent jämfört med året innan. om nya standarder och intresset har varit över förväntan, allt fler följer SIS meddelandeflöde på twitter.com. Twitter är ett snabbt och effektivt sätt att nå ut till våra medlemmar och vi når också nya intressenter. Det är ett sätt för oss att ge service och sprida kunskapen om nya standarder. Följ SIS på twitter.com: sök på @svenskstandard. HÅLLBARHETSSPELET I Hållbarhetsspelet får du och dina kollegor på ett spännande sätt utforska vad socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar kan innebära i praktiken. Utifrån den nya standarden ISO 26000 ställs ni inför olika typer av dilemman. Vad gör VD- Victor när företagets lönsamma etiska fonder visar sig vara vapeninvesteringar? I Hållbarhetsspelet har du makten - och ansvaret! Pris: 995 kr Art.nr: BCK-86148 För att köpa böckerna kontakta SIS Förlag: 08-555 523 10 eller sis.sales@sis.se 4 STANDARD MAGAZINE 1 2013
GETTY IMAGES Y SIS I MEDIA Hittills har vem som helst kunnat kalla sig för personlig tränare efter att ha gått en helgkurs. Nu har SIS tagit fram nationella riktlinjer och minimikrav för personliga tränare. Friskispressen 18 december Nu finns det globala standarder för förpackningars miljöpåverkan. Standarderna riktar sig till alla företag som förpackar sina varor, till exempel inom dagligvaruhandeln och elektronikbranschen. Miljö & Utveckling 15 januari En ny svensk standard beskriver hur så kallad företagslotsning ska fungera i praktiken och vilken kompetens lotsarna ska ha. Tanken är att ge företagare samma stöd oavsett vilken avdelning eller person på kommunen som först kontaktas. Offentliga Affärer 29 januari I vår kommer Örebro kommun att börja arbeta efter den standard för företagslotsning som SIS fastställt och som kommunen varit med om att utarbeta. Det handlar om att skapa ett bra företagsklimat. Med snabbare svar blir det enklare för företagare att driva sin verksamhet framåt. Örebronyheter 28 januari Snart är Sverige först i världen med en nationell standard för utbildning av vårdhundar. Sverige var inte först med vårdhundar, men intresset är stort och utvecklingen går snabbt. Från och med årsskiftet kommer det att finnas en nationell standard från SIS kring vårdhundsutbildningar. Dagens Medicin 14 november Miljöaktuellt har utsett Sveriges 100 miljömäktigaste personer. Plats nr 97: Kristina Sandberg, chef för miljö på SIS. Hjälper företagen att ta ett större socialt ansvar på ett tydligt och engagerat sätt. Lyfte fram och debatterade knepiga frågor om korruption i samband med Telia-affärerna. Miljöaktuellt 1 februari Säker på hojen Inom många sporter och fritidsaktiviteter finns stor risk för kroppsskador och det är viktigt att det finns förebyggande och lämpliga skydd. En utsatt grupp är de som åker motorcykel. Varje år är flera hundra MC-åkare med i olyckor med svåra skador som följd. Statistik från Trygg-Hansa visar att 18 procent av svenskar med MC-kort varit med om någon form av motorcykelolycka, men å andra sidan är endast 1 av 4 olyckor vållade av motorcykelföraren själv. Nu kommer en ny standard för skyddskläder för motorcyklister, SS-EN 1621-4:2013. 55 dagar kvar tills du far veta mer om revideringarna av ISO 14001 och ISO 9001.. Har du rad att missa dom?. Pa Perspektivdagen 14 maj far du veta mer om den nya systemorienterade strukturen i ISO 14001 och.... forandringar i projektspecifikationen i ISO 9001.. Du bokar din plats pa perspektivdagen.se. Vi ses!.. 1 2013 STANDARD MAGAZINE 5
Omsorg med kvalitet En vårdkedja som är bättre, säkrare och mer effektiv. Det är syftet med det kvalitetsledningssystem som nu har skräddarsytts för hälso- och sjukvården. Standarder hjälper oss att leva upp till Socialstyrelsens krav, menar Gunilla Rosqvist, kvalitets- och utvecklingschef inom Vård & omsorg i Uppsala kommun. TEXT Lena Lidberg FOTO Sten Jansin I över 20 år har juristen Gunilla Rosqvist i Uppsala arbetat med kvalitets- och utvecklingsfrågor. År 1998 var hon med när Akademiska sjukhusets sterilcentral blev den första i landet som certifierades enligt den internationella kvalitetsledningsstandarden ISO 9001. Några år senare, 2007, gjorde hon samma resa inom Uppsala kommun. Då blev divisionen Vård & omsorg den första kommunala verksamhet i sitt slag som certifierades enligt samma princip. Den främsta vinsten är att vi har fått en ökad systematik i vår vardag. Standarderna bidrar till ett processtänkande där patienter och kunder hela tiden sätts i centrum, säger Gunilla Rosqvist. För snart sju år sedan rekryterades hon till Uppsala kommun med uppgift att systematisera kvalitetsarbetet i vård- och omsorgstjänsterna. Här ingår allt från äldreomsorg och hemsjukvård till tjänster för funktionshindrade. Bakgrunden var att den kommunala utföraren hade förlorat driften av fyra äldreboenden vid en upphandling. Kommunen var den vårdgivare som hade varit sämst på att beskriva sitt kvalitetssystem, berättar Gunilla Rosqvist. Att stärka konkurrenskraften på den punkten var ett av incitamenten när Vård & omsorg bestämde sig för att bli mer metodisk i sitt kvalitetsarbete. Gunilla Rosqvist ägnade en hel del tid åt att implementera det traditionella kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2008 i vård- och omsorgsverksamheten. Parallellt tog hon chansen att via SIS påverka utformningen av den standard som nu har specialanpassats för hälso- och sjukvården. Jag har varit med i SIS kommitté sedan 2005. Det har varit väldigt givande. SIS har en enormt viktig samordnande roll när det gäller standardisering både på svensk och på utländsk nivå, säger Gunilla Rosqvist. Den nya standarden för kvalitetsledning inom hälso- och sjukvård är i grunden europeisk och godkändes av det europeiska standardiseringsorganet CEN i höstas. Den svenska översättningen blev klar strax före jul. Tillsammans med Storbritannien, Nederländerna, Norge och Finland är Sverige det land som under de senaste åren har lagt ned mest arbete på att Samverkar med andra Standarder Ledningssystemet för kvalitet i hälso- och sjukvården kan lätt integreras med Socialstyrelsens och andra myndigheters krav för till exempel kvalitet, strålskydd och infektionsprofylax. SIS kommitté inom området har även publicerat en teknisk rapport som tar fasta på verksamhetsförbättringar: SIS-CEN/ TR 15592:2009 Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården Vägledning till verksamhetsförbättring (ISO 9004:2000). 6 Standard Magazine 1 2013
Reportage Hälso- och sjukvård Uppsala kommun arbetar aktivt med kvalitetsledningssystem och chefer och medarbetare är starkt engagerade. Malin Karlsson är under sköterska på vård- och omsorgsboende Björklingegården i Björklinge, cirka två mil norr om Uppsala.
Reportage Hälso- och sjukvård Standarderna bidrar till ett processtänkande där patienter och kunder hela tiden sätts i centrum. Gunilla Rosqvist få fram ett kvalitetsledningssystem som bygger på medicinsk terminologi. Sverige och SIS har haft en nyckelroll även som ledare för det europeiska sekretariatet, med professor Olof Edhag som ordförande och SIS projektledare Christina Stange som sekreterare. På många håll i Europa finns ett väldigt stort intresse för standarden. Ett av skälen är att den underlättar samverkan och kommunikation över nationsgränserna, påpekar Olof Edhag. Han har varit ordförande även i den svenska kommittén och ser många fördelar med den nya standarden även ur ett inhemskt perspektiv. Olof Edhag är numera pensionär, men har tillbringat hela sitt yrkesliv i vården. Han är hjärtläkaren som senare blev överdirektör på Socialstyrelsen och professor vid Karolinska Institutet. Under 90-talet var jag ansvarig för Socialstyrelsens tillsyn av svensk hälso- och sjukvård. Där såg jag var bristerna fanns och försökte hitta vägar för att metodiskt förebygga tillbud och skador. Han konstaterar att det varje år inträffar över 100 000 vårdskador i Sverige, fysiska såväl som psykiska. Socialstyrelsen har bedömt att ungefär hälften av dem skulle kunna undvikas om kvalitetstänkandet förbättras. Ofta orsakas skadorna av brister i helhetssyn och processer, då patienterna hamnar mellan olika vårdgivare. Målet är därför att standarden ska ge en mer patientfokuserad vård, minska antalet vårdskador 8 STANDARD MAGAZINE 1 2013 För Gunilla Rosqvist, kvalitets- och utvecklingschef inom Vård & omsorg i Uppsala kommun, är den främsta driv kraften nöjda patienter och kunder. och bidra till att samhällsresurserna används mer effektivt, säger Olof Edhag. Även Gunilla Rosqvist hoppas att vård givare av alla de slag ska dra nytta av det nya kvalitets ledningssystemet. Ett mer systematiskt arbetssätt borde höja kvaliteten och patientsäkerheten i hela landet. Det gäller både primärvård, kommunal vård och sjukvård, säger hon. Divisionen Vård & omsorg i Uppsala kommun har totalt 3 500 anställda. I divisionens vardagliga processarbete är intra nätet ett viktigt verktyg: här finns som regel alla de mallar och blanketter som har tagits fram med standardernas hjälp. Blanketterna kan snabbt nås av till exempel en sjuksköterska som ska skriva en remiss till ett sjukhus eller behöver stöd i sin läkemedelsdokumentation. Mallarna är generellt utformade och innehåller ibland vissa lokala instruktioner som har godkänts av mig, berättar Gunilla Rosqvist. För den vårdgivare som inte tidigare har arbetat med ISO-standardisering brukar hon likna kvalitetsledningssystemet vid en chiffonjé. Här finns stora lådor och små lådor, och för de ansvariga gäller det att fundera över var de olika delarna bäst ska placeras. Var beredd på att det krävs uthållighet i sorteringen. Ett annat råd är att tänka i processer i stället för stuprör. Dokumentation och spårbarhet är viktiga begrepp, liksom ansvar och mandat, säger Gunilla Rosqvist. Division Vård & omsorg består av sex affärsområden och som kvalitets- och utvecklingschef har hon ett nära samarbete med dessa chefer. Inom divisionen finns dessutom en särskild kvalitetsgrupp som fungerar som ett bollplank. Vi har också en mycket engagerad ledning, det är ett måste i det här jobbet. Sedan är det förstås en bonus om även medarbetare ute i organisationen tänker i dessa banor, och så är det hos oss. Ibland hör de av sig till mig och säger: Nu behöver vi en mall kring det här!. Gunilla Rosqvist är spindeln i nätet och samordnar både interna och externa revisioner kopplade till kvalitetsledningssystemet. Hon ser standardiseringstänkandet som ett ständigt pågående arbete. Vår främsta drivkraft är nöjda patienter och nöjda kunder. Det gäller inom allt från bemötande till hygien och patientsäkerhet. Standarder har gett oss bättre förutsättningar att konkurrera med privata
KVALITETSLEDNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD VAD: Ett kvalitetsledningssystem specialanpassat för hälso- och sjukvård. Standarden heter Ledningssystem för kvalitet i hälsooch sjukvården krav baserade på EN ISO 9001:2008, SS-EN 15224:2012. VAR FÖR: I Sverige och flera andra länder finns lagstadgade krav på kvalitetsledningssystem inom vården. Det nya, branschanpassade systemet gör det lättare för vårdgivare att arbeta med kvalitetsfrågor på ett systematiskt och patientnära sätt, utifrån medicinsk terminologi. VILKA: Standarderna passar både stora och små organisationer inom såväl offentlig som privat verksamhet, till exempel sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden. NÄR: Den europeiska standarden publicerades i höstas. Den svenska översättningen blev klar strax före jul. HUR: Vill du veta mer om SIS kommitté Ledningssystem inom hälsooch sjukvården? Kontakta SIS projekt ledare Christina Stange, telefon 08-555 520 49, christina.stange@sis.se. Läs mer på sis.se/tk457 aktörer inom till exempel äldrevård, samtidigt som systemet underlättar vår samverkan med andra vårdgivare och samarbetspartner. Då minskar risken för att patienterna ska hamna mellan stolarna. Utan standarder hade vi inte kunnat bygga upp ett ledningssystem som uppfyller Socialstyrelsens föreskrifter. Dessutom täcker systemet in krav som ställs av bland annat Arbetsmiljöverket och kommunens miljökontor, säger Gunilla Rosqvist. En av hennes kollegor i SIS-kommittén är Hans Andersson, kvalitetssamordnare inom rättspsykiatrin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han är sjuksköterska i grunden och har även han över 20 års erfarenhet av kvalitets- och utvecklingsarbete. För sju år sedan blev ledningssystemet för kvalitet i hans organisation, Rättspsykiatriska vårdkedjan, certifierat enligt ISO 9001. Omcertifieringar har skett under 2009 och 2012. De externa granskningarna sporrar oss i vårt förbättringsarbete. I vår verksamhet ställs höga krav på patientsäkerhet, att rutiner följs och att vi har goda patientkontakter, säger Hans Andersson. Han påpekar att certifieringen i sig inte är huvudsaken det är vägen dit och hur organisationen drar nytta av ledningssystemet som är värdefull. Två gånger per år gör vi interna revisioner, vilket också är ett mycket bra verktyg. Här får vi väckarklockor, ser var olika utmaningar finns och kan försäkra oss om att vi inte börjar ta genvägar i vardagen. ISTOCKPHOTO SOCIALDEPARTEMENTET vill pröva nya vägar för att höja kvaliteten i äldrevården. Därför har SIS fått i uppdrag att ta fram standarder på området. Arbetet inleddes i fjol genom att de båda tekniska kommittéerna Kvalitet i äldreboende, SIS/TK 572, och Kvalitet i hemtjänst, SIS/TK 573, bildades. Tills vidare arbetar de båda kommittéerna som en gemensam kommitté med ett 70-tal deltagare, däribland intresseorganisationer, pensionärsorganisationer, fackförbund, vårdkoncerner och andra vårdgivare. Tjänstestandardisering är ganska nytt, så det här är en stor utmaning. Men vi är övertygade om att standarder är ett mycket bra verktyg för att försöka reglera kvaliteten inom äldrevården. Det kan gälla allt från boende, ätande, sovande och hygienfrågor till bemanning, hjälpmedel och personalens utbildning, säger Stefan Lundberg, förbundsombudsman på Vårdförbundet och ordförande i de båda kommittéerna. God vård Socialdepartementet vill bland annat få fram en kvalitetsstandard för god vård vid demenssjukdom, i livets slutskede och säker läkemedelsanvändning. Syftet är att skapa ett system som möjliggör uppföljningar och som kan användas vid upphandlingar, jämförelser och inspektioner från Socialstyrelsen. Vid upphandlingar har det hittills ofta varit otydligt vad kommunernas beställningar omfattar och vad vårdgivarna ska leverera. Det är vanligare att det finns detaljer kring kontraktsfrågor och uppsägningsvillkor än om kvalitetsnivån i själva vården. Det här vill vi försöka ändra på även för företagens skull. För dem blir det lättare att räkna fram ett pris när kvalitetskraven som ställs är tydliga, säger Stefan Lundberg. Kommittén räknar med att ha standarden färdig i slutet av 2014. Innan dess kommer man bland annat att studera det kvalitetsledningssystem för hälso- och sjukvård som nyligen lanserats. (Se artikel här intill.) Standarder är ett mycket bra verktyg för att försöka reglera kvaliteten inom äldrevården. Stefan Lundberg 1 2013 STANDARD MAGAZINE 9
Nytta & Nöje Hjälmar Hjälmen är huvudsaken Idag är hjälm en självklarhet vare sig du cyklar, åker slalom, skateboard, skridskor eller utövar någon annan fartfylld sport. Men behövs det verkligen olika hjälmar för olika aktiviteter? Svaret är ja. TEXT Cecilia Vinell FOTO POC Går du in i en sportaffär idag kan du hitta hjälmar för var och varannan sport. Men hur kan man som konsument veta att hjälmen verkligen är säker? Och vad skiljer alla hjälmar åt? Går det inte lika bra att ha en ridhjälm när man åker skidor? Anledningen att det finns så många olika hjälmar är att de ska skydda mot just de fallolyckor eller slag som varje enskild sport kan förorsaka. Det finns också starka traditioner för hur en hjälm ska se ut inom olika idrotter och en vilja hos varje sportgren att ha sin egen hjälm. Men när det kom förslag på att ta fram en särskild standard för skateboard och rullskridskoåkare föreslog standardiseringsgruppen för cykelhjälmar att samma krav kunde TIPS Ska du köpa hjälm är det viktigaste att den är CEmärkt. Det ska också stå vilken standard den följer: EN 078+A1 för cykelhjälm, EN 1077 för skidhjälm och snowboardhjälm och EN 1080 för småbarnshjälm. Det ska också finnas svensk bruksanvisning där det står att hjälmen ska justeras för att passa användaren. Kontaktperson på SIS: Björn Nilsson, bjorn.nilsson@sis.se Läs mer på sis.se/tk525 tillämpas eftersom förutsättningarna vid ett fall är desamma, så nu heter standarden Hjälm för cyklister, skateboard- och rullskridskoåkare. Slutligen är det förstås bra om hjälmen är både bekväm och snygg, annars finns risk att den inte används. Inom EU måste alla hjälmar vara CE-märkta, förklarar Lotten Strindberg, sakkunnig på Konsumentverket och ordförande i SIS kommitté Hjälmar. Särskilt utsedda provningslaboratorier typgodkänner olika utrustningar. I Sverige är det SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) i Borås som utför typgodkännanden för hjälmar. POC är ett svenskt företag som gör hjälmar för skidåkning och cykling med försäljning över hela världen. Oscar Huss är produktutvecklingschef och är väl insatt i de olika standarder och testmetoder som gäller för olika hjälmar och på olika marknader. Vi testar våra hjälmar på olika sätt beroende på var i världen de ska säljas. Det är nämligen olika standarder som gäller i Europa, Australien och USA. Men vi kompromissar aldrig när det gäller säkerhet. Standarder är bra för att de ger oss något att hålla oss till i testningen och som många olika labb i världen kan tillämpa, säger Oscar Huss. 10 STANDARD MAGAZINE 1 2013
Tänk om vi kunde lösa fler brott med hjälp av säkrare bevis. Det kan vi snart. Ett seminarium om att ta sitt samhällsansvar. Vi tycker det är en självklarhet. Vad tycker du? Snart kommer vi kunna bekämpa brottsligheten på ett mer effektivt sätt i Sverige och inom EU. Vi hjälper organisationer att säkra bevishämtningen genom standardisering, så vi tillsammans kan ta vårt samhällsansvar. /Charlotta Nilsson, vd, SIS Leif GW Persson är en av våra talare. Seminariet som handlar om att ta sitt samhällsansvar är kostnadsfritt och äger rum 17 april på Hotel Rival, Mariatorget 3 i Stockholm. Anmäl dig på sis.se/sisseminarium senast 10 april. Varmt välkommen! Vi gör att företag och organisationer blir mer konkurrenskraftiga på den svenska och internationella marknaden med hjälp av standarder. En organisation som med andra ord utvecklar standarder i Sverige i samarbete med våra medlemmar. 13STD1_11annons_7433.indd 11 2013-03-11 11:22:17
Funktion Trafiksäkerhet Säker hastighet kan tyckas vara en självklarhet, men det slarvas ofta med hastighetsbegränsningarna liksom med att anpassa körningen till väglag och att hålla ett säkert avstånd till fordonet framför. Förares kondition är en avgörande faktor för säkerheten, exempelvis trötthet, alkohol-/drogpåverkan. Men även distraktion i form av exempelvis mobiltelefoner är ett växande problem i trafiken. SS-ISO 39001 tar upp flera så kallade prestationspåverkande trafiksäkerhetsfaktorer. Varje organisation ska identifiera vilka som är relevanta för deras verksamhet och analysera hur man kan minska dem. Illustrationen ger några exempel på sådana faktorer. Närmare nollvisionen Den allvarliga masskrocken i Skåne i januari skärpte igen fokus på att förbättra trafiksäkerheten. En ny standard kan bli ett viktigt verktyg. TexT Ulf Wiman illustration Graham Samuels Årligen mister omkring 1,3 miljoner människor livet i trafiken globalt. Svindlande 50 miljoner skadas. Siffrorna talar sitt tydliga språk och FN har gjort 2011 2020 till sitt årtionde för trafiksäkerhet. Sverige ligger långt framme inom trafiksäkerhet, och Trafikverket och SIS leder ett internationellt samarbete kring vägtrafiksäkerhet. Detta resulterade hösten 2012 i standarden ISO 39001, Road Traffic Safety Management. Standarden utgår från nollvisionen och ska vara ett frivilligt verktyg för organisationer som påverkar eller påverkas av trafiksäkerhet. Den ska underlätta för organisationen att systematiskt och kontinuerligt förbättra sin trafiksäkerhet, bland annat genom analyser och 12 Standard Magazine 1 2013 mätningar. Riskexponering är centralt, och företagsledningens engagemang betonas. Kommunikation och kontroller är andra bärande delar. Lastbilscentralen Närkefrakt i Örebro vann Stora trafiksäkerhetspriset 2013. Det var självklart för företaget att som ett av de första företagen i världen certifiera sig enligt ISO 39001* förklarar Richard Nilborn, som med Kristin Gabrielsson driver trafiksäkerhetsfrågor på Närkefrakt: Nollvisionen är viktig i allas vår vardag. Det är oerhört centralt att förstå att trafiksäkerhet inte handlar om andra, utan om mig och mina anhöriga. Trafiksäkerhet handlar mycket om attityd och beteende. Det gäller att få folk att förstå och tänka själva. Vi kommer nu att informera och ha mer regelbunden kontakt med våra 113 åkeriägare och deras 550 förare, säger Kristin Gabrielsson. Närkefrakt kontrollerar kontinuerligt sina fordons hastighet. Man gör regelbundna stickprovskontroller av förarnas bältesanvändning och körkort, samt av körtider och vila. Vi vill inte se våra chaufförer inblandade i olyckor. Man ska inte heller blunda för att certifiering är bra för varumärket, säger Richard Nilborn. * Certifieringen är utförd av Sveriges Åkeriföretag, som inte är ackrediterade. Det finns i dag inget svenskt ackrediterat certifieringsorgan för 39001, men ackrediteringsorganet Swedac förbereder just nu detta.
Fordonssäkerhet fokuserar både på skydd för personer i organisationens fordon och för andra trafikanter, såväl oskyddade trafikanter som personer i andra fordon. Bristande lastsäkring kan bli förödande vid olyckor. Vägnätets planering, utformning och användning påverkar i hög grad. Mötande trafik är alltid en riskfaktor. 2+1 vägar och cirkulationsplatser höjer trafiksäkerheten. Personlig skyddsutrustning omfattar utrustning för personlig säkerhet som bilbälten, cykel och motorcykelhjälmar. Det inkluderar även utrustning för att se och synas bättre i trafiken, som ljus och reflexer. Det är oerhört centralt att förstå att trafiksäkerhet inte handlar om andra, utan om mig och mina anhöriga. Ledningssystem för vägtrafiksäkerhet Den internationella standarden ISO 39001 kom i svensk version i december 2012. Den innehåller både krav och vägledning och behandlar hur en organisation får över gripande kontroll över sitt trafiksäker hets arbete. Fokus ligger på människa fordon väg. Genom att arbeta förebyggande och minimera sina specifika risker ska organisationer inom olika verksamheter kunna minska allvarliga skador och dödsfall. Grunden i arbetet är PDCA cykeln (Plan Do Check Act) som leder till ständiga förbättringar. 43 länder och 14 intresseorganisationer var involverade i att ta fram den internationella standarden. Kommittén SIS/TK 511 Ledningssystem för trafiksäkerhet har startat ett nätverk som ska göra standarden mer känd och använd, inleda erfarenhetsutbyte samt förvalta och utveckla den. En partsamman satt tolknings grupp ska också startas inom kort för att underlätta användandet av standarden. Vill du veta mera? Kontakta SIS projektledare Tina Bohlin, tina.bohlin@ sis.se och läs mer på sis.se/tk511. 1 2013 Standard Magazine 13
Utblick Miljöledning Lönsamt miljöarbete 14 STANDARD MAGAZINE 1 2013
Företag som tillämpar ISO 14001 för miljö ledningssystem kan öka sin vinst. Nu är en ny utgåva av standarden på väg. Standard Magazine har talat med Martin Baxter från Storbritannien och Lynn Johannson från Kanada, som deltar i arbetet. TEXT Åke R Malm FOTO Camilla Lindqvist Sedan 1996 har ISO 14001 varit ett rättesnöre för hur system för miljöledning ska se ut. Standarden reviderades 2004, men utvecklingen på miljöområdet går fort. Nu tar den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) fram en tredje utgåva för lansering 2015. ISO 14001 är en fantastisk möjlighet att skapa långsiktiga miljöförbättringar. Standarden påverkar hundratusentals aktörer, inom både privat och offentlig sektor, säger Martin Baxter som är policychef på det brittiska miljöinstitutet IEMA. Han är en av representanterna i ISO:s kommitté som arbetar med den nya utgåvan. Där ingår även SIS som i februari arrangerade kommitténs senaste arbetsmöte i Göteborg. Ett miljöledningssystem kan enkelt beskrivas som ett verktyg som en verksamhet använder för att styra sin miljöpåverkan. Den nya standarden kommer att vara aktuell under många år framöver. Därför är den viktigaste frågan hur olika verksamheter ska drivas i framtiden och vilka miljöutmaningar de måste hantera då. Vi måste ta fram en standard som är framtidssäkrad, säger Martin Baxter. En viktig del i revideringen av ISO 14001 är att ge den en förändrad struktur och terminologi. Det ska underlätta samordning med andra standarder för ledningssystem, till exempel ISO 9001 om kvalitet. Då går det också att integrera miljöarbetet bättre med kärnverksamheten så att det inte blir en ö i organisationen. 1 2013 STANDARD MAGAZINE 15
Företag tittar alltmer på vilka följder som förändringar i miljön får för deras affärer. Martin Baxter, IEMA 81 993 30 397 Faktum är att ISO 14001 är ett strategiskt verktyg som kan bidra till att skapa bättre affärer. Det visar en undersökning som SIS har gjort i Sverige. Där uppgav 55 procent av de drygt 600 deltagarna att de hade ökat sin ekonomiska vinst genom att följa standarden. En av orsakerna är en effektivare användning av energi och andra råvaror, med mindre spill som följd. I samma undersökning svarade 18 procent att den direkta miljöpåverkan från deras verksamhet hade minskat betydligt sedan standarden infördes. I Storbritannien blir miljöns inflytande på verksamheten en allt viktigare fråga. Den slutsatsen drar Martin Baxter av en undersökning som IEMA gjorde bland sina medlemmar i april 2012. Företag tittar allt mer på vilka följder som förändringar i miljön får för deras affärer i ett längre perspektiv. Hur ska de driva verksamheten vidare på ett framgångsrikt sätt, till exempel när tillgången på råvaror begränsas av faktorer styrda av klimatet? De pekar också på behovet av att se värdekedjan i verksamheten i ett vidare perspektiv, hela vägen från råvara till konsument. Genom att låta miljöhänsyn genomsyra konstruktion och utveckling av nya produkter går det att påverka hur konsumenten använder och slutligen gör sig av med dem, säger Martin Baxter. Ett miljöledningssystem skapar också trygghet för medarbetarna i deras yrkesutövning. När de håller sig inom systemets ramar behöver de inte oroa sig för att bryta mot lagen eller att oavsiktligt skada miljön. För att återgå till resultaten från SIS undersökning visar den att 56 procent av de senaste fem årens nya Global trotjänare får ny uniform Idag finns fler än 265 000 certifikat för ISO 14001 utfärdade för företag, myndigheter och ideella organisationer i 160 länder världen runt. Den första utgåvan av standarden kom 1996. Ett skäl till den goda spridningen är att standarden är flexibel. Den talar om vilka krav ett miljöledningssystem ska uppfylla, men detaljstyr inte hur det ska ske. Ett miljöledningssystem är i korthet ett paket med administrativa verktyg och krav för att styra de faktorer som leder till miljöpåverkan från en verksamhet. ISO 14001 reviderades första gången 2004 och 2015 kommer en ny utgåva. certifieringar enligt ISO har gjorts av småföretag, främst på grund av kundkrav. På köpet kan den typen av företag också bli effektivare totalt sett. Det menar Lynn Johannson, ordförande för den kanadensiska kommittén för ISO 14001 och liksom Martin Baxter representant i ISO:s kommitté för miljöledning. Företag med färre än femtio anställda har ofta ett ganska informellt arbetssätt. ISO 14001 hjälper dem att ta kontroll över verksamheten genom att formalisera den. Det ger i sin tur både mindre miljöpåverkan och ökad produktivitet, säger hon. Lynn Johannson är grundare och vd för Going for the Green, ett nätverk som vill få kanadensiska småföretagare att utveckla sitt miljöarbete. Hon tror att mycket av den kunskap som finns tillgänglig inte är anpassad för dem. Vår utmaning är att få dem att förstå värdet av ett miljöledningssystem, men då måste vi också marknadsföra det bättre. Vad vi gör idag inom ISO-sfären är helt enkelt inte tillräckligt bra, anser hon. På ett allmänt plan är miljöfrågorna i Kanada starkt kopplade till energi- och transportområdet. Det är ett vidsträckt land med stor och energikrävande industri, till exempel inom tillverkning, olja och gas samt gruvdrift. I kombination med en liten befolkning som till största delen bor i landets sydligaste delar ställer det krav på infrastrukturen, vars skick idag är något varierande. I stora infrastrukturprojekt, där den offentliga och privata sektorn samarbetar, blir det allt vanligare att använda ISO 14001 för att garantera en bra styrning, berättar Lynn Johannson. Då har den en ny struktur som underlättar integrering med standarder för andra typer av lednings system, till exempel inom kvalitet. För mer information, kontakta SIS projektledare Anneli Rafiq: anneli.rafiq@sis.se Läs mer på sis.se/tk305 21 009 Storbritannien Spanien Italien Japan Kina 16 341 15 231 fem-i-topp Länderna ovan hade flest ISO 14001- certificat 2011*. USA ligger först på tionde plats med 4957 certifikat, vilket gör skillnaden mot Kina påtaglig. En tänkbar förklaring är att Kina producerar mycket varor för den europeiska marknaden där certifiering enligt ISO 14001 ofta är ett krav. I början av 2013 var drygt 4 400 certifikat utfärdade i Sverige. * Källa: ISO några utmaningar Den nya utgåvan av ISO 14001 måste ta hänsyn till flera olika aspekter på fram tidens miljöarbete. Några av dem är: faktiska miljöförbättringar strategisk företagsledning anpassning till små och medelstora företag miljöpåverkan från produkter och tjänster involvering av intressenter 16 Standard Magazine 1 2013
5 frågor till... Lars Åman, VD Svensk Däck återvinning är medlem i SIS kommitté Återvinning av däckmaterial. Lars Åman jobbar bland annat för att däck ska klassas som råvara för att undvika resursslöseri. TEXT Göran Lind FOTO Sten Jansin Gräsdäck Närmare 100 procent av alla däck återvinns i Sverige. Ett användningsområde är fotbollsplaner med konstgräs. Ungefär 80 000 ton däck per år återvinns i Sverige, cirka 55 procent används till bränsle. Sedan1994 är alla som säljer däck i Sverige skyldiga att ta hand om uttjänta däck. Har du frågor? Per Forsberg är projektledare för Återvinning av däckmaterial, SIS/TK 422, per.forsberg@sis.se. Läs mer på sis.se/tk422 Vilka frågor driver ni i kommittén? Det finns många tillämpningsområden för uttjänta däck och vi arbetar för att förenkla för hela återvinningsindustrin, bland annat genom att man ska kunna deklarera innehållet i materialet. Det behövs för att nästa led i kedjan, brukarna, ska kunna jämföra olika material och på så sätt öppna för nya möjliga användningsområden. Vilken fråga är aktuell just nu? Just nu är en viktig fråga att få fler engagerade. Jag skulle önska att vi till exempel kunde få med dem som bygger idrotts anläggningar och som använder gummigranulat från återvunna däck på fotbollsplaner med konstgjort gräs. Hur ser man på återvinning i andra länder? I många länder ligger fokus mer på själva processen att återvinna än hur materialet kan användas. I Sverige ligger vi långt fram när det gäller återvinningssystem och vi samarbetar med övriga Europa. Varför behövs standard för återvinning av däck? I Kretsloppspropositionen 1992-93, som var upptakten till att de som producerar däck också är ansvariga för att de tas om hand, framgick att det är ett resursslöseri med en potentiellt bra råvara att slänga dem på soptippen. Poängen med att ha en standard är att det återvunna däckmaterialet ska få högre status. Formellt är däck avfall och de flesta däcken blir bränsle, men vi strävar efter att däck ska räknas som en råvara. Standardiseringsarbetet bidrar till detta då det blir lättare att ta fram innehållsdeklarationer om vad materialet består av. Det leder förhoppningsvis till en konsistent leverans av material. Vad används uttjänta däck till? Konstgräs är en stor marknad. Ett annat användningsområde är vägbeläggning. Genom att blanda in gummi i asfalten klarar den förslitningen bättre. I takt med att råvarupriser stiger kan man hoppas på att intresset att använda åter vunnen däckråvara kommer att öka. 1 2013 STANDARD MAGAZINE 17
SIS Inside Vi vill få ett samlat grepp kring socialt ansvarstagande. Louise Wall, hållbarhetsrådgivare på COWI Visa ansvar med egendeklaration Vill du veta mer? Kontakta SIS projektledare Bengt Rydstedt, bengt.rydstedt@sis.se Du kan köpa Socialt ansvars tagande Systematisk egendeklaration, SIS-SP 2:2013 genom att kontakta sis.sales@sis.se eller på sis.se/iso26000 Det blir allt viktigare för företag och organisationer att jobba aktivt med socialt ansvarstagande. Det stärker varumärket och attraherar kunder och medarbetare. SIS har nu tagit fram en egendeklaration som gör det lättare att visa hur man arbetar. en internationella standarden D för socialt ansvarstagande SS-ISO 26000 är en vägledning som anger hur företag och organisationer kan jobba med frågor som rör bland annat etik, hållbarhet och arbetsrätt. Många användare av standarden har frågat efter något enkelt sätt att påvisa för kunder och samarbetspartners hur man jobbar med socialt ansvarstagande. Därför har SIS tagit fram en egendeklaration som ska fungera som ett tydligt verktyg som visar vad man gör, säger Dag Sjöholm, sektionschef på SP och ordförande i verifieringsgruppen till SIS tekniska kommitté socialt ansvarstagande, SIS/TK 478. Egendeklarationen består av 80 frågor som besvaras med ISO 26000 som vägledning. Tanken är att en organisation ska kunna identifiera sina betydande sociala aspekter, till exempel miljö, arbetsmiljö, och ekonomi, för att ledningen ska kunna styra verksamheten mot en mer hållbar utveckling. Alla som arbetar med hållbarhetsfrågor kan använda det verktyg som SIS nu tagit fram. Egendeklarationen tillsammans med ett uttalande från organisatio- nens ledning kan verifieras av en extern part, antingen ett ackrediterat organ eller en intressent. 18 STANDARD MAGAZINE 1 2013 TEXT Petra Lodén FOTO Fredrik Nystedt, istockphoto VÄGLEDNING FÖR SOCIALT ANSVARSTAGANDE är en internationell standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande, bygger på sju grundläggande principer som tillsammans definierar begreppet socialt ansvars tagande: ansvarighet, transparens, etiskt uppträdande, respekt för intressenternas intresse, respekt för rättsstatens principer, respekt för internationella uppförande normer, respekt för de mänskliga rättigheterna, beskriver vad företag och organisationer kan göra för att bidra till en hållbar framtid, är avsedd att hjälpa alla typer av företag och organisationer, oavsett storlek eller det geografiska läget när det gäller hållbar utveckling. Det är mest trovärdigt att låta ett ackrediterat organ göra verifieringen, eftersom dessa har krav på särskild kompetens, gör tillräckligt med stickprov och i sin tur granskas av Swedac, säger Dag Sjöholm. SIS planerar att tillhandahålla en förteckning över egendeklarationer på sin webbplats. Eftersom det är viktigt för många organisationer att ha koll på de sociala bitarna och även visa för intressenter och kunder vad man gör, så är vi glada att nu kunna lansera egendeklarationen, säger Bengt Rydstedt, projktledare på SIS. Han har märkt en tydlig efterfrågan från företag och organisationer att visa hur de arbetar med socialt ansvarstagande. Och det är lönsamt eftersom det stärker varumärket och attraherar kunder och medarbetare. Ett företag som var tidigt ute och har gjort en egendeklaration av sitt CSR-arbete är teknikkonsultföretaget COWI. Vi vill få ett samlat grepp kring socialt ansvars tagande. Vi har lång och gedigen erfarenhet av hållbarhetsfrågor. Det genomsyrar hela vår verksamhet och egendeklarationen innebär att vi kan tydliggöra hur vi ligger till och vad vi kan lyfta, berättar Louise Wall, hållbarhetsrådgivare på COWI. Hon påpekar att det kan vara lätt att bara fokusera på de självklara bitarna inom hållbarhet, till exempel miljöfrågor och energieffektivitet. Socialt ansvarstagande handlar om så mycket mer, som exempelvis arbetsmiljöfrågor, både fysisk och psykosocial miljö, och om att ha en dialog med olika intressenter, säger Louise Wall. ISO 26 000 är plattformen som vi står på. Delar av det arbetet följer vi upp med egendeklaration.
SIS Inside g NYA ANSIKTEN Janez Marinko, Stockholm, är omvald ordförande i Dykapparater, SIS/TK 401. Janez har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik (materialfysik) från Uppsala universitet och dykcertifikat PADI. Han arbetar sedan 1995 som byrådirektör på Arbetsmiljöverket i Stockholm där han bl.a. har sakansvaret för joniserande strålning, elektromagnetiska fält och dykning. Tomas Berns, Stockholm, är omvald ordförande i Ergonomi, SIS/ TK 380. Tomas har en PhD i ergonomi från Loughborough University of Technology i England. Han har arbetat både som konsult och med tillämpad forskning inom arbetsmiljö och arbetslivsområdet med användar- och verksamhetscentrerade utvecklingsprocesser. Tomas är författare till ett stort antal vetenskapliga artiklar och är en välkänd talare på vetenskapliga konferenser i ämnet. AKTUELLA S UTBILDNINGAR Nyhet Projektledning Att vi har flera olika kurser vet du säkert om, men känner du till att vi nu även har kurser i projektledning? Nu kan du gå grund- och fortsättningsnivå med kursledare som har många spännande exempel från arbetslivet. Ladda ner SIS partnersymbol Du och ditt företag driver utvecklingen framåt när ni deltar i en eller flera av SIS tekniska kommittéer. Det är intressant för dina kunder att veta, så se till att berätta det och visa ert engagemang och arbete. Nu kan du ladda ner SIS partnersymbol till er webbplats och visa att ni är samarbetspartner med SIS. Du väljer själv var den ska placeras på sidan. Lägg upp den så att dina kunder kan klicka på symbolen och länka till den kommitté som ni deltar i. Här hittar du symbolen: Logga in på SIS Livelink. Gå in under SIS Info. Öppna mappen Symbol SIS Standard Developer och ladda ner den symbol du är intresserad av. Den finns som både stående och liggande och i tre färgställningar. Visa upp ert engagemang i standardiseringsarbetet för kunderna. p NYA MEDLEMMAR 6 november 2012 28 januari 2013 AD Sport Sweden, Aff Service, Ardagh Glass Limmared, AstaZero, Axstores, BrandvarnareGruppen, Byggnadstekniska Byrån i Stockholm, Capolino Sweden, Carl Stahl, Carpenter Powder Products, CEDERROTH, Citec Engineering, Cresto, Dolphin Computer Access, Doppelmayr Scandinavia, Doxa Dental, E.ON Sverige, Elevdata i Malmö, Envirotainer Engineering, Eurofins Food & Agro Testing Sweden, Golvrapport, Green Cargo, Honeywell Safety Products Nordic, Hultsfreds kommun, IKEA of Sweden, Instrumentfirman Sjöholm, ITW Construction Products, Konsumentföreningen Stockholm, Leuze Electronic Scandinavia ApS, Länsstyrelsen Västmanlands län, Makita Oy Finland Sweden Filial, Marmite, Masimo Sweden, Medos, Mittuniversitetet Inst f informationstekno & medier, Nilsson Special Vehicles, Nobia Production Sweden, Nolek, Nordkrim, Ostnor, Profilcomponent Sweden, PwC, Ragn-Sells, RBMG Farsta, Returpack-Burk Svenska, Safety Equipment Sweden, Salinity, Scorett Foot Wear, SILJAN WOOD PRODUCTS, Specma Seals, Sveriges Utbildningsradio, Swift Sveriges Nationella Medlemsgrupp, Systemair, Södra Skogsägarna ek för Växjö, Tullverket Stockholm, Vision Resurscentret. Projektledning grunder Du får grundläggande kunskaper i projektledning; att planera, genomföra och följa upp ett projekt och hur olika intressenter påverkar arbetet. Du lär dig att formulera mål som är realistiska och mätbara och hur du på ett effektivt sätt styr projektet. Att leda och kommunicera projekt Du lär dig metoder och får träning i att leda och motivera projektmedarbetare så att de känner ökad delaktighet och tar ett ökat ansvar för projektets mål och resultat. Projektledning fördjupning Kursen ger dig fördjupade kunskaper i projektledning och tar dig vidare i rollen som projektledare. Du lär dig använda mer avancerade metoder för att tydliggöra projektets innehåll och avgränsningar, bestämma aktiviteternas ordningsföljd, hantera osäkerheter samt metod för att på ett tidigt stadium kalkylera projektets verkliga slutkostnad och sluttid. Workshop: Att facilitera arbetsmöten gå från ord till handling Du får konkreta verktyg och metoder för hur du leder effektiva arbetsmöten med motiverade kollegor som känner ökad delaktighet, tar ett ökat ansvar för resultatet och vill driva verksamheten framåt. För datum besök sis.se/ utbildning 1 2013 STANDARD MAGAZINE 19
POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 118 80 STOCKHOLM VISSTE DU ATT? TEXT Petra Lodén FOTO Science & Society Picture Library Det internationella standardiseringsarbetet för gängsystem sker inom ISO/TC 1, den första internationella standardiserings kommitté som kom igång efter andra världskriget. Bilden visar principen bakom gängor, ritad av Henry Champman 1842. Skruvad expert et går lätt att föreställa sig hur rörigt det D måste ha varit innan en gemensam standard för skruvar och muttrar fanns. Joseph Whitworth är mannen som skapade ordning i kaoset med sitt gängsystem och han har därför kallats mannen med gängan. När Joseph Whitworth i början av 1800-talet samlade ihop alla de olika gängsystem som tillverkades individuellt, fick det stor betydelse för industrins utveckling. 1841 presenterade han sitt gängsystem för det engelska civilingenjörs institutet och fick det antaget. Nu kunde man börja masstillverka skruvar och muttrar som passade ihop. Arbetet med gängstandarder stannade dock inte med Whitworths gängsystem. Sedan mitten av 1900-talet har världen utvecklat två modernare gängsystem främst för konstruktionsgängor, de metriska ISO-gängorna (M) och de tumbaserade unifiedgängorna (UN, UNC, UNF). Trots den uppenbara fördelen med en global gemensam standard för gängor finns idag alltså två parallella system. I USA håller man fortfarande hårt på sitt tum-system medan större delen av världen i övrigt använder sig av det metriska gängsystemet. Ett undantag är den amerikanska bilindustrin, som sedan länge uteslutande använder metriska gängor över hela världen. Men till exempel i köksmaskiner och andra produkter som framför allt bara säljs på den amerikanska marknaden, används mest tum-gängor. Det finns också ytterligare några internationellt accepterade gängsystem för speciella applikationer. Ett exempel på detta är rörgängor och trapetsgängor. Dessutom utvecklas nya mät- och kontrollmetoder för gängor. Det kostar förstås mycket pengar att ställa om tillverkningen till ett annat gängsystem. De företag som då inte ser vinster med att ställa om, stannar naturligtvis kvar med de system de är vana vid. Standardiseringsarbetets mål är att få ett gängsystem som används världen över och vid sidan av detta, men bara där särskilt definierade behov finns, internationellt accepterade gängsystem för speciella applikationer. Ett målmedvetet arbete fortlöper för att ena världen kring ett gemensamt gängsystem. Mannen med gängorna började alltså ett viktigt arbete som fortgår och har stor betydelse för industrin över hela världen. q