Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Relevanta dokument
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

NI 2015:1 Kort introduktion

Strukturering av fritext

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Tillämpningsanvisningar

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Introduktion till nationell informationsstruktur

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Introduktion till nationell informationsstruktur

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Individanpassade processer och Hälsoärende hur ser förutsättningarna ut?

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nyttoaspekter på de nationella resurserna och projekten

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Visionen för e-hälsan 2025

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Klassifikationer och hkodverk

Nationell källa för ordinationsorsak kopplad till nationell informationsstruktur

Processtänket måste stödjas och stuprörstänket måste bort. Nationell Informationsstruktur

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Digitalisering av Socialstyrelsens produkter och tjänster 2019

Statlig styrning med kunskap

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Välkommen till ett webbinarium om NI 2019:1

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 10: Kodverk för informationsklasserna Samband och Deltagande

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Informationsspecifikation för Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Nationella indikatorer

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för bröstcancervård

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Långsiktig utveckling av strukturerad dokumentation. Regeringsuppdrag 2016

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 9: Terminologibindning till nationellt fackspråk

Redovisning av 2017 års verksamhet

VIS Verksamhetens Informations System NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING vis.nll.se

Bilaga 6 - Analys av GetMedicationHistory. Stöd till säker läkemedelsprocess

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

NKRR. Regelskrivning i praktiken

Nationell informationsstruktur 2016:1

Individens behov i centrum

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Transkript:

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll Vitalis 23 april 2015 Lotti Barlow 2015-04-21

Tidigare arbete med bröstcancerriktlinjerna i förhållande till gemensam informationsstruktur Pilot baserat på 22 centrala rekommendationer

Syftet med arbetet Att göra rekommendationerna: Användbara i digitala system Möjliga för att utveckla beslutsstöd Möjliga att följa upp regionalt och lokalt 2015-04-21 3

Resultat Begreppsmodell Informationsmodell Mappningar till Snomed CT ICD-10-SE KVÅ 2015-04-21 4

NI:s processmodell för hälso- och sjukvård - och var riktlinjerna kommer in Ta emot vårdbegäran för egen räkning Bedöma behov av utredning Utreda Bedöma behov av åtgärder Åtgärda Följa upp 2015-04-21 5

Nationella riktlinjer rekommendation har Frågeställning tillhör Motivering Patient Riktlinje Patient Gäller för har Svårighetsgrad är av Observerat hälsotillstånd har rekommenderad Aktivitet leder till Effekt Hälsotillstånd har har Observerat hälsotillstånd är ett har Villkor Kostnad per effekt har Evidensgrad är ett är ett Evidensgrad för kostnad per effekt Åtgärd Planerad aktivitet Utförd aktivitet Villkor Begreppsmodell Cancerriktlinje 2015-04-21 6

FÖRE Rad Hälsotillstånd Åtgärd B058b Bröstcancer, opererad, hormonreceptorpositiv tumör med hög risk (lymfkörtelpositiv tumör), postmenopaus Aromatashämmare i 5 år EFTER Rad Utreda eller åtgärda Hälsotillstånd Villkor Planerad åtgärd Villkor Utförd åtgärd Villkor Patientinformation Åtgärd B058b Åtgärda Bröstcancer, hormonreceptorpositiv tumör, lymfkörtelpositiv tumör Snomed CT: 417181009 hormonreceptorpositiv malign tumör i bröst : 363705008 har definierande manifestation = 396416000 lymfkörtelengagemang i prov föreligger ICD-10-SE: C50.- Malign tumör i bröstkörtel + C77.- Sekundär malign tumör (metastas) och icke specificerad malign tumör i lymfkörtlar Bröstcancerkirurgi Snomed CT: 69031006 excision av bröstvävnad Postmenopaus Snomed CT: 76498008 postmenopausalt tillstånd Aromatashämmare 5 år Snomed CT: 416608005 läkemedelsbehandling : 363701004 direkt involverad substans = 413575009 aromatashämmare KVÅ: DT016: Läkemedelstillförsel, intravenös (i) + ATC-kod(er) 7

Nationella riktlinjer Informationsmodell 2015-04-21 8

Nationella riktlinjer Observerat hälsotillstånd ------------------------------------------------ Bröstcancer, hormonreceptorpositiv tumör, lymfkörtelpositiv tumör Snomed CT: 417181009 hormonreceptorpositiv malign tumör i bröst : 363705008 har definierande manifestation = 396416000 lymfkörtelengagemang i prov föreligger 2015-04-21 9

Fler riktlinjer följer En ny generation nationella riktlinjer från Socialstyrelsen Depression och ångest Stroke Demens Seminarium imorgon kl. 12.30-13.00 i spåret Beslutstöd 2015-04-21 10

Kunskapsunderlag som tillgängliggörs med en gemensam informationsstruktur bidrar till ändamålsenlig och strukturerad dokumentation 2015-04-21 11

Med ändamålsenlig och strukturerad dokumentation går det att utveckla kliniska beslutsstöd söka ut och följa upp hälsotillstånd på detaljerad nivå se vilka hälsotillstånd som fått vilken åtgärd minska dubbelregistrering återanvända dokumentationen i olika syften öka patientsäkerheten 2015-04-21 12

Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg Analyserar Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Strukturerar Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommendationer Indikatorer Målnivåer Rapporterar Vård och omsorg på lokal och regional nivå Levererar 2013-09-16 Socialstyrelsens arbete med kunskapsstyrning 13

Nu tar vi arbetet vidare

Många kunskapsunderlag finns Det finns mycket kunskap på bröstcancerområdet Riktlinjer Vårdprogram Kvalitetsregister Patologernas KVAST-dokument. Hur skulle man kunna tänka kring struktur och kodning? 2015-04-21 15

Framtagande av metod för strukturering av fritext strukturerar upp textmängderna i vårdprogrammet enligt begreppsmodellen Anlitat verksamhetsexpert Anlitat Svensk sjuksköterskeförening kring omvårdnadskapitlet i vårdprogrammet utvecklar begreppsmodellen pekar på behov av förtydligande av informationen i fritexten kontrollerar hur informationsmängderna kan motsvaras av Snomed CT- och klassifikationskoder utvecklar informationsmodellen 2015-04-21 16

Metod för strukturering av fritext för koppling till dokumentation Färgkoda texten för att kunna gå tillbaka till källan Måste ha kliniska experter med för att reda ut innebörden av texterna Viktigt att dokumentera erfarenheterna kontinuerligt för att ta med sig kunskap framöver Om t.ex. vårdprogram framöver skulle vara strukturerade och kodade kan resultat följas upp, du vet hur det ska kodas, det finns urval framtagna som kan användas etc. 2015-04-21 17

Vad kan uppnås? Rad Utreda eller åtgärda Hälsotillstånd Villkor Utförd åtgärd Villkor Patientinformation Åtgärd B058b Åtgärda Bröstcancer, hormonreceptorpositiv tumör, lymfkörtelpositiv tumör Snomed CT: 417181009 hormonreceptorpositiv malign tumör i bröst : 363705008 har definierande manifestation = 396416000 lymfkörtelengagemang i prov föreligger ICD-10-SE: C50.- Malign tumör i bröstkörtel + C77.- Sekundär malign tumör (metastas) och icke specificerad malign tumör i lymfkörtlar Bröstcancerkirurgi Snomed CT: 69031006 excision av bröstvävnad Postmenopaus Snomed CT: 76498008 postmenopausalt tillstånd Aromatashämmare 5 år Snomed CT: 416608005 läkemedelsbehandling : 363701004 direkt involverad substans = 413575009 aromatashämmare KVÅ: DT016: Läkemedelstillförsel, intravenös (i) + ATC-kod(er) 18

Alla praktiska arbeten bidrar till vidareutveckling av gemensam informationsstruktur 2015-04-21 19

Mer information: lotti.barlow@socialstyrelsen.se