Extern revision företagens svärmor?

Extern revision företagens svärmor? miljöprestanda 85 80 75 70 65 60 55 50 0 1 2 3 4 år utveckling med extern revisor revisor utveckling utan extern revisor revisor En undersökning om tredjepartsrevisionens roll i företagens miljöarbete Handledare Sara Ellström SIS, Swedish Standards Institute Christiane Edberg Askengren Education AB Våren 2006

Sammanfattning Miljöledningssystem som är certifierade att motsvara kraven i standarden ISO 14001 är numera ett etablerat verktyg i företagens miljöarbete. Länge har dialogen mellan olika inblandade aktörer handlat om hur miljöledningssystem kan implementeras i verksamheten men sedan början på 2000-talet dyker det allt mer frågan upp hur och om miljöledningssystem verkligen leder till förbättrat miljöprestanda. Den externa revisorn spelar en avgörande roll i denna fråga eftersom det i slutändan är denna som godkänner företagens tolkningar av standardens krav om man har valt att certifiera sitt system. Viktigt är också vad som fokuseras på vid externa revisioner: ledningssystemets förmåga att effektivt verka för ständiga förbättringar av företagens miljöprestanda eller systemets dokumentering. Kritikerna har framhävt att externa revisorer allt för ofta fokuserar på det sistnämnda. Företagen argumenterar att bara certifikatet efterfrågas och att det sällan finns ett intresse för vilka förbättringar som åstadkommits, vilket påverkar motivationen negativt för att driva fram arbetet. Certifieringsorganen uttrycker önskemål om att miljöledningssystem används seriöst men är inte helt oberoende i sina bedömningar med tanke på att företagen som de reviderar är deras kunder. Utifrån dessa förutsättningar undersöker denna rapport den externa miljörevisionens roll i företagens arbete för ständig förbättring av miljöprestandan samt vilken roll företagens miljöambitioner spelar i sammanhanget. Rapporten bygger på en enkätundersökning som skickades ut till 5 % av alla ISO 14001- certifierade företag i Sverige. Företagens miljöansvarige skulle svara på 17 frågor som rör deras ambitioner med miljöcertifieringen och den externa revisionen. Kärnfrågan var hur långt företagen själva ansåg sig ha kommit i sitt förbättringsarbete och hur långt de trodde att de hade kommit om de inte hade fått regelbundna besök av den externa revisorn. Svaren var entydiga: I genomsnitt ansåg sig företagen ha förbättrat sig med 32 % under fyra år. Hela förbättringen tillskrevs besöken av den externa revisorn. I genomsnitt ansåg företagen t.o.m. att de skulle ha försämrat sig något utan de externa revisionerna. I utvärderingen har företagen delats in i två grupper, den ene med inre miljöambitioner (typ 1) och den andre med yttre certifieringskrav (typ 2). Sedan undersöktes huruvida grupperna skiljde sig i sina svar. Det visade sig att de olika företagstyperna i många sammanhang gav liknande svar, de verkar till exempel använda samma strategier vid extern revision. Dock skiljde de sig till exempel i sin uppskattade förbättring av miljöprestanda och antal stora avvikelser de får i genomsnitt vid externa revisioner. 1

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 5 1.3 Avgränsningar... 5 1.1 Definitioner... 6 2 METOD... 9 2.1 Metodval... 9 2.2 Litteratursökning... 9 2.3 Enkät... 10 2.4 Utskick... 12 2.5 Insamling och utvärdering av revisionsrapporter... 13 3 TEORI... 14 3.1 Miljöarbete med hjälp av ISO 14001... 14 3.2 Företagens drivkrafter bakom införing av miljöledningssystem... 15 3.3 Leder miljöledningssystem till förbättrad miljöprestanda?... 17 3.4 Miljörevision och dess nyckelroll... 18 3.5 Miljörevisionens intressenter... 20 3.6 Sammanfattning av teorin... 21 4 RESULTAT... 22 4.1 Svar från olika branscher... 22 2

4.2 Företagens storlek... 23 4.3 Nyckeltal för personalresurs till miljöarbete... 23 4.4 Huvudsakliga impulsen till certifiering... 24 4.5 Indelning av företagen i typ 1 respektive typ 2 företag... 25 4.6 Certifierade mot olika ledningssystem... 26 4.7 Kriterier vid val av certifieringsorgan... 26 4.8 Byte av certifieringsorgan... 27 4.9 Externa revisionens omfattning... 28 4.10 Avvikelser och observationer... 28 4.11 Hur nöjda är företagen med sitt nuvarande certifieringsorgan?... 29 4.12 Vad revisionsrapporten ska uppfylla... 30 4.13 Ständiga förbättringar och den externa revisionens roll... 31 4.14 Svärmors-strategier... 32 4.15 Miljöinvestitioner... 33 5 SLUTSATSER... 35 5.1 Nåddes syftet?... 35 5.2 Områden för vidare undersökning... 37 6 LITTERATURFÖRTECKNING... 38 Bilagor: Bilaga 1: Följebrev vid enkätutskick Bilaga 2: Enkät Bilaga 3: Sammanställning av svaren 3

1 Inledning Rapporten börjar med att ge information om ämnets relevans och aktualitet. Syftet beskrivs och därefter följer avgränsningar och definitioner. I metodkapitlet hittar läsaren information om hur litteratur söktes och hur enkätundersökningen utformades. Därefter följer ett teorikapitel där en bredare bakgrund till rapportens frågeställning ges och ett resultatkapitel med sammanställningen av enkätsvaren och utvärderingen av revisionsrapporterna. I slutsatsen knyts trådarna ihop och det ges en bild av den externa revisorns roll i företagens förbättringsarbete, baserat på teorin och enkätundersökningen. 1.1 Bakgrund Det har skrivits och forskats en del kring huruvida miljöledningssystem verkligen bidrar till förbättring av företagens miljöprestanda. Meningarna går vitt isär men troligt är att externa revisioner har betydelse i sammanhanget. Behövs denna återkommande katalysator och i så fall på vilken nivå? Klart är att företag inte blir certifierad utan tredjepartsrevision, men hur mycket bidrar den till förbättringen av miljöprestandan? Vilka strategier har företag för att klara revisionen? Företagens ambitionsnivå spelar en viktig roll, men hur mycket påverkar revisorn? SIS, Swedish Standards Institute, är den organisation som samordnar svenska organisationers deltagande i utvecklingen av internationella standarder för miljöledning (ISO 14000-serien). Detta inkluderar även den internationella standarden för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem (ISO 19011). Arbetet med miljöledningsstandarderna sker inom SIS Projekt Miljöledning. Det övergripande samhällssyftet med SIS Projekt Miljöledning är att bidra till en hållbar samhällsutveckling och minska belastningen på miljön och projektet har ett antal uttalade mål kring ökad kunskap och tillämpning av ISO 14000-serien. Ett av dessa mål är att öka kunskapen om behovet av certifiering och verifiering av miljöledningssystem. Detta mål i kombination med strävan att stötta minskad miljöbelastning har fått SIS intresserade av att få relationen mellan miljörevision och förbättrad miljöprestanda belyst. Andra projektmål handlar om att öka tillämpningen av ISO 14000-serien och att öka antalet svenska organisationer som är certifierade enligt ISO 14001. Bägge dessa mål leder till ett intresse för att öka kunskapen om organisationers drivkrafter både för att använda ISO 14001 och för att välja att certifiera sitt miljöledningssystem. Slutligen har SIS som målsättning att ISO 14000-serien ska ingå i all miljöundervisning på högskolenivå och vill verka aktivt för att 4

stötta kunskapsspridningen kring miljöledning i all form av undervisning i Sverige. Alla dessa intressen har sammantagit bidragit till att SIS valde att stå som handledare för detta examensarbete. 1.2 Syfte Undersökningen ska visa den externa miljörevisionens roll i företagens arbete för ständig förbättring av miljöprestandan. Den undersöker vidare vilken roll företagens miljöambitioner spelar i sammanhanget. 1.3 Avgränsningar Undersökningen fokuserar på externa miljörevisioner av miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001 genomförd av revisorer från ackrediterade certifieringsorgan. Andrapartsrevisioner tas inte upp överhuvudtaget, detta för att de skiljer sig i två för undersökningen avgörande faktorer: Företaget själv väljer inte fritt vem som ska utföra revisionen utan det är för det mesta kunden som är uppdragsgivare. Dessutom kan revisionen ske utan något längre varsel, svärmors-strategier som att fixa saker i sista minuten eller att gömma undan sådant som inte ska upptäckas är därmed bara ytterst begränsat möjliga. Förstapartsrevisioner eller interna revisioner lär i många fall ha samma påverkan på miljöarbetet som tredjepartsrevisioner. Dock har de utåt inte samma tilltroskapande funktion som dessa. Ett icke-certifierat miljöledningssystem har sällan samma värde hos kunden som ett certifierat. Det ställs visserligen samma krav på oberoende på den interna revisorn, men det vilar, med tanke på ovan nämnda, per definition inte samma ansvar på den interna revisorn som på den externa. Därför har undersökningen avgränsats till att enbart behandla tredjepartsrevisioner. Undersökningen är begränsat till företag i Sverige. Grundläggande förhållanden och undersökningens resultat är förmodligen lika internationella som själva ISO standarden. Dock medförde resursbegränsningar att enkätutskicket och därmed slutsatserna fick begränsas till svenska företag. Det hade varit intressant att få kunskap om hur företag resonerar som själva har bestämt sig för att inte längre vara certifierat mot ISO 14001. Hur många gånger det händer att certifieringsorgan drar in ett certifikat är lika intressant. Dock hittades ingen källa till före detta certifierade företag och därmed har det inte funnits någon möjlighet att ställa frågor till 5

dessa. Inte heller har det gått att få heltäckande statistik från certifieringsorganen över hur många certifikat som har slutat gälla och vad som var anledningen. Den externa revisionens kvalitet består av många olika delar, inte minst av själva revisorns personliga egenskaper. Här behandlas dock själva företeelsen tredjepartsrevision, hur den som någon slags katalysator påverkar företag och huruvida företagens grundläggande miljöambitioner spelar in i detta. Olika certifieringsorgan skiljer sig i detta påverkande och eftersom en organisation alltid består utav individer lär de olika revisorernas personliga egenskaper vara en del av certifieringsorganens prestanda. Samtidigt har en organisation alltid normer och värderingar, uttalade visioner och konkreta strategier att uppnå dessa som i sin tur påverkar den enskilde revisorns agerande. Därför utesluts den personliga faktorn i undersökningen och certifieringsorganens prestation behandlas mer som om den vore homogen och oberoende av individerna som ingår. 1.1 Definitioner Andrapartsrevision: utförs av ett annat företag (oftast kund) för att verifiera att företaget följer uppställda krav. EMAS står för Eco-Management and Audit Scheme och är EU:s frivilliga förordning för miljöstyrning och miljörevision. I Sverige kan företag registrera sig för EMAS hos Miljöstyrningsrådet som samägs av Staten (90 %), Svenskt Näringsliv (5 %) och Kommunförbundet (5 %). EMAS baseras på ISO 14001 standarden men kräver en offentlig miljöredovisning. Extern revision: kan egentligen betyda både andraparts- och tredjepartsrevision, men menar i denna rapport tredjepartsrevision. Se tredjepartsrevision. Företag: används i rapporten som ett samlingsbegrepp för organisation, myndighet, bolag, driftsenhet och andra som kan certifiera sig mot ISO 14001. Förstapartsrevision: kallas även för internrevision. Uppdragsgivare är företaget själv och den utförs ofta av interna resurser. ISO 14001 innehåller krav på att ett företag ska genomföra interna revisioner (avsnitt 4.5.5). Internrevision: se förstapartsrevision. 6

Katalysator: Inom kemin är en katalysator ett ämne som får en kemisk process att ske snabbare, utan att själv förbrukas. Här används begreppet med liknande innebörd: Fungerar den externa revisorn som en katalysator, dvs påskyndar den processen mot ständiga förbättringar? (www.wikipedia.org, 23 apr -06) Korrelation: statistiskt begrepp som anger styrkan och riktningen av ett linjärt samband mellan två variabler. Korrelation säger dock ingenting om orsakssamband. Används här för att uttrycka att två variabler har ett samband men inte nödvändigtvis ett orsakssamband. (www.wikipedia.org, 23 apr -06) Miljöambition: I undersökningen skiljes mellan företag som har en inre drivkraft till att minska sin negativa miljöpåverkan och företag som inför och driver ett miljöledningssystem enbart på grund av yttre krav. De förstnämnda anses då har miljöambitioner. Miljöprestanda: mätbara resultat av en organisations hantering av sina miljöaspekter (ISO 14001:2004). PDCA-cirkel: PDCA står för Plan-Do-Check-Act, i ISO 14001:2004 översatt till Planera- Genomför-Följ upp-förbättra. Även kallad Deming-cirkel efter uppfinnaren. Metodik för att styra verksamheten så att ständiga förbättringar åstadkoms. Population: är en mängd av element som vi vill studera egenskaper och attityder för. Statistiskt begrepp. Ram: register eller annan förteckning över populationens urvalsenheter. Statistiskt begrepp. Revision: menar i denna rapport i alla sammansättningar tredjepartsrevisioner av miljöledningssystem som är certifierade eller ska certifieras mot ISO 14001. Annars används ordet även i många andra sammanhang, till exempel finansiell revision. Signifikant: adjektiv, betydelsefull och inte slumpmässig. (www.wikipedia.org, 23 apr -06) Svärmors-strategier : förhållningssätt som kan jämföras med klichén om hur många reagerar på att svärmor ska komma på besök: fixa till saker i sista minuten respektive gömma undan det man inte hinner åtgärda. 7

Tredjepartsrevision: utförs av en utomstående och oberoende part. Syftet är oftast certifieringsrevision och uppföljningsrevisioner. Bör utföras av revisor som företräder ett ackrediterat certifieringsorgan för att ge certifikatet ett värde. Underteckning: När ramen inte innehåller alla element i populationen. Statistiskt begrepp. 8

2 Metod Metodkapitlet redovisar först hur valen av metoder gjordes. Sedan beskrivs litteratursökningen, sammanställningen av enkätfrågorna, hur utskicket genomfördes samt på vilket sätt företagens revisionsrapporter insamlades och utvärderades. 2.1 Metodval Utifrån det formulerade syftet och avgränsningen diskuterades ett antal olika metoder för datainsamling. Följande möjliga metoder identifierades: Fallstudier(r) Enkät Insamling av dokumentation från revisionsprocessen Litteraturstudier Sedan fördes ett resonemang om hur kvalitativa/kvantitativa de olika metoderna skulle kunna utformas respektive om syftet skulle vara djupt eller brett. Eftersom undersökningen syftar till att belysa den externa revisionens roll på ett generellt plan i Sverige valdes en bred datainsamling från ett större antal organisationer. Alternativet skulle ha kunnat vara att gå djupare i frågeställningarna på ett eller ett mindre antal företag i form av fallstudier med t.ex. kvantitativa metoder för datainsamling. Detta alternativ förkastades främst på grund av att den inte skulle kunna ge några generella slutsatser i samma grad med tanke på arbetets omfattning på åtta veckor. 2.2 Litteratursökning Litteratursökningen skedde via Göteborgs Universitets Bibliotekets sökmaskin Gunda och rörde områden som revision av ledningssystem, miljöledningssystem, miljöprestanda, miljörevision och kombinationer och variationer därav. Samma sökord användes i Libris artikelsök. Litteraturen som hittades var i stort också relevant för denna rapport. Det finns en uppsjö av litteratur kring finansiell revision vilket försvårade litteratursökningen bitvis eftersom dessa träffar bara är begränsat relevanta. Vidare söktes litteratur i författarens egen och skolans bibliotek. Föreläsare, handledare och studiekamrater frågades efter lämplig läsning och information hämtades i referenslistor i 9

böcker, artiklar och rapporter som var relevanta. SIS Forums tidskrift Nytt om ISO 14001/9001, numera Perspektiv ledningssystem och utveckling har också varit en givande informationskälla. 2.3 Enkät Första utkastet till enkäten var en brainstorming på alla frågor författaren hade kring miljörevisionens roll i företagens förbättringsarbete. Med ämnets avgränsningar i åtanke ströks sedan en del av frågorna som visserligen hade varit intressanta att få svar på men som inte var relevanta för undersökningen. Vidare bollades frågorna med handledaren och slutligen träffades Leif Knopp, revisor på BMG Trada för att säkerställa att frågorna var relevanta och tydliga. Efter ett mindre provutskick till blivande kvalitets- och miljösamordnare gjordes de sista ändringarna i enkäten. Enkäten (se bilaga 2) består av 17 frågor. De första frågorna efter bransch (1) 1, antal anställda (2), certifieringsår för ISO 14001 (4) och andra certifikat (5) syftar till att få mer information om vem som har svarat. Antal anställda satt i relation till personalresursen som är relaterad till miljöarbetet (3) är tänkt att vara ett (av flera) nyckeltal för företagets satsning på miljöförbättringar. Frågan efter den primära impulsen för införandet av miljöledningssystemet (6) ska svara på vilka som var drivkrafterna bakom beslutet för miljöcertifieringen en inre eller en yttre motivation på organisationsnivå? Nästa fråga (7) hör tätt ihop med föregående: finns det ett samband mellan vad som engagerar företaget och vilka kriterier företaget anser är viktigast vid val av certifieringsorgan? En tänkbar koppling vore att ett företag som drivs av en egen motivation tycker att det är viktigast med certifieringsorganets branscherfarenhet för att verkligen åstadkomma förbättringar. Eller tvärtom att ett företag som har fått kravet på certifiering utifrån enbart tittar på priset. Frågan kan även ses som ett försök till att känna in företagets ambitionsnivå. 1 Numret frågorna har i enkäten anges inom parantes 10

Har företaget bytt certifieringsorgan (8) så är det intressant att få en kort beskrivning på varför detta beslut togs. Var det någon fara för någon av grundbultarna i revision, såsom revisorns oberoende eller var det en annan aspekt på revisionens värde som inte uppfylldes? Frågorna efter revisionens omfattning (9, 10) ska ge underlag till en bedömning av sambandet mellan mängd extern revision och mervärdet som företaget själv senare får försöka uppskatta i kvantitativa termer (15). Antalet observationer och avvikelser (11) ska snarare ge en överblick över revisorernas information till företagen (tillsammans med själva revisionsrapporterna) än en uppfattning om hur bra företagen lyckas i sitt miljöarbete. Hur ofta blir det stora avvikelser? Är det rimligt? Det finns också en information i vilka avsnitt i standarden företagen har svårast för. Blir det en överraskning när revisorn lämnar sina synpunkter och avvikelserapporten (12)? Även det ett sätt att mäta den externa revisionens mervärde, för information om förbättringsmöjligheter och behov som företaget själv inte visste om borde tolkas som nyttig. Hur nöjda är företagen egentligen med sina certifieringsorgan (13)? Effekterna av trovärdiga revisioner är mycket av indirekt natur: företagens kunder ska känna tillit till ISOcertifieringen, först då får den en betydelse av mervärde. Företagens svar på den här frågan lär dock syftar mer till den mer direkt upplevda kvaliteten på revisionen. Vad kan en revisionsrapport vara och vad vill företagen ha ut av den (14a)? Inspiration till svarsalternativen hittades i Perspektiv ledningssystem och utveckling nr 142. Det är mest bara nyansskillnader mellan de olika svarsalternativen. Följdfrågan (14b) vill ta reda på hur väl revisionsrapporten uppfyller ovannämnda önskemål. Kvaliteten ligger i betraktarens ögon. Därför ska företaget själv försöka uppskatta sin miljöframgång och (externa) revisionernas del i denna (15). Det är en utmaning att ställa något känsligare frågor i en enkät så att respondenten är beredd att svara på dem. Hur ett företag förhåller sig till ett besök av en extern revisor (16) kan vara en sådan känslig fråga. Att ta ställning till två stereotypiska yttranden som beskriver svärmorsstrategier var lösningen på problematiken. Företaget kan ta avstånd från påståenden utan att känna sig angripet av själva frågan. 11

Sista frågan (17) efter företagets miljöinvestitioner är tänkt som ett test på ytterligare ett nyckeltal för företagets miljöengagemang. Är det en siffra företagen tar fram? Går det att mäta på det viset? 2.4 Utskick För att få svar på frågorna valdes att skicka ut enkäten till ett urval av alla företag som är certifierade mot standarden ISO 14001 i Sverige. Skillnaderna mellan standardens utgåvor från 1996 respektive 2004 bedömdes som inte relevanta för frågeställningen. Därmed blev undersökningens population alla företag i Sverige som är certifierade mot någon av ISO 14001 standarderna i februari 2006. För att få fram ett register över certifierade företag användes en tjänst som har tagits fram av SWETIC i samarbete med de ackrediterade certifieringsorganen. Registret finns att tillgå på internetsidan www.certifiering.nu. Databasen är under uppbyggnad och uppgifterna speglar i nuläget enbart certifieringar från uppkopplade certifieringsorgan, vilka vid undersökningstidpunkten var BVQI Sverige AB DNV Certifikation AB LRQA Intégria SEMKO-DEKRA Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering. Undersökningens ram är alltså inte identiskt med populationen, det finns en viss underteckning. Databasen uppdateras dagligen och vid sökningen den 24 februari hittades 3191 företag som var certifierade mot ISO 14001. Ett slumpmässigt urval på 5 % av dessa företag drogs eftersom det ansågs vara en hanterbar mängd som ändå skulle tillåta att dra slutsatser om populationen. Enkäten skickades därmed ut till 159 företag. Figur 1 visar enkätundersökningens upplägg. De i populationen som var med i registret på www.certifiering.nu den 24 februari 2006 Ram Besvarade enkäter slutsatser om populationen? Urval Enkät Alla företag som är certifierade mot ISO 14001 i Sverige i februari 2006 Population Figur 1: Enkätundersökningens upplägg 12

Det slumpmässiga urvalet gjordes genom att generera ett slumptal n mellan 1 och 20 (eftersom det skulle omfattar 5 %, en tjugonde del av populationen) med hjälp av Excels verktyg Analysis Tool Pak. Det n:te företaget i det alfabetiskt sorterade registret och därifrån räknat var tjugonde företag utgjorde därmed urvalet. Genom slumpmässigt urval av stickprovet borde undersökningens resultat kunna tolkas som avbild av populationen i miniatyr om systematiska fel i resultaten kan uteslutas. Enkäten skickades ut via e-post eftersom det bedömdes vara den snabbaste och billigaste metoden, e-postadresser letades fram med hjälp av internet vilket dock medförde att adressen ofta var av typen info@företagetsnamn.se och därmed inte nådde den önskade kontakten/ personen, företagets miljöansvarig eller dylikt, direkt. En lösning blev att skriva redan i e- postens ämnesrad Till företagens miljöansvarig - Bidrag till mitt examensarbete i hopp om att enkäten och följebrevet då snabbt skulle vidarebefordras till rätt person i företaget. Efter två påminnelser hade 38 % av svaren kommit in. 2.5 Insamling och utvärdering av revisionsrapporter I brevet till företagen bad författaren även om företagens revisionsrapport av senaste miljörevisionen. Fjorton av företagen skickade med rapporten med enkätsvaret. Att lämna rapporten var, precis som att svara på enkäten, helt frivilligt och av följebrevet framgick det att det inte var av samma vikt att få in många rapporter som det var för enkätsvaren. Detta för att inte riskera att respondenter avstår från att svara helt och hållet på grund av att de inte vill lämna ut revisionsrapporten. Som redogörs senare i teorikapitlet så skiljer Ammenberg mellan operativa indikatorer som brukar mäta direkt miljöpåverkande parametrar och ledningsindikatorer som mäter mer indirekt miljöpåverkande parametrar. Det bedömdes huruvida revisionsrapporter fokuserar på miljöförbättringar eller på ledningssystemets dokumentation. 13

3 Teori Teorikapitlet ger grundläggande kunskap om miljöledningssystem enligt standarden ISO 14001, företagens motiv bakom införandet av miljöledningssystem och tidigare forskning kring frågan om miljöledningssystem verkligen leder till förbättrad miljöprestanda. Vidare belyses den externa revisionens roll i denna fråga och certifieringens intressenter och deras förväntningar. 3.1 Miljöarbete med hjälp av ISO 14001 4500 källa: green business AB/ ISO Survey 4043 4000 3500 3404 3478 3000 2730 2500 2070 2000 1500 1370 1000 851 500 51 194 304 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Diagram 1: Antal ISO 14001-certifikat i Sverige år 1996-2005 Miljöledningssystem är numera ett utbrett verktyg för företag att på ett systematiskt sätt minska sin negativa miljöpåverkan. Standarden ISO 14001 är den mest använda miljöledningsstandard men även registreringar enligt EMAS förekommer. (Almgren, 2003) Diagram 1 visar att antalet företag som bestämmer sig för att certifiera sig mot ISO 14001 har växt stadigt sedan standarden infördes. År 2004 kom den reviderade standarden ut och den 15 maj i år (2006) ska alla certifikat ha förnyats. (www.sis.se, 2006-03-28) ISO 14001 innehåller inga absoluta krav på förbättrad miljöprestanda, utan ställer krav på att organisationen ska arbeta strukturerat och systematiskt för ständiga förbättringar inom miljöområdet. Precis som andra ledningssystem bygger ISO 14001 på PDCA- eller Demingcirkeln, se inre cirkeln i figur 2, (ISO 14001:2004). 4.6 Ledningens genomgång 4.5 Uppföljning A C P D 4.3 Planering 4.4 Införande och tillämpning Figur 2: PDCA-cirkeln och tillhörande avsnitt i ISO 14001:2004. 14

Figur 2 visar även vilka avsnitt i standarden (ISO 14001:2004) som motsvarar de olika delarna. Med tanke på kravet på ständig förbättring ska cirkeln dock snarare ses som en uppåtgående spiral än en cirkel för att illustrera utvecklingen. Till exempel är planeringen som följer efter förbättring inte samma som den föregående planeringen utan ligger en nivå högre på vägen mot ständiga förbättringar. Extern revision är precis som intern revision en del av uppföljningen. Eftersom de olika momenten bygger på varandra innebär brister i revisionen automatiskt sämre underlag för de följande faserna i spiralen. Med andra ord, hur fort spiralen stiger eller förbättringsarbetet framskrider påverkas bland annat av den externa revisionen. 3.2 Företagens drivkrafter bakom införing av miljöledningssystem Motiven för att införa miljöledningssystem kan vara olika. Almgren (2003) nämner bland annat kundkrav där ett gemensamt regelsystem underlättar handeln även internationellt. Att säkerställa att miljölagstiftningen följs är ett annat motiv enligt Almgren och forskningen verkar vara enig om att företag med miljöledningssystem har lättare för att följa utvecklingen av lagstiftningen. Bättre relationer med omgivningen och större attraktionskraft för medarbetare är långsiktiga mål och investerare och etiska fonder ställer numera krav på socialt ansvar hos börsnoterade företag. Vidare nämner Almgren att miljöarbete per definition ska leda till minskade utsläpp och därmed effektivare resursanvändning. Minskade kostnader blir då ofta en direkt följd. (Almgren, 2003) Jahja (1996) beskriver den brittiska 5 C-modellen som en bra sammanfattning av företagens drivkrafter bakom miljöarbetet: 1. Compliance: att uppfylla miljölagstiftningen är ett minimikrav som de flesta företag ställer på sig själv. 2. Costs: miljöarbete handlar mycket om att minska resursförbrukningen vilket ofta leder till snabba besparingar för företagen. 3. Care: drivkraften att ta sitt ansvar för miljön istället för att lägga över kostnader på samhället. 4. Credibility: företagets trovärdighet är väldigt viktigt för det långsiktiga arbetet. Inte minst för att attrahera rätt kompetens i framtida rekryteringar. 15

5. Customers: miljöargument blir allt viktigare vid marknadsföringen av företagens produkter och tjänster. Detta gäller såväl den offentliga som den privata marknaden. Enligt Jahja så är ISO 14001 ett utmärkt underlag för att förankra miljöambitionerna i organisationen. Dock varnar han för risken att själva miljöledningssystemet blir viktigare än miljöförbättringarna och just denna kritik har miljöledningssystem fått många gånger. (Jahja, 1996) Företagens ambitioner är viktiga i sammanhanget. I avsnittet Orientering kopplas framgången i miljöledningsarbetet med hjälp av ISO 14001 till företagets engagemang: Genomslagskraften är [ ] beroende av engagemang på alla nivåer och funktioner inom organisationen, särskilt hos den högsta ledningen. (ISO 14001:2004) Bring Procopé och Axelsson (2003) är inne på samma spår. I sin rapport skiljer de mellan två typer av företag eftersom de anser att miljöledningssystemets genomslagskraft är avhängigt företagskulturen. Utgångsfrågan för att skilja mellan dessa två typer av företag är därmed om det finns en inre motivation som leder fram till beslutet att certifiera sig mot standarden (typ 1) eller om yttre krav har föranlett ledningen att fatta detta beslut (typ 2). Miljöledningssystemet i ett typ 2 företag anses vara mindre effektivt än i ett typ 2 företag. Figur 3 illustrerar detta samband. typ 1 källa: Bring Procopé, C & Axelsson, U (2003) Förbättras miljöprestandan genom miljöledningssystem? IVL Rapport B1529, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stockholm Lagkrav Intressenter Interna miljöambitioner Tillståndskrav Visioner Miljöledningssystem Förbättringsåtgärder Opinion typ 2 Krav på certifikat Miljöledningssystem Visioner Förbättringsåtgärder Figur 3: Bring Procopés och Axelssons två olika företag av typ 1 respektive typ 2. Anledning till varför ett miljöledningssystem infördes påverkar systemets effektivitet. 16

Det måste dock tilläggas att ett företag mycket väl kan börja som ett typ 2 företag för att sedan utvecklas till ett typ 1 företag. Resultatet som Bring Procopé och Axelsson kommer fram till pekar på att typ 1 företag med minst 200 anställda och direkta miljöaspekter har bäst förutsättningar att driver ett effektivt miljöledningssystem. (Bring Procopé & Axelsson, 2003) 3.3 Leder miljöledningssystem till förbättrad miljöprestanda? Med tanke på hur vanligt det är att företag använder ISO 14001 som verktyg i sitt miljöarbete och att den svenska regeringen har valt antalet ISO 14001-certifikat och EMAS- registreringar som indikator för hållbarhetsutvecklingen i Sverige (Statistiska centralbyrån, 2006-03-28) är det berättigat att fråga om certifieringen verkligen leder till förbättrat miljöprestanda. Ammenberg har skrivit sin avhandling i ämnet och hans slutsatser är tydliga. Visst åstadkommer många företag förbättringar av sin totala miljöprestanda men ett certifierad miljöledningssystem är ingen garanti för detta: It has to be concluded that a standardised EMS [Environmental Management System, författarens anmärkning] does not guarantee a good environmental performance and definitely not reduced environmental impacts. [ ] It is clearly possible to be certified and registered without improving very much at all. (Ammenberg et al, 2003) Men frågan är komplex. För det första så är det svårt att mäta miljöprestandan. Ammenberg skiljer mellan två olika typer av prestandaindikatorer, operativa indikatorer som är mer direkt kopplade till miljöpåverkan och ledningsindikatorer som är indirekt kopplade till miljöpåverkan. Som exempel ställer han reducering av koldioxidutsläpp mot ökat miljöutbildning. Han gör tydligt att det gör stor skillnad om företag och revisorer tolkar kravet mot ständiga förbättringar som förbättringar av procedurer eller förbättringar av systemet. För det andra anges indikatorer ofta i form av nyckeltal, där miljöpåverkan sätts i relation till producerade enheter, företagens omsättning eller andra affärssiffror. Detta för att certifierade företag ska kunna utvidga sin verksamhet. Dock anser Ammenberg att dessa nyckeltal kan dölja negativ utveckling i miljöprestandan eftersom oförändrade eller ökade utsläpp kan kompenseras av förbättrade affärssiffror. Därför, anser han, ska blicken inte släppas helt från företagens totala miljöpåverkan. Sist, men inte minst, påminner han om att företagen i sitt miljöarbete, helt enligt standarden, väljer att arbetar med utvalda delar av sin miljöpåverkan. Och vilka delar de väljer att fokusera på lär påverka förbättringen av den totala miljöpåverkan. (Ammenberg et al, 2003) 17

IVL har ställt samma fråga och Bring Procopé och Axelsson (2003) har i sin rapport sökt svar på frågan genom att intervjua ett trettiotal miljöcertifierade företag. Enligt deras bedömningsmodell resulterar hos 58 % av de intervjuade företag miljöledningsarbetet i att den totala miljöprestandan förbättras. Resterande bedöms inte har förbättrat sin totala miljöprestanda. Vidare har undersökts vad som är av betydelse för en god utveckling i miljöprestanda och följande framgångsfaktorer kom författarna fram till: flera samverkande drivkrafter till implementering företagsinterna miljöambitioner fler än 100 anställda direkta miljöaspekter som uppstår i anläggningen systematiseras och regelbunden uppföljning frekventa internrevisioner externa revisorer som fokuserar på miljöprestanda snarare än systemet och tillhörande dokumentation (Bring Procopé & Axelsson, 2003) Många studier i ämnet bygger på enkätundersökningar eller djupintervjuer. Johansson (2005) har däremot i sin studie analyserat emissionsdata från nio tillverkande företag. Hans resultat visar att företagen strävar mot att minska sin miljöpåverkan dock kan han i sin undersökning inte koppla de faktiskt uppmätta minskningar av utsläpp och resursförbrukning till införandet av miljöledningssystem eftersom förbättringar skedde likväl före som efter införandet. (Johansson, 2005) 3.4 Miljörevision och dess nyckelroll Miljörevisorn har enligt Ammenberg en nyckelroll i kopplingen mellan miljöledningssystemet och förbättring av miljöprestandan eftersom standarden lämnar en del utrymme till tolkning. Ammenberg argumentera att det visserligen är revisorn och företagsledningen som förhandlar kring hur kraven i standarden ska tolkas men att det i slutändan ändå är den externa revisorn som avgör vad han eller hon accepterar. (Ammenberg et al, 2003) Ammenberg anför vidare att revisorns oberoende beslut kan hotas. För det första är det företagen som betalar för den externa revisionen vilket medför att certifieringsorganen måste hålla goda relationer till sina kunder. Detta kan innebära att revisorn anpassar de 18

tolkningsbara kraven till företagens ambitionsnivå. Därutöver konkurrerar de olika certifieringsorganen med hjälp av pris och i viss utsträckning omfattning på revisionerna, vilket kan medföra sämre kvalitet på revisionen. Ammenbergs resultat pekar också på att revisorer emellertid agerar mer som konsult, vilket medför risken att de reviderar sina egna förslag. (Ammenberg et al, 2003) Ammenbergs illustration (se diagram 2) beskriver hur ansträngningar för miljöarbetet varierar beroende på företagets ambitioner. Den fortlöpande linjen visar miljöinsatsen som de företag gör som har ett välimplementerat miljöledningssystem som används aktivt. Den streckade linjen beskriver hur ansträngningarna kan variera beroende på interna och externa revisioner hos företag som i huvudsak vill ha ett miljöcertifikat men som inte verkligen använder sig av miljöledningssystemet som styrinstrument mot bättre miljöprestanda. Det sist nämnda arbetssättet leder enligt Ammenberg bara till få förbättringar och är inte lika effektivt. (Ammenberg et al, 2003) ansträngningarna källa: Ammenberg, J (2004) Miljömanagement, Studentlitteratur, Lund Extern revision Extern revision Intern revision Intern revision Intern revision tid Certifiering Diagram 2: Ammenbergs illustration över företagens ansträngningar för miljöarbetet beroende på deras ambitioner. Poksinska et al (2005) har författat en rapport om huruvida certifieringsrevisioner är värdeskapande, då med blick på revisioner mot ISO 9001. De beskriver skillnaden i krav på revision mellan den gamla och den nya standarden ISO 9001. Från att en revision primärt hade uppgiften att bedöma överensstämmelse med krav, ville den nya standarden att den mer skulle vara en lednings- eller prestationsrevision där lämplighet, implementeringsnivå och effektivitet av ledningssystemet bedöms. (Poksinska et al, 2005). 19

Samma fokusering har skett i nya ISO 14001. Ständiga förbättringar avser förbättrad miljöprestanda (NUTEK, 2006). Även SIS beskriver sin syn på revisorns uppgift: Ett ledningssystem som inte tydligt visar uppnådda förbättringar skall inte kunna bli eller förbli certifierat. Det är en viktig uppgift för certifieringsföretagen att revidera detta och med kraft påpeka brister i systemets förmåga att generera förbättringar. (SIS Forum, 2005) 3.5 Miljörevisionens intressenter Men vem har egentligen ett intresse av att ett företag är miljöcertifierad och uppnår förbättrat miljöprestanda? Ammenberg (2004) skriver: Numera är det inte längre enbart myndigheter som efterfrågar miljöprestanda och annan miljöinformation, utan även försäkringsbolag, banker, investerare, anställda företagskunder, konsumenter, branschorganisationer, olika påtryckningsgrupper samt samhället i övrigt (Ammenberg, 2004) Själva standarden kräver att företaget ska underhåller rutiner för de betydande miljöaspekter som orsakas av varor och tjänster som används av organisationen (ISO 14001:2004, 4.4.6) vilket för det mesta innebär att certifierade företag kräver av sina leverantörer att de är miljöcertifierade. Eftersom ett certifikat dock varken garanterar en acceptabel miljöprestanda eller gör skillnad mellan de som bedriver miljöarbete på ett seriöst sätt och de så gör så lite som möjligt är det ett olyckligt sätt att bedöma sina leverantörers miljöpåverkan på. Ammenberg menar vidare att det vore mycket bättre om kraven på leverantörerna formulerades mycket mer specificerande. Så kunde ett företag till exempel begära in information vilka betydande miljöaspekter leverantören har identifierat och hur de hanteras. (Ammenberg, 2004) Axelsson et al (2003) skriver i sin rapport att många företag är tveksamma till vilken betydelse ett certifierat miljöledningssystem har eftersom de inte upplever ett intresse för själva förbättringarna. En intervjuad citeras i rapporten av Axelsson et al: Som det känns idag får vi krav på att miljöledningssystem skall införas men det känns som tomma krav när få egentligen är intresserade av vad vi egentligen gör. Detta anges även vara en bidragande orsak till att det ofta bara är certifieringsorganets återkommande besök som driver på miljöarbetet. Samtidigt påpekar Axelsson et al att fördelen med internationellt standardiserade system är att de ska möjliggöra att kommunicera just genom certifikatet. Och då är det viktigt att trovärdigheten inte undergrävs av företag som 20

behåller sitt certifikat trots svaga framsteg eller ingen förbättring alls på miljöområdet. (Axelsson et al, 2003) Ett certifikat ger idag knappt några konkurrensfördelar. Det finns ingen extra betalningsvilja även om ett certifierat miljöledningssystem kan vara ett krav för att överhuvudtaget få vara med om att konkurrera om en order. Dock räcker det med certifikatet vilket medför att det inte finns några ekonomiska motiv för att verkligen åstadkommer ständig förbättring. (Axelsson, 2003) 3.6 Sammanfattning av teorin Certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001 är ett utbrett verktyg för att strukturera och kommunicera sitt miljöarbete. De senaste åren har det ställts mer och mer frågan om och i så fall hur miljöledningssystem bidrar till ständiga förbättringar av företagens miljöprestanda. Det finns många exempel på framgångshistorier där miljöledningssystem har lett till affärsmässiga och miljömässiga vinster, dock visar studier att ett ISO 14001-certifikat inte är någon garanti för att företaget verkligen minskar sin negativa miljöpåverkan. Många är eniga om att det spelar stor roll om företaget har ambitioner för att arbeta med miljöfrågor, men att ett företag likväl kan bli och förbli certifierad även om sådana ambitioner inte finns. Därför har det riktats fokus på tredjepartsrevisorer. Externa revisioner bör ha som syfte att bedöma prestanda snarare än själva systemet. I den nya utgåvan av ISO 14001 har därför innebörden av förbättringen av miljöprestandan förtydligats. 21

4 Resultat Av 159 företag som enkäten sändes till svarade 61. Fjorton företag sände dessutom en kopia på sin senaste miljörevisionsrapport med. Resultatkapitlet ska ge en överblick över hur dessa företag har svarat, kopplar samman olika aspekter och ger läsaren underlag till att dra egna slutsatser. Enkäten återfinns i bilagan, revisionsrapporterna är sekretessbelagda och finns därför inte med som bilaga. 4.1 Svar från olika branscher Företagens verksamhet är väldigt skiftande. Diagram 3 visar inom vilka branscher företagen som svarade på enkäten är verksamma. Svarsalternativen är hämtade från SCB:s företagsregister där företag tilldelas en så kallad SNI kod beroende på vad företaget sysslar med. Ett företag kan ha flera SNI-koder därför var det möjligt att kryssa för mer än ett alternativ (siffran efter branschen anger antal kryss i denna kategori). Byggverksamhet; 6 El-, gas-, värme-, och vattenförsörjning; 4 Hotell- och restaurangverksamhet; 1 Parti- och detaljhandel; 8 Transport, magasinering och kommunikation; 7 Finansiell verksamhet; 1 Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster; 3 Offentlig förvaltning och försvar; 2 Tillverkning; 28 Utvinning av mineraler; 2 Jakt; 1 Utbildning; 1 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärverksamhet; 1 Andra samhälleliga och personliga tjänster; 2 Jordbruk, jakt och skogsbruk; 3 Diagram 3: Enkätsvar från olika branscher Underlaget är inte lämpligt för att drar slutsatser om huruvida vissa branscher har lättare för att åstadkomma förbättrad miljöprestanda än andra eftersom urvalet är för litet. Med tanke på teorin att företag med direkta miljöaspekter ha lättare för att öka sin miljöprestanda hade kanske en fråga om företaget huvudsakligen producerar varor eller tjänster varit mer givande 22

eftersom tjänsteproducerande företag oftast har en mer indirekt miljöpåverkan utanför den egna verksamheten och vice versa. 4.2 Företagens storlek Företagen skulle ange hur många anställda de hade. Svarsalternativen var alltså inte givna. Detta för att siffran skulle ligga till grund för att räkna fram ett nyckeltal som beskriver hur stora personalresurser företaget satsar på miljöarbetet. Mer information om nyckeltalet följer längre ner. Diagram 4 visar hur fördelningen är bland de företag som har svarat på undersökningens enkät. Diagram 5 anger storleken på ISO-certifierade företag i Sverige år 1-9 8% 7% 10-49 28% 50-99 100-499 15% 42% fler än 500 Diagram 4: Storleksfördelningen bland företag som har svarat på enkäten. 16% 11% 26% 32% 15% Diagram 5: Storleksfördelningen bland ISO-certifierade företag okt 2002 enligt NUTEK (2003) "Miljöarbete i småföretag - en ren vinst?" Rapport 2003:2, Stockholm 2002 enligt en NUTEK rapport. Fördelningen visar inga större avvikelser vilket innebär att undersökningens resultat borde kunna gälla hela populationen. 4.3 Nyckeltal för personalresurs till miljöarbete För att kunna bedöma hur stora personalresurser företagen investerar på miljöarbetet ställdes frågan hur många tjänster i företaget som är relaterade till miljöarbetet, med hänsyn taget till tjänstens omfattning. Denna miljöresurs sattes sedan i relation till företagets antal anställda 23

för att få fram en miljöresurs per hundra anställda. I Diagram 6 plottades de inkomna svaren. Ett nyckeltal på 1 % innebär att en heltidstjänst per hundra anställda är relaterad till miljöarbetet. Det genomsnittliga värdet för företagen som svarade blev 1 %, värdet dras dock upp av några få företag som har stora personalresurser kopplat till miljöarbetet. 61 % av företagen hade ett miljöresursnyckeltal under 1 %. 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Diagram 6: Nyckeltal för personalresurs som är kopplat till miljöarbetet. Plottat. 4.4 Huvudsakliga impulsen till certifiering Med stöd av teorin att miljöledningssystemets genomslagskraft bland annat beror på vilka drivkrafter som finns i företaget ställdes frågan vad som gav den huvudsakliga impulsen till att företaget certifierade sig. Företagen fick kryssa för max två alternativ. Diagram 7 visar vilka svar det blev. Krav från existerade kund/-er 43 Vi behövde strukturera vårt miljöengagemang 23 Koncernkrav 16 Vi ville nå nya kunder 10 Vi ville minska våra utsläpp till miljön 4 Annat 3 Vi ville sänka våra kostnader 2 Krav från utomstående, t ex granner 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Diagram 7: Företagens huvudsakliga impuls till att certifiera sig mot ISO 14001. Krav från existerande kunder, Koncernkrav, och Krav från utomstående kan tolkas som indikatorer för att företagets miljöledningssystem drivs huvudsakligen av yttre krav. Vi ville nå nya kunder, Vi behövde strukturera vårt miljöengagemang och vi ville minska våra utsläpp till miljön talar för att miljöarbetet drivs av en inre motivation. Vi ville sänka våra kostnader kan ses som ett neutralt svar i sammanhanget. Företagen hade möjlighet att ge ett fritt svar, de fria svar som gavs kunde alla tolkas som beskrivningar av en inre drivkraft. 24

4.5 Indelning av företagen i typ 1 respektive typ 2 företag Under utvärderingen av enkäterna delades företagen upp i typ 1 (inre miljöambitioner) och typ 2 (yttre certifieringskrav) företag enligt Bring Procopés & Axelssons teori. Systematiken bakom uppdelningen var följande: Hade företaget ett miljönyckeltal lika med eller större än 1 % fick det en pluspoäng, likaså för varje svar som indikerade inre motivation under frågan efter impulsen till certifieringen. Var miljönyckeltalet mindre än 1 % eller angavs faktorer som tyder på att det var yttre krav bakom certifieringen fick företaget motsvarande minuspoäng. Utfallet blev som tabellen 1 visar. Företag med sammanlagt 0 till 3 poäng klassades som typ 1 företag 1 2 typ och de med 1 till 3 (inre miljöambitioner) (yttre certifieringskrav) poäng som typ 2 företag. poäng 3 2 1 0-1 -2-3 Denna uppdelning har valts eftersom det genomsnittliga Antal poängvärdet är -0,6. företag 0 1 13 12 22 8 5 Resultatet blev 26 (43 %) Tabell 1: Antal typ 1 och typ 2 företag enligt egen klassificering. typ 1 företag och 35 (57 %) typ 2 företag. Den vidare tesen var att företagen skiljer sig i sina svar. Att till exempel utfallet i miljöförbättringar (fråga 15 i enkäten) och strategier vid externa revisioner (fråga 16) borde skilja sig åt för de två typerna. Korrelationen mellan företagens storlek och miljöambitioner är ett samband där företagstyperna skiljer sig åt som diagram 8 visar. Väldigt små företag med mindre än tio anställda verkar enligt modellen huvudsakligen drivas av ett miljöengagemang i företaget, här återfinns det inga typ 2 företag överhuvudtaget. Allra flest typ 1 företag finns bland små företag med 10-49 anställda. I denna storleksordning finns det även en del typ 2 företag dock verkar dessa vara mycket mer vanliga ju fler antal företag 30 25 20 15 10 5 0 0 4 10 16 15 7 3 2 2 2 1-9 10-49 50-99 100-499 fler än 500 företag av typ 1 företag av typ 2 Diagram 8: Företagens storleksfördelning mellan typ 1 och typ 2 företag 25

anställda ett företag har. Det finns dock olika tolkningsmöjligheter för förhållandet: större företag kan tolkas ha mindre miljöambitioner än mindre företag men likväl kan större företag ha starkare externa krav på sig. 4.6 Certifierade mot olika ledningssystem Företagen som har svarat på enkäten har i genomsnitt varit certifierade i ungefär 4 år. Företag som har varit certifierade länge skiljde sig inte i sina svar från de som bara har varit certifierade en kortare tid. 80 % är de tillfrågade företagen är även certifierade mot ISO 9001. Ett fåtal har certifierade ledningssystem för arbetsmiljö (AFS 2001:1 eller OHSAS 18001). Inga signifikanta skillnader mellan typ 1 och typ 2 företag kunde fastställas dessa sammanhang. 4.7 Kriterier vid val av certifieringsorgan Företagen skulle rangordna fem olika svarsalternativ enligt vad de anser är viktigast vid val av certifieringsorgan. De kunde även dela ut noll om de ansåg att ett kriterium inte spelade någon roll alls. Rangordningen har sedan räknads om till poäng (viktigast fick 5 poäng, näst viktigast 4 poäng osv). Resultatet syns i diagram 9. erfarenhet av revision inom vår bransch 3,4 3,3 pris 3,2 3,1 SWEDAC ackreditering 2,2 2,9 referenser 1,9 2,5 revisorn personcertifierad av MIS 0,6 0,7 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 ju högre desto viktigare företag av typ 1 företag av typ 2 Diagram 9: Kriterier vid val av certifieringsorgan, ju högre poäng desto viktigare. 26

Viktigast för båda företagstyper var erfarenhet av företagens bransch vilket talar för att företagen vill ha en kompetent samarbetspartner i sin revisor. Priset är också viktigt. Dock är det svårt att dra några slutsatser utifrån det, eftersom företag kan ha mindre eller större ekonomiska begränsningar. Att referenser har fått så låg poäng är nästan lite förvånande. Poksinska et al (2005) har ställt en liknande fråga i sin enkätundersökning. Den rörde anledningar till val av certifieringsorgan för revision mot ISO 9001. Gott rykte, var känt av andra sammanhang, var rekommenderat av en extern konsult och var rekommenderat av en kollega som alla skulle kunna sammanfattas som referenser får hela 69 % av rösten i deras undersökning. Företagen hade också möjlighet att ange andra faktorer som påverkar beslutet. Hade redan samma för ISO 9001 certifieringsorgan vald av moderkoncern viktigast är att revisionerna ger oss något, att vi har en bra dialog med revisorn var faktorer som nämndes. 4.8 Byte av certifieringsorgan 88 % av företagen har haft samma certifieringsorgan under hela tiden sedan deras miljöledningssystem blev certifierat. Vid undersökning av skillnader mellan typ 1 och typ 2 företag visade sig att drygt 17 % av alla typ 2 företag hade bytt företag en gång men bara knappt 4 % av alla typ 1 företag. Eller med andra ord: 86 % av alla företag som har bytt certifieringsorgan var av typ 2. Följande anledningar angav de som har bytt certifieringsorgan: Koncernen gjorde upp avtal med nytt certifieringsorgan, delvis pga missnöjdhet dels pga priset Pris Omfattning o pris Mer erfarenhet Samordning mellan ISO 9001 och 14001 27