Nuläge: Analys och tankar för framtiden Norrbottens län NÄRA MATPRAT FÖRSTA ANHALTEN NULÄGET & FRAMTIDEN Sören Persson LRF 13 oktober 2015 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund
Norrbotten
Miljarder kr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1975 Realt produktionsvärde 1975-1979 2020 Sverige (2007-års penningvärde, trendframskrivning 2009-2020) 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 2011 2015 2019 Andra produkter Svin Nötkreatur Mjölk Oljeväxter Spannmål Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund
Matmarknaden växer men jordbruket halkar efter 140 120 100 80 60 40 20 0 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 Sid 4 Lantbrukarnas Riksförbund Sektorns utveckling 1975-2009 med framskrivning till 2020 (index) Producerad mängd Produktionsvärde (realt) Sysselsatta Konsumtionsvärde
Pris/Kvalitet Livsmedelsmarknaden Konsumentens betalningsvilja för en produkt Kvantitet
Pris/Kvalitet Livsmedelsmarknaden i Sverige före EU medlemskapet Svensk Standard Kvantitet Sid 6 Lantbrukarnas Riksförbund
Pris/Kvalitet Egenskapskonkurrens Livsmedelsmarknaden Lågpris, standard och premium - Differentiering av marknaden - Utveckling av tydliga kundsegment Svensk Standard Prispress Import lågpris Kvantitet Sid 7 Lantbrukarnas Riksförbund
Pris/Kvalitet LRF:s Livsmedesstrategi Konkurrera genom att ta mindre betalt per kilo Svensk Standard Kostnads press Import lågpris Kvantitet Sid 8 Lantbrukarnas Riksförbund
Pris/Kvalitet LRF:s Livsmedelsstrategi bygga in värden för att kunna att ta mer betalt per kilo Utvecklingsförmåga Svensk standard Import lågpris Export Kvantitet Sid 9 Lantbrukarnas Riksförbund
Produktionsvärde + 13.1 % från 2010-2014
Volymutveckling 2010 2014 + 11 %
180 Sektorns utveckling 1975-2014 Index - reala värden 160 140 120 100 80 60 40 Konsumtionsvärde Producerad mängd Produktionsvärde Yrkesverksamma 20 0 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014
Sammanfattning och slutsatser 2010-2014 Den reala värdetillväxten har varit 13 % (+4,4 MDR) och vi är tillbaka på samma reala omsättningssiffror för jordbruksprodukter som vid EUinträdet 1995 Priset på spannmål har varit motorn i värdeutvecklingen för jordbruksprodukter mellan 2010-2014 (men att i grunden är det energipriset som driver spannmålspriset). En annan mycket viktig faktor är den ökade preferensen för svenska, framför allt animaliska produkter från konsumenterna och därmed handeln under senare delen av perioden Vi har aldrig producerat så hög volym i svenskt jordbruk som 2014. Livsmedelsmarknaden i Sverige växer starkt, den har växt med 65% sedan EU-inträdet
Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund Hur är läget i Norrbotten?
Norrbotten 250 000 innevånare 2,6 % av befolkningen i Sverige 3,7% förvärvsarbetar inom jord, skog, jakt och fiske - med 2,2 % i riket 1,2% inom jordbruk, lika med rikssnittet Hela Norrbottens län ligger norr om 65 breddgraden och en stor del ligger norr om polcirkeln Att det överhuvudtaget bedrivs jordbruk på dessa breddgrader är unikt i världen. Det är bara i grannländerna Norge och Finland som något liknande förekommer.
Realt produktionsvärde i Norrbottens län 2005-2014 med prognos för 2015 (2015 års penningvärde).
Realt produktionsvärde i Norrbottens län 2005-2014 med prognos för 2015 (2015 års penningvärde). Norrbottens län Sverige Räknat på 2014 års utfall på 338 milj kr hade Norrbotten en real värdeökning med 30 miljoner kronor eller ca 10 procent sedan 2005. Detta kan jämföras med 22 procent för Sverige som helhet.
Realt produktionsvärde i Norrbottens län 2005-2015 jämfört med närliggande län (milj kr i 2015 års penningvärde). 70 % mjölk och kött, 44 % riket Grannlänen 85-90 mer gris och potatis i Norrbotten Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län
inte hela sanningen om livsmedelsproduktionen Trädgårdsnäringen - Norrbotten står för 1,4 procent av Sveriges växthusyta och 1,2 procent av arealen med frilandsodling. Produktionsvärde 60 miljoner och sammantaget med potatis (24 miljoner) blir detta 84 miljoner vilket är klart större än nötkött, griskött, spannmål, ägg och lamm. I växthusen dominerar tomat och gurka. Där står Norrbotten för 2 procent av odlingen i Sverige. Odlingen täcker därmed nästan behovet på den lokala marknaden. Vinbären är dock den produkt som sticker ut mest. Trots att många har slutat (har varit 73 st) med vinbär ligger ändå produktionsvärdet kring 10 miljoner i Norrbotten. Detta för de oförädlade bären. Sedan tillkommer i många fall ett förädlingsvärde när bären omvandlas till olika färdiga produkter De 19 odlare som finns kvar står därmed för drygt en tredjedel av alla svarta vinbär som odlas i Sverige. Bara vinbären är därmed lika stora som ägg och lamm tillsammans i Norrbotten. Detta räknat i värde.
och rennäringen Ren är en annan produktionsgren som inte kommit med och där är Norrbotten dominerande Ca 250 000 renar i Sverige och 150 000 av dessa i Norrbottens län. Slaktvärdet för renarna uppgår till 54 miljoner i Norrbottens län och sedan tillkommer 36 miljoner i ersättning för renar som skadas eller dödas av rovdjur, tåg eller trafik. Detta ger ett sammanlagt produktionsvärde på 90 miljoner i Norrbottens län. Rennäringen blir därmed den näst största branschen för primärproduktion av livsmedel i Norrbotten.
och fisket naturligtvis En annan viktig del i Norrbotten livsmedelsproduktion är fisket. Sverige landar fisk till ett värde av 800 miljoner kronor. Hur stor del av detta som landas i Norrbotten är svårt att veta. Det finns dock 122 båtar för yrkesmässigt fiske. Viktas dessa efter storlek mätt i brutto-dräktighet (ton) får man fram att 7 procent landas i Norrbotten. Det handlar då om fisk för 55 miljoner. Yrkesfiske i sötvatten kan bidra med fisk för närmare en miljon och slutligen produceras matfisk för 6,5 miljoner i odlingar. Detta ger ett sammanlagt värde på 63 miljoner för fisket i länet. Fritidsfisket och odlingar för utplanteringar är då inte medräknade.
Branschvis uppdelning av produktionsvärde i Norrbotten och i Sverige 2005-2014 med prognos för 2015 (2015 års penningvärde). Norrbotten Sverige I Norrbottens län står de traditionella jordbruksprodukterna enbart för 55 procent av produktionsvärdet i primärledet. 45 procent är renkött, fisk, potatis, köksväxter och bär. I Sverige som helhet står de traditionella jordbruksprodukterna för över 80 procent av produktionsvärdet.
Branschvis uppdelning av produktionsvärde i Norrbotten och i Sverige 2005-2014 med prognos för 2015 (2015 års penningvärde). Norrbotten Sverige
Livsmedelsindustrin Norrbotten Sverige Andel Västerbotten Jämtland Västernorrland Kronoberg Tabell 1. Livsmedelsindustri i Norrbotten och några jämförbara län Antal arbetsställen 129 4182 3,1 % 132 153 112 67 Källa: SCB Antal anställda 1 008 50 315 2,0 % 1023 422 528 606 Produktionsvärde, mnkr 2 685 156 150 1,7 % 2738 993 1 112 1 493 Förädlingsvärde, mnkr 674 39 733 1,7 % 612 253 323 371
Figur : De största företagens betydelse för förädlingsindustrin i Norrbotten. Det finns också ett 30-tal mellanstora förädlingsföretag med en omsättning mellan 5 miljonerna och 100 miljoner kronor. Norrbotten har också ett växande företagande med småskaligt livsmedels-hantverk och gårdsbutiker. Vid en grov inventering hittas drygt 70 företag med småskalig förädling eller försäljning av livsmedel. Sannolikt finns det många fler. Många av dessa har en direkt koppling till primärproduktionen.
Produktion, förädling och konsumtion i Norrbottens län 2014 (1 000 ton för kött, 10 000 ton för mjölk). Sannolikt finns det även potential för ökad odling av spannmål och potatis inom ramen för befintlig förädlingsindustri
Regionala jordbruksstöd skapar förutsättningar - omräknade till kronor per kilo produkt Stödomr 1 Stödomr 2a Spannmål 0,42 0,38 Potatis 0,24 0,21 Mjölk 1,93 1,28 Nötkött (mjölkrastjur) 7,05 6,59 Nötkött (köttras inkl. ko) 22,28 20,76 Griskött 3,67 2,35 Lammkött 16,23 15,26 Ägg 0,90 0,73 Beloppen är ofta angivna per hektar, per djur eller som kombinationer av dessa. Slås allt samman och fördelas efter producerad mängd får man fram följande summor. Beloppen i tabell 2 får dock tolkas med stor försiktighet eftersom det finns stora skillnader i avkastning per hektar eller per djur.
Sammanfattning: Norrbotten Produktionsvärdet för jordbruksproduktionen av livsmedel är 338 milj kr Produktionsvärdet har ökad med 30 milj kr (10 %) inom jordbruksproduktionen sedan 2005, 22 % i resten av landet. Produktionsvärdet inklusive trädgård, rennäring och fiske uppgår till 555 milj kr Norrbotten har 2,5 % av befolkningen men 1,7 % av produktionen i primärled 30 % av produktionsvärdet kommer från mjölk 16 % av produktionsvärdet kommer från rennäringen 15 % av produktionsvärdet kommer från grönsaker, frukt och potatis Förädlingsindustrin är omfattande 129 arbetställen, ca 1000 anställda förädlingsvärde på 700 milj kr samt ett produktionsvärde 2,7 MDR
VAD KOMMER ATT SKE I OMVÄRLDEN? Sid 29 Lantbrukarnas Riksförbund
Global livsmedelsförsörjning OECD/FAO (Utblick 2025) Dämpad produktionsökning 2,1%/år 1,5%/år - långsammare ökning av arealen och produktiviteten - stigande kostnader - resursbegränsningar - ökat tryck på miljön Realt ökade energipriser + 5 % fram till 2025 Sid 30 Lantbrukarnas Riksförbund
Konsumtion och produktion av nötkött 1995 2013 med prognos till 2023 (Milj ton) 80 70 Konsumtion 80 70 Produktion 60 50 60 50 Världen 40 30 20 10 40 30 20 10 Utvecklingsländer EU-28 0 0
Produktion av mjölk 1995 2013 med prognos till 2023 (Milj ton) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Världen Utvecklingsländer EU-28
Vad händer med priserna Enligt FAO/OECED väntas världsmarknadspriserna för spannmål stiga något de närmaste åren. Därefter förväntas de stabiliseras på nivåer ovanför dem som gällde under perioden före 2008, men under de senare årens toppnoteringar. Räknat i dagens penningvärde handlar det om priser kring 1,75 kronor per kilo för brödsäd och 1,65 kronor per kilo för fodersäd. Världsmarknadspriserna på kött och mejeriprodukter väntas också stiga något för allt utan nötkött där priser förväntas sjunka. För EU marknaden innebär detta prisnivåer kring 30 kronor per kilo för nötkött, 17 kronor för gris, 50 kronor för lamm och 3,40 kronor per kilo för mjölk till mejeri. Detta räknat i dagens penningvärde.
Slutsats: Ingen kommer att ropa efter svenska livsmedel på världsmarknaden men det finns intressanta fönster för svensk export av kvalitetsprodukter (i hård konkurrens)
Konsekvenser för Norrbotten För Norrbotten innebär detta att konkurrenstrycket från billiga importprodukter minskar något. Priserna som sådana får dock inte direkt genomslag i Norrbotten. De stora transportavstånden gör att prisnivån i Norrbotten kan vara lägre eller högre beroende på den lokala och regionala balansen. Detta har simulerats i en modellberäkning med datamodellen SASM som är en modell över svenskt jordbruk. Det visar sig då att priserna för animalier skulle kunna ligga lite högre i Sverige än på EU-marknaden och att priserna i Norrbotten skulle kunna ligga något högre än genomsnittet i Sverige. Detta i kombination med de regionala stöden gör att produktionen av animalier skulle kunna öka i Norrbotten men att odlingen av spannmål kan komma att minska. Detta räknat för standardprodukter med förutsättningen att alla jordbrukare i Sverige gör det som de tjänar bäst på att göra.
VAD HÄNDER PÅ DEN SVENSKA MARKNADEN? Sid 36 Lantbrukarnas Riksförbund
Sektorns utveckling 1975-2014. Index - reala värden.
Ton ost Svensk konsumtion av ost 1995-2014 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Svensktillverkad Import Källa: LRF Mjölk, SCB Siffrorna för 2014 är preliminära
BOOM FÖR VEGETARISK MAT Var tionde svensk är vegetarian 6 av 10 vill äta mer vegetariskt Tre nya vegetariska mattidningar lanserades förra året I år lanseras en vegansk version av Vår Kokbok
Direktkonsumtion av rotfrukter och färska köksväxter, kg per person och år Sid 42 Lantbrukarnas Riksförbund Källa: Jordbruksverket, JO 44 SM 1401
Sammanfattningsvis prognos 2020 konsumtion svensk marknad Kategori Mjölk Syrade produkter, smör och grädde Ost Mjöl och gryn Ägg Griskött Nötkött Lamm Kyckling Grönsaker Frukt och bär Utveckling
Utvecklingen av försäljningen fördelat på huvudgrupperna premium-, standard- och lågprissortiment under 2014 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Premium Standard Lågpris Källa: Livsmedelsföretagen 2015 Sid 45 Lantbrukarnas Riksförbund
Ekotrenden 2014 + 38 % svenska ekologiska livsmedelsförsäljningen Värdet har ökat från 11,2 miljarder kr till 15,5 miljarder. Den ekologiska marknadsandelen ökar från 4 % till 5,6 %. ICA: + 55 % Coop: + 40 % Axfood: + 40 % Systembolaget: + 83 % Martin & Servera: +24 % Arla: + 36 %
Utveckla en konkurrenskraftig och innovativ produktion där marknaden växer! Kyckling, Lamm, Ost, Grönsaker, frukt och bär, Ekologiskt Premium Man ska producera det konsumenten vill ha om man vill ha tillväxt
Fundering nr 1: Pris/Kvalitet Huvudstrategi - Att vara olika att skapa skillnader att skapa värden Export Svensk standard Import lågpris Kvantitet Sid 48 Lantbrukarnas Riksförbund
Fundering nr 1: Huvudstrategi: Att vara olika att skapa skillnader att skapa värden att ej vara utbytbar Utveckla en unik marknadsposition för råvaror och produkter från Norrbotten. Arbeta med berättelsen om de norrlänska råvarorna och produkterna - Natur, klimat, höjdläge, jordmån, historia, traditioner etc Arbeta med speciella växtsorter och djurraser, fodertyper, uppfödningssystem (rennäringen typexemplet), odlingssystem som förstärker det unika Arbeta med speciella unika förädlingsmetoder gruvlagrad ost fjälltorkad chark, gruvodlade champinjoner Var noggrann med ursprungsmärkning för råvaran och produkten, geografisk belägenhet helt central i strategin - Land, Län, Landskap, Område ( exv Tornedalen), gård
Norrbottens position är väldigt tydlig Geografi och klimat: Polar, polcirkeln, midnattssol, norrsken, fjäll, älv och hav
Det vilda, det rena, det sunda, det karga
Utveckla smakregionen Norrbotten Bygga identitet och stolthet Norrbottniska specialiteter erövrar Sverige och världen Ta fram flaggskepps produkter Ta fram en Terroir- och merroiratlas för Norrbottens län Utveckla produktfestivaler för flaggskeppsprodukterna Försök att ytterligare tillämpa EU:s ursprungsbeteckningar på produkter/råvaror från Norrbotten Bygg fast värdet i regionen, området eller på gården genom en konsekvent användning av ursprung
Norrbotten: kontrasternas rike - I gränslandet föds de intensiva smakerna och unika produkterna Oändligt solljus och mörker Värme och kyla När sötvatten möter saltvatten
Givna Flaggskepps- produkter Naturliga och rena råvaror Hälsosamma produkter, tydliga intensiva smaker, äkta och ärlig mat
Utveckla en terroir- och merroiratlas Naturliga förutsättningar klimat, jordmån,, odlingsområden havsområden. Historisk uppfödning, odling och fiske samt förädling Traditionella produkter och maträtter Nutida produktion av livsmedel Förslag på hur smakregioner avgränsas - Smakregionerna är produktdrivna och kan vara överlappande och sträcka sig över administrativa gränser.
Fundering nr 2: Åkermarkens potential Åkermarkens användning i Norrbotten 1876 2014, ha
Det finns markpotential för ökad animalieproduktion Grovt räknat krävs 3 till 4 ton torrsubstans grovfoder per djurenhet vid en grovfoderbaserad produktion. Detta ligger i nivå med hektarskördarna för vall i Norrbotten enligt de officiella skördeuppskattningarna. Det skulle alltså vara fullt möjligt att ligga på en djurtäthet på 1, det vill säga med en djurenhet per hektar. Nu ligger genomsnittet på 0,44 de/ha. En djurenhet motsvarar ett vuxet nötkreatur eller ungefär 2 ungdjur eller nästan 7 tackor med lamm Slutsatsen av detta är att de stora arealerna vall har en outnyttjad potential i Norrbotten. Det skulle gå att ha samma mängd djur på halva arealen vilket skulle frigöra 13 000 hektar till annan användning. Djurtätheten skulle då vara 0,88 de/ha.
Fundering nr 3. Hur ska det gå för mjölken? Mjölkproduktion i Norrbotten 1930-2030, trendframskrivning
Det måste finnas ytterligare alternativ för mjölkgårdarna Antal mjölkgårdar 1970-2030 och av antalet mjölkkor 1870-2030
År Antal mjölgårdar i Norrbotten Försvunnit sedan 1970 1970 2700 2000 269 90% 2015 80 97% 2030 28 (prognos enligt nuvarande nedläggningstakt) 99% 2050 6 (prognos) 99,8%
Värdemässig urholkning av jordbrukssektorn Nedläggning av mjölkproduktion 25 000 kr/ha Nötkreatursuppfödning 15 000 kr/ha Foderspannmål Extensiv avsaluvall 7000 kr/ha Obrukad åker 0 kr/ha
Värdemässig uppgradering Mjölkproduktion 25 000 kr/ha Nedläggning Uppfödning av nötkreatur 15 25 000 kr/ha Lamm Nötkött Vilt Nötköttproduktion inklusive förädling/försäljning 45 000 kr/ha Fortsatt mjölkproduktion split Normal leverans till mejeri Egen förädling (ca 120 mejerister idag, växer med ca 2 per månad) Glass Ost Ostkaka Mejeri.och försäljning
Fundering nr 4: Spillvärmen flödar
Växthus- och frilandsodling med industriell spillvärme Elleholm - centrum för uthållig växthusodling - ett tillväxtprojekt Elleholms tomat AB är näst störst i Sverige på tomat. Företaget har idag cirka 6 hektar växthusyta och 49 personer anställda. Spillvärme från Södra Cell ger en hållbar tomatproduktion av svensk tomat. Ny teknik där lågtempererat vatten används gör att möjligheterna att nyttja spillvärme ökar. Enligt en uppskattning av Tomas Lilja som driver anläggningen skulle arealen kunna ökas till 40 hektar under glas.
En anläggning på 40 hektar under glas är för stor för ett enskilt företag. Det skulle istället kunna bli ett centrum för uthållig växthusodling där flera företag samverkar. Det handlar då inte bara om tomat utan om en rad andra växthusodlade frukter och grönsaker. Detta centrum skulle ha ett produktionsvärde på 300 miljoner och sysselsätta 500 personer. Det skulle också skapa förutsättning för omfattande förädling av de olika grönsakerna. Detta skulle kunna öka värdet av grönsakerna och sysselsätta några hundra personer till.
Elleholm - centrum för uthållig växthusodling och integration Idag har 40 av de 49 personerna som jobbar med tomatodlingen utländsk härkomst. Detta visar att växthusproduktionen redan idag har en stor betydelse för integrationen av nya svenskar. I ett centrum för uthållig växthusodling skulle detta systematiseras i en genomtänkt satsning. Växthusodlingen är intressant för integrationen ur flera aspekter. En är att det finns många arbetsuppgifter som passar personer med låg utbildning och svaga kunskaper i svenska. En annan är att det är att odling av grönsaker är något som många har tidigare erfarenheter av. I många fall kan personer med annan kulturell bakgrund ha kompetens och kunnande som vi saknar. De kan till exempel introducera nya grönsaker som vi inte tidigare odlat i Sverige men som både kan vara uppskattade på marknaden och fullt möjliga att odla.
Fundering nr 5: Fiskodling i kraftverksdammar
Fundering nr 6:
Fundering nr 7: Kan vi förmå den offentliga upphandlingen att köpa mer svenskt?
Fundering nr 8: Mer lokal mat i butik och restaurang - Utveckla kontakten mellan handlare och lokala producenter Utveckla en mötesplats mellan handlare och lokala producenter inriktad på affärer. Både förädlade produkter och råvaror (kött, grönsaker mm.) bör ingå. På mötesplatsen görs både affärer, men också en bedömning av produkten/råvaran för att underlätta utveckling. Ett utvärderingsteam (marknadsråd)av kock, handlare, marknadsförare bedömer produkterna/råvarorna och ger utvecklingsråd Utveckla den regionala deli-disken - bygg status och stolthet genom att öka innehållet av regionala delikatesser i butikerna. Utbilda producenter för försäljning till dagligvaruhandeln
Unika möjligheter i ett unikt län Norrbottens position är otroligt tydlig extremt exotiskt i ett internationellt perspektiv Kontrasterna skapar berättelsen och de intensiva smakerna (fjäll möter lågland, sötvatten möter saltvatten, värme möter kyla, det vilda möter människans kultur kraftverksdammar, industrin, gruvor och jordbruk) Flaggskeppsprodukterna finns redan kalix löjrom, renköttet, tunnbrödet, mandelpotatisen och bären Det finns också en betydande produktion av mjölk, nötkött och gris, men även lamm och ägg. Dessa produkter är inte lika unika. I många fall är produktionskostnaderna också högre på grund av det geografiska läget. Detta kompenseras dock i många fall av jordbruksstöden där producenterna i Norrbotten får lite mer än de som finns i södra Sverige. Tack vara detta har produktionen kunna konkurrera på någorlunda samma villkor som i övriga Sverige. Potatis, grönsaker och spannmål som odlas så långt norr ut är unikt i världen och det ger givetvis även en speciell karaktär åt produkten
Unika möjligheter i ett unikt län Norrbotten utmärker sig genom att det finns mer förädlingsindustri än primärproduktion för flertalet jordbruksprodukter. Detta skapar goda förutsättningar att expandera primärproduktionen. Det finns stora arealer vall som utnyttjas ganska extensivt. Åkerareal finns för en fördubblad kött och mjölkproduktion Det finns nedlagda gruvor som kan användas för odling av svamp och lagring av ost Det finns stora mängder industriell spillvärme som kan användas för växthusoch frilandsodling (tunnlar) Det finns kraftverksmagasin som kan användas för fiskodling