Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Statsbudgeten Huvudtitel 26 INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet är ett ministerium för intern säkerhet och migration, med uppgift att svara för upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet, polisförvaltningen, den privata säkerhetsbranschen, styrningen av räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten, gränssäkerheten och sjöräddningsverksamheten, utbildningen inom den civila krishanteringen och den nationella beredskapen samt regionförvaltningens gemensamma beredskap för undantagsförhållanden och störningar frågor som gäller finskt medborgarskap, invandring, återflyttning och internationellt skydd. I enlighet med regeringsprogrammet är Finland världens tryggaste land när det gäller boende, företagande och arbete. För att uppnå detta prioriteras följande områden: strategiska kärnuppgifter inom den interna säkerheten och centrala tjänster för medborgarna internationell verksamhet digitalisering och cyberframtid dessutom strävar man efter att säkra funktionsförmågan när det gäller kärnuppgifterna genom en effektivisering av verksamheten och en revidering av strukturerna. Beskrivning av verksamhetsmiljön Upprätthållandet av den inre säkerheten och främjande av en balanserad invandring är primära uppgifter för staten som utsätts för krav från såväl hela samhället som olika aktörer inom förvaltningsområdet. Förutsättningen för att bevara en god säkerhetsnivå i landet är både samhällspolitiska åtgärder och ändringar i individernas och organisationernas verksamhetssätt. Centralt för genomslagskraften och kvaliteten hos de offentliga säkerhetstjänsterna är att uppmärksamhet fästs vid möjligheterna till samarbete mellan olika myndigheter och verksamhetssätt. Förnyelse och kreativitet är de viktigaste faktorerna för förändring i framtiden. Trots förändringen i befolkningsstrukturen antas Finland även i den närmaste framtiden förbli ett lugnt civilt samhälle där man respekterar det rättvisa och jämlika samhällets tradition och omfattar betydelsen av de offentliga tjänsterna. Polariseringen av den sociala strukturen är ett oemotsägligt faktum och i detta avseende är det av central betydelse att stärka människornas känsla av sammanhållning då man strävar efter att förhindra att fattigdom och utsatthet kumuleras. Ett viktigt sätt för stärkande av det trygga samhällets värderingar är att påverka människors attityder, värden och beteende. Internationaliseringen, den teknologiska utvecklingen och den ökade miljömedvetenheten samt riskmedvetenheten kan ändra uppgiftsområdet för den inre säkerheten redan inom den närmaste framtiden. En central utmaning är att förutse den politiska, ekonomiska, teknologiska, sociala och ekologiska utvecklingen samt att garantera att man snabbt och flexibelt kan reagera på ändringar. Också internationaliseringen har fört med sig ett antal yttre faktorer som det är nödvändigt att beakta. De globala utmaningarna betonar betydelsen av samarbete vid bekämpningen av såväl miljöhoten som den internationella brottsligheten och terrorismen. Systemriskerna i de tekniska systemen är ett betydande hot för samhället och den inre säkerheten. Europeiska unionen har stor betydelse inom alla samhällssektorer. Inom inrikesministeriets ansvarsområde strävar man efter att genomföra de anpassningsåtgärder som avser den offentliga ekonomin på så sätt att man kan säkerställa funktionsförmågan för myndigheterna inom förvaltningsområdet i deras viktigaste uppgifter. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

Statsbudgeten Tack vare invandringen kan man förebygga en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Inom många branscher har invandringen redan en avsevärd betydelse för tillgången till arbetskraft. Migrationsförvaltningens verksamhet påverkas av det ökade antalet asylsökande. Det är svårt att uppskatta antalet sökande under. Anslagen i budgetpropositionen har dimensionerats enligt ca 15 000 asylsökande. De personer som fått ett positivt beslut om asyl placeras så fort som möjligt i kommunerna. Avsikten är att antalet kvotflyktingar per år ska hållas vid 750 1 050 flyktingar. Finland påverkas också av EU:s gemensamma beslut om att omplacera asylsökande till följd av den svåra flyktingsituationen i medelshavsområdet. Förvaltningsområdet är arbetskraftsintensivt. Det är också beroende av fungerande IKT- och kontrollsystem samt utrymmen för kundservice och funktionell materiel. De yttre förändringarna i verksamhetsmiljön, såsom internationaliseringen och den ökade kulturella mångfalden, den allt mer invecklade rättsliga regleringen, EU-rättens ökade betydelse, det ökade antalet ärenden som kräver djupgående sakkunskap inom olika specialområden samt pensioneringar medför vid sidan av det ekonomiska läget stora utmaningar för verksamheten. För att den interna säkerheten ska kunna bevaras eftersträvas en betydande effektivisering av verksamheten och strukturella reformer inom förvaltningsområdet. Å ena sidan skapar ändringarna i verksamhetsmiljön nya möjligheter att utveckla verksamheten och förbättra servicenivån och kvaliteten, å andra sidan påverkas verksamhetsramarna av den krympande finansieringen. Minskningen av antalet årsverken förutsätter att verksamheterna effektiviseras och rationaliseras och att arbetets effektivitet förbättras. Arbetslivets förnyelse och utvecklingen av en innovativ offentlig förvaltning är centrala förändringsfaktorer även inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Samhälleliga effekt Statsrådet ställer upp följande samhälleliga effekt för inrikesministeriets förvaltningsområde för : Tjänsterna inom den inre säkerheten och myndigheternas handlingsförmåga ska tryggas i hela landet. I fråga om den inre säkerheten ska servicenivån förbättras med hjälp av digitalisering och ny teknologi. Reformer ska genomföras på ett kundorienterat sätt och med främjande av den regionala jämlikheten. För att man i nödsituationer snabbt ska kunna få hjälp förutsätts det utöver att verksamheten vid nödcentralerna är effektiv även att tyngdpunkten inom säkerhetsverksamheten överförs från fasta verksamhetsställen till rörliga enheter. Resurserna för gränssäkerheten och den inre säkerheten ska granskas och omfördelas med beaktande av nya hotbilder och av det säkerhetspolitiska läget. Gemensamma instrument för att bekämpa terrorism, internationell brottslighet och hybridhot ska hittas. Invandringen är balanserad. Myndighetsprocesserna vid behandlingen av asylansökningar ska påskyndas, besluten om återsändande ska fattas utan dröjs och missbruk avvärjas. Polisväsendet I fråga om polisväsendet läggs särskild vikt vid åtgärder för att förebygga och minska brott, ordningsstörningar och olyckor, för att bekämpa den organiserade brottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och den grå ekonomin samt för att trygga polisens beredskap, serviceförmåga och synlighet. Polisväsendet medverkar dessutom i arbetet för att främja ett positivt säkerhetstänkande och en trygg livsmiljö för medborgarna. Sådana projekt och brott som kan utgöra fara för stats- och samhällsordningen eller för rikets inre och yttre säkerhet ska avvärjas. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

Statsbudgeten Nyckeltal Antal strafflagsbrott, högst 474 532 475 000 475 000 Gatusäkerhetsindex, minst (1999=100) 1) 97,5 85 84 Trafiksäkerhetsindex, minst (1999=100) 2) 175,3 170 170 Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet, medeltal, minst, på skalan 1 4 3) 3,3-3,3 Medborgarnas trygghetskänsla, medeltal, minst, på skalan 1 4 4) 3,0-2,9 Antal terrordåd, st. - - - Medborgarnas förtroende för skyddspolisen, % 80 85 85 Skyddspolisen, framgångsrik verksamhet, % 69 80 80 1) Gatusäkerhetsindex är ett tal för det viktade sammanlagda antalet rån, fall av misshandel, skadegörelse och ratt- och trafikfylleri som anmälts till polisen. Det sammanräknade antalet ställs i relation till invånarantalet i området. Ju större indextalet är desto bättre är läget jämfört med det nationella genomsnittet 1999. 2) Trafiksäkerhetsindex beskriver antalet registrerade bilar och motorcyklar dividerat med det viktade antalet döda och skadade i trafiken. 3) Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "I vilken utsträckning litar ni på följande myndigheters verksamhet?", 1 = väldigt lite, 2 = ganska lite, 3 = ganska mycket, 4 = väldigt mycket. Källa: Polisbarometern 2012 och. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år. 4) Medborgarnas trygghetskänsla mäts i polisbarometerundersökningen med frågan "Hur allvarligt problem anser ni att brottsligheten i närområdet är?", 1 = väldigt allvarligt, 2 = ganska allvarligt, 3 = inte särskilt allvarligt, 4 = inte alls allvarligt. Källa: Polisbarometern 2012 och. En undersökning av medborgarnas åsikter vartannat år. Gränsbevakningsväsendet Gränsbevakningsväsendets samhälleliga effekt är att upprätthålla gränssäkerheten, säkra en smidig gränstrafik, ge handräckning till myndigheterna i de glesbebyggda gränstrakterna och kustområdena, öka säkerheten till havs och delta i det militära försvaret. Effekten genomförs kostnadseffektivt på land, till havs och i luften även under svåra naturförhållanden och vid alla slag av störningar och undantagsförhållanden i samhället. Nyckeltal/mätare Samhälleliga verkningar (ind.) 109 103 106 Effekter (ind.) 99 95 94 Upprätthållande av gränssäkerheten (1 5) 4,1 3,9 3,9 Säkrande av en smidig gränstrafik (1 5) 4,8 4,8 4,8 Ökad säkerhet till havs (1 5) 4,5 4,0 4,0 Deltagande i det militära försvaret (1 5) 3,8 3,9 3,9 Myndighetshandräckning i de glesbebyggda gränstrakterna och kustområdena (1 5) 3,8 3,4 3,4 Kostnadseffektivitet (ind.) 119 111 118 Räddningsväsendet Ett centralt samhälleligt effekt för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor, och personskador och skador på egendom i samband med dem. När olyckor inträffar är det räddningsväsendets uppgift att ge snabb och effektiv hjälp och att försöka minimera skadorna till följd av olyckorna. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

Statsbudgeten Nyckeltal Antal eldsvådor, högst (exkl. skogs- och markbränder) (st.) 10 514 11 000 11 000 varav antalet byggnadsbränder, högst (st.) 1) 5 956 5 400 5 400 Antal omkomna i bränder, 5 års medeltal, högst (pers.) 75 72 69 Räddningsväsendets genomsnittliga insatstid vid brådskande uppdrag, högst 9:36 9:31 9:20 Förtroende för räddningsväsendet, % av befolkningen 2) 98 - - 1) Inklusive byggnadsbränder. 2) Källa: TNS Gallup-undersökning som genomförs vart tredje år. Nödcentralsverksamhet Ett centralt samhälleligt effekt för nödcentralsverksamheten är att främja befolkningens säkerhet. Systemet utvecklas genom att ett för myndigheterna gemensamt nödcentralsdatasystem tas i bruk i alla nödcentraler före utgången av mars 2017. Nyckeltal Nödcentralen tar snabbt emot nödsamtal Nödsamtal som tas emot inom 10 sekunder (x % av nödsamtalen) 95 90 85 De som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralsverkets tjänster I vilken mån de som ringt nödnumret är nöjda med nödcentralernas tjänster (på skalan 1 5), minst 4,42-4,0 Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet Nödcentralsdatasystemets funktionssäkerhet (nyttjandegrad), (%) 100 100 100 Invandring Invandringen är planerad och kontrollerad. Myndighetsprocesserna vid behandlingen av asylansökningar ska påskyndas, besluten om återsändande ska fattas utan dröjs och missbruk avvärjas. Personer som gjort sig skyldiga till grova brott, återfallsbrottslingar och utlänningar som är farliga för den allmänna ordningen ska avlägsnas ur landet snabbare än hittills. En arbetskraftsinvandring som stärker sysselsättningen och de offentliga finanserna i Finland, förbättrar försörjningskvoten samt gynnar en internationalisering av ekonomin i Finland ska främjas. Kriterierna för familjeåterförening preciseras i överensstämmelse med EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Antalet kvotflyktingar ska hållas åtminstone på samma nivå som under de senaste åren, på så sätt deltar vi i den internationella ansvarsfördelningen. I samarbete med arbets- och näringsministeriet säkras en snabb placering i kommunerna av kvotflyktingar och sådana asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. Nyckeltal Genomsnittlig behandlingstid (dygn) Invandring uppehållstillstånd för arbetstagare (inkl. arbets- och näringsbyråns delbeslut) 86 65 65 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

Statsbudgeten Nyckeltal uppehållstillstånd för studerande 21 30 30 Internationellt skydd, total behandlingstid exklusive tid för överklagande asylansökningar 170 180 140 Medborgarskapsansökningar, total behandlingstid medborgarskapsansökningar 224 244 238 Oförändrade överklagade beslut av Migrationsverket (%) 1) > 95 > 95 > 95 Väntetid vid förläggningarna för placering i en kommun, i genomsnitt högst mån. 2) 1,5 2,0 2,0 1) Målet är att de avgöranden i fullföljdsdomstolarna där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av ett fel i Migrationsverkets lagtolkning eller förfarande ska vara mindre än 5 procent av det totala antalet besvär. Sådana beslut där Migrationsverkets beslut upphävs på grund av omständigheterna beaktas inte här. 2) Tid som går åt från delfåendet av beslut om beviljande av uppehållstillstånd till inflyttning till kommunen. Antal årsverken inom inrikesministeriets förvaltningsområde Inrikesministeriet 256 210 203 Förvaltningens IT-central 411 420 375 Polisväsendet 10 078 10 173 10 116 Gränsbevakningsväsendet 2 685 2 711 2 705 Räddningsinstitutet (inkl. CMC) 129 141 118 Nödcentralsverket 664 627 590 Migrationsverket 293 289 469 Statliga förläggningar 90 120 120 Sammanlagt 14 606 14 691 14 696 Konsekvenser för jämställdheten Likabehandling av personalen utgör en del av god personalpolitik och hör till all arbetsgivarverksamhet. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde iakttas regeringens jämställdhetsprogram och de allmänna riktlinjerna för inrikesförvaltningen i syfte att främja likabehandling. Hur en för jämställdhet och likabehandling uppnås följs som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Uppföljningen samordnas av gruppen för samordning av jämställdhets- och likabehandlingsärenden vid inrikesministeriet. Könsperspektivet beaktas i all verksamhet vid ministeriet. Jämställdheten mellan kvinnor och män främjas på ett inriktat och planmässigt sätt. Man skapar och etablerar sådana tillvägagångssätt genom vilka man kan säkerställa att jämställdhet främjas i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Under kommer ministeriet att uppdatera både likabehandlingsplanerna och jämställdhetsplanerna så att de stämmer överens med den nya diskrimineringslagen och den reviderade jämställdhetslagen. Vid förvaltningens IT-central HALTIK har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren. Planen utvärderas årligen och jämställdheten bland personalen följs upp med hjälp av både regelbundna enkäter och statistiskt material. Inom polisförvaltningen strävar man efter att främja jämställdhet mellan könen med hjälp av resultatstyrning och jämställdhets- och likabehandlingsplaner. Till följd av den nya diskrimineringsplanen och ändringarna i jämställdhetslagen görs jämställdhets- och likabehandlingsplanen upp år. År genomfördes reformen av polisens förvaltningsstruktur. Detta är den mest väsentliga åtgärden inom polisförvaltningens effektivitets- och resultatpro- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

Statsbudgeten gram. Syftet med PORA III- projektet har främst varit att bevara den nuvarande goda nivån på polisverksamheten. I enlighet med syftet har minskningarna i årsverken inom polisens operativa verksamhet varit så små som möjligt, men i enlighet med de uppställda en för projektet har et för stödfunktionernas resultatområde varit så omfattande minskningar som möjligt. De kvinnor som arbetar inom polisförvaltningen har främst kontorsuppgifter och uppgifter i anslutning till tillståndsförvaltningen. Av polismännen är kvinnornas andel relativt liten. Åtagandet att minska personalen i stödfunktioner och förvaltningsuppgifter har således berört kvinnodominerade personalgrupper, även om också antalet årsverken utförda av män har minskat när det varit fråga om annan personal än polispersonal. Utgångspunkten för Gränsbevakningsväsendets verksamhet, både som myndighet och arbetsgivare, är att alla människor ska behandlas jämlikt och lika. Iakttagandet av principen om likabehandling gäller särskilt vid behandlingen av personer i den gränsöverskridande trafiken. I utbildningen av gränsbevakningsmän fäster man särskild vikt vid att personer av olika etniskt ursprung och från olika kultur ska bemötas på lika grunder. Av Gränsbevakningsväsendets personal tjänstgör 86 % i militära tjänster. Kvinnornas andel av de militära tjänsterna är 4 % (år ). Målet är att antalet kvinnor ska öka ytterligare, särskilt med hjälp av positiv särbehandling vid rekryteringen av gränsbevakare. Jämställdhets- och likabehandlingsplanen för Gränsbevakningsväsendet uppdateras med beaktande av de ändringar i lagstiftningen om jämställdhet och likabehandling som trädde i kraft i början av året. Åtgärderna för att förbättra servicen på svenska och samiska fortsätter. Vid Räddningsinstitutet har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan och en verksamhetsplan för institutets jämställdhet där ärenden som hör till likabehandling av eleverna poängteras. Båda planerna ses över och uppdateras inom ramen för de tillgängliga resurserna. Jämställdhet och likabehandling beaktas i all verksamhet och det ordnas informationsmöten och utbildning i ämnet både för personal och för studerande. När det gäller studerandena samarbetar man med studentföreningarna. Vid Nödcentralsverket har man gjort upp en jämställdhets- och likabehandlingsplan för åren. Planen uppdateras hösten. Den operativa utbildningen och rekryteringen är könsneutral och personalens könsfördelning följs upp. För närvarande söker flera kvinnor än män till operativa uppgifter. Av den totala personalen utgör kvinnorna nästa två tredjedelar. Det utförs årligen en personalenkät bland de anställda vid Nödcentralsverket och i den ingår frågor som gäller jämställdhet och icke-diskriminering. Man ingriper i de problem som uppdagas och vidtar åtgärder för att främja likabehandling och jämställdhet. Jämställdhets- och likabehandlingsplaner har utarbetats för såväl migrationsverket som alla förläggningar. Av migrationsverkets plan görs en mera omfattande uppdatering vart tredje år. Förläggningarnas planer uppdateras årligen. Asylsökandena statistikförs på basis av kön. Av de asylsökande är årligen cirka 70 % män. Till följd av sökandenas könsfördelning är kostnaderna för mottagandet högre för män än för kvinnor. Förläggningarna har dock strävat efter att i sin verksamhet beakta jämställdhetsprinciperna också vid behandlingen av asylsökande och när det gäller kvinnors och flickors ställning som en eventuellt utsatt grupp. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

Statsbudgeten Förvaltningsområdets anslag År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 01. Förvaltning 138 577 99 772 102 526 2 754 3 01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 21 774 16 409 14 817-1 592-10 03. Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) 21 22 22 0 20. Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) 12 890 8 917 8 917 0 (22.) EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år) 21 500 4 603-4 603-100 23. Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) 1 439 1 739 1 439-300 -17 24. EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år) 10 480 6 288 13 080 6 792 108 29. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) 69 716 60 529 63 019 2 490 4 50. Vissa understöd (fast anslag) 248 215-33 -13 66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) 757 1 017 1 017 0 10. Polisväsendet 742 041 741 980 750 316 8 336 1 01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 731 422 734 180 717 972-16 208-2 02. Skyddspolisens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 19 344 19 344 0 20. Utgifter för transporter i samband med avlägsnande ur landet och hämtning (förslagsanslag) 3 619 3 800 6 000 2 200 58 21. Gemensamma omkostnader för KEJO-projektet (reservationsanslag 3 år) 7 000 4 000 7 000 3 000 75 20. Gränsbevakningsväsendet 230 689 242 123 243 575 1 452 1 01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 229 939 229 813 228 865-948 0 70. Anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster (reservationsanslag 5 år) 750 12 310 14 710 2 400 19 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

Statsbudgeten År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 96 570 80 494 76 246-4 248-5 01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 16 362 14 398 12 774-1 624-11 02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 70 157 55 590 52 966-2 624-5 20. Särskilda utgifter (förslagsanslag) 1 951 2 406 2 406 0 43. Kommunikationsnät för säkerhetsmyndigheterna (reservationsanslag 3 år) 8 100 8 100 8 100 0 40. Invandring 81 278 61 667 158 241 96 574 157 01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år) 26 809 26 355 39 229 12 874 49 20. Samhällsorientering för återflyttare (förslagsanslag) 567 876 876 0 21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag) 43 984 25 852 87 652 61 800 239 63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag) 9 918 8 584 30 484 21 900 255 Sammanlagt 1 289 155 1 226 036 1 330 904 104 868 9 Det totala antalet anställda 14 606 14 691 14 696 01. Förvaltning F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet Inrikesministeriet genomför i enlighet med regeringsprogrammet de strategiska linjedragningarna och de funktionella resultaten för verksamheten inom polisväsendet, Gränsbevakningsväsendet, räddningsväsendet, Nödcentralsverket samt migrationsförvaltningen. För dessa redogörs det närmare i motiveringarna till de olika kapitlen under huvudtiteln. Förvaltningsområdets informationsförvaltning Inrikesministeriets informationsförvaltning ansvarar för utvecklingen, den strategiska styrningen och övervakningen av ministeriets och förvaltningsområdets gemensamma informationsförvaltning och dess informationssäkerhet. Förvaltningens IT-central (HALTIK) hör till informationsförvaltningens resultatstyrning. Som en strategisk servicecentral inom förvaltningsområdet anskaffar, utvecklar och upprätthåller HALTIK data- och kommunikationstekniska tjänster för god tillgänglighet och säkerhet vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar. EU:s fonder Inrikesministeriet ansvarar för den nationella administrationen av Europeiska unionens allmänna program om solidaritet och hantering av migrationsströmmar 2007. Under avslutas de projekt som finansieras av de fonder som genomför det allmänna programmet och de sista årsprogrammen rapporteras. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8

Statsbudgeten Under programperioden 2020 inrättas två nya fonder inom området för inrikes frågor i EU, dvs. fonden för inre säkerhet och asyl-, migrations- och integrationsfonden. Fonden för inre säkerhet indelas i ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. Genom fonden för inre säkerhet kan man finansiera projekt eller åtgärder som i enlighet med EU:s strategi för den inre säkerheten stöder en gemensam visumpolitik och gränskontroll, medlemsstatens beredskap när det gäller polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. Syftet med stödet är att stärka medlemsstaternas funktionsförmåga, utveckla skydds- och stödfunktioner för vittnen och brottsoffer, främja samarbete och samordning när det gäller informationsutbyte, genom utbildning främja den europeiska myndighetskulturen när det gäller brottsbekämpning, stärka den grundliga kartläggningen av risker och hot i medlemsstaterna, på EU- nivå och på nationell nivå skapa en effektivare koordinering vid kriser och på alla områden stärka skyddskapaciteten när det gäller skillnaderna i medlemsstaternas kritiska infrastruktur. Genom asyl-, migrations- och integrationsfonden kan man stödja åtgärder som stärker och utvecklar det gemensamma asylsystemet, stöder laglig invandring och som främjar integration, utvecklar strategier för återvändning och ökar medlemsstaternas gemensamma ansvar och ansvarsfördelning. Inrikesministeriet ansvarar för den nationella förvaltningen av fonderna. Civil krishantering Inrikesministeriet ansvarar för att Finland har beredskap att delta i internationell civil krishantering. Beredskapen för civil krishantering i hemlandet utvecklas och upprätthålls så att deltagarnivån och sakkunskapen hos de experter som skickas ut motsvarar prioriteringarna i Finland. I den civila krishanteringsverksamheten främjas helhetssynen genom samarbete som gäller användningen av militära och civila resurser. Genom ett omfattande samarbete med intressentgrupper förbättras kommunikationen och informationsutbytet mellan förvaltningsområdena och frivilligorganisationerna i den civila krishanteringen. 01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 14 817 000 euro. F ö r k l a r i n g : Inrikesministeriet ställer upp följande preliminära resultat för sin verksamhet : Produktion och kvalitetsledning Regeringsprogrammet och strategin för den inre säkerheten genomförs. Styrningen inom ministeriets ansvarsområde främjar uppnåendet av de samhälleliga effekten och en för resultatet av verksamheten. Samarbete utförs i fråga om förvaltningsområdet samt med de övriga ministerierna i syfte att uppnå en i regeringsprogrammet beträffande sådana verksamhetssektorer som i första hand kan anses höra till inrikesministeriets ansvarsområde. Planeringen och uppföljningen av ministeriets och dess förvaltningsområdes verksamhet och ekonomi utförs på ett systematiskt och övergripande sätt. Ministeriets lagstiftningsarbete uppfyller statsrådets kvalitetskrav. Planmässigheten, samarbetet och kunnandet stärks i beredningen av lagstiftning. Funktionell effektivitet Man skapar förutsättningar för att öka ministeriets effektivitet och produktivitet. Projekt enligt effektivitets- och resultatprogrammet för ministeriets förvaltningsområde genomförs. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9

Statsbudgeten Utvecklande av mänskliga resurser Årsverken 256 210 203 Sjukfrånvaro (dagar/årsv.) 7,5 7,5 7,5 Arbetstillfredsställelseindex (1 5) 3,7 3,8 3,8 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 22 558 16 909 15 017 Bruttoinkomster 920 500 200 Nettoutgifter 21 638 16 409 14 817 Poster som överförs överförts från föregående år 2 941 överförts till följande år 3 077 Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Polisstyrelsens hyresutgifter (överföring till moment 26.10.01) -355 Politisk verksamhet (regeringsprogr. ) -65 Totalrenovering av IM:s lokaler vid Kyrkogatan 12 (överföring till moment 23.01.01) -250 Överföring från moment 26.10.01 (2 årsv.) 175 Överföring från moment 26.30.01 (1 årsv.) 65 Överföring till moment 23.01.01 till följd av inrättandet av statsrådets förvaltningsenhet (-5 årsverken) -894 Överföring till moment 23.01.02-75 Koncentrering av statens skadeståndsverksamhet (överföring till moment 28.20.01) 8 Löneglidningsinbesparing -97 Lönejusteringar 112 Omkostnadsinbesparing (regeringsprogr. ) -100 Produktivitetsinbesparing i omkostnaderna -108 Från upphandling till betalning -besparing (regeringsprogr. ) -8 Sammanlagt budget 14 817 000 I tilläggsb. -295 000 budget 16 409 000 bokslut 21 774 000 03. Omkostnader för Förvaltningens IT-central (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 22 000 euro. -1 592 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10

Statsbudgeten F ö r k l a r i n g : Förvaltningens IT-central (HALTIK) producerar för statsrådet och säkerhetsmyndigheterna informations- och kommunikationstekniska tjänster (IKT-tjänster) för god tillgänglighet och säkerhet. Inkomster och utgifter för HALTIK:s serviceverksamhet har nettobudgeterats under detta moment. Verksamhetens utgifter finansieras med hjälp av de inkomster av tjänsterna och expertverksamheten som inflyter under momentet. Mål för resultatet av verksamheten Det viktigaste et för HALTIK är att trygga serviceproduktionen enligt kundernas behov och säkerställa kvaliteten på servicen. Säkerhetsnätets användare håller på med betydande informationsförvaltningsprojekt och totalreformer av datasystemen. Utöver underhållet av kritiska system är ett av de viktigaste en under hela ramperioden att projekten och reformerna lyckas. Mål enligt service Datakommunikationstjänsten producerar de kommunikationsförbindelser och den service som krävs för användningen av andra tjänster. Datakommunikationens servicenivå förblir hög och antalet incidenter minskar. Datacentertjänsten producerar tjänster som gäller kapacitet och utrustningsutrymmen och med vars hjälp datasystemens helhetsfunktion bibehålls och säkerställs på en hög nivå. Genom tjänsterna för integration och applikationsplattformer möjliggörs en flexibel placering av kundernas informationssystem och ett systemoberoende informationsutbyte. Tyngdpunkten i underhållsservicen för informationssystemen ligger på underhåll och utveckling av säkerhetskritiska datasystem. Terminalutrustningstjänsten producerar på ett ekonomiskt och funktionellt effektivt sätt tjänster för hela livscykeln för standardiserad, certifierad och godkänd terminalutrustning Kommunikationstjänsten säkerställer att de kommunikationslösningar som är tillgängliga för aktörerna inom den inre säkerheten hålls på en hög nivå och att det är tekniskt möjligt att nå myndigheterna. Service Desk-tjänsten producerar på ett effektivt sätt tjänster som fungerar i enlighet med en enhetlig process. Regiontjänsten producerar flexibelt och effektivt regionala informationstekniska stödtjänster som stöd för kundernas operativa uppgifter. HALTIK genomför med framgång de viktigaste utvecklingsprojekten för användarna av säkerhetsnätet. Åtgärder för att uppnå resultatet av verksamheten För kommunikationen tryggas en störningsfri verksamhet under alla förhållanden och nätverkssäkerheten förbättras. Man koncentrerar servrar och fortsätter rationaliseringen till huvudsalar. Stödet för användningen av och problemlösningen för systemen utvecklas ytterligare. Servicebegäran tas emot ur kundens perspektiv vid ett enda serviceställe som fungerar virtuellt. Servicekvaliteten förbättras och verksamheten utvecklas genom att processerna för tjänstehanteringen främjas. Projektverksamhetens kvalitet förbättras genom man förenhetligar projektpraxis och testningsprocesser samt genom att man tar i bruk verktyg för hantering av systemarkitekturerna och för systemutveckling. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11

Statsbudgeten Mål för resultatet av verksamheten angivna enligt mätare Funktionell effektivitet Terminalutrustning som stöds antal/årsv. 164 228 229 Virtuell relation (logiska servrar/fysisk server) 5,77 6,00 6,20 Mottagen begäran om service, antal/årsv. 11 064 11 000 11 000 Mottagen begäran om service (SLA-%) 92,8 87,5 88,0 Prestationer och kollektiva nyttigheter Terminalutrustning som stöds, st. 19 309 30 000 30 000 Videokonferenser, antal 178 982 250 000 260 000 Mottagen begäran om service, antal 221 278 240 000 240 000 Serviceförmåga och kvalitet Kundtillfredsställelse (1 5) 2,90 3,03 3,10 Mål för hantering och utvecklande av personalresurser Mänskliga resurser Arbetstillfredsställelseindex 3,0 3,5 3,5 Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv. 10,4 8 7,8 Antal anställda sammanlagt, årsv. 411 420 375 av vilka i fast anställningsförhållande 352 358 316 Kvinnor, % 32 36 36 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 65 857 63 000 60 700 Bruttoinkomster 65 625 62 978 60 678 Nettoutgifter 232 22 22 Poster som överförs överförts från föregående år 230 överförts till följande år 19 budget 22 000 budget 22 000 bokslut 21 000 20. Gemensamma utgifter inom informationsförvaltningen (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 8 917 000 euro. Anslaget får användas till utgifter för upprätthållande och utvecklande av inrikesförvaltningens stamnät och ministeriets lokalnät samt av datasystem i gemensam användning, för driftsutgifter för projektet för främjande av nätsäkerheten (TUVE) och för utgifter för underhåll av S-TUVE-nätet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12

Statsbudgeten F ö r k l a r i n g : Beräknad användning av anslaget (euro) Internt köpta tjänster (TUVE) 6 400 000 Nätavgifter (S-TUVE) 2 400 000 Övriga gemensamma informationsförvaltningsutgifter för inrikesministeriets förvaltningsområde 117 000 Sammanlagt 8 917 000 budget 8 917 000 budget 8 917 000 bokslut 12 890 000 (22.) EU:s andel i anslutning till ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (reservationsanslag 3 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten. budget 4 603 000 bokslut 21 500 000 23. Beredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 439 000 euro. Anslaget får användas 1) till verksamhet i anslutning till den nationella beredskapen för civil krishantering 2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt inom den civila krishanteringen som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder 3) till avlönande av personal motsvarande högst 33 årsverken. I nettobudgeteringen beaktas de inkomster som fås från den samfinansierade verksamheten. De andra parternas betalningsandelar som kommer in som intäkter från de forskningsprojekt som genomförs på Krishanteringscentrets ansvar och utgifterna för projektet kan nettobudgeteras under momentet. F ö r k l a r i n g : Krishanteringscentret, som finns vid Räddningsinstitutet, svarar under inrikesministeriets ledning på ett övergripande sätt för den operativa verksamheten inom civil krishantering: utbildning, rekrytering, forskningsoch utvecklingsverksamhet, materiell och logistisk beredskap samt den lägesbild som krävs. Utgifter föranledda av personer som deltar i civil krishantering utomlands betalas av anslaget under moment 24.10.21. Inrikesministeriet ställer upp följande preliminära resultat för sin verksamhet : Krishanteringscentret utbildar det antal civila sakkunniga som motsvarar Finlands deltagarnivå för att sändas ut i uppdrag inom civil krishantering. Krishanteringscentret sänder ut sakkunniga i uppdrag inom civil krishantering på årsnivå i enlighet med statsrådets riktlinjer. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13

Statsbudgeten Kvinnornas andel av de sakkunniga som sänds ut är fortfarande högre än genomsnittet i Europeiska unionens medlemsstater. Verksamheten inom den civila krishanteringsberedskapen i Finland är planmässig och kostnadseffektiv och riktar sig på primära uppgifter. Nyckeltal för verksamheten Kursdeltagardagar inom civil krishantering 2 239 1 400 1 400 Pris per kursdeltagardag 361 375 375 Sakkunniga som godkänts/föreslagits 0,44 0,6 0,6 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) ordinarie budget budgetprop. Bruttoutgifter 1 481 1 789 1 509 Bruttoinkomster 38 50 70 Nettoutgifter 1 443 1 739 1 439 Poster som överförs överförts från föregående år 99 överförts till följande år 95 Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Krishanteringscentret, bortfall av en post av engångsnatur -300 Sammanlagt budget 1 439 000 budget 1 739 000 bokslut 1 439 000 24. EU:s andel i hanteringen av den inre säkerheten och migrationen (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 13 080 000 euro. Anslaget får användas 1) för genomförande av de nya fonderna, fonden för inre säkerhet och asyl-, migrations- och integrationsfonden (Europeiska parlamentets och rådets förordningar (EU) nr 513 516/) inom inrikes frågor under Europeiska unionens finansieringsprogramperiod 2020 2) till betalning av tekniskt bistånd som behövs för inrättande av ovannämnda fonder och av löneutgifter för personal till dessa uppgifter, motsvarande högst 16 årsverken, samt till betalning av andra konsumtionsutgifter som är nödvändiga för inrättandet av fonderna 3) till betalning av mervärdesskatteutgiftsandelar som ingår i projekten när Europeiska unionens förordningar tillåter det -300 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14

Statsbudgeten 4) till betalning av överföringsutgifter. Inkomster som betalats till verket som arbetsgivare kan avräknas (nettas) under momentet. F ö r k l a r i n g : För programperioden 2020 inrättades två nya fonder inom området för inrikes frågor i EU, dvs. fonden för inre säkerhet och asyl-, migrations- och integrationsfonden. Medlemsstatens skyldigheter i anknytning till fonderna bestäms i förordningen för respektive fond (Europeiska parlamentets och rådets förordningar (EU) nr 513/, 515/ och 516/) och i den horisontella förordningen som gäller förvaltning (Europeiska parlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/). Inrikesministeriet ansvarar för samordningen av fonderna nationellt och är utsedd som ansvarig myndighet och revisionsmyndighet för fonderna. Inkomsterna från kommissionen har budgeterats under moment 12.26.98. Inkomsterna och utgifterna för fonderna under programperioden 2020 kommer att balansera mot slutet av programmen. För genomförande av projekt och åtgärder som finansieras med medel ur fonderna ska det i regel finnas nationell finansiering för att verkställa dem. Fonden för inre säkerhet indelas i ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. De fonder som har en grunddel innefattar också en s.k. rörlig finansieringsdel. Då är det möjligt att ur fonderna utöver grunddelen för nationella program få en rörlig finansieringsandel för genomförande av någon specialåtgärd samt att ur asyl-, migrations- och integrationsfonden få finansiering för att ta emot vidarebosatta flyktingar. Storleken på den finansieringsandel som eventuellt fås för specialåtgärder finns det ännu inte uppgift om. Finansieringsandelarna för de olika länderna bestäms i respektive fondförordning. Finansieringen för mottagande av vidarebosatta flyktingar kan avsevärt öka Finlands anslag ur fonden. Anslag beviljas medlemsstaterna med två års mellanrum och för att få dem bör flyktingarna ha anlänt till Finland inom en tidsperiod på två år innan anslagen beviljas. Engångsersättningen för en vidarebosatt flykting är 6 000 euro eller, för grupper som prioriteras i EU:s vidarebosättningsprogram, 10 000 euro per flykting. Den tekniska hjälpens storlek kommer att utöver grunddelen utgöras av en ca 5 % stor andel av den totala summa som beviljats medlemsstaten ur fonden (grunddel + rörlig del). Teknisk hjälp används enbart för kostnader som föranleds de myndigheter som ansvarar för förvaltningen av fonderna. För åren 2020 beräknas finansieringen av de nationella programmen för fonderna för inrikes frågor uppgå till ca 113 miljoner euro. Utbetalningarna för åren överförs delvis till på grund av att programstarten fördröjdes. Beräknade finansieringsandelar för hela programperioden 2020 (grunddelar) (1 000 euro) Fonder Asyl-, migrations- och integrationsfonden, grunddelen 23 489 Fonden för inre säkerhet, instrumentet för yttre gränser och visering, grunddelen 1) 36 935 Fonden för inre säkerhet, instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet och krishantering 15 682 1) Medlemsstaterna kan använda högst 40 procent av grunddelen för finansiering av driftsstöd. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15

Statsbudgeten Beräknade utbetalningar ur fonderna (1 000 euro) Fonden för inre säkerhet 7 000 Asyl-, migrations- och integrationsfonden 6 080 Sammanlagt 13 080 Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Ändrade betalningstidtabeller 8 384 Nivåförändring -1 592 Sammanlagt 6 792 Anslaget står utanför ramen. budget 13 080 000 budget 6 288 000 bokslut 10 480 000 29. Mervärdesskatteutgifter inom inrikesministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 63 019 000 euro. F ö r k l a r i n g : Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Valtori (överföring till moment 28.01.29) -1 388 Överföring till moment 23.01.29-122 Nivåförändring 4 000 Sammanlagt 2 490 Anslaget står utanför ramen. budget 63 019 000 budget 60 529 000 bokslut 69 715 872 50. Vissa understöd (fast anslag) Under momentet beviljas 215 000 euro. Dispositionsplan (euro) Finlands Sjöräddningssällskap 204 000 Ålands Sjöräddningssällskap 11 000 Sammanlagt 215 000 F ö r k l a r i n g : Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16

Statsbudgeten Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Besparingar i organisationsstöd (regeringsprogrammet ) -33 Sammanlagt budget 215 000 budget 248 000 66. Medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer utomlands (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 017 000 euro. Anslaget får användas till betalning av utgifter för medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer (Interpol, FATF 1), IGC 2), IOM, ICMPD 3), COSPAS-SARSAT 4) och ICAO PKD 5) ) samt till betalning föranledda av motsvarande förpliktelser. F ö r k l a r i n g : Inom det internationella polisiära samarbetet och utvecklandet av det ligger huvudvikten särskilt på det polisiära samarbetet inom EU både när det gäller lagstiftning och praktisk verksamhet. Uppmärksamhet ägnas också den utveckling som gäller polissektorn och som sker i närområdessamarbetet, FN och Europarådet samt i andra internationella organisationer. Inom IGC behandlas alla betydande frågor som anknyter till hanteringen av de internationella migrationsströmmarna. Internationella migrationsorganisationen (IOM) är en mellanstatlig organisation som bedriver övergripande verksamhet med anknytning till migration. ICMPD är ett oberoende mellanstatligt forskningsinstitut. Institutet strävar efter att främja en hållbar migrationspolitik och koncentrerar sig på migrationsfrågor som är viktiga för Väst- och Östeuropa samt utgör sekretariat för Budapestprocessen. Beräknad användning av anslaget (euro) -33 Interpol 526 000 FATF 30 000 IGC 120 000 IOM 265 000 ICMPD 5 000 COSPAS-SARSAT 45 000 ICAO PKD 26 000 Sammanlagt 1 017 000 budget 1 017 000 budget 1 017 000 bokslut 757 013 1) FATF = Financial Action Task Force 2) IGC = Inter-Governmental Consultations on Asylum, Refugee and Migration Policies in Europe, North America and Australia 3) ICMPD = International Centre for Migration Policy Development 4) COSPAS-SARSAT=ett globalt lokaliserings- och räddningssystem som utnyttjar satellitbaserad positionering på land, till havs och i luften 5) ICAO PKD=Internationella civila luftfartsorganisationens elektroniska certifikatbank Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17

Statsbudgeten 10. Polisväsendet F ö r k l a r i n g : Polisen tryggar rätts- och samhällsordningen, upprätthåller allmän ordning och säkerhet, förebygger, avslöjar och reder ut brott och sörjer för att de blir före för åtalsprövning. Genom goda resultat inom de olika delområdena av polisens verksamhet bidrar man till att Finland fortfarande är ett av de tryggaste länderna i Europa. Genomförandefasen för PORA III som inleddes slutförs i sin helhet i enlighet med de riktlinjer som dragits upp. Möjligheterna att utveckla polisens avgiftsbelagda verksamhet kommer att undersökas. Utöver de interna åtgärderna inom polisförvaltningen behövs en mera omfattande bedömning av olika organisatoriska lösningsmodeller för säkerhetsmyndigheterna och en utredning av möjligheterna till sådana författningsändringar som sparar polisens resurser och som gäller inrikesministeriets och andra ministeriers förvaltningsområden. Detta förutsätter att polisens kärnuppgifter klart definieras. Skyddspolisen, som för närvarande är underställd Polisstyrelsen, blir den 1 januari en polisenhet vid inrikesministeriet. Syftet är att betona skötseln av skyddspolisens särskilda uppgifter och stärka den strategiska och politiska styrningen av verksamheten liksom att förtydliga ämbetsverkets ställning i det nationella och internationella samarbetet. Skyddspolisen har till uppgift att bekämpa förehavanden och brott som kan äventyra stats- och samhällsskicket eller rikets inre eller yttre säkerhet samt att utföra undersökning av sådana brott. Skyddspolisen ska även upprätthålla och utveckla en allmän beredskap för att förebygga verksamhet som äventyrar rikets säkerhet. Samarbetet mellan skyddspolisen och den övriga polisverksamheten tryggas. Polisen arbetar kundcentrerat och håller en hög etisk nivå för att medborgarna ska ha ett fortsatt förtroende för verksamheten. Polisens värderingar, dvs. rättvisa, yrkesskicklighet, serviceprincipen och personalens välbefinnande förverkligas både i verksamheten och i fråga om kommunikationen. Kommunikationen är ett redskap för det strategiska ledarskapet och en naturlig del av ledarskapet. Polisen reagerar på förändringar i omvärlden och riktar genom analys av säkerhetsriskerna och genom kunskapsbaserad ledning och en bra lägesbild, tillsammans med andra aktörer inom säkerhetssektorn, förebyggande åtgärder och resurser på de frågor som är kritiska med tanke på säkerheten. Tillgången till polisens basservice, inklusive språkliga tjänster, tjänsternas kvalitet och förutsättningarna att tillhandahålla dem för medborgarna i hela landet oberoende av boningsort, kommer att försämras något under ramperioden. Kvaliteten på servicen sjunker något i och med att resurserna minskar. Medborgarnas känsla av trygghet kan påverkas negativt om polisen är mindre synlig. Tillgången till och kvaliteten på polisens avgiftsbelagda offentligrättsliga tillståndstjänster för vilka avgifterna bestäms enligt prestationernas självkostnadsvärde är dock möjlig att trygga genom elektroniska tjänster och en rimlig mängd tjänster på kundserviceställen, med hjälp av polisens eget servicenätverk och i samarbete med andra myndigheter. Polisens verkar aktivt för att förbättra informationsutbytet och det operativa samarbetet med Europeiska unionens medlemsstater och länderna i närområdena och utnyttjar det internationella samarbetet för att upprätthålla och förbättra den inre säkerheten. Genom internationellt samarbete bekämpas internationell brottslighet som riktar sig till eller utgår från Finland, inbegripet ekonomisk brottslighet. Genom internationellt polissamarbete bekämpas brottslighet som riktar sig till Finland redan i utlandet. I polisverksamheten utnyttjar man till fullo Europeiska unionens finansieringsmöjligheter. Polisen deltar i genomförandet av strategin för bekämpning av organiserad brottslighet, där olika slag av brott beaktas. Polisens, Tullens och Gränsbevakningsväsendets samarbete och likaså samarbetet med åklagarmyndigheterna bedöms på nytt när det gäller det organisatoriska arrangemanget och bl.a. kostnadseffekterna. Genom ett smidigt inter- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18

Statsbudgeten nationellt samarbete, i synnerhet med närområdenas myndigheter, garanterar man att det straffrättsliga ansvaret realiseras i förövarens hemland. Man fortsätter att genomföra de åtgärder som läggs fram i den uppdaterade strategin för bekämpning av terrorism och åtgärderna för att förebygga våldsam extremism. I arbetet med att bekämpa våldsbrottsligheten prioriterar polisen allvarliga våldsbrott, familjevåld och våld i närrelationer samt åtgärder för att minska våldsamt beteende hos de unga. Man ska bli bättre på att identifiera våld som riktar sig mot utsatta grupper och främjar genomförandet av programmet för att minska våld mot kvinnor. Åtgärderna för att identifiera risker för s.k. hedersvåld och för tvångsäktenskap effektiviseras. Man fortsätter att genomföra strategin för förebyggande verksamhet, men verksamheten får något mindre resurser. Polisen fortsätter att motarbeta rasism och intolerans och bekämpar hatbrott genom att bli bättre på att identifiera dem. Polisen fortsätter att utveckla tillståndsförvaltningen med beaktande av riktlinjerna för tillståndsförvaltningsstrategin, verksamhets- och ekonomiplanen för förvaltningsområdet och projektet för utvecklande av tillståndsförvaltningen. För de tillståndståndsärenden som hör till polisens kärnuppgifter utvecklas processerna så att de blir effektiva, kundorienterade och verkningsfulla. I samband med detta använder sig polisen också av de möjligheter som serviceproducenterna har att utföra assisterande och tekniska uppgifter som stöd för polisens kundservice. Tillståndstjänsterna på initiativ av kunden ansluts till de elektroniska tillståndstjänsterna och användningsgraden för dem ökas planenligt. Användningen av e-tjänster för ärenden som inleds på initiativ av myndighet utreds. Polisens tillståndsförvaltningstjänster är tillgängliga för var och en i regel genom tidsbokning så att de högsta laglighetsövervakarnas åsikter om god förvaltning beaktas. Polisen hanterar följderna av dessa effektiviseringsåtgärder på ett planmässigt och framförhållande sätt. Genom utvecklingsåtgärderna följs principerna för god förvaltningssed och stöds smidig tillgång till kundservice. Tillståndsförvaltningstjänsterna fungerar kostnadseffektivt, ekonomiskt och produktivt, så att kostnadstäckningen för tillståndstjänsterna på initiativ av kunden, utvecklingen av ansvarsområdet och verksamhetsmodellerna är säkrade. Polisen deltar i sektorövergripande myndighets- och intressentgruppssamarbete för att genomföra lokala och regionala säkerhetsplaner i syfte att upprätthålla säkerheten i kommunerna, förebygga utslagning och garantera säkerheten i glesbygdsområden. Polisens resurser riktas dock i allt högre grad till polisens kärnuppgifter. Med hjälp av PTG-verksamheten har polisen fått goda resultat och med hjälp av den senaste PTG-strukturreformen har man lyckats göra verksamheten ännu effektivare i och med att polisinrättningarna i den nya PTG-verksamheten är i nära samarbete med PTG-aktörerna. I samarbete med olika aktörer fortsätter polisen att bekämpa brott som utförs med hjälp av datanät. Polisen deltar för sin del i genomförandet av strategin för cybersäkerheten i Finland och ser till att polisen har förutsättningar för att förebygga, upptäcka och utreda brott som riktar sig mot cyberomgivningen och som utnyttjar den. Genom polisens interna laglighetsövervakning ser man till att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter och de mänskliga rättigheterna tillgodoses och att polisens verksamhet är lagenlig och av hög kvalitet. En trovärdig polisverksamhet förutsätter ett effektivt ingripande i både sådan brottslighet som kommit till polisens kännedom och i dold brottslighet. 01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag på 717 972 000 euro. Anslaget får även användas Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 19