Kvalitetsredovisning 13/14 svenska sektionen

Kvalitetsredovisning 13/14 svenska sektionen Inledning Skolans vision är "Bildning för aktiv påverkan i en globaliserad värld". Våra elever förändras genom den kunskap de skaffar sig. De har förmågan att tänka självständigt, kritiskt och kan reflektera. Våra elever kan också tolka frågor ur samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och humanistiskt perspektiv och de vet att perspektiven befruktar varandra. Våra elever vet att bildning är både livslångt och livsvitt. Våra elever går ut i världen med kunskaper och verktyg för att aktivt kunna påverka samhällets utveckling i en långsiktigt hållbar riktning. De förstår hur egna och andras handlingar har betydelse i ett globalt sammanhang. Vi erbjuder en miljö med ungdomar och personal med olika bakgrund och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt, vilket bidrar till förståelse för mångfaldens betydelse. Vi har etablerade samarbeten med och studieresor till Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland när det gäller moderna språk, och studieresa till Rom och samarbete med en skola i Guatemala och två skolor i Zambia inom ramen för våra nya programspecialiseringskurser. Musikeleverna deltar årligen i internationella körtävlingar med stor framgång. Även i andra internationella sammanhang är våra elever framgångsrika. Genom IB och andra organisationer deltar skolans personal regelbundet i internationella konferenser och kompetensutveckling. Vi är också värdar för ett stort antal besök från andra länder. Det ger oss möjligheter att knyta nya kontakter och lär oss mer om utbildning i andra länder. Undervisningsspråket för knappt hälften av eleverna är engelska och genom den höga kompetensnivån i engelska hos våra lärare kan också övriga elever erbjudas en del undervisning på engelska. Många av våra elever väljer att studera utomlands efter gymnasiet och skolan bidrar aktivt genom t ex referensskrivande och ansökningsstöd. Skolans helt unika kompetens när det gäller ansökningsarbetet bidrar till att så många som en tredjedel av en avgångskull bereds plats på utländska universitet/högskolor. Kungsholmens gymnasium har samarbeten med högskolor och universitet i området. Samarbetet med KTH har fördjupats det senaste året och omfattar alltfler elever. Skolan har många aktiva elevföreningar så som t ex Amnesty, Henrys vänner (inom Röda korset), Zambiagruppen, Guate Group, KG Pride, Kungsholmens idrottsförening, Kungsholmen Debating Society, Kzine (digital elevtidning) och Drama Club. De flesta föreningar har lärare som mentorer. Föreningarna skapar ett mervärde både för skolan och för de enskilda eleverna. De lär sig ett demokratiskt förhållningssätt och stärks i möjligheten att även utanför skolan vara med och påverka utvecklingen inom olika områden. Kungsholmens Gymnasium har en unik mix av utbildningar som alla, på olika sätt bidrar till det som är vår skolas själ och som utgör en av våra viktiga framgångsfaktorer. Vi har

Naturvetenskapsprogrammet - och Samhällsvetenskapsprogrammet på svenska och engelska och med särskild variant kör, Humanistiska programmet samt IB, International Baccalaureate. Våra elever ska genom undervisning och elevinflytande få verktyg för att aktivt påverka samhällsutvecklingen i en långsiktigt hållbar riktning. Våra elever är med och påverkar sin studiesituation i de olika kurserna, genom klassråd, utvärderingar och skolkonferens. Elevkåren har en stark ställning på skolan och deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Skolan är organiserad i 3 skolenheter, Svenska sektionen, Internationella sektionen samt Musiksektionen. Svenska sektionen består av två arbetslag med 6 klasser (totalt 380 elever) och 10 lärare i varje. Sammansättningen är tvärvetenskaplig så att Naturvetenskapsprogrammet och Samhällvetenskapsprogrammet/Humanistiska programmet finns representerade i båda lagen. Från och med ht 2014 har organisationen utökats med en klass i åk 1 på Naturvetenskapsprogrammet. Kvalitetsarbetet Underlaget för årets kvalitetsredovisning har hämtats från olika typer av statistik, centralt och lokalt producerad. Huvudkällor är Utbildningsförvaltningens egen brukarundersökning för åk 2, betygsstatistik och vår egen kursutvärdering för alla kurser. Vidare har skolan använt enkät vid utvärdering av introduktionen för åk 1. Arbetslagen och elevhälsoteamet har utvärderat skolans och sina egna mål. Deras protokoll bildar en viktig del av underlaget i kvalitetsredovisningen. Alla siffror avser svenska sektionen där ej annat anges. En reservation för analys och bedömning av förändringar av kvantitativa data måste göras. Det är naturligtvis inte möjligt med det underlag vi har att dra några som helst slutsatser om kausalitet. Vi kan konstatera att resultatförändringar har skett samtidigt som vi gjort förändringar i organisation och arbetssätt. Huruvida resultaten verkligen beror på det kräver en helt annan nivå av vetenskapligt studium. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Utifrån skolans vision och analys av skolans resultat har vi identifierat fyra utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden har varit i fokus under de tre första åren med GY11. 1. Vi vill fortsätta det påbörjade arbetet att skapa en större helhetssyn kring eleverna och deras hela utbildning. 2. Vi vill utveckla kvaliteten i bedömning för lärande. 3. Vi vill vara en lärande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och av sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. 4. Vi vill förädla, utveckla och tydligare marknadsföra skolans internationella arbete.

Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Skolans gemensamma likabehandlingsplan kommer att revideras i samverkan med elever och personal under höstterminen 2014, för att gälla fr. o m januari 2015. Skolan har genomfört de åtgärder för att främja likabehandling och förebygga trakasserier som anges i likabehandlingsplanen. Mentorer har avsatt tid för att arbeta med likabehandlingsfrågor på mentorstiden. Arbetslagen har lagt mycket tid och energi på aktiviteter som syftar till att stärka gemenskap och tillhörighet med särskilt fokus på eleverna i åk 1. Vid utvärdering av introduktionsperioden framkommer att eleverna är mycket nöjda med sin start på Kungsholmen. 100 % av eleverna är mycket nöjda eller nöjda, vilket är en ökning jämfört med förra läsåret. Särskilt uppskattat är de internat som genomförs precis i början av terminen och de aktiviteter som elevkåren ordnar. Flera elevföreningar och elevskyddsombuden har likabehandling och psykosocial arbetsmiljö som huvudfrågor. Faddersystem och elevmentorskap är exempel på elevkårens verksamhet för att öka gemenskapen och introducera de nya eleverna till gymnasiestudier och social verksamhet på skolan. Personalen har aktivt stöttat deras arbete. Lärarna tillämpar, fram för allt i åk 1, styrd placering och gruppindelningar i klassrummet, så att alla elever får möjlighet att lära sig arbeta med alla klasskamrater. Vi har haft ett mobbingärende detta läsår. 98 % av eleverna uppger i brukarundersökningen att de är trygga och lika många anger att det råder en positiv stämning på skolan. Upplevelsen av en positiv stämning har ökat markant jämfört med förra årets 91 % (vilket även då innebar en ökning från året innan). Jämfört med genomsnittet för Stockholms alla gymnasieskolor är det mycket höga siffror. Siffrorna överensstämmer väl med den egna trivselundersökning som årligen genomförs i alla klasser. Andelen som är nöjda med skolans arbete mot mobbning har ökat mycket jämfört med förra året, 74 % av eleverna är nöjda, jämfört med 63 % förra året. Eleverna anser att arbetsklimatet mellan elever är mycket gott. På en 4-gradig skala är det genomsnittliga värdet 3,7. Bedömning och analys av resultaten Hur kan man veta vad som skapar en positiv stämning på en skola? Antagligen är det en mängd faktorer som tillsammans påverkar upplevelsen. Till att börja med finns det en utbredd stolthet över att tillhöra skolan vilket manifesteras genom många aktiviteter och traditioner i personalens och i elevkårens regi som syftar till att öka vi-känsla och gemenskap. En hög andel förstahandssökande elever och lärare med höga, positiva förväntningar, skapar en mycket positiv, stärkande spiral. Siffrorna på detta område har pekat uppåt samtidigt som vi ändrat vår organisation till arbetslag. Bedömningen är att arbetslagsorganisationen i hög utsträckning bidragit till ökad

trivsel och trygghet. Under de senaste åren har arbetslagen förutom lärare också haft SYV och skolsköterska respektive kurator som fasta medlemmar. Det har bidragit till en ökad fokusering på förebyggande arbete för att skapa en god skolmiljö. Antimobbingteamets satsning på att bli mer synlig i olika sammanhang kan vara en delförklaring till att fler är nöjda med skolans arbete mot mobbning, bara vetskapen om att det finns en organisation kan verka positivt för eleverna. Även det proaktiva arbetet för inkludering i samverkan mellan lärare och EHT kan ha påverkat det positiva resultatet. NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel gymnasieelever nöjda med Det är arbetsro på mina lektioner Periodens utfall Årsmål Period 66 % 75 % 2014 Andel gymnasieelever nöjda med Möjlighet att känna sig trygg i skolan 98 % 100 % 2014 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 1 % 1 % 2014 1. Skolledning, elevhälsoteam och lärare arbetar tillsammans för att skapa ett arbetsklimat som gynnar lärandet. Arbetssätt - Fast EHT-representation i varje arbetslag - Arbete med studieteknik åk 1 - Kontinuerligt arbete med formativ bedömning - Strukturerade mentorslektioner utifrån ett av skolan framtaget lektionsunderlag - Regelbundna snabbenkäter till klasser avseende den psykosociala arbetsmiljön, som underlag för vidare åtgärder - Elevkåren startar ett nytt arbete med elevmentorer, ett slags kombinerat faddersystem och läxhjälp, där äldre elever hjälper de yngre - Föreläsning om hur man förebygger stress för elever i åk 1 tillsammans med mentorer Frånvarostatistik, brukarundersökningen.

95 % av eleverna kan rekommendera sin skola, vilket är det klart högsta värdet för alla kommunala gymnasieskolor i år. Den siffran var lika hög förra året. Ännu fler elever tycker att de kan rekommendera sitt program (98 %) jämfört med förra året. Dessa siffror visar en starkt ökande trend de senaste 3 åren och är den bästa indikatorn på att skolan erbjuder ett arbetsklimat som är gynnsamt för lärande. Den totala registrerade frånvaron har sjunkit med 2 procentenheter till 6 % och den ogiltiga frånvaron är även i år så låg som 1 %. Den största förändringen jämfört med förra året är att frånvaron i åk 1 minskat rejält. NA och SA-programmen har generellt något lägre frånvaro än HU. Frånvaron tenderar fortfarande att öka något ju högre upp i årskurserna eleverna kommer, även om skillnaderna mellan årskurserna har minskat. När det gäller arbetsro så är resultaten för NA-programmet fortsatt mycket goda. Mer än 9 av 10 elever tycker att det är arbetsro på lektionerna. För HU och SA är siffrorna väldigt olika beroende på vilken undersökning vi tittar på. Brukarundersökningen visar ganska låga siffror men våra egen kursutvärdering, där alla klasser svarar visar ett genomsnittligt värde på 3,4 av 4 för dessa två program. För HU har siffrorna, oavsett mätmetod, förbättrats kraftigt jämfört med förra årets siffror. Bedömning och analys Genom förbättrad samverkan mellan lärare och mellan övriga yrkesgrupper representerade i skolan och med en mycket engagerad elevkår har vi lyckats skapa en miljö som gör att eleverna trivs både i och utanför klassrummet. Skolan blir något mer än bara en plats att ha lektioner på. Det finns en stolthet över att tillhöra Kungsholmens gymnasium, och denna stolthet skapar ett engagemang som ytterligare utvecklar skolan. Minskningen av den totala frånvaron i åk 1 är direkt kopplad till mentorernas snabba rapportering och uppföljning av frånvaro. De har ringt hem till föräldrarna direkt och på så sätt har skolan och hemmet samverkat för att hålla närvaron på en hög nivå. Att den ogiltiga frånvaron är så låg beror till viss del på att det är lätt att gå i på Fronter och sjukanmäla sig. Elever sjukanmäler sig alltså i viss utsträckning när det egentligen är fråga om skolk. Att ogiltig frånvaro också direkt rapporteras till vårdnadshavare via mail, vilket inte den anmälda gör, har säkert också bidragit till högre anmälningsbenägenhet. Ökad användning av det trådlösa nätverket medför också att eleverna i högre utsträckning, med hjälp av egna eller lånade datorer, arbetar i skolan när de har självständiga uppgifter, vilket också bidrar till ökad närvaro i skolan även på övriga lektioner. När vi frågat eleverna om anledningen till att inte alla upplever arbetsro så lägger de en stor del av ansvaret på sig själva, de vet att de ska respektera varandras behov av koncentration, men har svårt att kontrollera sig själva. De menar även att undervisning som inte är intressant skapar mer prat och brist på fokusering. Den ömsesidiga respekten mellan elever och lärare framförs också av eleverna som viktiga faktorer för att skapa ett bra arbetsklimat i klassrummet.

De kraftigt förbättrade resultaten för HU är en konsekvens av fokuserat arbete och samverkan mellan de lärare som undervisar i klassen. Även i övriga klasser skapar vissheten om att lärare samarbetar när det gäller innehåll, arbetsformer och regler ett bra klassrumsklimat. Samverkan mellan lärare och EHT genom fast representation i arbetslagen har gynnat det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget som ju elevhälsan har ännu tydligare framskrivet nu i och med den nya skollagen. Ett särskilt uppdrag har varit att utveckla arbetet kring ANDT. En del av de goda resultaten inom detta målområde är sannolikt kopplat till denna förändring i organisationen. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel gymnasieelever i avgångsklasserna som erhållit examensbevis (ej IM) Periodens utfall Årsmål Period 98 % 90 % 2014 Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i examensbevis och studiebevis vid vårterminens slut 98 % 95 % 2014 2. Eleverna har kunskap om globala samband och hållbar utveckling och kan bedöma skeenden ur såväl globalt som ur hållbarhetsperspektiv Arbetssätt - Genomförande av specialiseringskurser inom NA, SA samt HU. - Organisation av verksamheten så att internationella kontakter utvecklas och underlättas. - Hållbar utveckling och globaliseringens effekter diskuteras i alla relevanta delar av kurser på de olika programmen som erbjuds i skolan - Många elevföreningar arbetar med dessa frågor, både i sin egen verksamhet och i samverkan med olika kurser. - Inventering av hur vi på skolan kan ändra våra vanor och rutiner i en mer hållbar riktning Gruppvisa utvärderingssamtal med elever i åk 3, utvärdering av de internationella samarbetsprojekt som skolan deltar i samt utvärdering av specialiseringskurserna

De specialiseringskurser som skolan erbjudit under året har alla haft en ämnesövergripande karaktär och har skolans vision som övergripande mål. Inom ramen för dessa har internationella kontakter utvecklats och hamnat i ett tydligt undervisningssammanhang. En första utvärdering av kurserna visar att eleverna överlag är mycket nöjda, men de har också framfört en del synpunkter på förbättringar som lärarna nu tar med sig till nästa kursomgång. Det nya samarbetet med skolan i Guatemala kan med årets insatser bedömas vara etablerat och är liksom utbytet med Zambia och studieresan till Rom viktiga inslag i specialiseringskurserna på de olika programmen. Ett nytillkommet resmål inom ramen för specialiseringskurserna har varit Indien. Vi hoppas att den studieresan också kan göras igen. 3. Eleverna på Kungsholmens gymnasium kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka. Arbetssätt - Arbetslagen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på lärandet och utvecklingen av vetenskapliga färdigheter genom samverkan kring komplexa frågeställningar. Detta underlättas av det sk E-blocket, där en halv dag per vecka ägnas åt framförallt ämnesövergripande arbete. Arbetslagen identifierar och tydliggör progressionen i de olika kurserna i relation till examensmålen - De programspecialiseringskurser som skolan erbjuder i åk 3 bygger på ämnessamverkan - Tillsättning av förstelärartjänst med fokus på ovanstående mål - Samverkan med KTH Brukarundersökningen och egen kursutvärdering. en av gymnasiearbetet för åk 3 inom ramen för GY11. Fortlöpande utvärdering av E-block samt programspecialiseringskurserna Eleverna upplever att lärarna samarbetar kring deras lärande i samma utsträckning som förra året. Det är dock skillnad mellan NA och övriga program. NA-eleverna upplever i högra grad att lärarna samverkar. Något fler elever än förra året upplever att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera (71 % jämfört med 69 % förra året). Även här är ökningen störst för NA. Eleverna upplever i fortsatt hög grad att undervisningen är varierad. Vid utvärderingen av E-block (en halv dag per vecka som är frilagd för ämnesövergripande arbeten bl a) framkommer att eleverna är mycket positiva till att det finns, men de efterlyser bättre framförhållning när det gäller information om innehållet respektive vecka. Det framkom önskemål om att i högre grad integrera undervisningen på e-block med den övriga undervisningen, så att det inte upplevs som ytterligare ett ämne. Organisationen med arbetslag kring elever har nu funnits i fyra år. Under den tiden har samverkan mellan lärarna ökat genom ett alltmer ämnesövergripande arbetssätt. Lärarna har också arbetat utifrån examensmål och identifierat progressionen i utvecklingen av de färdigheter som våra elever ska ha utvecklat för att vara redo för högre studier.

et av gymnasiearbetet är ett sätt att mäta hur framgångsrikt vi arbetat med detta. Generellt har vi kunnat konstatera att de färdigheter vi övat och utvecklingen av det vetenskapliga förhållningssättet inte gett eleverna tillräckliga förutsättningar för att klara av gymnasiearbetet så framgångsrikt som vi önskat. Elevernas förmåga till självständighet var inte heller tillräckligt utvecklad när gymnasiearbetet inleddes i början av åk 3. I slutändan var det dock bara två elever som inte blev godkända. I båda fallen berodde det på svårigheter att självständigt planera och utföra uppgiften. En stor osäkerhet har också rått kring vad som egentligen kan krävas för att kallas högskoleförberedd. Hur är ett gymnasiearbete som är tillräckligt bra? Här har vi samverkat med en del andra skolor, med väldigt olika elevsammansättning för att få lite input. Erfarenheterna från det arbetet visade att skillnaderna i den preliminära bedömningen av godkändnivån var större inom skolan än mellan de skolor vi samarbetat med. Tyvärr har Skolverket inte bidragit med något klargörande gällande vilka krav som är rimliga att ställa. 4. Hela organisationen präglas av lärande med högt till tak och öppenhet för förändring. Personalens kompetens kännetecknas av kreativ professionalism Arbetssätt - Personalen diskuterar systematiskt (avsatt tid, förberedda frågeställningar, uppföljning) sin verksamhet tillsammans med kollegor - Varje arbetslag består av lärare och en till två medlemmar ur elevhälsoteamet - Tillsättande av karriärtjänster för lärare för att underlätta utveckling av kollegialt lärande inom IT, helhet för eleverna samt NV-didaktisk utveckling - Flera lärare delar på samma gymnasiekurs för att stärka utbytet av erfarenheter kollegor emellan, och för att främja en prövande attityd till lärande - Rektor är tydlig i sin pedagogiska ledarroll och närvarande i det fortlöpande arbetet med lärande - och undervisningsprocesser - Samverkan över klass- och sektionsgränser möjliggörs genom bl a E-block, där en halv dag i veckan ägnas åt fram för allt ämnesövergripande arbete. Medarbetarsamtal, skolledningens deltagande i ämnesgrupper, arbetslag samt övriga arbetsgrupper på skolan, lektionsbesök. Medarbetarenkäten visar en stor enighet bland personalen när det gäller att vi prövar nya arbetssätt för att utveckla verksamheten (9,1/10) och många upplever att de har stora möjligheter att påverka hur arbetet ska utföras (8,6/10). Det finns också en ökad vilja att ta ett större ansvar i arbetet (8,6/10) och det är tydligt att personalen är med och bidrar med nya idéer till verksamhetens utveckling (8,9/10). en ger också uttryck för gott samarbete och att vi gör det vi bestämt oss för att göra. Siffrorna indikerar att vi är på rätt väg när det gäller att bli en mer lärande organisation, även om det återstår en hel del arbete.

Kompetensutvecklingen under året har till största delen bestått av lärande kollegor emellan när det gäller GY11 och konsekvenserna den reformen fått på undervisning och kommunikation kring bedömning. Vi har också avsatt tid och resurser för att utöka vår digitala kompetens. Det har skett genom kollegialt lärande i olika sammanhang, både med extern input och i egen regi under ledning av vår IT-pedagog. Införandet av E-block har inneburit en ökad samverkan mellan lärare när det gäller planering av innehåll och arbetssätt för gemensamma elever. 5. Lärarna samverkar systematiskt för att utveckla undervisningen och med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet kan varje lärare formulera sin egen pedagogiska grundsyn utifrån skolans vision. Arbetssätt - Förankring av skolans vision genom information och diskussion med personal och elever. - Lärare diskuterar sin egen undervisning med kollegor för att därigenom utveckla sitt sätt att se på och arbeta med elevers lärande. - Tillsättande av karriärtjänster för att underlätta utveckling av kollegialt lärarande inom IT, helhet för eleverna samt NV-didaktisk utveckling - Flera lärare delar på samma gymnasiekurs - Erfarenhetsutbyte inom skolan där lärare som deltagit i kompetensutveckling delger varandra förvärvade kunskaper. - Rektor arbetar närmare den pedagogiska verksamheten genom deltagande i arbetslags- och ämnesmöten samt i undervisningsarbetet. - Lärare deltar i det av staden upphandlade Meriteringsprogrammet Medarbetarsamtal, brukarundersökningen Arbetslagen har utvecklat sin förmåga att arbeta i team. Arbetslagens viktigaste uppgift är att skapa en större helhet för eleverna. Erfarenheterna från arbetet med att arbeta ämnesövergripande är samverkan gynnat säkerheten i bedömningen, minskat lärarnas arbetsbörda med bedömning och gjort eleverna tryggare med hur bedömningen skett. Under våren har skolan tillsatt ytterligare 8 förstelärare/lektorer. Skolan har beslutat att den gruppen av lärare ska leda seminarier med sina kollegor med målet att så småningom ha en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund för att utveckla elevers lärande mer systematiskt. Seminarierna startar läsåret 14/15. 6. Alla elever når sina kunskapsmål Beskrivning och analys av betyg och nationella prov

Nu har vi de sammanlagda resultaten för den första kullen elever som läst enligt GY11. en visar att betygsmedelvärdena överskrider de förväntade jämfört med antagningspoängen för respektive program. Det genomsnittliga slutbetyget för NA är 18,2 (18,1 förra året) och för SA är det 18,3 (sam och språk hade förra året 17,4). För HU är siffran 16,6. Medianvärdena ligger ännu högre, 18,6 för NA och SP samt 17,5 för HU. För svenska sektionen totalt sett är det genomsnittliga betyget 17,85, vilket är samma som förra året. Ingen elev lyckades få A i alla betyg och därmed nå 20,0. Det är en minskning från ca 6-10 elever tidigare år. Andelen elever som har E eller mer i sin examen har ökat till 97 % jämfört med förra årets, då mycket goda, 94 %. Totalt sett fanns tre F bland de elever som fått examensbevis. Förra året var det 20. Två elever fick F i gymnasiearbetet och är därmed inte högskolebehöriga. Förra året var det tre elever som gick ut med samlat betygsdokument. 43 % av eleverna i åk 3 har läst utökat program, vilket är en minskning från förra årets 55 %. En sammanställning av satta betyg i förra årets åk 1 visar att betygsmedelvärdena är lägre än slutbetygen för de som tog studenten i våras, (HU 15,2, SA 18,2, NA 17,7). En jämförelse mellan resultaten på nationella proven läsåret 13/14 och satta betyg visar en god överensstämmelse, med undantag för ett par kurser i matematik där betygen generellt är högre än resultaten på nationella proven. Bedömning och analys Om betygen kan tjäna som måttstock på hur vi lyckats med implementeringen av GY11 så måste det konstateras att vi lyckats mycket bra! I vilken utsträckning resultaten är kopplade till själva reformen och hur stor del som är kopplat till vårt arbete kan ju förstås inte avgöras med de resultat vi har, men att resultaten är mycket goda är ett obestridligt faktum. Att så få elever fått F beror antagligen på flera faktorer. Dels är det ett resultat av ett fortsatt mycket fokuserat arbete kring de elever som fått F i vissa kurser. Lärarna ger sig inte förrän de lyckas få alla elever att nå målen. En annan förklaring kan vara det ändrade arbetssättet med mer löpande och formativ bedömning som GY11 inneburit. Eleverna får snabbare respons och tydligare information om vad som behöver bli bättre för att klara målen för kursen. En avsikt med reformen med ändrad betygsskala och kunskapskrav vara att få ner betygsnivåerna. Kurserna skulle bli svårare för att möta kraven från avnämarna och antalet steg i betygsskalan skulle öka. Våra resultat visar att den effekten inte uppnåtts. Genomsnittsbetyget för alla program i Stockholms stad ligger också på samma nivå som förra året. Det finns förstås många förklaringar till våra resultat. Det medvetna arbetet med formativ bedömning är troligen en viktig förklaring. John Hatties vetenskapliga sammanställning över faktorer som påverkar lärande visar att formativ bedömning är ett av de viktigaste arbetssätten för att uppnå ökat lärande hos eleverna. Arbetslagen pratar också mycket med varandra och med eleverna om lärande, ansvar och kunskapssyn. Det har påverkat synen på kunskap och därmed vad som ska prövas och mätas och på vilket sätt.

Andra förklaringar kan vara att den osäkerhet som rått kring de nya målen och kunskapskraven medfört att lärare hellre "friar än fäller" vid osäkerhet om betyg, de lägre betygen för åk 1 kan indikera att så är fallet. När lärare har genomfört kursen flera gånger ökar säkerheten i bedömningen. De lägre värdena i åk 1 kan också tolkas som att undervisningen i åk 1 lägger en bra grund för att kunna hantera mer avancerade frågeställningar i högre årskurser och att betygen därför blir betydligt högre i åk 2 och 3. De ojämna kraven på de första nationella proven visar att även provkonstruktörerna ännu inte "hittat" rätt när det gäller nivåerna i GY11-kurserna, varför det är naturligt att överensstämmelsen mellan NP och betyg varierar ganska mycket mellan åren så här i början av reformen. Inom detta målområde har vi fortsatt mycket goda resultat och vi lyckas, från höga värden, bli ännu bättre, Eleverna går ut med mycket höga slutbetyg, antalet F i slutbetygen har minskat och eleverna har ökat sin närvaro. Detta skapar en positiv spiral där höga förväntningar och motiverade elever och lärare skapar en mycket gynnsam miljö för lärande. Även elever som inte är så motiverade kan få inspiration och draghjälp i en sådan miljö. Ett formativt arbetssätt med ökade inslag av ämnessamverkan bidrar till en lägre stressnivå och årets arbete i arbets- och ämneslag har mycket framgångsrikt utvecklat undervisning och bedömning i denna riktning. Erfarenheterna från gymnasiearbetet, som nämnts under åtagande tre, indikerar att vi måste fortsätta på den inslagna vägen och öka samarbetet ytterligare, fram för allt när det gäller de färdigheter som eleverna behöver utveckla för att de så småningom ska kunna anses vara högskoleförberedda. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel gymnasieelever nöjda med Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Periodens utfall Årsmål Period 69 % 75 % 2014 Andel gymnasieelever nöjda med Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till 60 % 80 % 2014 Andel gymnasieelever nöjda med Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 56 % 70 % 2014

7. Bedömning under kursens gång är ett naturligt redskap för fortsatt lärande 8. Eleverna utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och har en förmåga att utveckla sitt eget lärande 9. Eleverna får fortlöpande information av sina lärare om utvecklingsbehov och framgångar i studierna Arbetssätt - Efter varje avslutat arbetsmoment får eleverna återkoppling muntligt eller skriftligt - Elever ges tillfälle att reflektera kring sitt eget lärande och att kritiskt bearbeta och värdera texter, bland annat genom självskattning - Utvecklingssamtalet mellan mentor och elev syftar till stor del till att aktivera elevens medvetenhet kring sin egen utveckling - Arbete med utveckling av olika strategier för formativ bedömning framför allt i ämnesgrupperna men även i arbetslagen - Kompetensutveckling inom formativ bedömning - Översyn av utvecklingssamtalsformulär - Pågående diskussion om kommunikation kring formativ och summativ bedömning Kursutvärdering, brukarundersökning Våra egna tre åtaganden ovan anknyter alla till det område som vi fokuserat allra mest på under året, nämligen formativ bedömning och betygssättning utifrån de nya kunskapskraven. Vi har fortsatt även detta år med intensiva diskussioner, kompetensutvecklingsinsatser och mycket samverkan kring tolkningar, rutiner och strategier för att förbättra bedömning under kursens gång. en i brukarundersökningen visar dock inte att eleverna är mer nöjda i år jämfört med förra året. "Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygsstegen", från 68 till 69 % nöjda, "Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till", från 73 % till 60 % nöjda, samt "Mina lärare hjälper mig att förstå vad som krävs för att förbättra mina studieresultat", 60 % nöjda, vilket är samma siffra som förra året. Jämfört med stadens genomsnitt så ligger våra siffror dock fortfarande högre på alla frågor. När det gäller elevers inflytande över undervisningen så är det även i år ett av de områden inom brukarundersökningen där vi ligger väldigt högt jämfört med övriga gymnasieskolor i staden. De får i högre utsträckning vara med och påverka innehåll och arbetssätt samt upplever att deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt. Åsikten att Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola delas av 73 % av eleverna på svenska sektionen, vilket är något lägre än förra året men ändå 26 procentenheter högre än för staden som helhet.

10. Kungsholmens elever utvecklar de kompetenser och det engagemang som krävs för att aktivt kunna påverka sina och andras levnadsvillkor. Arbetssätt - Deltagande i Ungdomsparlamentet, Europeiska ungdomsparlamentet, FN-rollspel och andra sammanhang där elever lär sig hur man kan påverka. - Arbete med elevinflytande på lokal nivå både i undervisningen och via elevkåren samt alla elevföreningar. - Utveckling av skolkonferensen. - Pågående samarbete med universitet och högskolor fortsätter och nya samarbeten utvecklas under läsåret. - Positivt bemötande av elevinitierade skolaktiviteter Brukarundersökningen och kursutvärdering Skolkonferenserna har fortsatt att utvecklas positivt. Vi har många elever som är engagerade och har synpunkter och förslag på förbättringar inom många områden. Fortfarande är vi inte nöjda med hur information om elevernas åsikter når representanterna och hur de i sin tur når ut till eleverna. Elevkårens arbete har ytterligare breddats genom en mycket bra organisation, som tillåter många att vara engagerade. Antalet elevföreningar når nya rekord och är i skrivande stund uppe i drygt 50. Bifogat kvalitetsredovisningen finns Elevkårens verksamhetsplan för 1415, som en illustration av det viktiga arbete de gör inom många områden. Även i år har ett antal resor genomförts. Zambia, Guatemala och Rom är nu integrerade i olika specialiseringskurser och bildar därmed ett viktigt inslag i de kurserna. Språkutbyten med Frankrike och Tyskland har också genomförts. Kontakten med arbetslivet och högskolan kan fortfarande utvecklas. Bara 36 % av eleverna uppger i brukarundersökningen att de har kontakter med arbetslivet utanför skolan i någon form. Bedömning och analys Det målmedvetna arbete med formativ bedömning som vi inledde våren 2011 och som vi ägnat mycket tid och energi åt även läsåret 13/14 har inte gett samma positiva utslag i brukarundersökningen eller i kursutvärderingarna under detta läsår. Siffrorna på de flesta områdena ligger still jämfört med förra året medan det sjunkit när det gäller fortlöpande information om hur man ligger till. När vi tittar närmare på siffrorna kan vi se att det finns en ganska stor skillnad mellan könen. Pojkarna är mycket mer nöjda än flickorna när det handlar om formativ bedömning, medan flickorna är mer nöjda när det gäller huruvida de fått information om vad som krävs för ett visst betyg. Det kan delvis handla om de förväntningar som finns kring vilken feedback man kan få. Läraren ger förslag på förbättringar, men eleven efterlyser en betygsbokstav. Vi måste bli tydligare med vilka förväntningar som är rimliga och vilken syn på kunskap och lärande som ligger till

grund för vårt arbetssätt. Vi behöver också träna eleverna i att bli mer självständiga och därmed mindre beroende av yttre bekräftelse. Genom elevinflytande på många olika sätt övas våra elever i att ta ansvar och påverka sin arbetssituation. Elevinflytande i klassrummet handlar om att påverka undervisningsform snarare än själva innehållet och om att eleverna känner att deras synpunkter tas tillvara i en konstruktiv dialog med läraren. Genom att använda ett mer formativt arbetssätt där lärarna oftare samtalar med eleverna kring undervisning och bedömning kopplat till styrdokumenten upplever eleverna att de har bättre insyn och kontroll över sitt eget lärande. Övrig uppföljning Nuläget för skolans 1-1 satsning beskrivs i skolans IT-plan och biläggs kvalitetsredovisningen, liksom de handlingsplaner som respektive arbetslag formulerat utifrån självskattningsverktyget. Sammanfattande analys Nu har vi arbetat med samma mål under en treårsperiod, och vi har följt vår första kull elever genom GY11. För att se om vårt arbete gett några resultat följer här en kort jämförelse med kvalitetsredovisningen för läsåret 10/11. Den jämförelsen är baserad på hela skolans resultat då och nu. Andelen elever som vill rekommendera sitt program och sin skola och som tycker att det råder en positiv stämning på skolan har ökat markant, och visar nu de högsta siffrorna bland Stockholms stads gymnasieskolor. Alla frågor i brukarundersökningen som handlar om lärande visar också en positiv utveckling, särskilt mycket har uppfattningen om att lärare samarbetar och att undervisningen är varierad förändrats. Eleverna är också mer nöjda med den formativa bedömningen nu jämfört med för tre år sedan. Ett annat område där eleverna är mycket mer nöjda nu är elevinflytande. Det handlar både om inflytande över innehåll och arbetssätt i undervisningen och att synpunkter tas tillvara på ett bra sätt. Elevernas ogiltiga frånvaro har minskat från 4 till 1 % och antalet IG/F i slutbetygen har minskat från 80 till 32. Slutbetyg och antagningspoäng överensstämmer i stort sett med siffrorna 2010/2011. Siffrorna ovan är tydliga bevis på att de prioriteringar vi gjort under denna treårsperiod har gett mycket goda resultat. Genom arbetslagsorganisationen har vi skapat goda förutsättningar för att skapa en helhetssyn kring eleverna och hela deras skolgång. Eleverna ökar sin närvaro, får en rimligare arbetsbelastning och lärarna samverkar i högre grad kring elevernas utbildning. Samverkan och målinriktat arbete tillsammans med EHT har också bidragit till att vi fått ner frånvaron och minskat antalet satta F.

Att bli en lärande organisation med allt vad det innebär är en längre process där vi egentligen bara inlett arbetet. Allt utvecklingsarbete har varit kopplat till GY11. De erfarenheter vi gjort under resans gång när det gäller hur man gör förändringar tar vi nu med oss in i ett fortsatt fokuserat arbete med målet att utveckla vår verksamhet på ett systematiskt sätt så att vi ökar elevers lärande och lever upp till Skollagens krav. Prioriterade åtgärder för utveckling De prioriterade målen för 2015 kommer vi att diskutera och ta fram tillsammans med utvecklingsledarna och APT under hösten. VP 2015 kommer också att vara styrande för våra kommande mål. Tills vidare gäller tidigare prioriteringar: 1. Vi vill fortsätta det påbörjade arbetet att skapa en större helhetssyn kring eleverna och deras hela utbildning. 2. Vi vill utveckla kvaliteten i bedömning för lärande. 3. Vi vill vara en lärande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och av sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. Kvalitetsredovisning upprättad av Annica Tengbom Ödén Rektor Kungsholmens gymnasium/stockholms musikgymnasium Svenska sektionen Bilagor 1-1 på Kungsholmen 2014-09-08 Likabehandlingsplan2013slutversion121212 NH respektive NS åtgärdsplan för IT-utveckling lå 1415 Verksamhetsplan1415 - Personalversion