2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Strandhemmet

Relevanta dokument
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Korsaröds behandlingshem AB

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Provita AB.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Navigatorn

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lillälvsgården

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende på Annebergs behandlingshem

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Vårdgivare Berglunda.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Träningsboendet Odlargränd

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Hedens Omvårdnadscenter

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ingelstad LSS

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Ruagatan

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för vårdgivare Frestavägens gruppboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse plan för 2018 för Vårdgivare boende Kalvhagen 1 och 2

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Marmorgårdens gruppbostad.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Dallotsen

Patientsäkerhetsberättelse

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Skillnadsgatan

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Opplunda HVB

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Kumlaviken

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Emanuel Bagares gata

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Ektorps Gb

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Hyttan

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Backlöksvägens DV

Patientsäkerhetsberättelse

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Klosterängsgruppen

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Värjans LSS-boende

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för Annebergs Behandlingshem

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Nytida Davsjö AB, Fristad HVB

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Maltesholmsvägens gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Villa Blanca

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare på Hedens Omvårdnadscenter

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare: Smedjans dagliga verksamhet

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

2016 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2017 för Huluäng serviceboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Verksamhetsområde 4 Region Stockholm Daglig verksamhet

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Hasselvillans gruppbostad

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Solängens Träningsboende i Hammenhög

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Asp center

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vanadis gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Hornskrokens vård- och omsorgsboende.

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för. Trehörna Omsorger AB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Patientsäkerhetsberättelse 2011 för Lingberga, verksamhetsår 2010, Carema Care

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Skogalundsklippans GB

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Nygårds barn- och ungdomsboende

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Verksamhetsområde 3 i region Stockholm Daglig Verksamhet

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Eneborgsvägens gruppbostad

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Nytida Autismkonsult AB Tranebergs träningsboende och elevhem

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Gotlandsgatans gruppbostad

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Berglunda

2017 års patientsäkerhetsberättelse och verksamhetsplan för 2018 för Region Stockholm Daglig Verksamhet, Verksamhetsområde 1.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Ranängens barn och ungdomsboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Tingbergs gruppboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Viljans barn och ungdomsboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare boende Kullen LSS

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Nytida Eken

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare Nattsländan

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Lotsen.

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Bagarevägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

Patientsäkerhetsberättelse

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Höga Kusten Vård och Omsorg

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Ringgatans serviceboende

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Kaprifolen, Gnesta Nytida

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Agaten

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Lenagården

Skolhälsovårdens Patientsäkerhetsberättelse för VIP Gymnasiesärskola

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Drevviken

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Vårdgivare Umeå LSS gällande:

2016 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS/ Italiengatans Grb och Stora Norregatans Sb

Transkript:

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Strandhemmet Datum och ansvarig för innehållet Joachim Fredriksson. 160201 Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. 2/2

Sammanfattning Nytida bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL och LSS. Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas. Strandhemmet är en nystartad verksamhet (20151001) Den första kunden skrevs in 151028. Vid enheten finns en heltidsanställd sjuksköterska som ansvarar för att säkerställa patientsäkerheten. Implementering av Nytidas riktlinjer och rutiner pågår. Vid personalmöten har betydelsen av avvikelserapportering diskuterats samt hur strukturen kring hanteringen belysts. Läkare besöker verksamheten varannan vecka och träffar samtliga kunder för bedömning och medicinering. Här har strandhemmet samverkat med INM. På Strandhemmet finns skriftliga rutiner för klagomålshantering. Detta för att säkerställa att synpunkter från närstående och klienter kommer till ledningens kännedom och kan tillvaratas. Enhetschefen handlägger klagomålen och tar kontakt med berörda personer för samtal. I samråd med ledningsgruppen föreslås åtgärder som sedan återkopplas till berörda parter. Personalen har god kontakt med kundernas närstående utifrån kundernas önskemål. Det vanliga är att terapeuterna är de som först och främst upprätthåller kontakten med närstående. Vid två tillfällen per år bjuds anhöriga in till Strandhemmet för en heldag. Vid dessa anhörigdagar erbjuds de anhöriga föreläsningar om psykisk ohälsa samt missbruk, information ges hur vi arbetar vid Korsaröds behandlingshem och de anhöriga får möjlighet att möta personer som befinner sig i liknande situationer utifrån ett anhörigperspektiv. Strandhemmet har ej hunnit erbjuda en sådan dag. Är inplanerad under våren 2016. 3/3

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen. Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten. En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Nytida har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet: Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vårdskada Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad. Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier. Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess Följa basal hygien i vård och omsorg Vid strandhemmets behandlingshem har alla medarbetare kunskap om hur de ska rapportera avvikelser och vårdskador. De har även kunskap om att de är skyldiga att rapportera, och vid behov direkt åtgärda händelser. I de fall avvikelsen bedöms vara av allvarlig karaktär ska enhetschef omgående kontaktas. I de fall det rör sig om avvikelser inom HSL-området ska sköterska kontaktas då händelse inträffat. Vid Strandhemmet är ledningsgruppen det forum som enhetschefen använder sig av för att systematiskt arbeta med det ständigt pågående förbättringsarbetet. Där bearbetas de kvalitetsbrister som identifierats i verksamheten. Underlag för detta arbete är bland annat avvikelserapporter och synpunkter och förbättringsförslag. De beslut och erfarenheter som arbetas fram i ledningsgruppen återförs till samtliga medarbetare vid personalmöte som genomförs varje månad, och i de fall det ska vara så till kunder, närstående och andra berörda. 4/4

Det genomförs månatlig loggkontroll av användare av dokumentationssystem samt dokumentgranskning i enhet med vad som föreskrivs i regelverket för internkontroll. Vid denna kontrolleras också att patienter innehar korrekt omvårdnadsdokumentation och att omvårdnadsplanen följs upp kontinuerligt. Vid strandhemmets behandlingshem arbetar man regelbundet med det preventiva arbetet för att undvika eventuella risker i verksamheten. I de fall det rör sig om risk inom HSL-området ska sköterska kontaktas. Ledningsgruppen har möte månatligen var eventuella risker i verksamheten belyses och plan för åtgärd upprättas. Vid ny inskrivningar ansvarar sjuksköterska för att risk- och preventionsbedömningar utförs för varje kund. Vid strandhemmet är ledningsgruppen det forum som enhetschefen använder sig av för att systematiskt arbeta med det ständigt pågående förbättringsarbetet. Där bearbetas de kvalitetsbrister som identifierats i verksamheten. Underlag för detta arbete är bland annat avvikelserapporter och synpunkter och förbättringsförslag. Inför samtliga inskrivningar träffar verksamhetschefen klienten och gör en första riskbedömning samt en bedömning om behandlingshemmet har de resurser och den kompetens som krävs för att ge adekvat vård. Tidigare dokumentation hämtas in och en samlad bedömning görs. När kunden anländer till behandlingshemmet görs ytterligare en riskbedömning, det är då klientens kontaktperson som ansvarar för att den upprättas inom den första veckan efter ankomst. Konsultläkare med psykiatrisk specialitet kommer varannan vecka till Strandhemmet för att träffa klienterna. Läkaren kan även nås per telefon alla dagar för konsultation och ansvarar på överlåtelse från verksamhetschefen för det medicinska området inom enheten. Konsultläkaren fungerar som PAL för samtliga klienter och bedömer klientens somatiska och psykiatriska problematik. Vid behov anlitas övrig sjukvård på akutbesök eller via remiss. Sjuksköterskorna svarar för att hälso- och sjukvårdsarbete bedrivs enligt gällande lagstiftning och föreskrifter och skall i samverkan med övrig personal anpassa hälsooch sjukvårdsarbetet med övriga metoder på Strandhemmet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska delegerar omvårdnadspersonal i att genomföra medicinutdelning. Uppföljning och kunskapskontroll sker fortlöpande. Frågor rörande Hälso- sjukvård diskuteras varje vecka på behandlingskonferens där sjuksköterska och omvårdnadspersonal är närvarande samt vid dagliga rapporter. Sjuksköterskan har även i förekommande fall ansvar för externa kontakter med läkare och annan medicinsk personal på klientens hemort. Det kan exempelvis gälla 5/5

planering i samband med utskrivning eller inhämtande av medicinskt bakgrundsmaterial. Samtlig personal genomgått webbaserad utbildning i basal hygien i vård och omsorg varje år. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål. Affärsområdeschef/sektorchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis. Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens. Verksamhetschefen ( 29) ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas. Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada. På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdskada. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivaren och lämnar vidare till anmälningsansvarig. 6/6

Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder. För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner. Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata. Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering Sjuksköterskor ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbete bedrivs enligt gällande lagstiftning och föreskrifter och skall i samverkan med övrig personal anpassa hälso- och sjukvårdsarbetet med övriga metoder vid Strandhemmet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska delegerar omvårdnadspersonal i att genomföra medicinutdelning. Uppföljning och kunskapskontroll sker fortlöpande. Frågor rörande Hälso- sjukvård diskuteras varje vecka på behandlingskonferens där sjuksköterska och omvårdnadspersonal är närvarande samt vid dagliga rapporter. Sjuksköterskan har även i förekommande fall ansvar för externa kontakter med läkare och annan medicinsk personal på klientens hemort. Det kan exempelvis gälla planering i samband med utskrivning eller inhämtande av medicinskt bakgrundsmaterial. All personal vid Strandhemmets behandlingshem har kunskap i rutinen som beskriver hur man upprättar en avvikelse. De har även kunskap om att de är skyldiga att direkt rapportera och vid behov åtgärda en händelse. I de fall som avvikelsen anses vara allvarlig rapporteras detta omgående till verksamhetschef. Verksamhetschef tar i sin tur ställning till om regionchef och uppdragsgivare ska kontaktas. Om en händelse inträffat som föranleder en avvikelserapport och den anställde gör bedömningen att allvarlighetsgraden är 3-4 så går en automatisk rapport om det inträffade till MAS och regionchef. I de fall det rör sig om avvikelser inom HSL-området ska sköterska kontaktas då händelse inträffat. På Strandhemmet har all personal ansvar och skyldighet att rapportera avvikelser. Den som upptäckt en avvikelse skriver en avvikelserapport. Syftet med att rapportera avvikelser är att dra lärdom av tillbudet eller den negativa händelsen, uppmärksamma systemfel och med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. Handläggning sker enligt följande: Avvikelserapport gällande HSL 7/7

Medicinskt ansvarig sjuksköterska på Strandhemmet tar emot anmälan och gör snarast en bedömning kring eventuellt akuta åtgärder. Vidare gör sjuksköterskan en händelseanalys, samt säkerställer i förekommande fall att händelsen dokumenterats i patientjournal. Sjuksköterskan delger enhetschef avvikelserapporter och händelseanalyser regelbundet. Enhetschefen återför till ledningsgrupp samt på personalmöten. Vid allvarligare händelser går automatiskt en händelserapport till MAS samt regionchef. Avvikelserapport övriga ärenden (exempelvis missförhållanden, klagomål) Avvikelserapport lämnas snarast till verksamhetschef alternativt föreståndare En omedelbar bedömning görs kring behov av akuta åtgärder. Ledningsgruppen gör en händelseanalys vid närmsta möte efter avvikelsen och beslutar kring vidare åtgärder. Enhetschef återför på personalmöte samt säkerställer att händelsen i förekommande fall finns journalförd. All personal vid Strandhemmets behandlingshem har kunskap om hantering av synpunkter och klagomål. De har även kunskap om att de är ansvariga för att rapportera eventuella klagomål till närmaste chef, för att de ska kunna åtgärdas och bemötas på ett korrekt sätt. Enhetschefen bedömer efter samråd med legitimerad personal, om klagomålet är av så allvarlig karaktär att MAS, regionchef och uppdragsgivare ska informeras. De synpunkter, klagomål och förbättringsförslag som kommer till verksamhetens kännedom ses som ett led i det ständigt pågående förbättringsarbetet. Återkoppling ska så fort synpunkten behandlats skyndsamt ges till den som lämnat synpunkten. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet. Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder. Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet. Det har genomförts månatliga loggkontroller av användare av dokumentationssystem samt dokumentgranskning i enhet med vad som föreskrivs i regelverket för internkontroll. 8/8

På personalmöten har betydelsen av avvikelserapportering diskuterats. Genomgång av personalens skyldighet att rapportera avvikelser, samt hur avvikelserapportering kan bidra till att man uppmärksammar systemfel och kan dra lärdom av dessa har belysts. Samarbete har inletts med Korsaröds behandlingshems nystartade tillsynsavdelning med syfte att tillmötesgå de patienter med utökat medicinskt behov som tillexempel vid återfall eller vid förlängd avgiftning. Läkare med lång erfarenhet av målgruppen tillsammans med sjuksköterska ansvarar för att rätt vård erbjuds patienterna. Enheten är uppbyggd som en separat del av behandlingshemmet med en egen personalstab bestående av sjuksköterskor, skötare och läkare. En ny leg psykolog med pågående specialistutbildning och mångårig erfarenhet av målgruppen har också anställts vid enheten. Psykologens huvudsakliga arbetsuppgifter är utredningsarbete, bedömningar samt kliniskt arbete. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet. Det har inte genomförts någon egenkontroll vid Strandhemmet då verksamheten är nystartad. Enhetschef vid Strandhemmets behandlingshem kontrollerar, månatligen, dokumentationen och att denna håller en kvalitativ standard. Respektive ansvarig kontaktperson kontrollerar dessutom att samtliga journalanteckningar är signerade samt håller god kvalitet. Det har inte ägt rum någon kvalitetstillsyn vid Strandhemmet då verksamheten är nystartad. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse Strandhemmet har en psykiater som kommer varannan vecka för samtal med kunderna. Hon är även nåbar under veckans alla dagar dagtid. Denne läkare är medicinskt ansvarig så länge kunderna är på Strandhemmet. Läkaren har även samarbete med andra aktuella läkare som är involverade på hemmaplan i kundernas medicinering. 9/9

Samverkan med uppdragsgivare Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten På Strandhemmet är många olika yrkesgrupper involverade i arbetet med kunden. För att samordna vården träffas alla involverade yrkesgrupper regelbundet. Där arbetar man efter den vårdplan som uppdragsgivaren har sammanställt och utarbetar strategier för det fortsatta arbetet. Personer som är involverade i dessa träffar är Leg. Psykolog, Leg. Sjuksköterska samt kontaktperson. Vid diagnosticering deltar även läkare. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 När en ny kund kommer till Strandhemmet görs en riskbedömning av SSK med avseende på smittrisk, psykisk stabilitet och fysisk kondition. Detta följs sedan upp kontinuerligt. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9 5 kap. 4 Rapportering av händelser/ Avvikelser Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet. All personal har som skyldighet att rapportera om de upptäcker någon avvikelse när det gäller vården eller medicinhanteringen. Kunskap och information om hur denna avvikelserapportering fungerar ingår i informationspaketet som alla nyanställda får till sig. Uppföljning görs även kontinuerligt. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål. En omedelbar bedömning görs kring behov av akuta åtgärder. Ledningsgruppen gör en händelseanalys vid närmsta möte efter inkomna synpunkter/klagomål och beslutar kring vidare åtgärder. Enhetschef återför på personalmöte samt säkerställer att händelsen i förekommande fall finns journalförd. All personal vid Strandhemmets behandlingshem har kunskap om hantering av synpunkter och klagomål. De har även kunskap om att de är ansvariga för att rapportera eventuella klagomål till närmaste chef, för att de ska kunna åtgärdas och bemötas på ett korrekt sätt. Enhetschef bedömer efter samråd med legitimerad personal, om klagomålet är av så allvarlig karaktär att MAS, regionchef och uppdragsgivare ska informeras. 10/10

De synpunkter, klagomål och förbättringsförslag som kommer till verksamhetens kännedom ses som ett led i det ständigt pågående förbättringsarbetet. Återkoppling ska så fort synpunkten behandlats skyndsamt ges till den som lämnat synpunkten Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Under 2015 inkom inga klagomål. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan med patient och närstående Verksamheten samverkar på olika sätt med såväl den enskilde samt närstående, om samtycke finns. Verksamheten arbetar med kontinuerliga boråd. Nytida har en kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende. Strandhemmets behandlingshem strävar efter ett gott samarbete med närstående och kundens positiva nätverk. Ett positivt nätverk och goda relationer med närstående bidrar i de flesta fall till kundens positiva utveckling och strävan efter ett drogfritt liv. Strandhemmet kommer erbjuda samtliga kunder att, vid två tillfällen per år, bjuda in anhöriga till en heldag för att ta del av föreläsningar kring psykisk ohälsa samt missbruksproblematik. Vid anhörigdagarna kommer det fokuseras vid anhörigperspektivet och hur man som anhörig kan och ska förhålla sig till en anhörig som lider av samsjuklighet. Vid dagarna får de anhöriga också en unik möjlighet att sammanstråla med andra personer i liknande situationer och med liknande erfarenheter och därigenom utbyta erfarenheter och funderingar. Dagarna är genomförbara om det finns intresse från de individer som vårdas vid behandlingshemmet, under 2015 genomfördes ingen anhörigdag då verksamheten är nystartad. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 3 Under 2015 registrerades det 6 avvikelser avseende läkemedelshantering samt 1 avvikelse avseende ej utförd insats 11/11

Resultat 2015 Område: Mål: Ge en säker och högkvalitativ hälsooch sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL Strukturmått: Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning Processmått: Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning Resultatmått: Andel (%) av rapporterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår. Måluppfyllelse: Resultat kopplat till målet Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn. Rutiner och riktlinjer för fallprevention Avvikelsehantering Kompetens hos hälsooch sjukvårdspersonal Ej aktuell 0 Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador Basal hygien i vård och omsorg Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg Kompetens hos all personal Genomfört webbaserad utbildning enligt rutin 0 Samtliga anställda genomgått utbildning. Handledning/utbildn ing Självskattning av följsamheten Rapporteringsskyldighet Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser. Tydliggjort upprättade rutiner regelbundet vid APT samt behandlingskonferenser 12/12

Läkemedelshantering och delegeringsprocessen Att alla medarbetare: kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt En säker läkemedelshanteri ng Korrekt delegeringsförfarande av leg personal Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen Ssk går regelbundet igenom att samtliga anställda, som ska ha delegering, går igenom delegeringsprov och får uppdaterade kunskaper om medicindelning. Vid avvikelser rörande medicinhantering utreder sjuksköterskan händelsen och utifrån resultatet åtgärdar i form av rutinupprättande alternativt vidare utbildningsinsatser. Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt dokumentation Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar Handledning/utbildning Loggkontroll har genomförts enligt rutin. Egenkontroll två ggr/år Loggkontroller Vård i livets slut En ökad kompetens gällande vård i livets slut för att säkra den boendes sista tid. Dokumentera i en omvårdnadsplan Rutiner och riktlinjer för vård i livets slut Ej aktuell. MNA (kost/ nutrition/vikt) Alla patienter ska ha en dokumenterad MNA bedömning Rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Ej aktuell. Nyinflyttade patienter skall bedömas inom tre dygn Kompetens hos hälso- och sjukvårds- och övrig personal. 13/13

Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning Ej aktuell. Inkontinens Alla boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av sjuksköterska med förskrivningsrätt Följa styrdokument och riktlinje Ej aktuell Samarbete och intern kommunikation Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och informationsöverföring Att utarbeta rutiner för hur samarbetet mellan Nytida enheter ska fungera för att uppnå bästa möjliga vårdinsatser för våra boende. Sträva efter att tillsynsavdelningen/avgift ningen integreras ytterligare som en naturlig del i vårdkedjan vid enheten. Rehabiliterade synsätt Att förbättra boendes egen livskvalitet och funktionsförmåga fysiskt, psykiskt och socialt. Att hjälpa boende nå egen självständighet och delaktighet. Att skapa förutsättningar för egenvård. Rutiner och riktlinjer Kompetens hos HSL- och övrig personal. Vidareutveckla de rutiner och arbetssätt som finns. Utöka kompetensen hos samtliga medarbetare för att på så sätt nå våra övergripande mål att förbättra livskvaliteten hos de boende. 14/14

Medicinsk Teknisk Produkter En trygg och säker användning av MTP Rutiner och riktlinjer för användning av MTP. Ej aktuellt. Anvisningar och manualer ska finnas tillgängligt för personalen. Kompetens hos förskrivare/ordinatörer Handledning/utbildning för all personal. Patientsäkerhetsplan 2016 för verksamheten Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem. Nytidas versamheter ska under 2016 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i: Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Risk och preventionsbedömningar alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i samband med inflytt och över tid Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende Basala hygienrutiner All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg Dokumentation Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation Verksamhetens mål för 2016 och metod för att uppnå målen Existerar en upprättad rutin att samtliga boende ska ha en upprättad riskbedömning inom en vecka från inflytt. Det görs alltid en riskbedömning innan inflytt. Dessa rutiner ska bibehållas och det ska framöver upprättas en rutin kring bedömning över tid. Att konkretisera vad ett konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende är och upprätta rutiner för att uppnå målet. All personal skall gå igenom webbkursen basala hygienrutiner och SSK skall även informera om hur vi på plats kan jobba med detta och hur det kan se ut. Målet är att alla inom en tre veckors period skall få en korrekt omvårdnadsdokumentation och därefter en kontinuerlig uppföljning. SSK följer Nytidas riktlinjer för detta. 15/15

Läkemedel- och delegeringsprocessen Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess Minska läkemedelsavvikelser Rapportering av händelser Vårdskada Korsaröd skall följa Nytidas riktlinjer när det gäller delegeringsförfarandet och även använda Nytidas dokument tillsammans med de lokala dokumenten. SSK skall jobba för att alla känner sig säkra på delegeringsförfarandet och ha kontinuerliga uppföljningar av områden där det är risk för att avvikelser sker. Jobba för att alla vårdskador rapporteras och att all personal har kunskap om vad som är en vårdskada och hur man rapporterar detta. 16/16